Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Ett europeiskt dilemma SOU 2005:41”dem” som underlägsna. I till synes sekulära, vetenskapliga och”objektiva” svenska skolor används historieböcker och skolböckerom de stora världsreligionerna som är mycket eurocentriska ochhar nationalistiskt och kristet perspektiv. Historieböcker sombeskriver europeisk historia är mycket selektiva och ignorerar ochdevalverar ”de andras” historia. Till exempel, sjuhundra år avOttomanska rikets europeiska historia reducerar till en halv sidaunder rubriken ”turkar”. Denna inneboende underordning av ”deandra” går hand i hand med majoritetssamhällets narcissism enligtvilken det egna folket framställs som överlägsen ”de andra”. Dettablir ännu tydligare när Europas historia görs fri från sin undersida(downside), för att använda Taylors (1999) begrepp, och beskrivssom en idealtyp för framgång och humanism (jfr. Lawrence, 1997).Den europeiska historien som börjar under rubriken: ”Europasfödelse” reduceras till renässans, revolutioner och demokratimedan beskrivningar av de europeiska nationalistiska och förödandekrig, kolonialism, slaveri, och folkmord är nästan obefintliga.Det här är ett selektivt historieberättande som endast fyller enfunktion, nämligen att beskriva Europa som en samling avmoderna, civiliserade nationer med ett högaktat gemensamt arvsom utgör grunden för tillhörigheten till och existensen av ettprogressivt ”oss” gentemot underordnade ”de andra”.Diskriminering av elever med invandrarbakgrund inom utbildningsinstitutionernabetraktas av många forskare som en av de viktigasteanledningarna till låga utbildningsprestationer bland elevermed annan bakgrund än majoritetssamhället. Detta faktum är sedanen längre tid känt tack vare de forskare som systematiskt har studeratden institutionella diskrimineringen i många europeiska ländersutbildningssystem.Nyligen genomförda studier i England, Frankrike och Tysklandvisar betydelsen av etnisk diskriminering och bekräftar existensenav en utbredd institutionell diskriminering inom dessa ländersutbildningssystem (Fitzgerald, Finch, and Nove 2000; Osler &Morrison 2000; Derrington & Kendall 2004; Pye, Lee, & Bhabra2000; Wright, Weekes, & McGlaughlin; Judge 2004; Reuter 1999,2001; Schewe 2000). Utbildning har av många sociologer betraktatssom en av de viktigaste institutionerna för reproduktionen av socialoch nationell sammanhållning i modern fragmenterade samhällen(jfr. Durkheim, 1984). Utbildningssystemet har använts av så gottsom alla nationalstater för att skapa homogena och förutsägbaramedborgare med en samling gemensamma nationella normer och48