12.07.2015 Views

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmaNästan alla nationalstaters politiska system är påverkade av historiskautmaningar <strong>och</strong> politisk kamp över statens form, organisation<strong>och</strong> inflytandesfär. Nationalstaten k<strong>om</strong> att fylla t<strong>om</strong>rummet efterden besegrade guden <strong>och</strong> hans världsliga organisationer s<strong>om</strong> inteorkade stå emot modernismens inneboende förändringskraft. Denmoderna staten har successivt tagit över många av de traditionellakontrollfunktioner s<strong>om</strong> familjen eller kyrkorna hade <strong>och</strong> även skapatnya effektivare metoder.Nationalstaternas viktigaste uppgifter har varit att nationalisera”nationen”, h<strong>om</strong>ogenisera kulturer samt skapa förutsägbara medborgare.S<strong>om</strong> Balibar (2002:220) uttrycker det: ”en social formationkan bli en nation bara <strong>om</strong> ett nätverksmaskineri <strong>och</strong> existerandesociala praktiker förbinder <strong>och</strong> reproducerar individen s<strong>om</strong>h<strong>om</strong>o nationalis från vaggan till graven”. Det har funnits en tendensin<strong>om</strong> samhällsvetenskaperna att betrakta tillhörigheten till ennation s<strong>om</strong> individers naturliga <strong>och</strong> primära egenskaper <strong>och</strong> s<strong>om</strong> enfast <strong>och</strong> ofta enda grund för kollektiva identiteter. Max Weber harförmodligen den tydligaste distinktionen mellan nationen <strong>och</strong> staten.För hon<strong>om</strong> föreställde nationen Kultursfären, medan statenbetraktades s<strong>om</strong> <strong>makt</strong>ens sfär (Beetham, 1985: 128). Nationen vardärmed en naturlig enhet, med en kultur <strong>och</strong> en historia. Andrasamhällsvetare har hävdat att nationerna är ”naturliga enheter vigdaav Gud” <strong>och</strong> att statsorganisationer s<strong>om</strong> inkluderar mer än ennation riskerar att förlora sin identitet <strong>och</strong> är på förhand dömda tillundergång (Kedourie, 1993: 52). Trots att nationen <strong>och</strong> nationalismär relativt nya fen<strong>om</strong>en i mänsklighetens historia, beskrivs deofta s<strong>om</strong> en primordial organisation för alla mänskliga samhällen.Nationalstaten har sin grund i en kollektiv identitet genererad av enprocess ämnad att skapa en h<strong>om</strong>ogen nation. S<strong>om</strong> Smith (1991: 74)uttrycker det, nationalism är en politisk ideologi s<strong>om</strong> kännetecknasav en kulturell doktrin med stor potential för att politiskt mobiliseraen befolkning.Det nationella projektet för att skapa ett h<strong>om</strong>ogent nationellt”vi” har gått hand i hand med att skapa ”de andra”. Länders nationellaprojekt, oavsett <strong>om</strong> de är format efter den territoriella elleretniska nationalismen, har inneburit en process av självkonstrueringgentemot ”de andra”. Med andra ord, konstruktionen avnationens ”vi-känsla” går hand i hand med konstruktionen av ”deandra”, både s<strong>om</strong> andra nationer <strong>och</strong> s<strong>om</strong> andra interna minoriteter.Denna moderna andrafiering s<strong>om</strong> blivit en del av nationalise-45

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!