Ett europeiskt dilemma SOU 2005:41oundvikligen inträffar när grupper s<strong>om</strong> vi skulle definiera s<strong>om</strong> etnisktolika k<strong>om</strong>mer i kontakt med varandra.Han argumenterar för att negativa stereotyper av ”de andra” ellerutlänningar är en oundviklig k<strong>om</strong>ponent av majoritetssamhälletsidentitet <strong>och</strong> gränsdragning. Men vilka s<strong>om</strong> är outsiders <strong>och</strong> hurmycket eller på vilket sätt de blir föraktade <strong>och</strong> illa behandlade ärett resultat av historien, inte grundläggande mänskliga instinkter(ibid).Främlingsandraism måste också förstås i termer av sociokognitivastrukturer (klassifikationer, föreställningar, stereotyper, förd<strong>om</strong>ar,tro etc.), institutionella ordningar <strong>och</strong> <strong>makt</strong>strukturer, <strong>och</strong>interaktionsprocesser i vilka ojämlikhet mellan grupper hängersamman med föreställningar <strong>om</strong> biologiska <strong>och</strong> kulturella egenskapers<strong>om</strong> tillskrivs de s<strong>om</strong> definieras s<strong>om</strong> annorlunda i fråga <strong>om</strong>”etnicitet”, ”kultur”, ”ras” eller nation (Jfr. Essed, 1991:43-44).Den sociokognitiva dimensionen syftar på gruppens gemensammaföreställningar <strong>och</strong> uppfattningar <strong>om</strong> ”de andra” <strong>och</strong> innefattaråsikter, attityder, ideologier, normer <strong>och</strong> värden s<strong>om</strong> utgör rasistiskastereotyper <strong>och</strong> förd<strong>om</strong>ar <strong>och</strong> s<strong>om</strong> ligger bak<strong>om</strong> rasistiskasociala praxis, samt diskurser (van Dijk, 2000:21). Ett sociokognitivtsynsätt försöker undersöka stereotyper <strong>och</strong> förd<strong>om</strong>ar <strong>om</strong>invandrare eller minoriteter. Dessa är grunden för bedömningar<strong>och</strong> handlingar s<strong>om</strong> diskriminerar ”de andra”.Men detta rasistiska <strong>och</strong> fientliga sociokognitiva synsätt kan intereduceras till stereotyper <strong>och</strong> förd<strong>om</strong>ar <strong>om</strong> ”de andra”, utan böräven sättas in i en större kontext av sociala institutioner <strong>och</strong>strukturella egenskaper i ett samhälle vid en given tidpunkt. Densociokognitiva strukturen är inte statisk utan en egenskap s<strong>om</strong>både influerar samhällets institutionella ordning <strong>och</strong> är själv influerad<strong>och</strong> reproducerad av den. Med andra ord, inflytelserika individer,s<strong>om</strong> har institutionell <strong>makt</strong> (grindvakter) i olika institutioner<strong>och</strong> organisationer, sås<strong>om</strong> skolor, d<strong>om</strong>stolar, poliser, <strong>och</strong> företag,delar <strong>och</strong> oftast agerar gen<strong>om</strong> normala <strong>och</strong> dagliga handlingar in<strong>om</strong>ramarna för etablerade normer, mönster, regler, <strong>och</strong> lagar <strong>och</strong>reproducerar därmed exkluderingen av ”de andra”.Främlingsandraism måste också ses i relation till samhällets<strong>makt</strong>strukturer <strong>och</strong> dess institutionella ordning. Främlingsandraismbör också analyseras <strong>och</strong> förstås i termer av <strong>makt</strong>strukturer<strong>och</strong> överordning/underordning mekanismer. Här bör noteras attden överordnade gruppen, eller närmare bestämt dess elit har till-42
SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmagång till, eller kontrollerar knappa resurser, s<strong>om</strong> nationalitet,arbete, boende, utbildning, kunskap, hälsa <strong>och</strong> kapital (van Dijk,2000:20). Främlingsandraism är därför en oundviklig del av densociala strukturen grundat på ett system av ojämlikhet s<strong>om</strong> vid<strong>makt</strong>hållerd<strong>om</strong>inansen av den överordnade majoritetssamhället(ofta vita européer) över andra (icke-européer, speciellt från fattigaländer) (jfr. van Dijk, 2002). Främlingsandraismens sociala strukturinnefattar ett samhälles institutioner, organisationer, grupper <strong>och</strong>individer. Det betyder att studier av Främlingsandraism måsteinkludera både det civila samhället, staten <strong>och</strong> det politiska systemeti ett samhälle, såväl s<strong>om</strong> andra inflytelserika sociala agenterin<strong>om</strong> samhällets institutionella ramar <strong>och</strong> d<strong>om</strong>inerande diskurs.Följande figur är ett försök att illustrera de sociopolitiska aktörers<strong>om</strong> i interaktion med varandra reproducerar bilden av ”deandra” s<strong>om</strong> underordnade <strong>och</strong> bilden av ”oss” s<strong>om</strong> överordnade.43