Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Ett europeiskt dilemma SOU 2005:41oundvikligen inträffar när grupper som vi skulle definiera som etnisktolika kommer i kontakt med varandra.Han argumenterar för att negativa stereotyper av ”de andra” ellerutlänningar är en oundviklig komponent av majoritetssamhälletsidentitet och gränsdragning. Men vilka som är outsiders och hurmycket eller på vilket sätt de blir föraktade och illa behandlade ärett resultat av historien, inte grundläggande mänskliga instinkter(ibid).Främlingsandraism måste också förstås i termer av sociokognitivastrukturer (klassifikationer, föreställningar, stereotyper, fördomar,tro etc.), institutionella ordningar och maktstrukturer, ochinteraktionsprocesser i vilka ojämlikhet mellan grupper hängersamman med föreställningar om biologiska och kulturella egenskapersom tillskrivs de som definieras som annorlunda i fråga om”etnicitet”, ”kultur”, ”ras” eller nation (Jfr. Essed, 1991:43-44).Den sociokognitiva dimensionen syftar på gruppens gemensammaföreställningar och uppfattningar om ”de andra” och innefattaråsikter, attityder, ideologier, normer och värden som utgör rasistiskastereotyper och fördomar och som ligger bakom rasistiskasociala praxis, samt diskurser (van Dijk, 2000:21). Ett sociokognitivtsynsätt försöker undersöka stereotyper och fördomar ominvandrare eller minoriteter. Dessa är grunden för bedömningaroch handlingar som diskriminerar ”de andra”.Men detta rasistiska och fientliga sociokognitiva synsätt kan intereduceras till stereotyper och fördomar om ”de andra”, utan böräven sättas in i en större kontext av sociala institutioner ochstrukturella egenskaper i ett samhälle vid en given tidpunkt. Densociokognitiva strukturen är inte statisk utan en egenskap sombåde influerar samhällets institutionella ordning och är själv influeradoch reproducerad av den. Med andra ord, inflytelserika individer,som har institutionell makt (grindvakter) i olika institutioneroch organisationer, såsom skolor, domstolar, poliser, och företag,delar och oftast agerar genom normala och dagliga handlingar inomramarna för etablerade normer, mönster, regler, och lagar ochreproducerar därmed exkluderingen av ”de andra”.Främlingsandraism måste också ses i relation till samhälletsmaktstrukturer och dess institutionella ordning. Främlingsandraismbör också analyseras och förstås i termer av maktstruktureroch överordning/underordning mekanismer. Här bör noteras attden överordnade gruppen, eller närmare bestämt dess elit har till-42