Ett europeiskt dilemma SOU 2005:41har, enligt Chinweizus (1975), skapat en falsk dikot<strong>om</strong>i av ”TheWest and the Rest of us” samt lagt grunden för en historisk <strong>och</strong>seglivad rasism <strong>och</strong> diskriminering av ”de andra” under en långperiod gen<strong>om</strong> etablering <strong>och</strong> expansion av den europeiska civilisationen.”Väst”görs till platsen för det överlägsna”vi” <strong>och</strong> resten avvärlden konstrueras s<strong>om</strong> den rumsliga arenan för”de underlägsnaandra”. Väst renodlas s<strong>om</strong> platsen för ”de bästa” (Sibley, 1995).Den moderna kulturen måste därför kritiskt granskas i ljuset avexisterande forskning <strong>och</strong> kunskap s<strong>om</strong> slagit hål på föreställningens<strong>om</strong> den gode västerlänningen, vilken står i kontrast mot resten avde”underlägsna” icke västerlänningarna. Europa har i egenskap avmodernitetens, <strong>och</strong> därmed den moderna rasismens vagga, ett stortansvar för reproduktionen av den globala rasismen. Än i dag grundasdet europeiska dilemmat i ett retoriskt proklamerande av universalism<strong>och</strong> humanism, men är i praktiken ett skapande samt diskrimineringav”de andra”. Med andra ord, det finns ett europeisktdilemma där idéer <strong>om</strong> universalism, lika behandling <strong>och</strong> jämlikhetinte tycks gälla för alla s<strong>om</strong> bor i Europa. Europas koloniala förflutnaslaveri <strong>och</strong> folkmord, både på den egna kontinenten <strong>och</strong> ikolonierna, vittnar <strong>om</strong> en grundläggande motsättning inbyggd iupplysningsfilosofin <strong>och</strong> dess paradoxala jämlikhetsdeklaration. 2En kort sammanfattning av relevant forskning <strong>om</strong> diskrimineringeni Europa pekar på en utbredd rasism <strong>och</strong> diskrimineringmot”de andra”, nämligen de icke-europeiska grupper <strong>och</strong>”etniskaminoriteter” s<strong>om</strong> lever här. Sverige är inget undantag (Cat<strong>om</strong>eris,2004; Pred, 2000). Den strukturella/institutionella diskrimineringenär lika utbredd här s<strong>om</strong> i många andra europeiska länder.Detta är ett faktum s<strong>om</strong> nonchaleras <strong>och</strong> förnekas av <strong>makt</strong>havandegrupper, däribland forskare, politiker, arbetsgivare <strong>och</strong> journalister.Diskrimineringen är normal, rutinmässig <strong>och</strong> är därmed en integreraddel av våra vardagliga sociala relationer, d<strong>om</strong>inerande <strong>makt</strong>strukturer,regler samt procedurer, <strong>och</strong> är inbäddad i institutionellasammanhang.Kategorisering, andrafiering <strong>och</strong> diskriminering av en gruppmänniskor är nödvändigtvis inte konsekvensen av avsiktliga handlingar.Det kan vara en oavsiktlig konsekvens av majoritetssamhälletsinstitutionaliserade normala, neutrala <strong>och</strong> till synes”objektiva”handlingar. Den Weberianska handlingsteorin, den s<strong>om</strong> handlar <strong>om</strong>de oavsiktliga konsekvenserna av mänskliga handlingar, ger ett an-2För en längre diskussion, se bl.a. Eze (1997) <strong>och</strong> Goldberg (1993).30
SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmavändbart teoretiskt redskap för analysen av dagens utbredda institutionaliserade”andrafiering”.Föreliggande papper är sålunda ett försök att belysa mekanismernabak<strong>om</strong> strukturell/institutionell diskriminering.Olika former av diskrimineringDiskriminering är ett fruktbart begrepp för att förstå de problems<strong>om</strong> är associerade med etnisk ojämlikhet i många europeiska samhällen,däribland Sverige. Trots många diskussioner <strong>om</strong> diskrimineringhar ämnet sällan systematiskt studerats s<strong>om</strong> underliggandeorsak till den bristande integrationen <strong>och</strong> sociala ojämlikheten medetniska förtecken i dagens Europa. Diskriminering existerar intebara s<strong>om</strong> observerbara handlingar, utan också s<strong>om</strong> subtila, dolda<strong>och</strong> oavsiktliga handlingar s<strong>om</strong> indirekt drabbar vissa grupper avbefolkningen (Pincus, 1996; Pincus, 1994).Det krävs klara teoretiska utgångspunkter <strong>och</strong> begreppsredskapför att på ett tillförlitligt sätt studera de etablerade diskrimineringsmekanismernai samhällets strukturella <strong>och</strong> institutionellasammanhang. Diskriminering delas ofta upp i följande tre kategorier:31. Individuell2. Institutionell3. StrukturellIndividuell diskriminering syftar på de handlingar s<strong>om</strong> utförs avenskilda medlemmar av en etnisk-, <strong>och</strong>/eller könsgrupp s<strong>om</strong>avsiktligt har en särskiljande <strong>och</strong> skadlig effekt på medlemmar avandra grupper. Man kan dock påpeka att det inte bara är medlemmarav en d<strong>om</strong>inerande grupp s<strong>om</strong> kan utföra diskriminerandehandlingar, utan även medlemmar av den underordnade gruppen.Orsaken kan vara att personer med invandrarbakgrund vill distanserasig från förtryckta grupper <strong>och</strong> få fördelar från majoritetssamhälleteller så är de rent av påverkade av majoritetssamhällets föreställningar<strong>om</strong>”de andra” (Kamali, 2002; de los Reyes & Mulinari,2005, <strong>och</strong> Du Bois, 1996).Institutionell diskriminering skiljer sig från den individuella diskrimineringenså till vida att den handlar <strong>om</strong> de d<strong>om</strong>inerande3Jfr. de los Reyes & Wingborg (2002) <strong>och</strong> Rapport integration (2003).31