Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Bortom vi och dem SOU 2005:41och indirekt och bör skiljas från extremhögerns öppna och högljuddarasism. Kanske har vi blivit så vana vid den här sortensrasism att vi inte ens lägger märke till den längre, menar van Dijk –precis som det har varit med många former av sexism, som likaledesofta förnekats av män.Kulturgeografen Katarina Mattsson analyserar i sitt kapitel framväxtenav en normerande svenskhet som positionerar nationenSverige och den föreställda befolkningen svenskar i ”det modernavita västerländska” och anknyter till föreställningar om ”vita västerlänningar”.I den svenska nationalismens historia finns en överlappningmellan svenskhet som kulturell kategori och tanken omden nordiska rasen. Enligt Mattson har idéerna om vithet och detvästerländska avgörande konsekvenser för hur människor bemötsoch kategoriseras även i dagens Sverige. Gränsdragningar kring demänniskor, aktiviteter och rum som upplevs som ”vita” och västerländska,är i lika hög grad närvarande i det svenska samhälletsom gränsdragningar kring ”det svenska”. Till skillnad från gängseanalyser, som fokuserar på diskriminerade grupper, vill Mattsonbeskriva och analysera den strukturella diskrimineringen som någotsom även innebär infogning och inneslutning av svenskar och vitavästerlänningar. Hon riktar därmed sökarljuset mot invanda förhållningssättoch beteenden som skapar vithet som en konstitutivdel i den normerande svenskheten.Idéhistorikern Michael Azar undersöker gränsdragningar somgör den svenska nationella gemenskapen till en exklusiv sammanslutning,till en dansande ring där, enligt Aristofanes metafor, derena skiljs från de orena. Insidan av gränsen representerar en världav materiella och symboliska privilegier, utsidan en av marginaliseringoch mer eller mindre lyckade inbrytningsförsök. Frågan omvad det är som håller samman gemenskapen erbjuder, enligt Azar,en bättre utgångspunkt för att analysera uteslutningen än fråganom vilka som gör det. Azars utgår från att ingen gemenskap ärgiven utan måste skapas och bekräftas. Vidare hävdar han att bortomindividen, som presumtiva bärare av fixerade identiteter, finnssociala existensformer konstituerade i den diskurs som reglerarsubjektets relation till objektet. Dessa existensformers öde vilar påatt de får ta del av den libidinala eller ”andliga kretsgång” som samtidigtfungerar som kodord till den materiella fördelningens kretsgång.Att bli diskriminerad i den ena kan inte särskiljas från att blidet i den andra. En essentialistisk identitetsanalys måste därför med22