Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SOU 2005:41Bortom vi och demrasifiering för kategoriseringar, tankemodeller och associationersom gör rangordningen mellan människor till ett naturligt inslag isåväl sociala relationer som maktstrukturer. Användningen av termersom “ras”, rasifiering och rasdiskriminering har som bekantinte för avsikt att säga något om vad dessa sociala konstruktionerkan förklara eller inte förklara. Det relevanta i sammanhanget ärdäremot hur, varför och med vilka effekter sociala meningar förknippasmed utseendemässiga eller kulturella särdrag som är konstrueradeinom specifika politiska och socioekonomiska sammanhang.Detta gör, paradoxalt nog, begreppen “ras” och rasism nödvändigai analyser av maktförhållanden som konstrueras utifrånföreställningar om ras. Användningen av förskönande benämningarsom exempelvis ”etnicitet”, ”xenofobi”, ”främlingsfientlighet” och”främlingsrädsla” fördröjer ett nödvändigt medvetandegörande omatt det i det svenska samhället finns rasistiska föreställningar somär djupt rotade i det förgivettagna. I linje med Stuart Hall och PaulGilroy hävdar Molina att ”ras” har använts som en viktig kategori istruktureringen av maktförhållanden i världen, både lokalt och globalt.Att hävda att “ras” utgör en ideologisk konstruktion medmateriell förankring i alla samhällsstrukturer innebär att erkännaatt denna kategori har sina rötter i själva produktionen av socialameningar. Enligt Molina är detta en oundviklig förutsättning för attgå vidare i en nationell ansträngning för att bekämpa rasdiskriminering.Sociologen Teun van Djik analyserar i sitt kapitel, med fokus pådiskursiva aspekter, eliternas och institutionernas roll i reproduktionenav rasism i Europa. van Djiks huvudargument är att eliternaalltid har varit och fortfarande är en del av den rasistiska problematiken.Officiella icke-rasistiska doktriner och hållningar kombinerasidag med utbredda vardagliga praktiker av diskriminering.Rasistiska ideologier uttrycks och reproduceras i de många elitdiskursersom råder i samhället, från politik och media till utbildningoch forskning, vilket starkt påverkar invandrares, minoriteters ochflyktingars välbefinnande och medborgerliga rättigheter. Genomatt fokusera på illegal invandring, integrationsproblem, brottslighet,våld, terrorism, bakåtsträvande och andra negativa attribut somtillskrivs ”de Andra”, kan elitdiskurser producera, sprida ellerbefästa de allmänt spridda fördomar och ideologier som både vållaroch legitimerar vardagsdiskrimineringen inom områden sominvandring, arbetsmarknad, bostadsfrågor, politik, utbildning,säkerhet, kultur, etc. Elitrasismen av idag är ofta tämligen subtil21