Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Bortom vi och dem SOU 2005:41Ett kännetecknande drag för en diskriminerande ordning är detkompakta förnekande med vilket institutioner, myndigheter ochansvariga individer reagerar inför förekomsten av diskriminering.Även personer med egna erfarenheter av diskriminering kan visa enstark ovilja att beteckna sina egna erfarenheter som diskriminering,ofta på grund av tidigare erfarenheter där liknande kränkningar förringatseller ignoreras. I andra fall kan det bero på att upplevelser avdiskriminering är alltför tunga och innebär en smärtsam exponering.Även här kan vi konstatera att diskursens ordning, vem somtalar och vem som omtalas, sätter upp ramen för tolkningsföreträdeti diskrimineringsfrågor. Den/de som är utsatt(a) för diskrimineringförvägras en subjektsposition varifrån de kan föra sin egentalan. Att bli utsatt för diskriminering innebär därför inte sällan endubbel kränkning: den diskriminerande handlingen i sig och attinte bli betrodd som subjekt, som någon som är kapabel att sättaord på sina egna erfarenheter.Erfarenhet är därför ett centralt begrepp i analysen av vardagsrasismoch diskriminering, som Essed påpekar i denna bok. När dediskriminerades erfarenheter accepteras som kunskapsbärande, ibetydelsen att de rymmer viktig information om samhällets organiseringoch dess diskriminerande effekter på människors levnadsvillkoröppnar detta för möjligheten att påbörja arbetet mot diskriminering.Att erkänna de diskriminerades tolkningsföreträde ärnödvändigt för att desarmera förnekandet, förringningen ochosynliggörandet, men även för att invertera den maktordning somreducerar människor till passiva föremål för privilegierade blickarsom definierar, integrerar, kategoriserar, disciplinerar, åtgärdar,tolererar m.m.Förnekandet av diskriminering går hand i hand med ett hätsktifrågasättande av diskurser som lyfter fram diskriminering som enviktig förklaringsfaktor till social ojämlikhet. Ett kritiskt perspektivsom synliggör maktutövande och diskriminerande mekanismer isamhället hotar förvisso etablerade uppfattningar, inte minst inomden akademiska världen, om den sociala verklighetens beskaffenhetoch om individens position i den sociala rangordningen. Detundergräver också den förmenta neutralitet som omger maktutövandet,men även de intressen som investerar i ansamlingsprocesserinom existerande maktstrukturer. Men det är kanske inte i förstahand i diskrimineringsdiskursens kritiska innehåll som desssprängkraft kommer till uttryck. Denna utrednings tillkomsthistoriaoch den pågående debatten om integrationspolitikens framtid18