12.07.2015 Views

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Bort<strong>om</strong></strong> vi <strong>och</strong> dem SOU 2005:41positioner i samhället, vilket Van Dijk påpekar i sitt bidrag tilldenna antologi.Institutioner innefattar relativt stabila sociala praktiker s<strong>om</strong>möjliggör kollektiva handlingar, <strong>och</strong> s<strong>om</strong> sådana är de seglivade <strong>och</strong>mindre känsliga för sociala förändringar. Institutionernas <strong>makt</strong>över individerna upprätthålls gen<strong>om</strong> ett system av belöning <strong>och</strong>straff (Knowles & Prewitt, 1969). <strong>Vi</strong>ssa personer kan göra karriär<strong>och</strong> belönas med bättre positioner gen<strong>om</strong> att acceptera institutionellapraktiker <strong>och</strong> även gen<strong>om</strong> trogen tjänst förstärka stabila <strong>och</strong>etablerade institutionella praktiker. Andra, s<strong>om</strong> ifrågasätter<strong>och</strong>/eller motverkar institutionernas praktiker, straffas gen<strong>om</strong>marginalisering <strong>och</strong> exkludering. Detta bidrar till att göra denstrukturella/institutionella rasismen seglivad i <strong>och</strong> med att den förankrasi en uppsättning lagar, regler, rutiner <strong>och</strong> sociala praktiker(Wieviorka, 1995). Den strukturella/institutionella diskrimineringenreproduceras ofta av individer med institutionell <strong>makt</strong>, s<strong>om</strong>till exempel grindvakter (gatekeepers). Även personer med invandrar-<strong>och</strong>/eller minoritetsbakgrund kan ges en plats i systemet <strong>om</strong>de är beredda att acceptera <strong>och</strong> försvara den diskriminerande ordningen.Den strukturella/institutionella diskrimineringen är inteförbunden med individernas avsikter eller åsikter; den kan bådeförstärkas <strong>och</strong> ifrågasättas oavsett individernas intentioner.Privilegiet att definiera ett problemSamhällets <strong>makt</strong>ordning <strong>och</strong> individernas o(jäm)lika positionerskapas av historiskt <strong>och</strong> rumsligt specifika interaktioner s<strong>om</strong> regleras,legitimeras <strong>och</strong> möjliggörs av diskursiva konstruktioner. Diskursser vi s<strong>om</strong> en uppsättning metaforer, berättelser <strong>och</strong> föreställningars<strong>om</strong> utgör en integrerad del i konkreta praktiker s<strong>om</strong> skaparen viss ordning. Diskurser är normerande i den mån s<strong>om</strong> de etablerarspecifika sätt att tolka världen <strong>och</strong> förhålla sig till den. Men dendiskursiva ordningen opererar också gen<strong>om</strong> uteslutningar <strong>och</strong> tystnader.Att föreskriva en viss tolkningsram innebär därför att utesluta<strong>och</strong> osynliggöra andra möjliga synsätt. Det innebär ett utestängandeav röster, erfarenheter <strong>och</strong> perspektiv s<strong>om</strong> kan störa <strong>och</strong>destabilisera den föreställningsvärld s<strong>om</strong> <strong>makt</strong>utövandet vilar på.S<strong>om</strong> en del av det sociala livet lever flera diskurser i samklang,konflikt, <strong>och</strong> mest av allt i konkurrens med varandra. Huvudberättelsereller ”master narratives”, s<strong>om</strong> Heller (2004) kallar dem,16

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!