Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Bortom vi och dem SOU 2005:41”de andras” underlägsenhet. Begreppet rasifiering, som Molinaanalyserar i sitt bidrag, lyfter fram processuella aspekter i reproduktionenav rasistiskt tänkande och dess effekter för skapandet aven samhällshierarki som baseras på föreställningar om ras.Traditionellt har diskussioner om nationalism och rasism ägnatföga uppmärksamhet åt betydelsen av ”vithet” som en sociohistoriskkonstruktion för skapandet av nationell gemenskap. Vithet ärdet som inte nämns men ändå talar, konstaterar Tesfahuney i sittbidrag till denna bok. Idéer om vithet har varit en konstituerandekomponent i de europeiska upplysningsidealens anspråk på universellgiltighet (Kincheloe & Steinberg, 1998). Kolonialism, slaverioch folkmord har legitimerats genom hänvisningar till modernitetenscivilisationsprojekt. Skapandet av nationalstater hörde tillkolonialismens universella mission, som i praktiken garanteradekolonialmakternas möjligheter att förfoga över ”de andras” tillgångar.Det koloniala arvet har genom nationella statsbildningarsexpansion även medfört gränsdragningar vilket alltför ofta har manifesteratsig i krig, folkmord och fortsatt politiskt och ekonomisktberoende.Det finns en rad omständigheter som transformerar nationalstatensrasism till ett globalt privilegiesystem. Den ekonomiskaomstruktureringen i ”väst” – industriproduktionens minskadebetydelse, framväxten av teknologier som möjliggör en splittring avproduktionen, expansionen av nya och gamla former för tjänsteproduktion,de multinationella företagens ökade inflytande, framväxtenav en ny internationell arbetsdelning och tillkomsten avtransnationella ekonomiska pakter – har förändrat nationsbundnaproduktionsformer och arbetsprocesser, samt de sociala relationersom är förbundna med dem (Bhattacharyya, Gabriel & Small,2002). Den ekonomiska globaliseringen innebär också en social,kulturell politisk globalisering (Beck, 1999; Tomlinson, 1999) ochen ökning av transkontinentala diasporarörelser och flyktingströmmarsom har kommit att förändra det sociala rummet i denrika världen. Den strukturella diskrimineringen i Sverige och iEuropa återspeglar den hierarkiska ordning som etablerades i ochmed kolonialismen. Denna ordning återskapas idag, i globaliseringensbakvatten, när stora delar av den invandrade befolkningen nekasmedborgerliga rättigheter och ibland även existensberättigande.14
SOU 2005:41Bortom vi och demDiskrimineringens institutionella kontexterDen strukturella/institutionella dimensionen av diskrimineringenrefererar till den samhällsorganisering och de institutionella arrangemangsom skapar ett system där vissa grupper diskrimineras ochexkluderas från makt och inflytande. Diskrimineringen opererar ioch genom andra förtryckande strukturer, som t.ex. klass, kön,sexualitet m.m. och den är både varierande och situationsbunden.Diskrimineringen är således aldrig en isolerad händelse utan ägerrum i strukturella/institutionella sammanhang. Därför bör institutionerinte ses som en direkt återspegling av samhällets maktstrukturer.Flera bidrag i denna bok lyfter fram institutionernasrelativa autonomi och de sätt som diskriminerande praktiker kanförstärkas, i samspel med andra relationer av över- och underordning,eller motverkas, som ett resultat av människors intentionsstyrdahandlingar.Institutioners normer och praktiker kan leda till handlingar somär öppet rasistiska och/eller i sig diskriminera genom rutiner ochtysta överkommelser som sanktionerar särbehandling. Eftersominstitutionella arrangemang oftast utgår från existensen av enessentiell och underlägsen andra har denna form av diskrimineringäven benämnts institutionell rasism. Den institutionella rasismen ärofta inbäddad i rutiner och i organisationers funktionssätt(Wieviorka, 1995). Eftersom institutioner inte är isolerade öar, ärde öppna för externa influenser och aktörers påverkan. Institutionernasinneboende tröghet är således inget avgörande hinder förförändring.Särbehandling och utestängning av vissa grupper och/eller individerkan ha sin grund i uttalade institutionella policys. Ett exempelpå detta finns i USA före avskaffandet av de ”raslagar” som syftadetill att hålla isär olika ”raser” och bevara systemet. Jim Crowsomdebatterade segregationism i sydstaterna i USA är ett tydligtexempel på ett målmedvetet konstruerat diskrimineringssystemsom använder lagstiftningen för att bevara segregationen. Å andrasidan finns det institutionella praktiker som inte är ämnade att diskrimineramen som ändå har diskriminerande effekter, till exempelgenom att tillämpa normer som utestänger och/eller ignorerar individersolika förutsättningar. Oavsett om den är avsiktlig eller oavsiktligpåverkar den strukturella/institutionella diskrimineringen påett negativt och systematiskt sätt ”de andras” socioekonomiska15
Page 1 and 2: Bortom Vi och DomTeoretiska reflekt
Page 3 and 4: FörordIntegrationspolitiken tycks
Page 5 and 6: Innehåll1 Inledning...............
Page 7 and 8: 1 Teoretiska reflektioner om makt,i
Page 9 and 10: SOU 2005:41Bortom vi och demtionspr
Page 11 and 12: SOU 2005:41Bortom vi och democh var
Page 13: SOU 2005:41Bortom vi och demförnuf
Page 17 and 18: SOU 2005:41Bortom vi och demskapar
Page 19 and 20: SOU 2005:41Bortom vi och demvisar a
Page 21 and 22: SOU 2005:41Bortom vi och demrasifie
Page 23 and 24: SOU 2005:41Bortom vi och demnödvä
Page 25 and 26: SOU 2005:41Bortom vi och demsom gö
Page 27 and 28: SOU 2005:41Bortom vi och demReferen
Page 29 and 30: 2 Ett europeiskt dilemmaStrukturell
Page 31 and 32: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmav
Page 33 and 34: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmame
Page 35 and 36: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmaVa
Page 37 and 38: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmare
Page 39 and 40: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmaoc
Page 41 and 42: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmade
Page 43 and 44: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmag
Page 45 and 46: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmaN
Page 47 and 48: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmaru
Page 49 and 50: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmav
Page 51 and 52: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmain
Page 53 and 54: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmaso
Page 55 and 56: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmaav
Page 57 and 58: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmaDe
Page 59 and 60: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmaan
Page 61 and 62: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmaBo
Page 63 and 64: SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmaGe
Page 65 and 66:
SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmaLe
Page 67 and 68:
SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmaRe
Page 69 and 70:
SOU 2005:41Ett europeiskt dilemmaWo
Page 71 and 72:
Vardagsrasism SOU 2005:41Morrison t
Page 73 and 74:
Vardagsrasism SOU 2005:41bestraffad
Page 75 and 76:
Vardagsrasism SOU 2005:41och Howard
Page 77 and 78:
Vardagsrasism SOU 2005:41och hans f
Page 79 and 80:
Vardagsrasism SOU 2005:41injaga fru
Page 81 and 82:
Vardagsrasism SOU 2005:41återståe
Page 83 and 84:
Vardagsrasism SOU 2005:41metodologi
Page 85 and 86:
Vardagsrasism SOU 2005:41utförligt
Page 87 and 88:
Vardagsrasism SOU 2005:41några bil
Page 89 and 90:
Vardagsrasism SOU 2005:41kunskap so
Page 91 and 92:
Vardagsrasism SOU 2005:41Feagin, J.
Page 93 and 94:
Vardagsrasism SOU 2005:41Britain,
Page 95 and 96:
Rasifisering SOU 2005:41ras till ef
Page 97 and 98:
Rasifisering SOU 2005:41den ständi
Page 99 and 100:
Rasifisering SOU 2005:41heten som s
Page 101 and 102:
Rasifisering SOU 2005:41En annan fa
Page 103 and 104:
Rasifisering SOU 2005:41någon vete
Page 105 and 106:
Rasifisering SOU 2005:41som en prod
Page 107 and 108:
Rasifisering SOU 2005:41överskrida
Page 109 and 110:
Rasifisering SOU 2005:41ReferenserA
Page 111 and 112:
Rasifisering SOU 2005:41Skovdahl, B
Page 113 and 114:
Elitdiskurser och institutionell ra
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?