12.07.2015 Views

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Bort<strong>om</strong></strong> vi <strong>och</strong> dem SOU 2005:41”de andras” underlägsenhet. Begreppet rasifiering, s<strong>om</strong> Molinaanalyserar i sitt bidrag, lyfter fram processuella aspekter i reproduktionenav rasistiskt tänkande <strong>och</strong> dess effekter för skapandet aven samhällshierarki s<strong>om</strong> baseras på föreställningar <strong>om</strong> ras.Traditionellt har diskussioner <strong>om</strong> nationalism <strong>och</strong> rasism ägnatföga uppmärksamhet åt betydelsen av ”vithet” s<strong>om</strong> en sociohistoriskkonstruktion för skapandet av nationell gemenskap. <strong>Vi</strong>thet ärdet s<strong>om</strong> inte nämns men ändå talar, konstaterar Tesfahuney i sittbidrag till denna bok. Idéer <strong>om</strong> vithet har varit en konstituerandek<strong>om</strong>ponent i de europeiska upplysningsidealens anspråk på universellgiltighet (Kincheloe & Steinberg, 1998). Kolonialism, slaveri<strong>och</strong> folkmord har legitimerats gen<strong>om</strong> hänvisningar till modernitetenscivilisationsprojekt. Skapandet av nationalstater hörde tillkolonialismens universella mission, s<strong>om</strong> i praktiken garanteradekolonial<strong>makt</strong>ernas möjligheter att förfoga över ”de andras” tillgångar.Det koloniala arvet har gen<strong>om</strong> nationella statsbildningarsexpansion även medfört gränsdragningar vilket alltför ofta har manifesteratsig i krig, folkmord <strong>och</strong> fortsatt politiskt <strong>och</strong> ekon<strong>om</strong>isktberoende.Det finns en rad <strong>om</strong>ständigheter s<strong>om</strong> transformerar nationalstatensrasism till ett globalt privilegiesystem. Den ekon<strong>om</strong>iska<strong>om</strong>struktureringen i ”väst” – industriproduktionens minskadebetydelse, framväxten av teknologier s<strong>om</strong> möjliggör en splittring avproduktionen, expansionen av nya <strong>och</strong> gamla former för tjänsteproduktion,de multinationella företagens ökade inflytande, framväxtenav en ny internationell arbetsdelning <strong>och</strong> tillk<strong>om</strong>sten avtransnationella ekon<strong>om</strong>iska pakter – har förändrat nationsbundnaproduktionsformer <strong>och</strong> arbetsprocesser, samt de sociala relationers<strong>om</strong> är förbundna med dem (Bhattacharyya, Gabriel & Small,2002). Den ekon<strong>om</strong>iska globaliseringen innebär också en social,kulturell politisk globalisering (Beck, 1999; T<strong>om</strong>linson, 1999) <strong>och</strong>en ökning av transkontinentala diasporarörelser <strong>och</strong> flyktingströmmars<strong>om</strong> har k<strong>om</strong>mit att förändra det sociala rummet i denrika världen. Den strukturella diskrimineringen i Sverige <strong>och</strong> iEuropa återspeglar den hierarkiska ordning s<strong>om</strong> etablerades i <strong>och</strong>med kolonialismen. Denna ordning återskapas idag, i globaliseringensbakvatten, när stora delar av den invandrade befolkningen nekasmedborgerliga rättigheter <strong>och</strong> ibland även existensberättigande.14

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!