Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SOU 2005:41Elitdiskurser och institutionell rasismvåldsamt avvisad. Mer allmänt kan man säga att media ägnarmycket mer uppmärksamhet åt de problem som tillskrivs minoriteterän åt de som upplevs av minoriteter. Och om rasism överhuvud taget tas upp hänförs den oftast till extremhögern, sällan tillde traditionella eliterna, och aldrig till pressen själv.I och med tillströmningen av minoritetsstudenter har utbildningsinstitutionernakommit att spela en framträdande roll iutforskningen av några av det mångkulturella samhällets grundpelare,till exempel frågor om språkundervisning och en del aspekterav läroplanen. Ändå kan man även här spåra en lång tradition avrasistiska och sexistiska undervisningsplaner, som ofta formuleratsi förväg av tidigare generationers natur- och samhällsforskare. Ävenom det har gjorts vissa förbättringar under det senaste årtiondetvisar analyser av läroböcker att undervisningen om det mångkulturellasamhället i bästa fall är fragmentarisk – och innehåller minimaltmed information, men däremot mängder av stereotyper ochfördomar, om etniska minoriteter eller de länder och kontinentersom de kommer ifrån. Generellt sett dominerar ännu ett eurocentrisktperspektiv, där ”vi” européer (holländare, engelsmän, fransmän,osv.) är överlägsna och de Andra är allmänt underlägsna i allaväsentliga avseenden. Handböcker på universitetsnivå är inte mycketbättre, även om de må vara mer detaljerade och sofistikerade. Deunderlåter också i hög grad att kritiskt analysera de europeiskasamhällenas systematiska och genomträngande natur.Sammanfattningsvis tycks eliter och institutioner i Europa kombineraofficiella icke-rasistiska doktriner och hållningar medutbredda vardagliga praktiker av diskriminering och etnicistiskaeller rasistiska ideologier. Då den uttrycks och reproduceras i demånga elitdiskurser som råder i samhället, från politik och mediatill utbildning och forskning, har elitrasismen en allvarlig inverkanpå invandrares, minoriteters och flyktingars välbefinnande ochmedborgerliga rättigheter. Genom att fokusera på illegal invandring,integrationssvårigheter, brottslighet, våld, terrorism, bakåtsträvandeoch andra negativa attribut som tillskrivs de Andra, kanelitdiskurser således producera, sprida eller befästa de allmänt spriddafördomar och ideologier som både vållar och legitimerar vardagsdiskrimineringeninom områden som invandring, arbetsmarknad,bostadsfrågor, politik, utbildning, säkerhet, kultur, etc.Diskursiv elitrasism är således inte bara ”ord” eller ”idéer”, utanen inflytelserik och genomgripande social praktik som ger upphovtill konkreta former av etnisk ojämlikhet och dominans i minori-131