Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SOU 2005:41Elitdiskurser och institutionell rasismVidare är nyheterna om de Andra begränsade till en handfullämnen – medan andra människor kan behandlas inom ramen för ettstort antal olika ämnen. I flertalet EU-länder fokuserar den medialadiskursen, i likhet med den politiska diskursen, framför allt pånyanlända, illegala inresor, mottagningsfrågor, invandrares integrationssvårigheter,samt brottslighet och avvikande beteenden. Deproblem som flyktingar upplever får knappt någon uppmärksamhetalls. Om rasismen bemöts över huvud taget, så tenderar det att gällaextremhögerns ”officiella” rasism (som i fallen Le Pen i Frankrikeoch Haider i Österrike), och sällan den breda rasismen. Det är aldrignågra nyheter om rasism i media, vilket är att förvänta, eftersomjournalister inte är kända för att vara den mest självkritiska yrkesgruppen–något som i sig är föga överraskande, eftersom de sällanbehöver läsa något negativt om sig själva i tidningarna. Nyheter omminoriteters vardagsliv, arbeten och fritid är sällsynta. Deras bidragtill ekonomin – som knappast är någon hemlighet – når sällanrubrikerna. Minoriteter skildras kort sagt i ett litet antal stereotypaoch ofta negativa roller.Förutom denna allmänna problematik har invandrare andraaspekter av nyhetsrapporteringen emot sig. Som vi kan se inyhetsinhämtandets kontext citeras de sällan, och om de citeras fårdet aldrig stå för sig självt. I stället inhämtas nyheter om dem frånde dominerande gruppernas källor, ibland till och med enbart därifrån.Med andra ord definierar den europeiska pressen sällan denetniska situationen med utgångspunkt i de etniska aktörerna själva.LäroböckernaDe primära agenterna i reproduktionen av sociala representationer iallmänhet, och av stereotyper och fördomar i synnerhet, är, förutomde politiska och mediala institutionerna, de institutioner sombefinner sig inom utbildningens domäner. Något som är utmärkandeför läroböcker är deras ”officiella kunskap” som inkluderarde ideologier som är förhärskande i samtiden. Detta har alltidpräglat representationen av världen och dess folk, i till exempelgeografi, historia och (de övriga) samhällsvetenskaperna. Läroböckerär också kända för sina nationella eller till och med nationalistiskavinklingar, där nationens glansdagar och bedrifter förstorasupp och dess brott och missdåd förmildras eller till och med helt”glöms bort”. Det är följaktligen få europeiska läroböcker som i127