Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Elitdiskurser och institutionell rasism SOU 2005:41fokuserar på det stora antalet övriga strukturer och strategier förtal och skrift – såsom deras koherens, övergripande teman, schematiskaformer, berättande eller argumenterande struktur, stil,retorik, talakter, samtalsstrategier, och många fler. Inom psykologinvet vi nu mycket mer om de kognitiva processerna bakom produktionenoch förståelsen av diskurs, eller om hur diskurs memorerasoch hur vi lär av den (van Dijk & Kintsch, 1983). I samhällsvetenskapernahar intresset för naturliga former av diskurs ochkommunikativa händelser lett till en bred rörelse som är inriktad pådetaljerade etnografiska analyser av formerna och förutsättningarnaför tal och skrift i olika samspel och gemenskaper. Även om detfortfarande finns stora outforskade områden vet vi nu mycket merom diskursens strukturer, processer och sociala eller kulturellakontexter. Parlamentsdebatter, nyhetsrapportering, samspelen iklassrum och rättssalar, läroböcker, vetenskapliga publikationer,vardagliga samtal och en mängd andra diskursiva praktiker har allavarit föremål för grundliga studier.De här framstegen inom diskursstudier öppnar också för ett mersofistikerat angreppssätt i fråga om studiet av rasistiska praktiker,särskilt hos de symboliska eliterna. Bland mycket annat kan vi nustudera subtila förändringar i intonation eller volym under samtal,syntax, ordval, val av ämne, historieberättande, argumentation ochsamtalsstrategier, för att därmed kunna se de underliggande fördomarnahos språkets användare och de institutioner som de representerar.Förutom den här typen av diskursstudier har vi nu ocksåblivit bättre på att bedöma diskursernas effekter i den offentligasfären eftersom vi vet hur de uppfattas och hur människor konstruerarmentala modeller och gemensamma representationer,inbegripet fördomar och ideologier, av eller om andra människor.Sammanfattningsvis utgör detaljerade diskursanalyser av rasism ettkraftfullt redskap i vår förståelse av hur etnisk och rasmässig ojämlikhetreproduceras i samhället (för studier av rasism och diskurs,se t.ex Blommaert & Verschueren, 1998; Jäger, 1992, 1998; Reisigl& Wodak, 2000, 2001; van Dijk, 1984, 1987, 1991, 1993; Wetherell& Potter, 1992; Wodak & van Dijk, 2000).118