Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SOU 2005:41Elitdiskurser och institutionell rasismDiskursDe flesta studier av rasism fokuserar på olika former av diskrimineringoch utestängning, eller på fördomar och ideologier, och tenderaratt ignorera den grundläggande roll som språket, diskursen ochkommunikationen spelar i moderna samhällen, även i reproduktionenav rasism. Oavsett deras övriga former så uttrycks, utövas ochpraktiseras politisk verksamhet och politiska program (även)genom många olika former av tal och skrift; från lagar, lagstiftningoch parlamentsdebatter till regeringsöverläggningar, förordningaroch beslut, eller partiprogram och propaganda. Medierna är i höggrad diskursiva, vilket likaledes gäller bilder, film och multimedialabudskap. Detsamma gäller för såväl lagstiftning och domstolar somutbildning och forskning. De symboliska eliterna är således i förstahand diskursiva eliter. De utövar makt medelst tal och skrift. Utantal och skrift skulle rasismen förmodligen vara omöjlig. Hur skullemänniskor annars förvärva fördomar och stereotyper om andramänniskor, särskilt som dessa sällan baseras på dagliga observationeroch kontakter med de Andra? Hur skulle grupper annars kunnadela de övertygelser som ger upphov till diskriminering och utestängning?Det är därför av stor vikt att vi studerar rasism, och i synnerhetelitrasism (och även antirasism), genom en detaljerad analys av eliternasoch institutionernas diskursiva praktiker – av parlamentsdebatter,politisk propaganda, nyhetsrapportering, ledare, debattartiklar,reklam, läroböcker, facklitterära böcker och artiklar samtaffärspolicys, avtal och förhandlingar i näringslivet. En sådan analysär särskilt relevant eftersom många former av elitrasism i dag somsagt är indirekta och subtila, på samma sätt som sexism kan varadet. Vad vi behöver är sofistikerad diskursanalys, för att visa hursådana institutionella praktiker påverkas och bärs upp av rasistiskaövertygelser, eller för att klargöra på vilket sätt elitdiskurser kan haen skadlig inverkan på den allmänna opinionen.Under de senaste årtiondena har det lyckligtvis skett en bredutveckling av diskursanalysen inom merparten av humaniora ochsamhällsvetenskap, inte bara som ”metod” för analys av diskursdata,utan också i form av oberoende tvärvetenskapliga diskursstudier(av de många studierna om diskurser, se t.ex. Schiffrin, Tannen& Hamilton, 2001; van Dijk, 1997). Inom lingvistiken har det härmedfört att vi numera vet mycket mer om språkanvändning än omanalys av ord och meningar i grammatiken, och att vi nu även117