Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SOU 2005:41Elitdiskurser och institutionell rasismfråga om personliga fördomar, utan bara att vi vill understryka attsocialt utbredda fördomar produceras och reproduceras kollektivtav samverkande (grupper av) samhällsmedlemmar genom institutionelladiskurser inom politik, media, utbildning, forskning ochnäringsliv.RasismTalet om ”elitrasism” och ”institutionell rasism” förutsätterbegreppet rasism, vilket vi helt kort måste definiera för att kunnaförstå diskursens och eliternas roll i reproduktionen av rasism.Rasism är i första hand ett system för dominans och social ojämlikhet.I Europa, Nord- och Sydamerika samt Australien tar sigdetta uttryck i en ”vit” majoritets (och ibland en minoritets) dominansöver icke-europeiska minoriteter. Dominans förstås som engrupps missbruk av makt över en annan och utövas genom tvåinterrelaterade system av sociala och sociokognitiva praktiker – åena sidan en rad olika former av diskriminering, marginalisering,utestängning eller problematisering och å andra sidan fördomsfullaoch stereotypa åsikter, attityder och ideologier. De senare kanuppfattas som ”orsakerna” eller ”motiven” som förklarar och legitimerarde förra; människor diskriminerar andra därför att de troratt dessa på något sätt är underlägsna, har färre rättigheter, och såvidare.Diskursen är den praktik som förbinder dessa två sfärer inomrasismen. Den är i sig en betydelsefull social praktik, och somsådan tillhör den nästan exklusivt de symboliska eliterna och institutionerna:det som dessa ”gör”, gör de i tal eller text. Samtidigtuttrycks och reproduceras rasistiska fördomar praktiskt taget barainom diskursen; dessa sociala kognitioner förvärvas vanligengenom massmedia, läroböcker och vardagliga samtal med familjemedlemmar,kamrater, vänner eller kolleger – samtal som i sin turkan ha inspirerats av vad människor ser på TV eller läser i tidningen.Nästan allt som de flesta människor vet om utomeuropeiskaländer, eller om invandrare och minoriteter, har förmedlats tilldem genom massmedia. Detsamma kan sägas om deras åsikter ochattityder, vilka i sin tur utgör grunden för diskriminering och utestängningsom sociala praktiker.Den offentliga produktionen och reproduktionen av kunskap,åsikter och ideologier borde alltså i första hand definieras utifrån de115