Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Rasifisering SOU 2005:41som en produkt av maktkampen snarare än någonting påtvingat avdet vita samhället och passivt accepterat av den rasifierade invandradebefolkningen.Smith hävdar att rumslig segregation handlar om mycket mer änen geografisk åtskillnad mellan olika befolkningsgruppers lokaliseringi staden. Det handlar om en komplex uppsättning av ekonomiskainstitutioner, sociala relationer och vanor, politisk makt, lagaroch ideologier. Allt detta kan sammanfattas som en i samhälletstarkt befäst rasojämlikhet, som är politiskt, socialt och ekonomisktunderstödd. Boendesegregation baserad på ”ras” har längefunnits i den engelska urbana geografin vilket gör det mycket svårtatt tro att det skulle handla om ett tillfälligt fenomen. I Sverige harboendesegregation i mycket snabb takt uppnått extrema nivåer avrumsseparation längs rasmässiga markörer. En invecklad uppsättningav diskursiva, politiska (läs bostadspolitiska, invandringspolitiska,samhällsplaneringspolitiska, etc.), samt vardagslivs- ochinstitutionaliserade praktiker har samverkat i det svenska boendetsrasformation. Den historiskt geografiska bakgrunden till dennaprocess har utvecklats i närmast ett århundrade (Molina 1997).Det offentliga rummets rasifieringDen rumsliga separationen kan uppmuntras av samhälleliga organisationeroch upprätthållas på lokal nivå och genom diskriminerandevardagspraxis (Smith 1989; Harrison 1995; även Essed 1991). Rasifieringav rummet har åter gjort sig påmind nyligen genom en återupplivaddebatt om etnisk diskriminering på krogar i storstädernascentrum. Svenska dagbladet publicerade nyligen flera artiklar motiveradeav att några juridikstuderande filmade händelserna vid entrénpå flera krogar i Malmö, Göteborg och Stockholm. Personermed utländskt utseende nekades konsekvent inträde, medan desom såg ”svenska” ut släpptes in. (SvD 2005-03-04) Som svar på demånga inläggen till tidningens debattsida på internet framstod ettsom särskilt talande. Entrévakten Ken bekräftar att avvisandet avpersoner med utländskt utseende från krogar är en systematiskpraktik och han berättar varför. Han väljer att tolka avvisandet somett rationellt ekonomiskt beslut men samtidigt medger han att dethandlar om klara direktiv från krogägarna.”Ni har uppenbarligen ingen aning om vad ni pratar om. Jag harjobbat som entrevärd i många år och det finns inte en krog jag har job-106