12.07.2015 Views

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Rasifisering SOU 2005:41någon vetenskaplig grund för att använda kategorin ”ras” för attförklara socialt beteende (Smith 1989) är kategorin ”ras” användbardärför att den är ytterst aktuell i förståelsen av de <strong>makt</strong>relationers<strong>om</strong> resulterat av dess naturalisering i biologismens begreppskonstruktion.Forskningen behöver gå vidare i en kritisk granskningbåde av rasismens ideologiska grundvalar <strong>och</strong> dess materiella <strong>och</strong>politiska implikationer.Den sociala konstruktionen ”ras” har starkt återverkat på konkretamateriella villkor för många människor världen över. Imycket stor utsträckning har underkuvandet av människor i olikageografiska <strong>och</strong> historiska kontexter fått legitimitet gen<strong>om</strong> atthämta stöd hos rasbaserade ideologier. Rasbaserade ideologier kanräknas bland de mest gen<strong>om</strong>trängande värdesystemen i västvärlden.”In the crudest sense, racial ideology may be seen as a system of beliefswhich legitimizes not only the identification of racial attributes butalso their alignment with dimensions of inequality” (Smith 1989:7).Användningen av termer s<strong>om</strong> ”ras”, rasifiering <strong>och</strong> rasdiskrimineringhar med andra ord inte för avsikt att säga något <strong>om</strong> vad dessasociala konstruktioner kan förklara eller inte förklara. Det riktigtrelevanta i sammanhanget är däremot frågorna hur, varför <strong>och</strong> medvilka effekter sociala meningar förknippas med rasmässiga särdrag,s<strong>om</strong> konstruerats in<strong>om</strong> specifika politiska <strong>och</strong> socioekon<strong>om</strong>iskasammanhang. (Smith 1989) Detta gör begreppen ”ras” <strong>och</strong> rasism,paradoxalt nog, nödvändiga i kampen mot en rasistiskt organiseradstruktur av <strong>makt</strong>förhållanden. Användningen av ”mildare” alternativabenämningar s<strong>om</strong> exempelvis ”etnicitet”, ”xenofobi”, ”främlingsfientlighet”<strong>och</strong> ”främlingsrädsla” undviker att befatta sig meddet centrala problemet <strong>och</strong> fördröjer därmed ett nödvändigt medvetandegörande<strong>om</strong> att det i det svenska samhället finns rasistiskaföreställningar s<strong>om</strong> är djupt rotade i det för givet tagna. ”Ras” haranvänts s<strong>om</strong> en viktig kategori i struktureringen av <strong>makt</strong>förhållandeni världen, både lokalt <strong>och</strong> globalt (Gilroy 1987; Miles 1993).Att hävda att ”ras” utgör en ideologisk konstruktion med materiellförankring i alla strukturerna i samhället, innebär att erkänna attdenna kategori har sina rötter i själva produktionen av sociala meningar.Att erkänna detta är en väsentlig förutsättning för att gåvidare i en nationell ansträngning för att bekämpa rasdiskriminering.Tillbaka till Goldberg, bör det påpekas att den avgörande frågantorde vara: gen<strong>om</strong> vilka mekanismer <strong>och</strong> med vilka konsekvenser104

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!