Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

SOU 2005:41Rasifiseringrelationer i förhållande till rasaspekter. Gilroy hämtar själv stöd iflera marxistiska forskare utan att för den delen förneka den viktigaroll som klass spelar som strukturerande kategori i förståelsen avde kapitaliska maktförhållandena. Dock är ”ras” som social konstruktion,enligt Gilroy, en egen kategori i sig, som inte kan underordnasklass. Kritiken består i att Miles ihärdigt försöker framhävaklass som den främsta analyskategorin, för att studera den ställningsom svarta grupper i Storbritannien har. Detta ser Gilroy som ”uppenbardogmatism". (Gilroy 1987: 23) Det lönar sig inte att försökafortsätta använda begreppet klass som om dess betydelse inte hadepåverkats av den teknologiska revolutionen, menar Gilroy. Hanhävdar dessutom att förändringarna i kapitalackumulationen ochden resulterande sociala arbetsdelningen har genererat stora förändringaräven i arbetarklassens sammansättning.Detta perspektiv närmar sig betydligt det som Neergaard & Mulinari(2004) anlägger femton år senare i Sverige för att förstå rasifieringensbetydelse för den svenska arbetarklassens fragmentering.Enligt författarna delas arbetarklassen genom diskursiva och institutionaliseradepraktiker upp i två skikt, en uppdelning som reproducerasständigt genom en naturalisering av skillnader mellansvenska arbetare och invandrarnas arbetskraft. Separationen i dessatvå kategorier bidrar till att placera invandrarna i en permanent positionav reservarbetskraft, med en klart underordnad ställning påarbetsmarknaden och inom deras fackliga organisationer. Invandrarnaspolitiska medvetenhet och erfarenhet tas inte på allvar när dedeltar i fackföreningsarbetet. Med diverse diskursiva mekanismersom reproducerar föreställningar om rasskillnader, blir invandrarnainfantiliserade och marginaliserade inom sina respektive arbetsorganisationeroch även i fackföreningslivet (Neergaard & Mulinari2004).Den traditionella arbetaren i Europa är inte längre en vit man.Kvinnornas och de invandrades inträde på arbetsmarknaden i deeuropeiska länderna har förändrat de sociala relationerna i produktionenoch fått effekter på arbetsdelningen. Detta innebär att enrevidering och nyansering av den marxistiska sociala teorin ochdess grundenheter, klasserna, blir en nödvändig uppgift för demsom studerar arbetarklassens villkor i de europeiska staterna av idag. Dessutom utspelar sig rasrelationer i flera andra sfärer av samhälletän på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden. Hela spektrumetav sociala relationer i den västerländska kapitalismen påverkasav rasistiska föreställningar.101