Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt ... - Regeringen

Bortom vi och dem SOU 2005:41återskapande av en underlägsen andra inom nationens och unionensgränser. När en idealtypisk svenskhet fixeras som skillnadsmarkörär det således inte bara en fråga om exkludering av deninvandrade befolkningen och deras barn, det är även ett led i reproduktionenav ett ”vi” som är överlägset på ett nationellt plan i förhållandetill de främmande andra.När premisserna för integrationstänkandet utmanas och diskussionenom den strukturella diskrimineringen tar vid kan det varanödvändigt att uppmärksamma den process genom vilken en idéersätts av en annan och även på vilket sätt nya tolkningsramar vinnergehör och legitimitet. Som Peralta skriver i den här boken kanett och samma begrepp användas på olika sätt, särskilt under övergångsperiodernär nya tolkningar utmanar rådande föreställningar.Att ladda ett gammalt begrepp med ett nytt innehåll kan vara en deli kampen för tolkningsföreträde, men även en strategi för att skapakonsensus kring nya tolkningar eller sätt att formulera ett problem.På motsvarande sätt är det även möjligt att spåra en idémässig kontinuitet,trots ett förändrat begreppsbruk. Ett sådant exempel finnsi Riksrevisionens rapport (2005) Från invandrarpolitik till invandrarpolitiksom visar att invandrarpolitikens kärnfrågor och förhållningssättlever kvar under integrationspolitikens förklädnad. Denökade uppmärksamheten på strukturell diskriminering och begreppetssynlighet i den politiska retoriken medför därför inte medautomatik en ändrad fokus. En övergång från det gamla skuldbeläggandetav personer som utsätts eller riskerar att utsättas för diskrimineringtill en kritisk granskning av de strukturer, etableradeförhållningssätt och institutionaliserade handlingar som möjliggörreproduktionen av diskriminering och etnisk ojämlikhet fordrarinte bara ett teoretiskt perspektivskifte utan även en vilja till förändringhos makthavarna.Förståelsen av strukturell diskriminering och dess koppling tillinstitutionell och individuell diskriminering, något som diskuteras iKamalis kapitel, bör därför sättas i relation till ett socialt och politisktartikulerat betydelsesammanhang som sätter upp ramarna förhur begreppet ska tolkas och tillämpas. Detta betydelsesammanhangär delvis knutet till den historiska kontexten för denna utredningoch utgörs av offentliga debatter, informationsflöden ochpolitiska beslut. Det består emellertid också, som utredningensfortsatta volymer visar, av en utbredd etnisk ojämlikhet och enuppdämd frustration över den tystnad som omger diskriminering10