Utveckling och beprövande av matris vid ... - Umeå universitet

Utveckling och beprövande av matris vidbedömning av APUUlrika Jonsson & Linnea KolbäckExamensarbete 15 hpHT 2007AbstraktExamensarbete på Lärarutbildning, Allmänt Utbildningsområde (AUO) 90 hpPedagogiska institutionen. Umeå universitet

Syftet med detta arbete var att utveckla och pröva ett bedömningsunderlag vid denarbetsplatsförlagdautbildningen (apu) i två olika verksamheter med hjälp avbedömningsmatris. Problemområdet var elevernas bedömning av handledare på sin apu vid deyrkesförberedande programmen omvårdnad och frisör. Studien som användes var kvalitativoch metoden intervjuer där arbetet begränsades till informanter från omvårdnadsprogrammetoch frisörprogrammet. Informanterna vara totalt 20 st och bestod av elever, handledare ochlärare. Resultatet av vårt arbete visade att samtliga informanter upplever att det är bra att ha enbedömningsmatris som underlag vid bedömning av elevernas apu och även en delförbättringsområden av utformning och användande. Detta gav oss idéer och möjligheter attarbeta vidare och utveckla bedömningsmatriserna. Källor som arbetet byggde på var litteraturi form av böcker och skrifter samt Internet.Nyckelord: Bedömningsmatris, apu, formativ bedömning, summativ bedömning2

InnehållsförteckningAbstrakt1.Inledning………………………………………………………. 41.1 Syfte……………………………………………………………. 52. Bakgrund……………………………………………………... 52.1 Historisk tillbakablick………………………………………….. 52.2 Arbetsplastförlagd utbildning………………………………….. 62.3 Bedömning, bedömningsunderlag……………………………... 7och betyg2.4 Matrisens framåtväxt på frisörprogrammet 132.5 Användandet av matrisen vid omvårdnadsprogrammet 143. Metod………………………………………………………….. 143.1 Val av metod…………………………………………………… 143.2 Intervju som metod…………………………………………….. 153.3 Urval……………………………………………………………. 153.4 Informanter vid frisörprogrammet……………………………… 153.5 Informanter vid omvårdnadsprogrammet……………………… 163.6 Genomförande………………………………………………….. 163.7 Etik……………………………………………………………... 163.8 Nulägesbeskrivning omvårdnadsprogrammet………………… 163.11 Nulägesbeskrivning vid frisörprogrammet…………………… 184. Resultat och analys ………………………………………… 194.1 Resultat från frisörprogrammet………………………………… 194.2 Resultat från omvårdnadsprogrammet…………………………. 255. Analys och diskussion………………………………………286. Metoddiskussion 337. Fortsatta studier 34Referenslista………………………………………………………. 35Bilaga 1-7…………………………………………………………. 37-483

1. InledningNär vi skulle välja område för vårt examensarbete föll valet på den arbetsplatsförlagdautbildningens (apu) bedömning, som är en del av kurser på de yrkesverksamma program somvi är aktiva i. Vi båda, blev under en tidigare kurs i Lärarutbildningen intresserade avbedömningsmatriser och tanken att utarbeta en bedömningsmatris för APU genom vårtexamensarbete föddes. Eftersom vi båda har märkt under vår tid som yrkeslärare att detta ärett stort, svårt område som det kan fungera på olika sätt så har vi stött på problem som:- Handledaren vet inte vad, hur och varför den ska bedöma elev under APU, dåligt samspelmellan skola och bransch.- Aktuella APU formulär används men är svåra att tolka för handledaren ute på APU platsenoch är inte alltid återkopplade till styrdokumenten.- Handledares APU bedömning utvärderas och återkopplas inte till elev, där återkoppling skerär målen svåra att förstå för eleverna.Vi har under många år varit yrkesverksamma inom den bransch som vi nu är lärare i,omvårdnad och frisör. Under den tiden mötte vi eleverna från yrkets sida och hann även medatt vara handledare till eleverna. Ute i verksamheterna fanns inte en tydlig bild över hurskolan samarbetade med branschen. Det kunde se väldigt olika ut från vilka utbildningar someleverna kom från. Ovan nämnda punkter har väckt vårt intresse kring detta område. Ettområde som är viktigt, eftersom att det på yrkesprogrammen likväl i andra gymnasieprogramingår bedömning och betygssättning som en del i verksamheten. Samt att bedömning ochbetygssättning även ingår i den arbetsplatsförlagda utbildningen där handledare ska bedömaeleverna. Elevernas bedömning av APU tiden ska då fungera som en viktig del och underlagför den slutgiltiga betygssättningen av elev i specifik kurs. Betyget som elev får uttrycker ivilken mån eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen och som definieras ibetygskriterierna (Lpf 94). Detta föder vår nyfikenhet kring detta område när det gälleranvändandet av bedömningsmatris vid elevers APU bedömning.4

1.1 SyfteDet övergripande syftet med denna studie är att utveckla och pröva ett bedömningsunderlagvid APU i två olika verksamheter i form av en bedömningsmatris.Utifrån detta syfte söks svar på dessa frågeställningar:1. Hur har bedömningsmatrisen utarbetats?2. Vad anser elev, handledare och lärare om bedömningsmatrisens innehåll?3. Vilka upplevelser och erfarenheter har elev, handledare och lärare avbedömningsmatrisens användande?2. BakgrundI bakgrunden tar vi upp en liten historisk tillbakablick inom de yrkesförberedandeprogrammen för att skapa en förståelse för den yrkeskultur och tradition inom dessa programomvårdnad och frisör. Vi beskriver också den arbetsplatsförlagda utbildningens mening ochvilken roll betyg och bedömning har i detta. Vi undersöker också hur bedömningsmatriser kananvändas som bedömningsunderlag sett ur olika perspektiv.2.1 Historisk tillbakablickGymnasieskolans verksamhet och utformning utsattes under senare delen av 1980-talet förgranskning och utvärdering som följd av ett riksdagsbeslutbaserat på Regeringens proposition1983/84:116. Enligt detta beslut skulle den yrkesinriktade utbildningen inom gymnasieskolanutvecklas. I juni 1984 tillsattes en arbetsgrupp för översyn av den gymnasialayrkesutbildningen (ÖGY). Detta arbete låg till grund för hela gymnasiereformen. Dess förstaundersökning läsåret 1983/84 visade att praktikinslagen endast utgjorde sexprocent avutbildningstiden i gymnasieskolan. 1991 togs beslut om den 3-åroga yrkesutbildningen iriksdagen. I det beslutet framgår att utbildningen i gymnasieskolan ska ske på 16 nationellaprogram som ska vara tre åriga och som också ska vara en grund för högskolestudier ochyrkesverksamhet. Förutom att det ingår kärnämnen i undervisningen i yrkesutbildningarnaingår även undervisning som arbetsplatsförläggs. APU ska förekomma på alla nationellaprogram med yrkesämnen enligt gymnasieförordningen. (UFB 2 1997/98). Och det är endastde kurser i yrkesämnena som får arbetsplatsförläggas.(s.19, Skolverket)2.2 Arbetsplatsförlagd utbildning - APUÖGY föreslog i sitt betänkande (SOU 1986:2) att arbetsplatsförlagd utbildning (kallad apu)skulle införas, vilket sedermera utgjorde femton procent (som preciserades till 15 veckor iSFS 1996:1363) av den totala skoltiden. I Alla nationella program med yrkesinriktning ingårAPU med minst 15 veckor där varje vecka ska motsvara 24 timmars under visning.(skolverket) (http://www.skolverket.se/sb/d/1248/a/5284#paragraphAnchor0)Apu är kursplanestyrd utbildning som ingår i ett program och genomförs på en eller fleraarbetsplatser utanför skolan. APU ska utföras av elev under ledning av handledare.(gymnasieförordningen (1992:394)http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1992:394Kommunen har ansvar för att se till att det finns tillräckligt med platser och att platsernauppfyller kvalitetskraven och att det göras enligt målen i de nationella kursplanerna.5

Det är skolans huvudman, som bestämmer hur de 15 veckorna eller mer ska fördelas underutbildningstidens tre år. Skolans huvudman beslutar också vilka hela eller delar av kurs somska arbetsplatsförläggas. Rektorn ansvarar även för anskaffning av arbetsplatser för apu:n, attapu platserna uppfyller kraven för apu:n samt att handledarena på APU platserna har denkompetens som krävs för sin roll, att de är kunnig i sitt yrkesområde. När kvalificeradehandledare saknas är det skolans huvudman som ska anordna utbildning så handledarna blirkvalificerade. (skolverket) (http://www.skolverket.se/sb/d/1263) Enligt Skolverket (1998) skaAPU ge eleverna fördjupade yrkeskunskaper samt en del andra viktiga erfarenheter somkunskaper och värderingar som tas upp i Lpf 94:as mål och riktlinjer. Vidare framgår det attAPU:n ska planeras och genomföras utifrån de utbildnings och undervisningsmål somfastställts men rapporten visar att diskussionen kring apu´ns innehåll utifrån kurser eller delarav kursen inte förekommer. När arbetsplatserna tar emot elever kan deras ekonomiskaersättning för att vara handledare se olika ut. I skolverkets rapport står det att ”Det vanligastär att det inte utgår någon ekonomisk ersättning till arbetsplatserna för deras medverkan iutbildningen”, sid 5Vidare skrivs det också att handledarutbildningen har större betydelse, i rapporten tas det uppatt grundutbildningen för nya handledare samt de kontinuerligt återkommandehandledarträffarna är en av de viktigaste kvalitativa faktorerna för apu´n.Annat som också tas upp i rapporten är att de flesta handledare som inte genomgåtthandledarutbildning har dåliga kunskaper i om hur skolan arbetar, skolans mål, riktlinjer ochvad som ingår i elevernas utbildning på skolan. De brister som handledare kan ha i sinakunskaper går att koppla enligt denna rapport till de brister som finns i handledarutbildningen.Det finns också brister hos handledarna i deras kännedom om innehållet i kursplanerna samtatt den diskussion om vilka kurser eller delar av kurser som är lämpliga att lägga ut som apuinte förekommer mellan lärare och handledare. Rapporten visar också att elevernas apu intestyrs av programmens kursplaner utan istället av arbetsplatsernas produktion och verksamhetVidare skrivs också att syftet med att ha en uppföljning och utvärdering av elevers apu är attfå en grund för kontinuerlig kvalitetsutveckling. Av vad som kan framgå av denna rapport såanser handledarna att det inte alls genomförs någon form av uppföljning vare sig formativeller summarisk. Rapporten visar att handledarna får mycket liten återkoppling av resultatetpå apun´s uppföljning och utvärdering. Handledarutbildning är en av några viktiga faktorerför att elevers apu blir bra genomförda. En annan sak är yrkeslärarnas arbetsplatsbesök som ärett väsentligt stöd till elever och handledare för att t.ex. upprätthålla personkontakter ocharbetsplatsens verksamhet.2.3 Bedömning, bedömningsunderlag och betygBedömningPedagogisk bedömning kan ha olika syften och idag används begreppen summativ ochformativ bedömning (Korp 2003). Summativ bedömning enligt Korp har inte sammapedagogiska syfte som den formativa. Den summativa bedömningens syfte är att visa på atten person uppfyller vissa ställda krav en slags certifiering enligt Korp. Summativ bedömninganvänds t.ex. för att ge en bild av elevernas lärande i förhållande till kursplanernas mål ochkriterier t.e.x vid betygssättning. Vid summativ bedömning är det resultatet som står i fokus..Enligt Korp syftar även den summativa bedömningen till att differentierar eleverna införfortsatta studier. Korp menar att den formativa bedömningen syftar till att informera eleveroch lärare hur elevernas lärande utvecklas, hur undervisningen fungerar och hur det kanförbättras, här är det själva processen som står i fokus. Den formativa bedömningen görskontinuerligt med kvalitativ feedback där fokus läggs på eleven .Den pedagogiska bedömningens anser Lindström (2005) idag vara förskjuten mot formativbedömning s.k. processinriktad:6

- Bedömning ska användas för att befrämja och diagnostisera lärande.- Bedömning av lärandet sker fortlöpande.- Bedömning sker tillsammans av var elev befinner sig och hur eleven kan gå vidare.- Bedömning sker av förmågor i realistiska situationer.- Bedömning har process i fokus.- Bedömning lägger fokus på fruktbara frågor och att lära av erfarenhet.- Bedömning är mål och kunskapsrelaterad till styrdokumenten.- Bedömning visar på starka/svaga sidor och uppmärksammar framsteg.Den formativa bedömningen betonas också i styrdokumenten (Lpf-94) där läraren bl.a. ska geeleven fortlöpande information om utvecklingsbehov och framgångar i studierna, beaktamuntliga och skriftliga bevis på kunskaper och göra en allsidig bedömning av kunskaperna.Läraren ska också sträva mot att eleverna tar ansvar för sitt lärande, sina studieresultat och attde kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kursplanen vilketockså syftar på den formativa bedömningen. Den pedagogiska bedömningen i skolverksamhetansvarar skolan och framförallt läraren för. I och med den formativa bedömningensframmarsch så blir den gemensamma kommunikationen lärare emellan men även lärare, elevviktiga Andersson menar att denna kommunikation är viktigt att det bildas uttryck som skaparett gemensamt språk för bedömning. (Anderssson, 2007.03.16, föreläsning).BedömningsunderlagKunskapens olika kvalitéer. Som underlag för bedömning kan man dela in kunskap i olikakvalitéer enligt Håkan Andersson (Andersson, föreläsning 2007.03.16) s.k. kunskapskvalitéer.Dessa kunskapskvalitéer kan vara fakta, förståelse, tillämpning, analys, ”Synthesis” ochutvärdera. Dessa kvalitéer ingår enligt Andersson i betygskriterier för specifik kurs, varvidvissa kvalitéer har större fokus vid de olika kriterierna. Vid bedömning av elevers kunskaperbedöms vilka olika kunskapskvalitéer eleven uppfyller. Om kunskapskvalitéer tas det ävenupp i styrdokumenten (Lpf-94, 1.2 Kunskaper och lärande) där kunskapen beskrivs ur fyraformer, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. I Lpf-94 uttrycks det också att skolan inteensidigt får betona någon kunskapsform i sin undervisning. Dessa fyra olikakunskapskvalitéer brukar kallas för ”Kunskapens fyra F” och innefattar kort följande(Carlgren, Korp 2003):Fakta: Är sådan information som har kvantitativ karaktär. Som man kan mer eller mindre avmen inte djupare eller ytligare. Denna kvalité går också att då också att mäta.Förståelse: Är att begripa, uppfatta mening/innebörd i olika saker. Det är en teoretisk kunskapsom är nära knuten till fakta och språket. Ju mer utvecklat språk, desto bättre möjlighet till attöka förståelsen.Färdighet: Är att veta hur man ska göra något och att kunna utföra det, en praktisk kunskapsom kräver överblick över situationen.Förtrogenhet: Är en ”tyst” kunskap som är erfarenhetsbaserad som uppnås genompraktiserande verksamhet. Det finns också en slags sinnlig del där man ser, känner, luktar och”vet” när något ska göras. Dessa kunskapskvalitéer ses som lika värda och kan inte verkaoberoende av varandra, utan måste samverka för en helhet (Korp 2003). Om detta står detockså i Lpf-94 där det går att läsa att de fyra kvalitéerna av kunskap förutsätter och samspelarmed varandra. Varje nivå av kunskap (betygskriterier) innehåller delar av de fyra olikakunskapskvalitéerna och är viktiga för att eleverna ska kunna lära sig och utvecklas. Ett sättatt förstå och se hur dessa kunskapskvalitéer återfinns i styrdokumenten är att plocka utverben i betygskriterierna (Andersson, 1999). Andersson menar också att det är genom dessaverb som de olika kunskapskvalitéerna kan utläsas. T.ex. Att känna igen eller ha insikt i gårunder kunskapskvaliteén fakta. Att känna igen, och vara orienterad är ex. på kunskapskvalitén7

förståelse. Att genomföra och utföra är ex. på kunskapskvalitén färdighet. Att dra slutsatser,värdera och se helheter är ex. på kunskapskvalitén förtrogenhet.Verktyg för förståelse och mål. I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf-94), kan manläsa att gymnasieskolan är målstyrd. Det framgår att eleven ”ska få en sådan grund för ettlivslångt lärande att de har beredskap för den omställning som krävs när betingelser iarbetsliv och samhällsliv förändras” (Lpf-94, sid7). För att motivera eleverna att nå målenoch öka förståelsen för vad som är viktig kunskap kan man använda olika verktyg för att gestöd för eleverna att nå målenNyckelkvalifikationer. Tsagalidis (2005) redogör i sina studier kring nyckelkvalifikationer ochspecifika yrkeskunskaper hur de skulle användas som bedömningsunderlag inom Hotell ochrestaurangprogrammet. Begreppet nyckelkvalifikationer skildrar de allmänna kvalitetersom gör det möjligt för personen att fungera i en växlande tillvaro eller möta nya typer avsituationer under ständigt varierande arbetsliv. Det som är utmärkande förnyckelkvalifikationer är att de står för den lösning som snabbt och effektivt hjälper anställdaatt skaffa sig den aktuella kunskapen. Nyckelkvalifikationerna är inte specifika för något yrkeutan beskriver omfattande centrala färdigheter och överförbara kompetenser som ska kunnastämma in på alla yrkesområden. Styrkan i begreppet nyckelkvalifikationer är att detframhåller helheten, att kognitiva, sociala och kommunikativa förmågors betydelse för eleven,den framtida yrkesrollen och i skolsituationen är otroligt värdefulla. Dessa förmågor utgörutgångspunkten för Tsagalidis arbete angående nyckelkvalifikationerna inom Hotell ochrestaurangprogrammet. Tsagalidis menar att nyckelkvalifikationerna inte beskriver vad manbehöver kunna för att behärska ett visst yrkesområde utan här behövs kompletta beskrivningarför varje yrkesområde. Enligt Tsagalidis beskrivs yrkeskunskap med hjälp av tre begrepp,yrkeskultur, yrkespraxis och yrkeskunskap. Yrkeskultur innebär de kunskaper som anses varavärdefulla att föra vidare till andra yrkesutövare under en längre tid. Dessa kunskaper liggertill grunden för den så kallade kulturen inom yrket. Stor del av denna kunskap bestämmerramarna och möjligheterna inom yrket. Yrkespraxis beskrivs som yrkestraditioner. På vilketsätt man går tillväga för att uppnå ett såbra resultat som möjligt på bästa sätt. Den som visarupp effektivitet i sitt handlande anses besitta god yrkespraxis. Både yrkeskulturen ochyrkespraxisen brukar oftast följas åt. Yrkeskunskap handlar om att veta vad man gör ochvarför man gör det. Tänkandet och handlandet går ofta hand i hand när man innehar godyrkeskunskap. Tsagalidis redovisar resultatet från sin studie angående skillnader mellan lärareoch elever när det gäller bedömningsgrunderna i karaktärsämnen. Utifrån elevernas ochlärarnas perspektiv har sedan Tsagalidis presenterat åtta nyckelkvalifikationer inom Hotelloch restaurangprogrammet. Följande åtta nyckelkvalifikationer förekom inom programmet,kommunikation, självständighet, samarbetsförmåga, planeringsförmåga, kundkontakt,analysförmåga, problemlösningsförmåga och utveckling (Lindström & Lindberg, 2005).Matriser. Enligt Kjellström (2005) är en bedömningsmatris ett sätt att bedöma olika aspekterav kunskap. De aspekter som bedöms beror på syftet med bedömningen. Inom varje aspektbedömer man kvalitén i ett antal nivåer. Kjellström menar att tydliga nivåbeskrivningar i rutorkrävs för att en matris ska vara användbar. Bedömningsmatriserna kan också utformas olikaefter vilken bedömning man ska göra. När de gäller helheten så skiljer Kjellströmhuvudsakligen på två, den holistiska och den analytiska bedömningen. Holistisk bedömninginnebär att bedömningen sker av bedömarens helhetsintryck medan analytisk bedömninggäller olika delar av en process eller olika aspekter av en produkt. Fördelen med holistiskametoden enligt Kjellström är att metoden försöker ta hänsyn till hela processen och att den gerbeskrivningar för de olika kvalitativa nivåerna som stöd för bedömningen. Nackdelen med8

metoden är att den inte uppmärksammar elevens styrka eller svaghet. Vid en analytiskbedömning är det vissa delar av processen eller produkten som bedöms. Bedömningsmatriserär en form av analytisk bedömning. Det möjliggör att man kan bedöma olika faser som t.ex.planering, genomförande, förståelse och resultat. Systemet gör det också lättare att beskrivaelevens svagheter och styrkor. Något som Kjellström anser viktigt är att metoden också kananvändas för att ge eleven feedback ( 2005).Kriterium Kvalitet Kvalitet Kvalitet KvalitetKriterieAKriterieBKriterieCKriterieCModell för bedömningsmatris enligt Lars Lindström ( 2005)I bedömning av kvalitativ kunskap (2005) utgår Hortlund från olika kompetenser när mankonstruerar bedömningsmatriser. Hortlund tar även upp vikten med formativ bedömning, attinte döma och fördöma utan istället utveckla och analysera. Kvalitetsnivåerna G, VG, MVGtas inte upp utan istället framställer Hortlund olika kvalitativa nivåer utifrån vissa kriterier.Elevens lärande ska vara en process där eleven börjar som novis och går mot expert. Lärandetska ske med vägledning från kriterier och matriser. Här ingår självvärdering,kamratbedömning, lärarens bedömning, samt elevens reflektioner och slutsats.I planeringsarbetet av matriserna läggs stor vikt vid att identifiera målen i kursen samt viktenav att tydliggöra för eleven vad som krävs för att uppnå målen. En bedömningsmatris gereleven och läraren ett gemensamt underlag för bedömning. Det innehåll som finns skrivet ikvalitets rutorna ger en tydlig bild för eleven om sin utveckling rent kvalitativt. Hortlundmenar att ett övergripande mål med bedömningsmatriserna är att utveckla elevernas tänkandekring sitt lärande och sin utveckling. (2005)BetygAv gymnasieförordningen framgår att betyg skall sättas på varje avslutad kurs och det ärlärarens uppgift att sätta betyget. (http://www.skolverket.se/sb/d/1263). Och betyget skauttrycka i vilken mån den enskilda eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks ikursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterierna, (Lpf-94, 2.5 Bedömningoch betyg). Betygskriterierna ska ange kvalitativt skilda nivåer av kunskap som är oberoendeav vilket ämne som studeras (Andersson, 1999, sid 55), Varför Betyg?). Andersson menar attdetta stärks av just ordet ”kriterier” dvs kriterium´s betydelse som är ”kännetecken”.Med det betygssystem vi har idag är det läraren som bedömer elevernas kunskaper ochförväntas diskutera grunden för sina bedömningar och betyg med både kollegor och elever(Carlgren, 2002, sid 17).I Lpf-94 går vidare att läsa om just riktlinjer för läraren bl.a.:Läraren- Ska kunna nyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande tillkursplanen (t.ex. de kunskaper som elev tillägnat sig på sin APU) för att sätta betyg ispecifik kurs.- Ska vid betygssättning beakta, hela kursen för allsidighet och såväl muntliga somskriftliga bevis på kunskap.- Redovisa för eleverna vilka grunder betygssättning sker.Lärarkåren hare ett stort ansvar vad gäller att tolka betygskriterierna (Andersson, 1999). Ochsyftar på att betyg i sin tur kan användas för urval till fortsatta studier. Andersson syftar påden luddighet som mål och kriterier har i styrdokumenten vad gäller uppbyggnad och9

utseende. En uppgift som enligt Andersson närapå är omöjlig är den lokala tolkningen avbetygskriterierna som bör konkretiseras på lokal nivå. Att lokala tolkningar av kursplanernasmål och betygskriterier har fördelar menar Andersson, som att det blir klart” för alla lärareoch elever vad eleverna ska uppfylla, att det även blir tydligt för alla lärare så man betygsättersamma saker. Fler fördelar som Andersson tar upp vad gäller att konkretiserabetygskriterierna lokalt är att det påverkar lektionens upplägg, det blir ett bevis förbetygsskalan vad den innebär och att det blir rättvisa betyg. Betygssystemet idag är s.k.kunskapsrelaterat enligt Carlgren( 2002). Vidare fortsätter Carlgren att det är det vissaföreställningar och idéer om vad det är som ska betygssättas och hur man kan göra det som ären del av betygssystemet (sid. 15) . Och menar också att det betygssystem vi har idagförutsätter ett verksamt professionellt omdöme hos dem som ska bedöma samt att elevernamedverkar vid bedömning.2.4 Matrisens framåtväxt på frisörprogrammetVid en lektion informerades eleverna om vårt examensarbete, syftet och metoden. Frågan omderas samtycke till att medverka ställdes också. Det var lärare och elever som utarbetadebedömningsmatrisen. Arbetet började med att försöka konkretisera kursplanens kriterier, debegrepp jag inte förstod slogs upp i en ordbok. Resultatet b lev några centrala begrepp somskiljer sig mellan de olika betygskriterierna och som vore intressant att lyfta upp tillsammansmed mina kollegor och elever. Eleverna fick en uppgift (se bilaga 6) som gick ut på att deskulle diskutera dessa begrepp i grupp, vad de har för betydelse och sedan sammanfatta detskriftligt och lämna in för sammanställning och tolkning. Ett mejl gick också ut till lärarnasom innehöll samma uppgift som till eleverna (se bilaga 6) som lärarna skulle fundera enskiltpå. Därefter diskuterade vi (jag och mina lärarkollegor) tillsammans dessa begrepps betydelseoch lyfte upp till diskussion i ett s.k. lärande samtal där jag var samtalsledarare, fördeladeordet till rätt person och förde anteckningar. Av erfarenhet kände jag att jag ville att alla (4st)skulle få komma till tals och styr man inte upp samtalet pratas det mycket i mun på varandra.En sammanställning och tolkning gjordes av dessa begrepp till ett gemensamt dokument,matrisen. Därefter fick återigen två och två ett område (kvalitéer) från matrisen diskutera omde förstod och om de inte förstod något. Efter det fördes en gemensam diskussion där alla fickredovisa det de kom fram till, anteckningar fördes på de förslag till ändringar eleverna hade.Den sammanställda matrisen delades även ut till lärarkollegorna för deras enskildasynpunkter. Lärarkollegorna antecknade på matrisen de det inte förstod, ville ta bort ellertillägga. Efter detta sammanställdes och ändrades det i matrisen återigen. Efter detta blev denslutgiltiga matrisen klar (se bilaga 3). I ett utskick till elevernas alla handledare inför derasandra sammanhängande praktikperiod informerades det om vårt examensarbete (se bilaga 5)där det frågades om deras samtycke till medverkan och att kontakt innan skulle tas för svar.Eleverna uppmanades att försöka se till så att handledarna läste brevet och puscha dem till attvara med. Därefter togs det kontakt med alla handledare per telefon där det frågades om derasmedverkan.IntervjuernaIntervjuerna valdes att göra med handledarna först och därefter med eleverna eftersom att detskulle bli lättare att kunna hitta lämplig tidpunkt för intervjuerna med eleverna än medhandledarna. Det bokades av 30 min för intervjuerna. Platserna för intervjuerna medhandledarna och eleverna varierade och kunde vara allt från, personalrum i frisörsalongen tillfik i allmän galleria. En elevintervju genomfördes i skolans frisörsalong.10

På grund av platserna för intervjuerna blev också vissa intervjuer mer störda än andra ochvissa handledare/elever hade mer eller mindre fokus under intervjun. En del bekymmer ochstörande moment under intervjuerna kunde t.ex. på frisörsalongerna vara telefoner som ringer,personer går till och från den plats där man intervjuar, hög musik i bakgrunden.2.5 Användandet av bedömningsmatrisen vid omvårdnadsprogrammetInnan eleverna gick ut på sin APU bjöds handledarna in till en handledar träff på skolan därhandledarna fick träffa eleverna somt undervisande lärare. Vid denna träff informerade jag omden nya bedömningsmatrisen som skulle användas under denna APU period. Jag informeradehandledarna om att jag håller på med ett utvecklingsarbete och att jag kommer att slumpvisvälja ut 5 handledare som jag kommer att kontakta för att göra en intervju. Vid ett tidigaretillfälle så hade jag informerat eleverna och de lärare som har uppföljningarna om att jagkommer att göra intervjuer. Eleverna var ute på APU i 4 veckor under den perioden hadeansvariga lärare två träffar med handledare och elev, första träffen efter två veckor därhalvtidsbedömningen genomfördes samt en träff sista veckan när skutbedömninggenomfördes. Jag valde att genomföra mina intervjuer efter APU periodens slut.Med klasslista som underlag så drog jag fem namn från klassen, dessa elever samt derashandledare tog jag kontakt med under v46 för att boka tid för intervju.Eleverna intervjuade jag på skolan när de hade lucka i sina scheman, det visade sig dock draut på tiden för att de hade många lektioner. Någon intervju gjorde jag utanför skoltid. Jagbokade av en halvtimme och vi satte oss i lugn och ro. Jag hade bokat arbetslagetskonferenslokal.3. Metod3.1 Val av metodSyftet med studien var att utveckla och pröva ett bedömningsunderlag vid APU i två olikaverksamheter med hjälp av bedömningsmatris så valde vi att basera rapporten på intervjueroch egna erfarenheter och upplevelser. Vi valde intervjuer för att söka svar på vad eleverhandledare och lärare hade för synpunkter på matrisens innehåll. Samt även vilka upplevelseroch erfarenheter dessa informanter hade av att använda matrisen.3.2 Intervju som metodMålet med intervjuerna var att vi skulle få fram informanternas upplevelser av debedömningsmatriser som vi utarbetat. Innan vi intervjuade studerade vi (Svennings(1997,s82.) teorier kring djupintervjuer. Strukturen av en djupintervju är att den somintervjuar styr samtalet och respondenten svarar på frågorna som ställs utifrån det givnatemat. Det är viktigt att styra samtalen så att svaren baseras på ämnet. Denna typ av metodtillhör den kvalitativa typen av metod (Svenning, 1997, s81.)Vi har delat in intervjufrågorna i två områden utifrån våra forskningsfrågor och de områdenaär: * Användandet och erfarenheter av bedömningsmatris och * Förståelse och innehåll avbedömningsmatris. Intervjufrågorna var formulerade som öppna frågor så att respondentenblev tvungen att utveckla svaret. Med öppna frågor menas att respondenten inte kan svaraenbart ja eller nej på frågorna. (se bilaga 1)3.3 UrvalFör att bredda undersökningen och ge olika synvinklar på bedömningsmatrisen valde vi attintervjua elever, handledare och lärare. Tanken från början var att informanterna skulle beståav vardera 5st handledare och elever. Lärarnas synvinkel belyses dels av våra egna perspektiv11

men vi har även intervjuat två stycken lärare. Jan Trost (1993) menar att när en undersökninggenomförs med kvalitativa intervjuer bör man begränsa sig till ett fåtal intervjuer, då man vidallt för många intervjuer kan få ett stort och ett ohanterligt material som gör det svårt att sedetaljer som skiljer. Vi intervjuade totalt 20 st personer, varav 9 st var elever och 9 sthandledare samt två lärare från omvårdnadsprogrammet. Detta urvalet blev det eftersomstudien görs inom de program som vi är verksamma inom.3.4 Informanter vid frisörprogrammetFyra flickor i åldern 18-19 år från påbyggnadsutbildningen inriktning frisör intervjuades samttre kvinnliga handledare och en man, i åldrarna 25-42 intervjuades.Urvalet av handledare försökte jag göra efter deras erfarenhet av att tagit emot elev förut.Efter förfrågningar om intervju till handledarna blev underlaget fyra stycken deltagandehandledare och deras elever. Olika orsaker gjorde att det endast blev fyra stycken elever ochhandledare t.ex. åberopade handledare tidsbrist.3.5 Informanter vid omvårdnadsprogrammetDe försökspersoner som ska intervjuas är elever från omvårdnadsprogrammets första år. Detvar deras första APU under hösten 07. Eleverna gick första året på gymnasiet och är 16 år.Det finns 29 elever i den klassen 28 flickor och en pojke. I den undersökande gruppen är detendast flickor. Jag valde ut fem elever slumpvis, genom att dra lott. Jag intervjuade ävenelevernas handledare och de lärare som hade APU uppföljningen.3.6 GenomförandeFörsökspersonerna informerades om vår undersökning både muntligt och skriftligt innanintervjuerna utfördes på elevernas praktikplatser när eleverna var ute på APUFörsökspersonerna intervjuades var för sig en gång och intervjun tog ca 20 min. Intervjuernaspelades in och därefter skrevs det ned det som sades. Elevernas och handledarnasintervjusvar sammanfattades skriftligt var för sig under varje intervjufråga som användes somrubrik för att sedan kunna utläsa något resultat. Vid intervjuerna har bedömningsmatrisen, denaktuella kursplanen och intervjufrågorna använts som stöd3.7 EtikDet är viktigt att ta hänsyn till de etiska aspekterna som finns i samband med ettintervjuförfarande. Till samtliga som vi intervjuade informerade vi om att deras inte skullepubliceras. De som intervjuades både från skolan och från APU platserna skulle kunna varasäkra på att deras åsikter inte skulle kunna påverka deras framtida kontakt med varandra iAPU sammanhang. Informerat samtycke betyder att man informerat de personer som manintervjuat om undersökningens syfte, om hur undersökningen är upplagd i stort och om vilkarisker och fördelar som kan vara förenade med deltagande i forskningsprojektet. (Kvale 2001)3.8 Nulägesbeskrivning vid omvårdnadsprogrammetOmvårdnadsprogrammet (OP) är ett av de nationella yrkesförberedande programmen somförväntas ge grundläggande kunskaper inom vård och omsorg. Kunskaper för att arbeta inomäldreomsorgen, handikappomsorgen eller inom sjukvården.Utbildningen OP-programmet omfattar totalt 2500 gymnasiepoäng (25 poäng motsvarar enveckas studier på heltid), varav 750poång är sk kärnämnen (allmänna ämnen) och 1450motsvarar karaktärsämnen (yrkesinriktade ämnen) samt 300 poäng individuella val.(www.skolverket.se)12

Det finns en bedömningsmall för bedömning av APU som använts sedan gymnasieskolanförändrades -94. Den är utformad utifrån de kursmål som ingår i APU.Traditionen vid omvårdnadsprogrammet har varit så att lärare från skolan möter eleven ochhandledare ute på APU vid två tillfällen, dels efter halva tiden för en halvtidsbedömning därmålen för APU gås igenom samt ev åtgärder för att eleven ska nå målen.Och sedan sista dagarna en s.k. slutbedömning där helhets omdömet ges.Under ett par år han omvårdnadslärarna, handledare och elever känt att den bedömningsmatrisman använt har varit svårtolkad. Vid samtal mellan handledare och elev har det varit svårt attbryta ned målen så att de har blivit begripliga. Den känslan har varit störst främst under förstaåret när eleverna går ut på sin första APU redan efter fem veckor på skolan.Med detta som utgångspunkt så lyfte vi lärare frågan vid ett yrkesråd. Vi gjorde en förfråganom det fanns intresse från avnämarna att vara med i en arbetsgrupp där målet var att vi skullese över bedömningsblanketterna vid APU. Vi fick en positiv respons från yrkesrådet och frånAPU platserna. Vi samlades två lärare från omvårdnadsprogrammet en undersköterska frånäldreomsorgen samt undersköterskor från medicin vårdavdelning och kirurg vårdavdelning.Vid den första träffen diskuterade vi vad denna arbetsgrupp skulle arbeta med – vad var måletmed våra träffar? Vi lärare från skolan tog på oss rollen som ansvariga för att hålla i träffarnasamt vara sammankallande. Vi hade med oss lite material som vi delade ut, olika typer avbedömningsblanketter. Vi beslutade oss för att alla skulle läsa artikel om” yrkeskunnandetskinesiska ask” av Helena Tsagalidis. Utifrån denna artikel så kom vi fram till att”nyckelkvalifikation er” var nog det som vi skulle lägga fokus vid. Den första APU periodenår 1 kommer efter kort tid på höstterminen, det går inte att bedöma kunskaper för en hel kursefter bara några få veckor. Med utgångspunkt av detta så samlades vi totalt fyra gånger underläsåret 06-07. Det resulterade i en bedömningsblankett som eleverna som nu ht 07 ska provaunder sin APU. Utvärderingen av denna bedömningsblankett är den studie som jag skaredovisa i vårt examensarbete Bedömningsmatrisens utformning arbetade vi fram genom atttitta på olika bedömningsformulär samt med utgångspunkt från kursmålen.Gruppen enades om fyra bedömningspunkter.1 Elevens deltagande i grundläggande omvårdnadsarbete. Där tittade vi närmare påyrkeskunskapen, ergonomi, hygien och sekretess.2. Elevens förmåga till kontakt och kommunikation med omsorgstagare, närstående ochpersonal. Med tyngdpunkt på bemötande/språkbruk samt förmåga att förstå instruktioner.3. Elevens förmåga till helhetssyn och planering. Där tittar vi närmare på arbetsprocessen,helhet i omvårdnadsarbetet.4. Elevens förmåga till samarbete i arbetslaget. Med tyngdpunkt på passa tider,hänsynstagande, ansvar.Dessa fyra punkter är underlag i bedömningsmatrisen de bedöms med hjälp av fyra alternativfrån Bristande - trots handledning till utmärkt. (se bilaga)Vi utformade två blanketter en för halvtidsbedömningen och en till slutbedömningen. Påframsidan av blanketten finns utrymme för handledaren att skriva kommentarer tillbedömningen.Denna ”nya” bedömnings diskuterade vi med övriga vårdlärare på skolan och den slutgiltigaversionen fick rektor godkänna innan vi tryckte upp den.3.9 Nulägesbeskrivning vid frisörprogrammetPå Hantverksprogrammet inriktning frisör blir man som elev efter tre år yrkesförberedd för attarbeta som frisör. I dagsläget får man som elev möjlighet att avlägga gesällprov efter dettredje gymnasieåret (nytt för läsår 07(08). Detta läsår 07/08 finns påbyggnadsutbildningen(PU) med inriktning frisör kvar eftersom de elever som gick ut gymnasiet 07 ska göra13

1500tim inom branschen för att få avlägga gesällprov. På frisörprogrammet ingår det 15veckors apu, 360 poäng. På PU ingår det praktiktid med totalt 600 timmar. Dessa timmar ärfördelade på apu och lärlingstid. Under lärlingstimmarna får eleverna lön enligt avtal vilket deinte får under apu timmarna. Den lärare som är handledare för klassen besöker enligttraditionen på Dragonskolans frisöravdelning sina elever som är ute på praktik, apu ochlärling. Den årskull som inte besöks är årskurs ett, där håller läraren telefonkontakt medelevens praktikplats istället. Eleverna på årskurs två, tre och PU får besök av sinelevhandledare på sin praktik. Läraren besöker eleverna en gång per årskurs förutom på PUdär läraren besöker elev ca två-3 gånger under utbildningen. Besöken brukar ligga i slutet avelevernas praktikperioder samt för PU eleverna även under utbildningstiden.Vid besöken har det samtalats om elev utifrån särskilt underlag som sett snarlikt ut år till år,viss korrigering har skett men det har inte direkt förts någon diskussion i arbetslaget ombedömningsunderlagen vid elevernas apu. Lärarna har var och en använt det som de självatycker är aktuellt. Underlagen som har använts har inte tagits fram utifrån den aktuella kursensom är gällande för elev, det har inte heller hållits något samtal med handledarena påpraktikplatserna om bedömning vad gäller vad, hur och när frågorna. Det har inte gjorts någraförsök till att konkretisera kursmålen tillsammans med elev, handledare så de bedömningareleverna har fått från sina apu platser har baserats på handledarens tycke och smak utifrånnågra särskilda punkter (se bilaga 2) där handledaren ska sätta betyg på eleven.Vid några tillfällen har frågan rörande handledares bedömning av elev lyfts hos lärarna, vadgäller huruvida handledarna ska sätta betyg eller inte ”det kanske räcker om de sätter G”.Utifrån detta ville jag lyfta fram handledarens bedömning tillsammans med eleven, och arbetafram ett nytt underlag som kan användas vid apu. Eftersom jag är elevhandledare och främstarbetar med PU valde jag att arbeta med dessa elever och deras handledare vad gällerframtagandet och test av ett nytt bedömningsunderlag sk. bedömningsmatris. Praktiken idenna utbildning är uppdelat på två dagar i veckan samt vissa hela veckor spridda underläsåret. I utbildningen ingår det fyra st. kurser och jag utgår från den lokala klipp kursen (sebilaga 4) i arbetet med bedömningsmatrisen.4. Resultat och analys4.1 Resultat från frisörprogrammetHandledare - Förståelse och innehåll av bedömningsmatrisAlla förstår innehållet och vad som gäller för nivåbeskrivningarna om de sätter sig in i det ochläser. Men de säger att vid en snabb överblick kanske det inte är så klart.Vad gäller utformningen av matrisen tycker alla handledare att det är mycket text att läsa, attdet kunde kännas tungt och aningen grötigt. Förslag ges till mer text i punktform för meröverskådlighet.Bedömningsmatris kontra styrdokumentHandledarna känner igen kursplanens innehåll och förstår att bedömningsmatrisen ärframarbetad utifrån kursplanen. De tycker att kursplanen inte är lika lätt att förstå och svår atttolka., ”kursplanen skulle man ha en miljon frågor om”( handledare 1.)De tycker matrisen är mera utförlig och lättare att förstå. En handledare säger,”…bedömningsmatrisen känns de som att vem som helst kan titta på och förstå” (handledare2). Vad gäller balansen mellan de olika kvalitéer som bedömningen avser och som finns med imatrisen anser de flesta handledare att det är en bra balans och att den innefattar det mesta.De flesta handledare tar upp ”sericekänslan” som en oerhörd viktigt del av en frisörsyrkeskunskaper. ”Detta handlar om att bli säker i sin yrkesroll, servicebiten är det viktigasteoch byggs upp med erfarenhet till säkerhet i sin yrkesroll”, (handledare 4)14

En handledare kommer in på vad den tycker vissa elever saknar i kunskap från skolan och tarbl.a upp ergonomi, hur man står vid arbete och hur man håller i arbetsredskapen.Handledaren ser ändå svårigheter i att ta upp det i bedömningsmatrisen och summerar det helamed, ”Man kanske inte ska få ett dåligt betyg i hur man står eller vilka skor man använder”,(handledare 1). En annan handledare vill i bedömningsmatrisen lägga till någon form av”personlig utveckling” som en kvalité´, ”Tron på sig själv som frisör, den egna personligautvecklingen”, (handledare 2) och hänvisar till att man som 4:e års elev sällan känner att manär duktig, att det är svårt.Innehåll kontra yrkesrelevansAtt bedömningsmatrisens innehåll är relevant för yrket håller alla handledare med om ochnågra gör en jämförelse till att färdigutbildade frisörer ska ha dessa kunskaper och kvalitéer.”Man skulle kunna bedöma en vanlig frisör efter detta underlag”, (handledare 3).Förslag ges att sådana här underlag gärna kan komma tidigare i utbildningen, att man arbetarmed det i alla årskurser t.ex. redan från första året i gymnasiet eftersom det är, ”viktigt,relevant och innehåller bra grejor”, (handledare 4). Några handledare menar att ett sådant härbedömningsunderlag visar vad man från skolan vill och kräver från eleverna. ”Det är förstagången det blivit klart för mig!... så man vet så det inte är något man själv bara tycker…”,(handledare 1). En annan handledare ger förslag på hur man skulle kunna görabedömningsmatrisen ännu mera relevant för yrket som att modernisera innehåll, termer,uttryck, krav och mer inriktning mot mode och trend. ”T.ex. klassisk herr, byt ut mot poppigkille, som frisörer pratar med varandra”, (handledare 4)Handledare - Användandet och erfarenheter av bedömningsmatrisAnvändandet av bedömningsmatrisenIngen av handledarna hade hunnit använda bedömningsmatrisen i praktiken fullt ut, utanendast testat lite. Alla handledare ger eleverna stor eget ansvar. I början av praktiken checkarde alla mer och ju längre tiden går desto mer självständigt arbetar eleven och säger själv tillnär den är osäker och vill ha handledning. De flesta har läst igenom matrisen och diskuterarlite med sin elev. Handledarna har även egna förslag på hur man skulle kunna använda den.Några gemensamma förslag är t.ex. att använda matrisen efter elev har gjort en behandling påkund vid något tillfälle, som en handledare beskrev det. ”Att använda den som ett stickprov,någon gång” (handledare 3). Så förslag på oförutsedda stickprov finns likväl som atthandledare tillsammans med elev bestämmer innan vilken kund de ska gå in och fokuseramera på och arbeta med bedömning mera.Alla handledare är överens om att matrisen ska användas vid kunden under elevens praktikoch inte endast användas på slutet eftersom det då är försent om det är något man vill påpekatill eleven. En handledare summerar det hela på detta sätt, ”många gånger då man pratar vidkund klickar det till och man ser vad som behövs och vad man ska säga, (handledare 2).Förslag finns även på att använda matris som öppet dokument och någon form av checklista ipunktform där både elev och handledare kan göra bedömningar, bocka för och skrivakommentarer så att matris används vid kund och efter kund.BedömningssamtalEtt annat förslag på användandet av matris och återkoppling till elev är att handledare ochelev har ett samtal angående elevs arbeten. Detta menar några handledare är bra för då kanman ta upp sådana saker som man väljer att inte ta upp framför kund med elev och som mankanske inte hinner. Alla handledare skulle kunna tänka sig att hålla i ett sådant samtal utifrånmatrisen och att det skulle kännas lättare, mer konkret att utgå från ett underlag, ”Skullekännas mycket lättare att prata utifrån ett underlag, för då är det inte jag som tycker något,15

utan man har något att utgå ifrån, att kunna hänvisa till ett dokument”, (handledare 1). Ellersom en annan handledare beskriver problematiken när man är flera personer som jobbar påsalongen och tycker olika om saker och ting då är det bra att ha ett underlag att utgå ifrån.Upplevelser av bedömningsmatrisenVad gäller upplevelserna av detta bedömningsunderlag kontra det som använts förut svarar deflesta handledare att det skulle kännas lättare, bättre och mer konkret att använda detta somstöd. Detta eftersom att matrisen är mera konkret, uppspaltad, lättare att förstå och utgår frånpraktiskt kunnande. En handledare förklarar det underlag som använts förut på detta sätt,”man har ju själv fått klura lite mer… och försökt förstått vad de menar” (handledare 2). Enannan handledare tycker det är bra att kunskapsnivåerna är förklarade så man förstår och intebara att man ska tycka något och sätta ut ett betyg. Handledarna tyckte att matrisentydliggjorde deras roll som handledare och en handledare drar en parallell till att vara förälderpå föräldramöte. ”… man blir påmind om att man inte bara kan släppa iväg dem, utan… förde går ju faktiskt i skola” (handledare 2). Någon tyckte att den inte förändrade någonting påden punkten, eftersom det är ganska självkart. De flesta handledarna tyckte att det kändeslättare och förenklade att de fick en bra grund och stöd i sitt tyckande.Erfarenheter av bedömningsmatrisenHandledarna gör bra erfarenheter av denna matris att det är lättare att utgå från ett merspecificerat underlag och tycker absolut att det är något som skolan ska fortsätta med ochbygga vidare på för det behövs något att utgå ifrån då man ska bedöma och sätta betyg påelevs apu. Några handledare menar att utan bedömningsunderlag är det väldigt lätt att utgåfrån sitt eget tyckande och att det då inte skulle bli så rättvist för eleverna.De är alla överens om att det är viktigt att det finns tid för att jobba med detta, att både pratamed elev, vid kund och efter kund och att själv sätta sig in i vad det är som gäller.Elev – Förståelse och innehåll av bedömningsmatrisEleverna tycker det är lätt att förstå innehållet i matrisen eftersom den är så utförlig. Allatycker att nivåerna är tydliga och att det är bra att ha dem för att se skillnaden.De flesta elever tycker att det är för mycket text att sätta sig in i och har förslag på att göra enform av checklista med mindre text som kan användas som ett komplement till denna matrissom blir mer användarvänlig i praktiken, ”man vill ju att det ska gå fort och det vill juhandledaren också” (elev 4.)Bedömningsmatris kontra styrdokumentEleverna förstår att bedömningsmatrisen kommer från kursplanen och inflikar att det är lättareatt förstå nu och se kopplingen, eftersom de varit med och tagit fram matrisen än om de intevarit med. Eleverna tycker att kursplanen känns tung och svår att förstå. En elev säger,”Kursplanen känns luddig, man vet inte vilka direktiv man har, den är inte lika noggrann”(elev 1). Kursplanens ord känns svåra för eleverna att förstå och veta utifrån orden hur de skaanvända det i praktiken. Eleverna säger att bedömningsmatrisen är gjord för att användas. Enelev är frustrerad över kursplanernas upplägg och säger, ”Har aldrig förstått kursplanerna, deär så himla okonkreta” man tänker, ja, ja…” (elev 4.) Vad gäller balansen mellan de olikakvalitéer som bedömningsmatrisen avser tycker eleverna att underlaget täcker upp bra och attdet framgår tydligt vad det handlar om. En elev uppfattar inte att bedömning på praktikenäven sker på ”servicekänsla” utan att det är själva teknikerna som är viktigast. ”När manbedömer själva kunden så känns det mer som själva tekniken är det viktiga, alltså grunden…servicebiten känns självklar, de är inget jag tänker på”, (elev 1)16

Innehåll kontra yrkesrelevansDe flesta reflekterar över att bedömningsmatrisen från början kändes komplex, svår och attdet blev mera konkret när de själva fick arbeta fram materialet. De är alla överens om att dethar varit mycket bra att varit med och arbetat fram bedömningsmatrisen, att det ökat derasförståelse, samarbetet i klassen och att det har gjort att det känts mera seriöst och anpassat tillderas nivå. Eleverna tycker att innehållet absolut är relevant för yrket och för det stadium avsin utbildning som de befinner sig i. En elev säger, ”Allt som står känns mycket… åh,herregud ska jag kunna det och det… fast man gör du det, man tänker liksom inte på att mangör allt”, (elev1). En annan elev kommentar är, ”Först nu kan man samla ihop påsen och blibedömd i alla områden”, (elev 4) Förslag ges också på att använda och arbeta medbedömningsmatrisen i andra årskurser. Några andra förslag är, ”lyfta upp det man blirbedömd på i en stor uppsats…, trycka upp det man blir bedömd på och sätta upp på storaaffischer…, att jobba aktivt med bedömning hela tiden tillsammans så man känner sigdelaktig…., att arbeta med ett område på en lektion”, (elev 4). Alla elever är överens om attdet är bra att bli påmind om vad och hur bedömning sker, som en elev säger, ”Att ta med det isnacket!”, (elev 4).Elev – Användandet och erfarenheter av bedömningsmatrisIngen elev har använt matrisen fullt ut med sin handledare. Eleverna intygar det handledarnasagt om mängden handledning vid praktik och vill att handledaren checkar av deras arbetenoftare i början av praktiken och mer sällan ju längre in i praktikperioden eleven kommer. Ettförslag är en gång per dag. Eleverna beskriver användandet om matrisen på lite olika sätt, bl.asäger en elev att dennes medveten om det hon praktiserar har ökat. Denna elev har även någongång vid kundbehandling diskuterat matrisens innehåll tillsammans med sin handledare.En elev beskriver att handledaren tyckte att de arbetar utifrån matrisen innehåll redan, ”Jag saatt vi skulle använda den men de sa att de gör vi ju som redan”( elev 4.) Alla elever har lästigenom matrisen och diskuterat underlaget lite granna med sin handledare. De har t.ex. pratatom hur de skulle kunna använda matrisen. De flesta elever vill kunna använda matrisen direktvid kund och vid något tillfälle. Förslag finns även på att kunna använda matris före kund ochefter kund (oförberett och förberett). En elev säger också att, ”Om man vet innan vad man skabli bedömd, på en viss behandling blir man mer noggrann…” (elev 1.) Alla elever vill kunnaanvända matrisen någon gång då och då, när det finns tid både för elev, handledare och kundoch att användandet måste kunna vara flexibelt efter förutsättningarna. Vissa dagar kanske detfinns tid att användas oftare än andra. Någon elev hade bestämt med sin handledare att de intehar tid att kolla på alla områden matrisen innehåller utan vill istället välja ut något specifiktområde vid varje tillfälle man använder den. Någon annan elev tycker det är mest relevant attanvända matrisen vid nya kunder eller kund där man får skapa fritt.BedömningssamtalEn elev har haft ett personligt möte med sin handledare där de sa allt de ville till varandra, depratade inte utifrån matrisen. Hälften av eleverna tycker att det vore bra att ha ettbedömningssamtal med sin handledare utifrån matris, resterande hälft tycker att det räckermed det samtal och handledning de har vid kund och att ett bedömningssamtal skulle kunnahållas då läraren är med. Eleverna tar upp att de skulle kunna ta initiativ till när ett sådantsamtal skulle hållas, att de själva känner efter när det skulle passa och att det då vid samtaletskulle vara bra att få bekräftelse, lite extra stöd och höra en helhet om hur handledaren tyckerdet fungerar. Det skulle också kännas konkret, en elev skriver, ”Att ha ett sådant samtalskulle kännas bra, eftersom det blir väldigt konkret, grundligt på vart det brister, eftersom detstår så detaljerat….”( elev 4.)17

Upplevelser av bedömningsmatrisIngen elev har något minne av att det har använts något bedömningsunderlag förut utan det ärvid lärarens apu besök det har pratats om bedömning. Vid dessa besök har det mest handlatom allmänna saker som hur det har fungerat för eleven under apu perioden. En elev säger attförut har lärare besökt salongen under praktiktiden men endast pratat med handledaren och…”det fick inte jag ut så mycket av” (elev 2.) I och med denna matris blir det lättare enligteleverna att veta vad man ska tänka på och förbättra och mer tydligt varför man får ett visstbetyg och omdöme. Eleverna är överens om att det känns bättre med detta underlag, att manär mera medveten i sina jobb att det känns mer tydligt vad man ska tänka på. En elev säger”man får in mera skola i praktiken, att man faktiskt är på praktiksalongen för att lära, för detär ju lätt att tappa den biten….”( elev 4.)Erfarenheter av bedömningsmatrisDe flesta eleverna tyckte att sin roll som elev blev mer tydlig i och med matrisen och att detvar bra speciellt med tanke på att de går 4:e året att bli påminda om att de fortfarande är underutbildning.Elever har även märkt att deras handledare blivit mer medveten om sin roll, att de tar meransvar och som en elev säger, ”handledarna får upp nya ögon på hur de ska bedöma och vadde ska kolla på, det är bra att skolan trycker på för då blir handledaren påmind och kommerpå att just der har vi ju inte tänkt på” (elev 4.) Hittills gör eleverna bra erfarenheter av dennabedömningsmatris. De flesta tror att det kanske tar ett tag att komma in i det hela, att det är enslags omställning både för dem och för handledarna. Att det nu kanske tar mera tid i praktikenän vad det kommer att göra i framtiden.4.2 Resultat från omvårdnadsprogrammetAnvändandet och erfarenheter av bedömningsmatrisHandledareDe flesta handledare som jag intervjuade hade varit handledare förut och då använt sig av dengamla bedömningsmatrisen, den bygger direkt på kursmålen. Den upplevdes som svår atomsätta till praktisk kunskap så tidigt i utbildningen. Samtliga handledare som jag intervjuadetyckte att denna nya matris var enklare att samtala kring. De upplevde även att det blevtydligare vilka kvalifikationer som skulle bedömas. Denna nya bedömningsmatris används påliknande sätt som den förra matrisen dvs eleven får med sig bedömnings matrisen ut på sinAPU plats. Läraren från skolan kommer ut till en halvtidsbedömning. Dennahalvtidsbedömning bokas in under elevens första APU vecka, handledaren kommer ut tillAPU platsen. Då sitter handledare, elev och lärare och diskuterar hur det går för eleven, medutgångspunkt av bedömnings matrisen. Samtalet varar ca 30 min och syftet är att man efterhalva APU tiden kan lyfta sådant som kan ha betydelse för slutbedömning.Två handledare som jag intervjuat har inte varit handledare tidigare hade inget att görajämförelser med. De tyckte att denna bedömningsmatris var enkel att förstå, det var lite text.De upplevde att det var tydligt med olika rutor att fylla i samt att det var två blanketter en förhalvtidsbedömning och en för slutbedömning. De handledare som jag intervjuat arbetarsamtliga inom äldreomsorgen, både inom särskilda boendeformer och inom hemtjänst. Deerfarenheter som handledarna beskriver när de använt sig av denna bedömningsmatris ärsamtliga positiva. De beskriver ”Bedömningspunkterna känns mera relevanta förverksamheten” de fyra bedömningspunkter som finns med skapar möjlighet till att diskuteradet dagliga arbetet på våran arbetsplats säger en handledare. Det var gemensamt för samtligahandledare att denna matris var enklare att samtala kring. Och det har varit en viktig deltyckte handledarna.18

YECOPhalacrocorax brasilianus

på andra sätt. En brist som man kan se i arbetet och som även eleverna kommenterade var attalla lärare och elever skulle ha fått en möjlighet att tillsammans diskutera sina tolkningar ochhur de ser på kursplanen. Detta medger vi skulle ha varit bra och ökat alla inblandade partersförståelse för varandra. Dock pga. tidsbrist gjordes det valet att detta inte var möjligt just då.Ett bevis på att processen blir mer ”verklig” är även de kommentarer från eleverna, där detmärks att eleverna har blivit mer medvetna på sitt eget arbete, vad de gör, vad de kan göra ochvilken nivå deras eget arbete ligger på (kvalité). Noteringar om vissa elevers kommentarer omatt ”– ja nu vet man vad som gäller och nu tänker man på det under tiden man jobbar”. Så atteleverna tillsammans med lärarna arbetar med detta gör att eleverna känner sig mer delaktiga,att de får mer förståelse, både för sina egna kunskaper och de som de är på väg att utveckla.För det är just det som eleverna förstår i och med detta utarbetande, de ser kopplingen tillkursplanens mål och betygskriterier. En medvetenhet hos eleverna angående bedömning ochbetyg har även märkts under detta arbete, vilket också några intervjusvar stödjer. Att dettakanske också kan göra att vissa elever känner en större press (i och med medvetenheten) ochatt lärare, handledare agerar på ett annat sätt än förut, kan upplevas som jobbigt. Elever somannars rent slentrianmässigt kunna passera och göra sin praktik, utan vidare feedback frånhandledare blir i detta skede i ett arbete som detta utsatta för mer ”jobb”. Kanske det kan varaen ”puff” i rätt riktning och ett slags uppvaknande till valt yrke, vad det innebär och i vilkenriktning eleverna vill sträva. Kanske det medvetandegör att detta yrkesval inte är rätt, i ochmed att kursplaner och kriterier blir konkretiserade på detta sätt. Ett bedömningsunderlag blirmer ”verkligt” och kan lättare förstås, vilket ökar elevernas förståelse av styrdokumenten somt.ex. kursplanernas mål och betygskriterier. Det märks en ökad förståelse av eleverna för vadbedömning innebär och att det just ingår som en uppgift både i lärares och handledares roll.Många kommentarer under utarbetandet av bedömningsmatrisen har fällts från eleverna omatt ”detta är så svårt”. Vilket stärker det att eleverna verkligen har fått tänka till, funderat ochsamarbetet såväl enskilt som tillsammans. Något man också hoppas på är att ett sådant här sättatt utarbeta en bedömningsmatris ökar elevernas/lärarens förståelse för hur man tänker, tolkarbegrepp och meningar samt att ett sätt inte är mer rätt än det andra. Nackdelen med dettaarbetssätt där endast lärare och elever utarbetar bedömningsmatrisen tillsammans gör ju atthandledaren utelämnas. Detta sätt understryker då det att handledaren har dåliga kunskaper iom hur skolan arbetar, skolans mål, riktlinjer och vad som ingår i elevernas utbildning påskolan (rapport nr 153. 1998). Mer som detta arbetssätt inte gynnar är det som går att utläsa irapporten om de brister som redan finns hos handledarna. Brister som gäller deras kännedomom innehållet i kursplaner samt om den diskussion om vilka kurser eller delar av kurser somär lämpliga att lägga ut som apu inte förekommer mellan lärare och handledare. Detta skullekunna förbättras genom att involvera handledarena i utarbetandet av en s.k.bedömningsmatris. Det framkommer även att eleverna känner sig mera insatta i kursplanenoch dess kriterier för specifik kurs nu efter detta arbete och den kunskapen hade säkert kunnastärkts hos handledarna också om de involveras i arbetet med att utarbetabedömningsmatrisen. Vid omvårdnadsprogrammet utarbetades bedömningsmatrisen undervåren -07. Där samlades en arbetsgrupp med handledare och lärare. Vid dessa tillfällen varinga elever med. Det fanns även med representanter från APU platser som eleverna möter i årtvå och år tre.2. Vad anser elev, handledare och lärare om bedömningsmatrisens innehåll?Eftersom de handledare och elever som tagit del av undersökningen mestadels anser attinnehållet i bedömningsmatrisen är relevant och förståeligt så stärker det den tydliga bildenom just innehållet i bedömningsmatrisen ska ge eleverna om sin utveckling kvalitativt(Hortlund, 2005). Att nivåbeskrivningarna var bra och att man förstod dem tyckte bådehandledar och elever. De såg även skillnaderna i de olika kvalitéerna vilket lägger en bra21

grund för det som Kjellström (2005) påpekar, att det krävs för att bedömningsmatrisen skavara användbara. Att innehållet var bra och relevant för yrket är även handledare och eleveröverens om. De grundläggande nyckelkvalifikationerna (2005) kändes som relevanta attanvända sig av för omvårdnadseleverna. Den bedömningsmatrisen som man utformattillsammans med ”branschfolk” hade tankar om att dessa grundläggande kvalifikationer skullegöra det enklare att bedöma eleverna efter så kort tid på utbildningen. Det visade sig dock attdet finns en del av innehållet som man kan slipa, för omvårdnadsprogrammet blev den tredjepunkten svår att tolka för en del informanter. På vilken nivå ska vi lägga kraven för planeringav arbetet? Det kom fram en del förslag om att denna fråga om planering kunde man lyfta tilldiskussion och samtal innan eleven kommer ut vid de handledar träffar som man har innaneleverna går ut på sin apu. Något som handledarna vid frisör programmet vill lägga lite merfokus på är själva ”servicebiten”, alltså det sociala samspelet mellan frisör och kund. Dettagår att utläsa av elevernas svar (framförallt på en elev) är att ”servicekänslan” är något som ärsjälvklart, inget man tänker så mycket på och att det på praktikplatserna upplevs som attteknikerna är det viktiga. Om nu detta stämmer så kan man fundera över hur det somhandledarna tycker om ”servvicekänsla”, att det är en viktig och stor bit, ska komma fram tilleleverna och kanske också skolan. Trots allt så är det ju oftast så att en kund kommer tillbakatill samma frisör pga. det sociala samspelet och servicen den fått, teknikerna, är inte likaviktiga för kunden. Att just denna matris används som underlag för PU utbildningen ärrimliga krav. Att alla förstår innehållet kan just bero på de tydliga kvalitets beskrivningar ochnivåbeskrivningar i matrisen. Bedömningsmatrisen som användes vidomvårdnadsprogrammet hade nu blivit två papper i stället för ett som det var tidigare. Dettaupplevde samtliga som positivt, det blev enklare att markera sin bedömning när det finns enskala. Eleverna tyckte att det blev en tydlig halv och heltidsbedömning. De kunde känna attde utvecklades. Matrisens utformning fyra nivåer och rutor att kryssa i upplevdes bra, det varäven positivt att handledarna kunde skriva egna kommentarer till eleven. Tiden verkar varanågot som sätter lite käppar i hjulen för detta med att snabbt förstå innehållet ibedömningsmatrisen. Av egen erfarenhet vet jag att tiden är en bristvara hos frisörer ochframförallt handledare, många handledare arbetar som ”vanligt” fast de har elever, vilket göratt de inte sätter av extra tid till att handleda elever. Ytterligare bevis på frisörers tidsbrist ärjust att det var svårt att få ihop informanter till denna studie, varav många åberopade tidsbrist.Dock gör denna text att det upplevs som mycket text att läsa och att innehållet inte framgår såklart vid en snabb överblick, enligt handledarna och eleverna. Detta med att det var svårt att fåden snabba överblicken kan ju också tolkas så som att det kändes så för att detta medbedömningsunderlag är helt nytt för alla parter. Kan det tänkas att det tar ett tag innan mankommit in i det och lärt sig innehållet vilket då kan underlätta ett användande… Eftersom attutformandet och användandet av bedömningsmatrisen är väldigt fritt och kan se olika ut(Lindström & Lindberg, 2005) så föder dessa tankar en ny utformning av matrisens innehållför att underlätta en snabb förståelse av innehållet som i sin tur underlättar användandet.3. Vilka upplevelser och erfarenheter har elev, handledare och lärare avbedömningsmatrisens användande?Många positiva kommentarer angående de upplevelser och erfarenheter av användandet avbedömningsmatrisen fick vi fram. Både handledarna och eleverna har blivit mer medvetna isina roller i och med användandet och utarbetandet av bedömningsmatrisen. Någon elev hadeäven uppmärksammat en skillnad hos handledaren, en mer medvetenhet och kanske rent av atthandledaren kände lite press på sig. Det känns intressant, roligt och spännande att detta arbetekanske har satt igång en process, att några har fått ”nya” glasögon när det gäller att se på sinegen roll och andras roller i detta sammanhang. Även de lärare som deltagit i studien kändeatt det blev en annan tyngd i APU samtalen. Både handledare och elever och lärare ger förslag22

på att använda sådana här underlag i alla årskurser fast då med rimliga krav för just deeleverna och de kurser som eleverna läser. I arbetet med denna bedömningsmatris lämnadessjälva användandet fritt till handledar och elever just för att se hur de använder det och ommöjligt hitta sitt sätt. Förslag som kom fram från både handledare och elever var att utformasjälva innehållet och texten i mera punktform, en slags checklista för snabbare överskådlighet.I och med att både handledare och elever tyckte att själva utformningen avbedömningsmatrisen skulle kunna bli mera ”användarvänlig”. Något man kan fundera över ärhur man kan få ihop detta? Att innehållet i matrisen både ska vara förståeligt, relevant och viden snabb överblick när det som denna matris innefattar en hel kurs och innehåller så mångaolika kvalitéer. En handledare och elev kom kanske själva med svaret, att endast plocka utvissa områden som bedömningen för specifik kund ska avse och endast kolla och bedömadem vid det tillfället. Sedan kan man vid annat tillfälle bedöma andra områden urbedömningsmatrisen. Ett sådant arbete kanske skulle mynna ut i att mot slutet avpraktikperioden är både handledare och elev ”tränade” på bedömningsmatrisens olikabedömningsområden så de kan ”se” och bedöma alla områden för specifik kund vid sammatillfälle. Eller så kan man ju spekulera i att eleverna inte får det helhetstänk som krävs vidvarje kundbehandling, att det endast är vissa bitar som är viktiga och att det kanske blir svårtatt se helheten. För visst kan det vara så som en elev utryckte sig att ”man vill ju att det skagå fort och det vill ju handledaren också” (elev 4.) Kanske kan det vara så att när enbedömningsmatris av detta slag ska användas under själva processen, arbetets gång så måsteden vara lätt att använda, ta till sig och förstå vid en snabb överblick. Blir det då mycket textså kanske bedömningsmatrisen blir ett papper som hamnar högs upp på hyllan i fikarummetoch inte används. Det kan också vara så som eleverna lyfter fram att detta är också en processi hur använda ett sådant här underlag. Det blir kanske nya sätt att tänka för alla parter ochomställningar tar alltid lite tid, en period måste kanske få en s.k. inkörningsperiod. Kanskeskulle det vara så att denna bedömningsmatris skulle kunna användas mera i praktiken för attkunna få fram ett mer säkert resultat på hur pass ”användarvänlig” den är. Vidomvårdnadsprogrammet har man använt sig av bedömningsmatris i många år menutvecklandet av denna nya matris sågs som positivt av samtliga, handledare, elever och lärare.Omvårdnadslärarna har alltid varit ute på besök hos eleverna vid två tillfällen under derasAPU. Dessa APU träffar underlättar samarbetet mellan skola och Yrkesliv, en del lärare anseratt denna kontakt är viktig för dem att hålla kontakten med branschen. Dessa träffar leder oftatill ett erfarenhetsutbyte. Intervjuerna med alla informanter visar också på hur viktigt det ärför skolan, lärarna att komma ut på praktikplatserna och samtala med berörda parter. Detsociala samspelet är viktigt och något som inte går att ersättas av pappersutskick. Något somockså går att spekulera i är att det finns en risk att informanterna vid intervjuerna vill vara tilllags och kanske inte framför sina ”riktiga” upplevelser och erfarenheter. Handledarnareflekterar över att i och med ett sådant här bedömningsunderlag blir det mera tydligt vadeleverna ska utveckla och att ”vi som handledare inte bara kan tycka en massa saker”. Attanvändandet av bedömningsmatrisen underlättar, förenklar och gör bedömningen mera tydligär alla informanter överens om. Att gå ifrån de vardagliga sysslorna för att sätta sig ned fören bedömnings samtal tycker handledarna är bra, det blir ofta bra samtal och de får möjlighetatt lära känna eleven lite mera. Det kom fram tankar om att skapa portfolio för eleven därdessa bedömningsmatriser samlas allt eftersom eleverna gjort sin APU. Eleverna vidomvårdnadsprogrammet får en kopia av denna bedömningsmatris som de använder sig av isin CV. Eleverna i årskurs tre på omvårdnadsprogrammet skriver en CV som de skickar uttill handledaren på respektive APU plats. Lärarna som vi intervjuat menar att kontaktenmellan skola och yrkeslivet som eleverna ska ut i efter sin utbildning är viktig och att en brabedömningsmatris underlättar denna kontakt. Vi gjorde våra utvecklingsarbeten på två olikaprogram och vid två olika skolor, vi fastnade för utvecklandet av bedömningsmatriser under23

vår utbildning. Det visade sig att det var genomförbart att göra en sådan studie fast på tvåolika program. Vi utvecklade en bedömningsmatris som hann prövas och en annan somutvärderades. Resultatet av vår studie tycker vi känns intressant, det underlättar vårt arbete omvi har bra bedömningsunderlag och vi tror att bedömningsmatriser kan man använda sig av imånga sammanhang samt utveckla beroende på hur uppföljningarna ser ut.Bedömningsmatriser används inom många olika gymnasieprogram med yrkesinriktning. Deser olika ut och kan användas på olika sätt men gemensamt är att de är ettbedömningsunderlag för läraren som sätter betyg i kurserna. Framtiden vet vi inte mycket omEtt GY-09 är under utredning och inom omvårdnad så planerar vi för vård och omsorgscollege (VOC). Inom voc så finns planer på att det ska vara gemensammabedömningsmatriser inom hela västerbotten.6 Metod diskussionEftersom vi båda är djupt involverade i detta arbete har det säkert påverkat vårat val avmetoder t.ex. att handledarna och elevernas svar hade blivit annorlunda när en ”utomstående”lärare som de inte känner igen hade intervjuat dem.7 Fortsatta studierDet skulle vara intressant att i fortsatta studier titta närmare på handledarrollen hur man skullekunna utveckla den så att handledarna kan känna till skolans verksamhet, kursmål och deolika kurser som eleverna läser. Det skulle vara intressant att se om det skulle påverka elevensbedömning ute på APU platsen. Ibland kan det kännas som att handledarna vill att eleven skakomma ut till APU platsen och ”redan kunna allt” och vi lärare önskar relevanta bedömningarsom svarar mot kursmål och bedömningskriterier24

ReferenslistaBöckerAndersson, Håkan (1999) Varför betyg? –historiskt och aktuellt om betyg. Lundstudentlitteratur.Carlgren, Ingrid (2002). Det nya betygssystemets tankefigurer och tänkbara användningar. IAtt bedöma eller döma –tio artiklar om bedömning och betygssättning. Skolverket 2002.Freccero Ulrika, Hortlund Torbjörn, Pousette Anna, (2005) Bedömning av kvalitativ kunskapKonkreta exempel från gymnasieskolan Internationella gymnasiet och Fortbildningsförlaget.Exakta 2005.Kjellström, Katarina (2006) Bedömningsmatriser –en metod för analytisk bedömning HLSförlagKorp, Helena (2003) Kunskapsbedömning – hur, vad och varför?, Myndigheten förskolutveckling, KalmarKroksmark, Tomas (2002). En tankes fall i praktiken –då den målrationella styrningen möteskolan. I Att bedöma eller döma –tio artiklar om bedömning och betygssättning. Skolverket.Kvale, Steinar (2001) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund StudentlitteraturLindström, Lars (2005) Pedagogisk bedömning. HLS förlag.Svenning, Conny (1997). Metodboken. Lund: Lorentz Förlag. ISBN: 91-972961-0-4Tsagalidis, Helena (2005) Yrkeskunnandets kinesiska ask. HLS förlagÖvriga källorAndersson, Håkan (2007) Betyg och bedömning. Föreläsning på Umeå universitet. 2007-03-16 i CK3-kursen Vt 2007.Gymnasieförordningen (1992:394) svensk författningssamling, utbildningsdepartementet.Rapport 153, (1998) samverkan skola-arbetsliv. Skolverket.Utbildningsdepartementet (2005) förordning om 1994års läroplan för de frivilligaskolformerna. Skolverket och Fritzes. Elanders Infologistics Väst ABInternetwww.skolverket.sehttp://www.skolverket.se/sb/d/1248/a/5284#paragraphAnchor0http://www.skolverket.se/sb/d/1263http://www.skolverket.se/sb/d/1263http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1992:394www.riksdagen .se/webbnav/index.asp?25

Bilaga 1. IntervjufrågorFörståelse och innehåll av matris- Vad tycker du om bedömningsmatrisens skriftliga upplägg och utformning och varförtycker du att den är just så?- Hur var bedömningsmatrisen att förstå och tolka och varför var den så?- Hur ser du på innehållet i bedömningsmatrisen kontra styrdokumenten?- Var bedömningsmatrisens innehåll relevant för yrket? Om ja/nej varför var den det?Och har du några förslag till förändringar så den blir mer relevant för yrket?- Var det bra balans mellan de olika ”områden” i bedömningsmatrisen? Om ja/nej,varför var det, det? Och har du några förslag till förändring för mer balans?- Har det varit värdefullt att utveckla bedömningsmatrisen och kan man utveckla denvidare, i så fall hur?Användandet och erfarenheter av bedömningsmatris- Hur användes bedömningsmatrisen vid bedömningarna och varför användes den pådet sättet?- När användes bedömningsmatrisen och varför användes den just då?- Hur upplevde du bedömningssamtalet när bedömningsmatrisen användes somunderlag och varför tror du att du upplevde det på det sättet?- Hur upplevde du användandet av bedömningsmatrisen kontra det som använts förutoch varför upplevs det så?- Blev din roll och de krav som ställs på dig som elev/handledare/lärare tydlig ianvändandet av bedömningsmatrisen och varför blev de det eller inte?- Vilka erfarenheter gör du av denna bedömningsmatris och varför gör du just deerfarenheterna?- Beskriv det som varit bra/mindre bra med bedömningsmatrisen och varför det varitbra/mindre bra?26

Bilaga 2. Nuvarande bedömningsunderlag27

Bilaga 3. Utarbetad bedömningsmatris, frisörprogrammetBedömning av ArbetsplatsförlagdutbildningPåbyggnadsutbildningen, PUBedömning avser kurs: Påbyggnad klippdesignElevens namn:____________________Handledare: ____________________Salong: ____________________Markera den nivåbeskrivning som passar bäst in på elevens arbete utifrån det bedömningenavser!Bedömningen avser: Lägre Nivåbeskrivningar HögreEleven …Eleven …KlippteknikDetta handlar om att praktiskt kunna användaoch teoretiskt, skriftligt och muntligt kunna …- de fyra grundklippningarna och desskombinationer inkl. yrkesprovets klippmoment.- arbetstillvägagångssättet- olika klippverktyg och tekniker (som behövsför yrkesprovets klippmoment)- deklaration/förklaring av frisyrerKundens stil och formDetta handlar om att praktiskt, teoretiskt,skriftligt och muntligt kunna användaklipptekniken till kundens klädsamhet medtanke på *förutsättningar och önskemål*förutsättningar:- Håret: kvalité, struktur, textur, virvlar,växtriktningar- Form: ansiktsform, kroppsform, geometri ochhelhet- Stil: Personlighet, kläder, beteende, yrke,fritidsintressen, smak, färganalys, ålder,helhetsstil: t.ex. Romantisk, Feminin,Dramatisk, Klassisk, Sportig.… använder olika klippverktyg somsax, effileringssax och maskin.… bedömer sitt eget arbete utifrånyrkesprovets betyg ochbedömningsgrunder av färdig frisyrmed resultat G.… arbetar efter kundens stil och form.… använder klippteknikerna tillkundens klädsamhet med tanke på*förutsättningar och önskemål hoskund.… använder fler klippverktyg t.ex. knivoch tekniker som t.ex. notching ochpointning.… använder trender och mode i sittskapande.… kan med helhetsfokus se klippningenskombinering med och påverkan på andrabehandlingar… bedömer sitt eget arbete utifrånyrkesprovets betyg ochbedömningsgrunder av färdig frisyr medresultat VG eller MVG.… arbetar efter kundens stil och form.… använder klippteknikerna till kundensklädsamhet med tanke på *förutsättningaroch önskemål hos kund med:- motivering varför…- säkerhet…- noggrannhet…SjälvständighetDetta handlar om att vid praktiskt teoretiskt,skriftligt och muntligt arbete:- Göra ett upplägg (konsultationen), ha förslag,ide, plan, lösning till beslut.- Använda handledning under arbetets gång.… arbetar självständigt och harförslag, använder handledning underarbetets gång först genom handledaresedan genom att själv sökainformation t.ex. genombruksanvisningar.… ställer frågor som rör fakta ochförståelse t.ex. –Vad ärverkningstiden?… tar oftast ej beslut själv ofta isamråd med handledare.… arbetar självständigt och är idérik, kanförklara sitt arbete och vara förutseende.… tar inititativ, har tålamod och försökersjälv under arbetets gång.… använder handledning under arbetetsgång först genom att själv sökainformation och sedan genom handledare.… tar ofta beslut själv endast handledaresom stöd.Var god vänd!28

KreativitetDetta handlar om att vid praktiskt, teoretiskt,muntligt och skriftligt arbete:- Vara nyskapande, se möjligheter tillförändring som kan vara stora eller små,oberoende av underlag samt att kunna förmedlaförändringen.ServicekänslaDetta handlar om att uppföra sig professionelltgenom:- Trevligt bemötande (ögonkontakt, handtag,hälsa, glad, trevlig)- Kunden i fokus (bry sig om, stå till tjänst t.ex.kaffe, tidningar, vara förutseende, ”läsa av”kund, visa vart kunden ska, lyssna)- En positiv människosyn- Behandla alla människor lika- Uttrycka sig klart och tydligt- Information till kund om produkter,behandling, skötsel m.m.- Se kundens behov, föreslå andra behandlingaroch boka ny tid.Ansvarstagande över utbildning ochyrkesprov.Detta handlar om att sköta sin APU tid vadgäller:- tidspassning- att vara rätt utrustad, ”ordning och reda”- träning inför yrkesprov inkl. egen bedömningav arbeten.- hitta modeller till yrkesprovet- lägga upp en plan, sätta delmål inför träningentill yrkesprovet.… arbetar kreativt och har enstakaförslag till kund som ibland blirgenomförda.… utför oftast arbeten med sammateknik och med liknande resultat.… har servicekänsla och informeraribland kund.… ser ibland kundens behov ochföreslår andra behandlingar.…föreslår ibland ny tid.… tar ansvar med hjälp frånhandledare.… arbetar kreativt och har flera förslag tillkund som ofta blir genomförda.… utför oftast arbeten med olika teknikeroch resultat.… har servicekänsla och informerar oftakund.… ser ofta kundens behov och ger förslagtill andra behandlingar med motivering.… föreslår ofta ny tid.… tar ansvar med initiativ ochengagemang.… försöker själv först, tar sedan hjälp frånhandledare.… hjälper andra i salongen med derasarbeten, sysslor.29

Bilaga 4. Kursplan, lokal klippkurs, frisörprogrammetKURSKOD:KURSNAMN:POÄNG: 150ÄMNE:HNT1527Påbyggnad klippdesign /LKHantverksteknikFÖRKUNSKAPSKRAV: HV-programmet – inriktning frisörMÅL:Kursens mål är att ge eleven de kunskaper som krävs för att klara klippmomentet i yrkesprovet/gesällprovsamt utveckla elevens självständighet och kreativitet i momentet klippdesign.Efter genomgången kurs skall eleven,- kunna aktuella regler för yrkesprovet- klara yrkesprovets klipptekniska moment- kunna arbeta självständigt med väl utvecklad kreativitet och servicekänsla.BETYGSKRITERIER:GODKÄNDEleven kan grunderna i klippteknik samt anpassa teknikerna efter kundens stil och form.Eleven kan arbeta självständigt med kreativitet och servicekänsla. Eleven tar ansvar för sinutbildning och yrkesprov.VÄL GODKÄNDEleven kan mer avancerade klipptekniker samt variera och kombinera dem till kundens stiloch form. Eleven kan arbeta självständigt, med stor kreativitet och servicekänsla. Eleven tarockså stort ansvar för sin utbildning och yrkesprov.30

Bilaga 5. Informationsbrev, frisörprogrammetHej handledare!Jag läser till yrkeslärare inriktning frisör, samtidigt som jag arbetar som lärare för din elev påpåbyggnadsutbildningen.Just nu arbetar jag bl.a. med mitt examensarbete som handlar om bedömning av elev vid denarbetsplatsförlagda utbildningen, med fokus på klippningar.Tillsammans med eleverna och mina lärarkollegor har jag arbetat fram ettbedömningsunderlag. Jag skulle gärna vilja att du och din elev använder detta vid något/någraklipptillfällen under v42 och v43.Förslagsvis sätter ni er tillsammans in i vad som står i underlaget och utvärderar sedanmuntligt och gemensamt elevens klippning/klippningar (process och resultat) medutgångspunkt i bedömningsunderlaget.Jag hoppas också att du vill ställa upp på ett kortare samtal kring bedömningsunderlaget isamband med apu-besöket vi har bokat in. Samtalet sker anonymt och jag kommer inte attvärdera någons åsikter. Samtalet kommer att spelas in och endast jag kommer att lyssna.Jag kontaktar er innan mitt besök för samtycke. Hör av dig till mig vid frågor.Bifogar bedömningsunderlaget och kursplan för klippdesign.Lycka till!Med vänlig hälsning Linnéa KolbäckTel arb: 090-162501Mejl: linnea.kolback@umea.se31

Bilaga 6. Elev och läraruppgift, frisörprogrammetVill du hjälpa mig? 2007-10-09Förtydligande av kurskriterierKursnamn: Påbyggnad KlippdesignPoäng: 150Ämne: HantverksteknikFörkunskapskrav: HV-programmet – inriktning frisör.● Hur tolkar du de understrukna orden och dess meningar i betygskriterierna?BETYGSKRITERIER:GODKÄNDEleven kan grunderna i klippteknik samt anpassa teknikerna efter kundens stil och form.Eleven kan arbeta självständigt med kreativitet och servicekänsla. Eleven tar ansvar för sinutbildning och yrkesprov.VÄL GODKÄNDEleven kan mer avancerade klipptekniker samt variera och kombinera dem till kundens stiloch form. Eleven kan arbeta självständigt, med stor kreativitet och servicekänsla. Eleven tarockså stort ansvar för sin utbildning och yrkesprov.● Diskutera och skriv svar på följande frågor!- Vad är klippteknik?-Skillnaden på grunderna i klippteknik och avancerad klippteknik?-Skillnaden på att anpassa klippteknikerna och att variera och kombinera dem?-Vad menas med kundens stil och form?-Vad menas med att arbeta självständigt? Och skillnaden på G/VG nivå?-Vad står ordet kretativitet för? Och vad är stor kreativitet?-Vad står ordet servicekänsla för? Och vad är stor servicekänsla?-Vad menas med att ta ansvar? Och vad är att ta stort ansvar?32

Att tänka på vid denna uppgift:- Kriterierna ska vara skrivna och riktade till just PU! Och att eleverna har vissaförkunskaper från tidigare utbildning.- Kriterierna ska vara KOPPLADE till KURSENS MÅL! De ska alltså vara relevanta.Frågor att ställa sig vid denna uppgift:- Vad behöver eleverna kunna för att klara yrkesprovets klippmoment?- Vilka kunskaper behöver eleverna utveckla: praktiska, teoretiska?- Vad är den konkreta skillnaden mellan kriterierna?Det som står i rutorna nedan är bra att ”ha med sig” i huvudet när man ska arbeta meddetta…..”…de kursplanemål vi har, förutsätter att lärare tolkar dem i relation till denålder de är skrivna för. Annars går det inte att göra kriteriebeskrivningar.”(sid. 62, Måhl, Per, I förväg uppställda krav ingår i Lindström, Lars, Viveca Lindberg (red.)(2006) Pedagogisk bedömning Stockholm: HLS förlag)”…för innehållets del bör kunskapsutvärdering kunna innebära att skolans mål,arbets- och examinationsformer analyseras med avseende på t.ex. följandemålfrågor:”- Vad är poängen med ämnet/studierna?- Vilken *kvalité av kunskap är det som eleven skall lära sig och utveckla?(*Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet)- Vad är det som eleven skall lära sig och utveckla?- Hur ska eleven lära sig innehållet?- Hur styr prov och/eller examinationsformen innehållet?(endast ett urplock av målfrågor)(sid. 89, Kroksmark, Tomas, Undervisningsmetodik som forskningsområde ingår i Uljens,Michael (red.) (2007) Didaktik Lund: Studentlitteratur)Bilaga 733

HALVTIDSBEDÖMNINGARBETSPLATSFÖRLAGD UTBILDNING (APU)OmvårdnadsprogrammetElevens namnUtbildningAPU-platsAPU-periodAntal frånvarodagar/ tillfällenÄmne:Kurs:OmvårdnadVård och omsorgsarbeteKommentar till bedömning:Handledares underskriftElevens underskriftVård och omsorgsarbeteBedömningspunkter:Halvtidsbedömning34

1. Elevens deltagande i grundläggande omvårdnadsarbete.- Yrkeskunskapen utgå från checklista på respektive avdelning- ergonomi- hygien- sekretessBristande Deltar med hand- Deltager relativt Deltager självständigtdeltagande ledning och med självständigt och och med utmärkttrots godtagbar kvalitet och med god kvalitet även i svårahandledning i vardagliga kvalitet i vardagliga och nya situationersituationersituationer2. Elevens förmåga till kontakt och kommunikation med omsorgstagare, närstående och personal.- Tyngdpunkt läggs vid elevens bemötande, språkbruk.- Eleven ska kunna förstå instruktioner.Bristande God förmåga Självständig och med Utmärkt förmågabemötande med handledning god förmåga i även i svåra ochtrots hand- vardagliga situationer nya situationerledning3. Elevens förmåga till helhetssyn och planering- arbetsprocessen- helheten i omvårdnadsarbetetBristande God förmåga Självständig Utmärkt förmågaPlanering med handledning och med god även i svåra ochTrots hand- förmåga i vardagliga nya situationerledningsituationer4. Elevens förmåga till samarbete i arbetslaget- passa tider- hänsynstagande- ansvarBristande Deltager Med visst stöd Utmärkt samarbeteSamarbete med handledning gott samarbeteTrots i samarbetethandledningBilaga 8HELTIDSBEDÖMNING35

ARBETSPLATSFÖRLAGD UTBILDNING (APU)OmvårdnadsprogrammetElevens namnUtbildningAPU-platsAPU-periodAntal frånvarodagar/ tillfällenÄmne:Kurs:OmvårdnadVård och omsorgsarbeteKommentar till bedömning:Handledares underskriftVård och omsorgsarbeteElevens underskriftHeltidsbedömningBedömningspunkter:5. Elevens deltagande i grundläggande omvårdnadsarbete.- Yrkeskunskapen utgå från checklista på respektive avdelning- ergonomi- hygien- sekretessBristande Deltar med hand- Deltager relativt Deltager självständigt36

deltagande ledning och med självständigt och och med utmärkttrots godtagbar kvalitet och med god kvalitet även i svårahandledning i vardagliga kvalitet i vardagliga och nya situationersituationersituationer6. Elevens förmåga till kontakt och kommunikation med omsorgstagare, närstående och personal.- Tyngdpunkt läggs vid elevens bemötande, språkbruk.- Eleven ska kunna förstå instruktioner.Bristande God förmåga Självständig och med Utmärkt förmågabemötande med handledning god förmåga i även i svåra ochtrots hand- vardagliga situationer nya situationerledning7. Elevens förmåga till helhetssyn och planering- arbetsprocessen- helheten i omvårdnadsarbetetBristande God förmåga Självständig Utmärkt förmågaPlanering med handledning och med god även i svåra ochTrots hand- förmåga i vardagliga nya situationerledningsituationer8. Elevens förmåga till samarbete i arbetslaget- passa tider- hänsynstagande- ansvarBristande Deltager Med visst stöd Utmärkt samarbeteSamarbete med handledning gott samarbeteTrots i samarbetethandledning37