Plan - Kristinehamns kommun

SAMRÅDSHANDLING 2013-07-16Detaljplan förKvarteret BjörktrastenBJÖRKTRASTEN 1 och 2, del av BROÄNGEN 1:4,JAKOBSBERG 1:2 och BRO 1:1KRISTINEHAMNS KOMMUNVÄRMLANDS LÄNinnehåll:planbeskrivningbehovsbedömningfastighetsförteckningövriga handlingar:plankarta med bestämmelsergrundkartabeslutsdatumGODKÄNDsignANTAGENKLARA arkitektbyrå abLAGA KRAFT

Detaljplan för kv BjörktrastenBjörkstrasten 1 och 2, del av Broängen 1:4, Jakobsberg 1:2 och Bro 1:1PLANBESKRIVNINGHANDLINGARPlanbeskrivningBehovsbedömningFastighetsförteckningPlankarta med bestämmelser (separat kartblad)Grundkarta (separat kartblad)PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAGHuvudsyftet med planläggningen är att möjliggöra uppförande av ett teknik-och innovationscentrum på platsen.Detta sker genom ändrad användning samt utökning av kvartermark ochbyggnadshöjd. Samtidigt säkerställs ett allmänt gångstråk längs Varnansstrandlinje genom att kvartersmark omvandlas till allmän plats. Kvartersmarkensutbredning ökas genom att en del av Prästgatan förskjutsösterut och en liten allmän park tas bort.Planen upprättas med normalt planförfarande.AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKENMarkens lämplighetVärdefulla områdenRiksintressenDet aktuella området ligger strategiskt till för den tänkta användningen ioch med närhet till fungerande infrastruktur. Planförslaget syftar till atteffektivisera markanvändningen genom att möjliggöra för skolverksamheti områdets södra del och flytta parkeringen till norra delen som liggeri anslutning till Värmlandsbanan.Etableringen är av allmänt intresse och bedöms vara förenlig med intentionernai 3 kap 1 § miljöbalken.Planen berörs av område som avses i MB 3 kap 6 § genom att en skolbyggnadi planområdet besitter allmänt kulturvärde. Byggnaden är kategoriseradsom värdefull, den lägsta av två klasser, men tillhör inte någonskyddsvärd miljö i Kristinehamns åtgärdsprogram för kulturhistoriskamiljöer.Föreslagen planering tar inte i anspråk något sådant område som avses iMB 3 kap 2-5 § (stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden,åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten).Inom planområdet finns järnvägen Värmlandsbanan som utgör riksintresseför kommunikationer enligt MB 3 kap 8 §. Byggrätter har flyttatslängre bort från järnvägen för att inte påverka, eller påverkas av, riksin-

2tresset.MiljökvalitetsnormerMiljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras medstöd av 5 kap miljöbalken. Idag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft,vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller.Planläggningen bedöms inte påverka MKN.PLANDATALägeArealMarkägoförhållandenPlanområdet ligger inom Kristinehamns tätort och avgränsas i öster avangränsande villabebyggelse i kv. Storken, i väster av Varnans strandlinje,i söder av kv. Jupiter och i norr av kv. Spoven.Planområdets areal är ca 2 hektar.Huvuddelen av marken inom det berörda området ägs av Kristinehamnskommun. Järnvägsfastigheten ägs av Trafikverket.TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDENÖversiktligaplanerDetaljplaner,områdesbestämmelser,förordnandenm.m.detaljplanerstrandskyddAvvägningar av vilka allmänna intressen som ska ges företräde görs ikommunens översiktsplan (3 kap PBL). I Kristinehamns översiktsplan,som antogs av kommunfullmäktige den 20 juni 2006, anges kvarteretBjörktrasten som ”utbildning, vård och omsorg”.En översiktsplan är vägledande och inte bindande med denna detaljplanstämmer i huvudsak överens med översiktsplanens intentioner.Det aktuella området omfattas idag av detaljplan för Kv. Björktrasten m fl.antagen 1987-03-11.Planen anger allmänt ändamål, parkering samt gata för den berörda delen.Med allmänt ändamål betecknas i äldre lagstiftning all verksamhetmed ett offentligt organ som huvudman, dock inte kommunala och statligabolag och liknande. Efter PBL:s införande krävs att markens användningär närmare angiven för att kunna ge bygglov. Beteckningen A(allmänt ändamål) bör därför inte längre användas.Planens genomförandetid är utgången.Planområdet som helhet ligger inom strandskyddat område. För Varnangäller det generella skyddet på 100 meter från strandlinjen vid normaltmedelvattenstånd.När en detaljplan ändras behöver ställning tas till strandskyddsfrågan. Attupphäva strandskyddet genom bestämmelser i detaljplanen förutsätteratt det finns särskilda skäl enligt 7 kap 18c-d § i miljöbalken. De särskildaskäl som bedömts kunna gälla för denna detaljplan beskrivs under Förutsättningar,förändringar/Friytor/strandskydd.

3Övriga planeringsunderlagkulturmiljöprogramVärmlandlokalt kulturmiljöprogramProgram förplanområdetBedömningen har gjorts att något detaljplaneprogram inte behöver upprättas.BehovsbedömningHela Kristinehamns tätort är utpekad som kulturmiljö i Länsstyrelsenskulturmiljöprogram för Värmland från 1990 men planförslaget bedömsinte påverka helheten negativt.I Kristinhamns kommuns kulturresursprogram som togs fram i slutet av1980-talet identifierades ett antal kulturhistoriskt intressanta byggnaderoch miljöer. Enligt kommunfullmäktiges beslut om att anta kulturresursprogrammet(KF § 6 1992-01-30) anges att programmet utgör ”ett avflera underlag för den fysiska planeringen”. I programmet klassificerade itvå kategorier av kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer:1. Byggnadsminnesvärda2. VärdefullaByggnadsminnesvärda byggnader är byggnader som bedömts ha såhöga kulturhistoriska värden att de bör byggnadsminnesförklaras medintentionen att bevara dem för all framtid. I beslutet att anta kulturresursprogrammetanges gällande kategori 2 att ”antagande av programmetinnebär ej slutligt ställningstagande till behovet av skydd etc beträffandebyggnader hänförliga till kategori 2”.Jakobsbergsskolan tillhör kategori 2.Slutsatsen är att ett plangenomförande inte bedöms vara av sådant slagatt den kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i4 kap 34 § plan- och bygglagen, 6 kap 11 § miljöbalken eller 4 § i förordningenom miljökonsekvensbeskrivningar och att den därmed inte skallföregås av en miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning (MKB).FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGARNaturtopografivegetationMarken inom planområdet är högst i den östra delen där den ligger runt+ 50.0 (RH 00) och västerut sluttar den ner mot Varnan mot nivåer någonstansrunt + 46.0. Järnvägen ligger i princip i samma nivå som omgivendemark i öster (där det finns en övergång i plan) medan den liggeromkring 2,5 m högre i den västra delen där den passerar över Varnan.Vissa förändringar i markens nivåer kan behöva göras för att klara anslutningtill nya byggnader.Längs gång- och cykelvägen i norra delen finns en trädrad och längsPrästgatan finns en allé som består av större lövträd. Trädraden i norrligger i gällande detaljplan inom kvartersmark men överförs till parkmark iplanförslaget. För mer information om allén se avsnittet biotopskydd.

4Trädrad i norra delen av planområdetAllén längs PrästgatanInom planområdet finns större lövträd av olika sort och många av demhamnar inom parkmark men några kommer att behöva tas bort. Ett exempelär det större träd som står på skolgården mellan husen och somkan behöva tas ner.

5Stort träd på skolgården som kan behöva tas bortbiotopskyddgeotekniskaförhållandenAllén med almar och inslag av kastanj längs Prästgatan och trädradenlängs gång- och cykelvägen omfattas av generellt biotopskydd enligt 7kap 11§ i miljöbalken. Åtgärder får inte vidtas som kan skada den skyddademiljön men länsstyrelsen kan medge dispens om särskilda skälföreligger.Generellt kan sägas att ju äldre ett träd är desto fler olika arter (såsommossor, lavar och insekter) knyts till det. De solbelysta stammarna i allénger varm bark där insekter trivs i och i och med att träden beskurits underårens lopp finns möjliga växtplatser för vedsvampar. Den ofta rikaförekomsten av insekter gör alléträden till födosöksplatser för småfåglar.Uppförandet av ett teknik- och innovationscentrum är en viktig del i möjlighetentill utbildning och utgör ett stort allmänt intresse. För att få möjlighettill en förbindelse inomhus mellan Brogårdsskolan och de nya utbildningslokalernasamt förlägga huvuddelen av byggrätten på rimligtavstånd från järnvägen samtidigt som allmänhetens tillgång till en promenadväglängs Varnan säkras flyttas Prästgatan. En 70 m lång sträckaav Prästgatan dras om för att skapa byggbar mark. Del av allén, 5 träd,hamnar då på kvartersmark, utanför den nytänkta gång- och cykelvägensom går parallellt med gatan.De 16 träd som står längs den orörda sträckan av gatan skyddas medplanbestämmelse om att de inte får fällas. Marken runt allén längs gångochcykelvägen överförs från kvartersmark till allmän platsmark för attgarantera kommunal skötsel.På uppdrag av Kristinehamns kommun har Sweco utfört en övergripandegeoteknisk undersökning i kv Björktrasten.Undersökningen visar att marken i planområdet i huvudsak består avsiltig sand och lös till halvfast siltig lera. Leran vilar sedan på en fast friktionsjord.Den siltiga sanden sträcker sig ner till ca 1,6 - 2,8 m undermarkytan. Där under återfinns ett lager lös till halvfasta leran med entjocklek på mellan ca 6,9 och 13,1 m.Stabiliteten inom området bedöms vara otillfredsställande.

6grundläggningoch markstabiliseringDen övergripande geotekniska undersökningen visar att den nuvarandemarkstabiliteten inom södra och västra delarna av planområdet (markerademed rött och blått i kartan nedan) är otillfredsställande.Undersökningen rekommenderar därför att markstabiliserande åtgärder,förslagsvis i form av KC-pelare och/eller avschaktning, utförs i dessadelar av planområdet. Ytterligare geotekniska undersökningar i projekteringsskedetkrävs för att optimera hur de markstabiliserande åtgärdernainom området ska utformas.Förutom markstabiliserande åtgärder ska all grundläggning av byggnaderinom planområdet ske med spetsburna pålar.Både behovet av markförstärkning och kravet på grundläggning medspetsburna pålar bör enligt undersökningen bekräftas med planbestämmelser.Vid schaktarbeten som medför avverkning av vegetation i strandzonenlängs Varnan erfordras kompletterande erosionsskydd vilket kan medföraatt miljödom krävs.

7markradonförorenad markhöga vattenståndfornlämningarVerksamheterinom planområdetUnder en vecka vid månadsskiftet februari-mars 2013 utförde MRM KonsultAB mätningar av radonhalt i markluft på tre punkter inom planområdet,en ungefär i mitten av området invid Jakobsbergskolan, en i sydvästoch en i södra delen av området närmare Prästgatan. Enligt mätningenklassificeras marken som låg- till normalradonmark där de låga nivåernauppmättes i mitten av området.Byggnader inom lågriskområde kan normalt utföras utan särkskildaskyddsåtgärder utan att högsta tillåtna radonhalt kommer att överskridasi byggnaden. Byggnader inom normalriskområde ska normalt utförasmed radonskyddande konstruktion eller motsvarande åtgärder vidtas föratt högsta tillåtna radonhalt inte ska överskridas i byggnaden.Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats ochvidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger den som ska bygga.Det aktuella området utgörs av parkering, gatumark, järnväg, grönytorsamt mindre bebyggelse för skoländamål. Tidigare verksamheter bedömsinte ha förorenat marken inom planområdet på ett sådant sätt attundersökningar behöver utföras.Varnan är inte karterad av myndigheten för samhällsskydd och beredskap,således finns ingen beräknad nivå vid högsta flöde.Planområdet ligger till största delen högre än framtida översvämningsnivåför Vänern, +46,3 RH00 Kristinehamn, vilket är en nivå som bedömsäven kunna gälla för Varnan i höjd med planområdet.En del av Norra Staketgatan omfattas av ett större s.k. stadslager, RAÄKristinehamn 43:1, där kulturlager från medeltid väntas påträffas.Detta betyder att arkeologiska utgrävningar kan komma att behöva görasvid ändringar av gatan. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Se vidareunder tekniska frågor/arkeologi.Inom planområdet finns Jakobsbergsskolan, som idag används somskola. Användningen ändras från allmänt ändamål, vilket är en beteckningsom till stora delar spelat ut sin roll i plansammanhang, till skola ochkontor.I anslutning till Norra Staketgatan finns ett område med användningenparkering i gällande detaljplan. Förutom parkering finns där en återvinningsstationoch en transformatorstation som betjänar Brogårdsskolan.Prästgatans sträckning och anslutning till Norra Staketgatan flyttas österutoch parkeringen omvandlas till skol- och kontorsområde. Detta betyderatt både återvinningsstationen och elstationen behöver flyttas.Kvartersmarkens norra gräns justeras så att befintlig gång- och cykelväghamnar inom allmän platsmark istället för på kvartersmark och en 10-30m bred zon längs Varnan omvandlas till allmän plats, park, bl. a. för attsäkra fri passage längs stranden.Järnvägsområdets utsträckning förändras inte utan området bekräftasbara med användningen järnväg.

8Återvinningsstation och transformatorstationutom planområdetBebyggelseinom planområdetPlanområdet angränsar till Varnan, Brogårdsskolan samt villabebyggelse.Jakobsbergsskolan byggdes vid 1800-talets slut men byggdes tidigt omoch har en del snickeridetaljer som är typiska för 1900-talets början.Byggnaden kategoriserades som värdefull, vilket är den lägre kategorin iKristinehamns åtgärdsprogram för kulturhistoriska miljöer 1 (kategori 1 ärbyggnadsminnesvärda byggnader). Den ingår inte i någon av de kulturhistoriskamiljöer som är utpekade i åtgärdsprogrammet.Byggnaden får inte något skydd i detaljplanen men det finns inte hellernågra planmässiga hinder att ha den kvar. Vid eventuell ansökan ombygglov för förändring av byggnaden konsulteras kulturresursprogrammetdär är det tydligt uttryckt att en byggnad i kategori 2 har ett kulturhistorisktvärde enligt PBL (1987:10) 3 kap 12 § och inte får förvanskas.1 Använd oss väl…! Åtgärdsprogram för kulturhistoriska miljöer och byggnader i Kristinehamns kommun, Kulturresursprogram2. Kristinehamn, maj 1991

9Jakobsbergsskolan sedd från Varnan”En enkel trädallé löper efter norra sidan av gatan och om man kliveröver Läroverksbron ser man två skolor från 1900-talets början på var sinsida om Norra Staketgatan, Jakobsbergsskolan och Brogårdsskolan.”Citatet är hämtat ur Sevärt, värt att vårda som är den första delen i kulturresursprogramför Kristinehamns kommun. Även om Jakobsbergsskolantas bort eller döljs bakom andra byggnader så kommer man fortfarandese två skolor på var sin sida om Norra Staketgatan från Läroverksbron.

10Läroverksbron med Brogårdsskolan på höger sida.Mellan Jakobsbergsskolan och Norra Staketgatan ligger tre byggnadersom alla har fasader av träpanel och sadeltak av plåt och är i varierandeskick. Spröjsade fönster och takkupor är återkommande element i alla trebyggnaderna som dessutom har egna individuella detaljer. Byggnadennärmast Jakobsbergsskolan har inbyggd takfot, den mellersta byggnadenhar gaveldekoration på fönsterkupan och byggnaden närmast NorraStaketgatan har bearbetade fönsteröverstycken med matchande skärmtaköver entrén. Ingen av byggnaderna nämns i kulturresursprogrammetoch de får inget skydd i detaljplanen.Två av byggnaderna sedda från Varnan. Den vänstra skymtas även på foto iavsnittet vegetation och den högra på fotot nedan.

11Bebyggelse vid Prästgatan. Närmast till höger byggnad med dekorativgavelspets och den stora byggnaden i fonden är BrogårdsskolanByggnad närmast Norra Staketgatan med sina bearbetade ovanstycken ochskärmtakMellan järnvägen och Jakobsbersskolans huvudbyggnad ligger en paviljongliknandebyggnad av temporär karaktär som skolan använder för sinverksamhet. Den hamnar delvis på mark som inte får bebyggas i dennya detaljplanen.

12Paviljongen är den vita fyrkant som sticker fram bakom Jakobsbergsskolan.Den skymtar även till vänster på foto i avsnittet vegetationInom skol- och kontorsområdet får byggnader uppföras med högstabyggnadshöjd 9,5 m förutom närmast Brogårdsskolan där högsta tillåtnabyggnadshöjd är 12,5 m. Mellan Brogårdsskolan och den nya skolbyggnadenfår en anslutning göras uppe i luften, fri höjd över Norra Staketgatanska vara minst 4,7 m.I en första etapp bedöms lokalbehovet till omkring 6000 m² men utbyggnadsmöjligheterbör finnas. Den sammanlagda bruttoarean 2 inom områdetför skola och kontor får högst vara 10 000 m².Grundläggning ska ske på pålar eftersom marken består av lera. Ett antalskyddsbestämmelser som påverkar placering av byggnader och luftintagför ventilation har införts till följd av närheten till järnvägen, de beskrivsi avsnittet farligt gods.2 Brottoarea förkortas BTA och är den sammanlagda ytan av alla våningsplan. Ytan avgränsas av ytterväggenoch golvytor som upptas av innerväggar räknas in i bruttoarean. Däremot räknas inte större öppningar i bjälklagin, exempelvis för trappor.

13Principsektion mot väster som visar en övergångmellan Brogårdsskolan och teknik- och innovationscentretPrincipsektion som visar Prästgatanmot norr

Bilden ovan visar befintlig situation, nedan ett fotomontage som är attbetrakta som en volymstudie av skolan. Montaget är gjort av KLARAArkitektbyrå ab.14

15Bilden ovan är en vy över Norra Staketgatan mot väster. I fotomontagetnedan, gjort av KLARA Arkitektbyrå ab, visas en volymstudie av ny skolbyggnadsamt Prästgatans förändrade anslutning till Norra Staketgatan.utom planområdetPlanområdet gränsar i söder till Brogårdsskolan. De äldre delarna avskolan är i kulturresursprogrammet klassade som byggnadsminnesvärdaoch ligger inom en kulturhistorisk helhetsmiljö där skolmiljön från 1900-talets början med pampiga byggnader i nationalromantisk stil utgör ettviktigt element. Skolan har byggts ut i etapper sedan starten på 1860-talet, senast på 1990-talet.

16Brogårdsskolan sedd från Prästgatan, byggnadsdelentill höger i bild är kulturhistoriskt värdefullI öster angränsar planområdet mot villabebyggelse från uppskattningsvis1930-50-tal, i övervägande i en- till två våningar med puts, trä eller tegelfasad.Mot väster över Varnan finns blandad villabebyggelse i en till tre våningarmed övervägande putsade fasader.tillgänglighetFriytorparkTillgängligheten till området är god. Det finns goda förutsättningar attordna huvudentré på samma höjd som omgivande mark.Gångstråken längs med Varnan går på mark som delvis är kuperad ochträdbevuxen. Där behöver ett allmänt gångstråk förläggas så att acceptablalutningar uppnås.I planområdets sydöstra hörn ligger en liten grönyta som i gällande planär betecknad som park eller plantering. Här finns ett antal lövträd och enanordnad sittplats som vetter mot Norra Staketgatan. Parken tas bort föratt ge plats för Prästgatans nya sträckning. Istället anordnas park längsVarnan och järnvägen.

17Minipark där Prästgatan möter Norra StaketgatanrekreationstrandskyddGator och trafikbiltrafikLängs Varnan går en, delvis otydlig, stig som kan göras mer öppen ochtillgänglig i och med planändringen eftersom marken närmast vattnetomvandlas till park.Planområdet som helhet ligger inom strandskyddat område. De särskildaskäl som åberopas för att upphäva strandskyddet inom planområdetskvartersmark, lokalgata och gc-väg är att:- området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknarbetydelse för strandskyddets syfte,- upphävandet krävs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningeninte kan genomföras utanför området och- området behövs tas i anspråk för ett angeläget allmänt intresse sominte kan tillgodoses utanför området.I enlighet med 7 kap 18f § säkerställs en fri passage genom att områdetnärmast strandlinjen inte får bebyggas och skall vara allmänt tillgängligparkmark.Norra Staketgatan är en av de gator som går genom centrala Kristinehamni öst-västlig riktning. Trafikmängden uppgår till omkring 3 300 fordonper årmedeldygn (ÅMD) enligt trafikmätningar utförda 2013. I Kristinehamnkommuns trafiknätsanalys från 2004 framgår att framkomligheteni biltrafiknätet inom området klassificeras som ”låg standard”, p.g.a.en hastighetsbegränsning på 30km/h under dagtid. Detta förhållandekommer inte att förändras till följd av detaljplaneläggningen.Prästgatan ansluter till Norra Staketgatan, går norrut och korsar järnvägen.Gatan har en trafikmängd på ca 700 ÅMD (enligt mätningar 2013)och är hastighetsbegränsad till 30 km/h.

18Vy Norra Staketgatan mot öster, till höger i bild syns Östra StaketgatanEn utredning, Trafikutredning Kv. Björktrsten, Teknik- och innovationscenter,gjordes av Sweco Infrastructure AB 2013-07-11 i syfte attklargöra vilka konsekvenser etableringen av ett teknik- och innovationscenterfår för trafiken och ge förslag på utformning av Norra Staketgatan.Enligt utredningen kan etableringen av ett teknik- och innovationscenter iviss mån antas påverka trafikbelastningen i området då nuvarande målpunkterflyttas och nya kommer till. Den totala trafikmängden bedömsdäremot endast öka marginellt med ca 250 fordon/dygn eller totalt 3%.En begränsning av antalet parkeringsplatser och aktivt arbete med attförändra resbeteendet kan tvärtom leda till en minskning av trafikmängden.Prästgatans södra del vinklas om mot öster i syfte att utöka skolområdetsmark. Norra Staketgatans körbana föreslås smalnas av något vilketger möjlighet att rätta till en skevhet i geometrin som gatan har idag.Detaljplanen reglerar det totala gaturummets avgränsning och läge meninte utformningen på annat sätt än att större delen av allén längs Prästgatanskyddas.

19Illustration från Trafikutredning Kv. Björktrasten, Teknik och innovationscenterparkeringParkeringsbehovet för de berörda fastigheterna löses idag inom denegna tomtmarken och skall lösas inom egen fastighet även i framtiden.Den parkeringsplats som finns i planområdets södra del kommer att flytttastill den norra delen av planområdet och i första hand tjäna teknik- ochinnovationscenter. Den parkeringen innehåller ett 60-tal platser. Enligttrafikutredningen bör anordnande av ytterligare parkeringsplatser för bilbehandlas restriktivt och kommunen och skolledningen bör istället arbetamed att förändra resbeteendet till skolan och hänvisa till cykel och kollektivtrafik.

20tågbussgång- och cykeltrafikI norra delen av planområdet passerar Värmlandsbanan som går mellanLaxå och Charlottenberg. Banan trafikeras av både godståg och persontåg.Under 2010 passerade 26 persontåg och 36 godståg per dygn. Ihöjd med Kristinehamn är hastigheten ca 90 km/h för persontåg medkorglutning, 70 km/h för persontåg utan korglutning och 60 km/h förgodståg. Eftersom planområdet ligger ca 350 m från Kristinehamns järnvägsstationär det troligt att hastigheten är lägre förbi planområdet. 3 Skyltadhastighet är 70 km/h. 160 förbi större delen av planområdet 90 förbiVarnan.Området är ur pendlingssynpunkt strategiskt beläget omkring 350 m frånresecentrum. Härifrån går vardagar ca 15 turer i vardera riktningen tillKarlstad, restiden är ca 20 minuter. Till Stockholm går vardagar ca sjuturer i vardera riktningen. Restiden dit är ca två timmar och en kvart.En del av järnvägsområdet ska vara tillgänglig för allmän körtrafik för attmedge Prästgatans passage över järnvägen.Tätortstrafiken trafikerar centrala Kristinehamn. Närmaste busshållplatserför tätortstrafiken är hållplatserna Resecentrum och Folkets hus. Bådadessa ligger drygt 400 meter från centrala delarna av planområdet. Hållplatsför anropsstyrd busslinje finns i korsningen Nya Kyrkogatan/ÖstraStaketgatan drygt 200 meter söder om planområdet.Planområdet har idag relativt goda kopplingar till det övergripande gångochcykelvägnätet med separerad gång- och cykelväg. Säkerheten igång- och cykelnätet inom området klassificeras med god standard iKristinehamns kommuns trafiknätsanalys från 2004.Längs Prästgatan går en cykelväg som justeras så den följer den nyadragning som Prästgatan får. Den nya dragningen ger möjlighet till endirektare kontakt mellan Prästgatan och Östra Staketgatan. Planmässigmöjlighet finns att bredda Läroverksbron så att trottoaren på dess norrasidan kan breddas till en omkring fem m bred gång- och cykelbana.Denna detaljplan utformas så det även i fortsättningen ska gå att utnyttjaden möjligheten.I ovan nämnda trafikutredning ges förslag till utformning av gator så attgång- och cykeltrafiken prioriteras. Befintliga gång- och cykelvägar föreslåsknytas samman i två huvudstråk. Det ena går i nord-sydlig riktninglängs västra sidan av Prästgatan och Östra Staketgatan. Det andra går iöst-västlig riktning längs norra sidan av Norra Staketgatan och Jakobsbergsgatan.Gränsen mellan kvartersmarken och gatumarken har i detaljplanen placeratsmed utformningsförslaget som grund men för att behålla en flexibiliteti utformningen har inte utformningen av gatumarken preciserats.3 Uppgifterna är tagen från Brandskyddsbolagets Riskanalys för Teknik och innovationscentrum inom kv Björktrastendär källan anges vara Trafikverkets idéstudie Tåg i Värmland från 2011

21StörningarbullerRiksdagen fastställde i samband med Infrastrukturpropositionen1996/97:53 riktvärden för buller från vägtrafik som gäller för nybyggnationav väg eller bostadshus:30 dBA ekvivalentnivå inomhus45 dBA maximalnivå inomhus nattetid (kl 22-06)55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.I och med att Prästgatans sträckning ändras påverkas bullernivåer vidfastigheterna Storken 14 och 21 eftersom vägen flyttas omkring 25 mnärmare fastigheterna. Enligt gjorda bullerberäkningar 4 ligger nivåerna ifasad runt 50 dBA ekvivalent nivå innan ombyggnad vilket är inom riktvärdena.Efter ombyggnad beräknas värdena ligga strax över 55 dBAekvivalent för Storken 21 medan Storken 14 ligger strax under 55 dBA. Ibullerberäkningen har uppmätt årsdygnstrafik (ÅDT) från 1997 använtsför Prästgatan. Då var ÅDT ca 1 700 fordon jämfört med mätningen 2013som visade 700 fordon/ÅDT. Till följd av detta kan de ekvivalenta värdenaförväntas ligga omkring 4 dBA lägre än i gjorda beräkningar.Motsvarande siffror för maximalnivåerna är över 75 dBA men under 80dBA innan ombyggnad och strax över 80 dBA efter ombyggnad för Storken14 som har en uteplats mot Prästgatan. Eftersom maxnivåerna påuteplatsen är så pass höga redan innan ombyggnaden av vägen så börfokus ligga på att klara inomhusnivåerna. Möjligheten att klara inomhusvärdenabedöms som goda eftersom ökningen är så pass liten och trafikenminskar nattetid. Maxnivåerna påverkas inte i lika hög grad av trafikmängdensom ekvivalentnivåerna.Storken 21 har ingen anordnad uteplats mot Prästgatan och möjlighetenatt klara inomhusvärdena bedöms även här som goda eftersom ökningeni ljudnivå är så pass begränsad och trafiken minskar nattetid.Naturvårdsverket utarbetade 2001 ett förslag på utveckling av definitionerför riktvärdena för trafikbuller. 5 Förslag gavs att undervisningslokaler,d v s de rum där undervisning sker och en låg bullernivå eftersträvas,också bör omfattas av riktvärdena för trafikbuller och att det ekvivalentariktvärdet 55 dBA ska gälla de vistelseytor som finns runt huset och dåvara frifältsvärde.De ekvivalenta utomhusriktvärdena för undervisningslokaler kan klarasgenom att vistelseytor anordnas i västra delen av området där ljudnivåernaär låga.När det gäller arbetslokaler så finns förslag från dåvarande Vägverket 6att 65 dBA ekvivalent nivå utomhus ska användas som riktvärde. Denivåerna kan klaras genom att eventuella vistelseytor anordnas i västradelen av området där ljudnivåerna är låga.4 Buller- och vibrationsutredning för detaljplan Björktrasten, Kristinehamn, Sweco Infrastructure AB,2012-12-115 Riktvärden för trafikbuller vid nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur –förslag till utvecklingav definitioner, redovisning av regeringsuppdrag, 2001-12-20 Dnr 540-355-01 Rv6 Bullerskyddsåtgärder – allmänna råd för Vägverket, Vägverkets publikation 2001:88.

22vibrationerfarligt godsInga generella riktvärden finns för vibrationer. Riktvärde för komfortvibrationerfinns men gäller i första hand permanentbostäder, fritidsbostädersamt vårdlokaler och är framtagna för att eliminera risken för störningarnattetid varför de avser utrymmen främst för sömn och vila.Ett riktvärde som representerar den gräns där byggnader riskerar attskadas av vibrationerna är 4 mm/s. Enligt gjorda vibrationsberäkningar 7klaras det värdet fram till 10 m från spårmitt förutsatt att grundläggningsker med pålning ner till fast berg. Vid beräkningarna har antagits attgodståg, vilka ger de största vibrationerna, passerar planområdet i 100km/h vilket är en överskattning av hastigheten.Grundläggning får endast ske på spetsburna pålar och närmaste byggnadkommer att ligga över 40 m från järnvägen.En riskanalys med fokus på farligt godstransporter på järnväg inom planområdetgjordes i november 2012. 8 Resultatet är förknippat med vissaosäkerheter, bl. a. saknas tillförlitlig statistik för mängden farligt gods. Församhällsrisken, som (i förhållande till individrisken) är den intressantasterisken att titta på i planskedet, har inte någon detaljerad studie gjorts.Osäkerheterna kring mängden och antalet transporter av farligt gods harhanterats genom att en känslighetsanalys gjorts. Angående samhällsriskenså har grova bedömningar, där resultaten har jämförts med MSB:s(myndigheten för samhällsskydd och beredskap) acceptanskriterier förrisk, utförts för hur bebyggelsen påverkar samhällsrisken. Sammantagetkan sägas att de uppskattningar och förenklingar som görs vid beräkningav risken med stor sannolikhet ger en överskattning av risknivån. Motbakgrund av detta bedöms de generella åtgärder i form av skyddsavståndsom presenteras i rapporten tillförlitliga nog att ligga till grund förplanförslagets utformning.Några frågeställningar som kan användas vid bedömning om en lokalkan ligga mer eller mindre än 50 m ifrån järnvägen är hur många människorsom ryms i lokalerna och vilka aktiviteter som kan förekomma.En viktig frågeställning är hur många människor som ryms i lokalen somska utrymmas. Är det färre än ett 30-tal 9 borde den kunna ligga inom 50m från järnvägen. Publika lokaler där många människor kan tänkas samlas,såsom skolmatsal, festlokal, undervisningssalar, samlingslokaler etc.behöver placeras på minst 50 m avstånd från järnvägen.En annan viktig faktor är vilka aktiviteter som förväntas ske i lokalen.Publika lokaler, festlokaler, undervisningssalar och skolmatsalar är exempelpå lokaler som behöver placeras mer än 50 m från järnvägen eftersomde kan förväntas innehålla tillfälliga besökare och barn. Verksamhetersom inte är personintensiva och de som är där kan förväntasvara vakna och aktiva (exempelvis större garage, förråd, kontor, lokaler7 Buller- och vibrationsutredning för detaljplan Björktrasten, Kristinehamn, Sweco Infrastructure AB, 2012-12-118 Riskanalys för Teknik- och Innovationscentrum inom kv Björktrsten m fl, Kristinehamns kommun –avseendenärheten till Värmlandsbanan, Brandskyddsbolaget, 2012-11-069 Antalet baseras på resonemang som förs i Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (avseende transportav farligt gods på väg och järnväg), Öresund Safety Advisers på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne 2004-01-30

23för idrottsutövande och liknande) kan placeras inom 50 m, dock somnärmast 30 m, från järnvägen. I detaljplanen ligger närmaste byggrätt 30m från banvallens ytterkant. I zonen 30-50 m gäller planbestämmelsenm 1 för vilket ovansående resonemang ska tillämpas.Området inom 30 m från järnvägen lämnas bebyggelsefritt med hänsyntill risken för urspårning, liten pölbrand och litet läckage av brännbaraeller giftiga gaser. Inom det området kan parkering, gångvägar ochandra ytor som inte inbjuder till stadigvarande vistelse finnas. Parkeringär möjlig som närmast 13 m från järnvägen.Luftintag inom 100 m från järnvägen placeras på fasad som vetter frånjärnväg (helst mot sydväst) och ventilation ska vara avstängbar.Teknisk försörjningdagvattenvatten och avloppeluppvärmningKonsekvenserav planensgenomförandeI dag finns hårdgjorda ytor inom området i form av tak, gator, parkeringsplatseroch skolgård. Dagvattnet filtreras ner i marken, hamnar i detkommunala dagvattensystemet eller leds ner i Varnan.Dagvattenhanteringen bedöms kunna lösas på likanande sätt vid en exploateringenligt planförslaget.Området är i dag anslutet till det kommunala va-nätet. Nya anslutningspunkterkan komma att behövas.Inom planområdet finns en transformatorstation som betjänar Brogårdsskolan.Den kommer troligtvis att behöva flyttas. Även befintliga elledningarinom byggrätten kommer att behöva flyttas.Området är anslutet till fjärrvärmenätet.Konsekvenserna beskrivs utifrån de möjligheter till utbyggnad som gällandeplan har och den som planförslaget ger.Användningen allmänt ändamål som gällande detaljplan anger för enstor del av området innefattar all verksamhet med ett offentligt organsom huvudman (stat, landsting, kommun) men inte statliga eller kommunalabolag och liknande. De nya användningarna skola och kontor reglerartyp av verksamhet istället för vem som är verksamhetsutövare vilketger begränsningen att området inte kan innehålla exempelvis vårdlokalermen däremot kontor, oavsett vem som är verksamhetsutövare.En jämförelse mellan exploatering enligt gällande detaljplan och planförslagetger att storleken på byggrätten inte skiljer sig åt så mycket. Gällandedetaljplan innehåller omkring 9 500 m² byggrätt och den nya geromkring 10 000 m² byggrätt. Skillnaden ligger i hur byggrätten disponeras.En full exploatering enligt gällande detaljplan skulle innebära enbyggnad i två våningar längs Prästgatan i den halvan av planområdetsom ligger närmast järnvägen samt en envåningsbyggnad närmare Brogårdsskolan.Planförslaget innebär en möjlighet att koncentrera byggrättentill den del som ligger längre bort från järnvägen. Med hänsyn till derisker och störningar som järnvägen ger upphov till, och den status denhar som riksintresse för kommunikation, är det fördelaktigt att kasta ombyggrätt och parkering så att parkeringen istället hamnar närmast järnvägenoch byggrättens koncentration ökas längst bort från järnvägen.

24Konsekvenserna för kulturmiljön blir att Brogårdsskolan inte blir lika synligfrån Prästgatan när gatan dras om och en ny byggnad uppförs i hörnetPrästgatan-Norra Staketgatan. Däremot blir den kulturhistoriska markörsom Läroverksbron utgör tydligare i och med det sammanhang somskapas när en ny skolbyggnad uppförs. För Jakobsbergsskolan är dendetaljplanemässiga situationen i stort sett oförändrad förutom att denändrade användningen, som är mer flexibel, möjligtvis innebär störrechans att byggnaden kan användas framöver.Ett genomförande av detaljplanen medför både negativa och positivakonsekvenser för Prästgatans karaktär och för grönstrukturen i området.Fem träd i en allé tas bort och Prästgatan blir mindre grön i och med atten liten park på 770 m² försvinner. Samtidigt nybildas omkring 3 200 m 2allmän park längs Varnan. Dessutom är det positivt att ett stort antal träd,bland annat en trädrad som omfattas av biotopskydd, överförs till allmänplatsmark istället för kvartersmark. Konsekvenserna av ett plangenomförandeblir att fem av totalt 27 alléträd tas bort men att de som blir kvarskyddas i detaljplanen. Den negativa effekten bedöms som begränsaddå andelen träd som tas ner är liten och omgivningen inte består av varkengrusvägar eller åkrar som ger alléer det näringsrika damm som utgörförutsättning för deras höga generella biologiska värden.Prästgatans omdragning resulterar i något högre ljudnivå från biltrafik förtvå bostadsfastigheter. Orsaken till det är en kombination av att trafikenkommer närmare och att marken blir hårdgjord. En av fastigheterna somdrabbas har en uteplats mot gatan där maxnivåerna ökar från 75-80 dBAtill strax över 80 dBA.Det totala antalet parkeringsplatser efter utbyggnad av teknik- och innovationscenterföreslås i princip bli oförändrat vilket resulterar i att antaletplatser per person antas halveras och uppnå till 0,1 plats/person. Mednuvarande resbeteende skulle det enligt trafikutredningen innebära enavsaknad av ca 85 platser. Avstånd och tillgång till parkering antas ge ettnågot minskat parkeringsbehov och tillsammans med åtgärder i form avbeteendepåverkan kommer det ur ett samhällsperspektiv medföra positivaeffekter i form av mindre bilåkande.För gående innebär ett genomförande att en möjlig viloplats på vägenförsvinner när Prästgatan dras om. Gångstråk längs Varnan hamnar påallmän platsmark istället för kvartersmark vilket gör att kommunen harrådighet över marken och det är tydligt vart medborgare ska vända sigmed synpunkter och förslag på skötseln av gångstråket.

25Sittplatsen tas bort i och med att den lilla parken försvinnerEn konsekvens av detaljplanen är att den allmänna platsmarken utökasmed omkring 2 500 m². Om detta innebär ökade underhållskostnadereller inte är svårt att bedöma.Möjligheten att anordna en passage mellan Brogårdsskolan och den nyaskolan ger en positiv ekonomisk konsekvens i form av större samordningsvinsterför kommunens verksamhet jämfört med en utbyggnad enligtgällande detaljplan.

26ORGANISATORISKA FRÅGORPlanförfarandeDetaljplanen upprättas med normalt planförfarande.TidsplanplanprocessenSamråd med berörda samt remiss till myndigheteroch kommunala nämnderGranskningAntagandeLaga kraftTredje kvartalet2013Fjärde kvartalet2013Fjärde kvartalet2013Tidigast förstakvartalet 2014GenomförandetidAnsvarsfördelningHuvudmannaskapför allmänplatsGenomförandetiden är satt till 15 (femton) år från den dag planen vunnitlaga kraft.Under genomförandetiden har fastighetsägaren rätt att exploatera i enlighetmed planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerligaskäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen attgälla men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren harrätt till ersättning (för exempelvis förlorad byggrätt).Kommunen ansvarar för detaljplanearbete, bygglov, grundkarta och nybyggnadskartasamt exploatering inom kvartersmark.Lantmäterimyndigheten ansvarar för eventuell fastighetsbildning.Kommunen är huvudman för allmän plats. Det innebär att kommunenansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll av allmän platsinom planområdet.FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGORFastighetsbildningEn tredimensionell fastighetsbildning är lämplig för den planskilda passagenöver Norra Staketgatan.Del av Jakobsberg 1:2 förs över till Björktrasten 1 i och med att en del avPrästgatan omvandlas till kvartersmark.Björkstrasten 1 justeras så att fastighetsgränserna mot Varnan och järnvägensammanfaller med användningsgränsen för kvartersmark.

28inom planområdet och utforma korsningar så att oskyddade trafikanterupplevs vara prioriterade före fordonstrafik (t ex med hjälp av upphöjningar).Cykelparkeringar föreslås placeras i anslutning till entréer ochförses med väderskydd.Exempel på åtgärder som kommunen tillsammans med skolledningenkan genomföra för att förändra beteende är samåkningsprojekt, miljöanpassningav transporter samt kampanjer som gynnar gång, cykling ochanvändning av kollektivtrafik.GeotekniskaåtgärderVibrationerTransformatorstationEn mer detaljerad geoteknisk utredning kommer att krävas i sambandmed bygglovsprövningar eftersom markens otillfredsställande stabilitetgör att såväl grundläggning med spetsburna pålar som allmänna markstabiliserandeåtgärder krävs.De höga skyltade hastigheterna för tågtrafiken tillsammans med den lösalerjorden kan leda till att våghastigheten i marken blir lika med tåghastigheten.I sådana fall kan en markvibrationsstötvåg uppstå med i värsta fall10 gånger högre vibrationsnivåer än beräknade.Om man i genomförandeskedet vill göra en bedömning mot riktvärdenaför komfortstörning bör vibrationsmätningar utföras för att säkerställa denfaktiska vibrationsutredningen i marken.Transformatorstationen som betjänas Brogårdsskolan behöver flyttas. Ettmöjligt läge skulle kunna vara vid korsningen Norra Staketgatan/ÖstraStaketgatan. Vissa befintliga ledningar inom den planerade byggrättenkommer att påverkas och flyttas. Befintliga ledningar vid järnvägen iplanområdets norra del bekräftas med ett u-område.MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄNVid upprättandet av planbeskrivningen har stadsarkitekt Torbjörn Gustafssonoch planarkitekt Johan Stenson på Kristinehamns kommun medverkat.ÖVRIGA MEDVERKANDEFrån KLARA arkitektbyrå ab har även planeringsarkitekt Maria Örenforsmedverkat.2013-07-16Maria Örenforsplaneringsarkitekt