December 2006 - Unima.nu

Högljudda festivalföreställningar i Spanien!Un tigre en el gallinero med gruppen El Nudo från ArgentinaUnder rådsmötet i Tolosa pågick, som sig bör, även endockteaterfestival. Titirijai 06 hette den och den hadefokus på Latinamerika. Ett antal grupper från Argentina,Mexiko, Brasilien och Venezuela hade tagit sig över Atlantenför att visa upp sig. Genomgående färgglada, stökigaoch väldigt högljudda föreställningar, som lämnade enkänsla av besvikelse efter sig!Vi som såg dessa shower frågade oss ängsligt vilken syn påbarnen man har i dessa grupper, och för all del även i en del avde spanska grupper som uppträdde. Låt oss hoppas att det inteär ett uttryck för en generell syn på barnen i dessa länder.Den första pjäsen vi såg var Un tigre en el gallinero med denargentinska gruppen El Nudo (se bild ovan). Till högt uppskruvadpopmusik och skrikig dialog skuttade en tiger runttillsammans med ett gäng höns i nästan en timme. Vad detegentligen handlade om var lite svårt att förstå för oss sominte talar spanska, men en c:a 6-årig flicka som satt framförmig började skruva på sig redan efter en kvart och tappadesnart helt intresset för vad som pågick på scenen och börjadeprata med sin pappa i stället. Ett beteende som vi såg fleraexempel på under de följande dagarnas föreställningar.vara festivalens höjdare! La Salida med den Andalusiskagruppen La Canela gav oss en färgstark, rytmisk föreställningom båtflyktingar. Här utnyttjades flera olika teknikeroch material i en föreställning med både nerv och djup. Detre dockspelarna/dansarna, med afrikanskt ursprung, vävdeskickligt samman traditionell afrikansk musik med skickligtdockspel och fantasifulla lösningar till en helhet som gilladesav den kräsna publiken. Det blev stående ovationer!De följande dagarnas barnföreställningar följde sammamönster som den första dagens. Själlösa, slarviga föreställningartill högt uppskruvad musik. En rätt rolig föreställningvar El hombre cigüeña med Titiriteros de Binefar från Aragonien(nordöstra delen av Spanien). En riktigt skrotig föremålsteatermed många kluriga lösningar till levande musik.Lite för lång med lite för många upprepningar, gav tyvärr ettnegativt slutintryck.Nästa spektakel stod den mexikanska gruppen Marionetas dela Esquina för: Una luna entre dos casas. En historia som visserligenhade en röd tråd om grannsämja, men som slarvadesöver, även här till väl högt uppskruvad popmusik. Inte hellerdenna föreställning visade någon som helst respekt för barnenoch vi lämnade teatern med en sur smak i munnen.Den första dagens tredje föreställning däremot, visade sig8El hombre cigüeña med Titiriteros de Binefar