Stockholmsregionen 3-2011 - SLL Tillväxt, miljö och ...

nr 3 2011en tidning från stockholms läns landstingSTADSKVALITETERSOM LOCKARTUNNELBANA AVGÖRANDENacka kommun behöver tunnelbanaför att kunna växa som manönskar. Många vill bo i kommunen.sid 8NY STADSDEL I HANINGEVegastaden byggs enligt modernakriterier för en attraktiv stadsmiljö.Målet är mervärde för allai kommunen. sid 11UTBLICK: BORÅSI staden som utnämnts till Åretsstadskärna ligger politisk enighetbakom målet att stärka den urbanaidentiteten. sid 14

Innehåll2Redaktion36141621TEMA: StadskvaliteterSå höjs värdetOm en och samma lägenhetflyttas runt i regionen såändras priset markant beroendepå vad som finns i närheten.Målmedvetet arbeteDen omvälvande förändringenav Borås har gjort invånarnastolta över sin stad. Mångaengagerar sig i utvecklingen.Säkrare utomhusmiljöForskaren Vania Ceccato omvad som krävs för att minskarisken för brott.Rapporter och utskottsbeslutIntensifiera arbetet med attsänka energiförbrukningenenligt Earth Hour-modellen,föreslås i en motion.Stockholmsregionen är en tidning från Tillväxt, miljö och regionplanering,Stockholms läns landsting. Tidningen speglar det regionala utvecklingsarbeteti regionen med utblickar mot Mälardalen. Adress SLL Tillväxt, miljö ochregionplanering, Box 22550, 104 22 Stockholm, tel. 08-737 25 00 (växel)Besöksadress Västgötagatan 2, 118 27 Stockholm e-post info@tmr.sll.seWebbplats www.tmr.sll.se Ansvarig utgivare Pia EliassonRedaktör Patricia Widergren, tel. 08-737 45 91, patricia.widergren@tmr.sll.seProjektledare Ingela Ström Layout Susanna Rittner BäckmanOmslag Ulf Lodin Produktion Tidningsmakarna AB,www.tidningsmakarna.se Repro nfasth.se Tryck DanagårdLITHO.Värdesatta kvaliteterJag upplever att vi i Stockholmsregionen gillar att diskutera vårabostäder. Vi pratar om varför vi tycker om vårt bostadskvarter ellervillaområde, om renoveringar, vilken pendlingstid vi har och hurstort vi bor. Bostadspriserna är ett vanligt samtalsämne. Många är,liksom jag, uppvuxna här. Andra har flyttat hit från när och fjärran.Även om vi har olika kultur, språkbakgrund och värderingar måstevi alla fundera på var i regionen vi vill och har möjlighet att bo. Vilkakvaliteter är det vi eftersöker? Vad gör en stad attraktiv och vad är vivilliga att betala för vår bostad?I detta temanummer presenterar vi en mycket intressant studie.Här undersöker vi hur sambandet ser ut mellan stadskvaliteter ochbostadsrättspriser i Stockholmsregionen. Analysen visar att sju stadskvaliteterär extra utmärkande för den miljö som många invånare ärberedda att betala för när de söker en bostadsrätt.Svaren vi fått i studien är på många sätt glädjande. Bland annat visarstudien att det är viktigare att kunna ta sig till de centrala delarnaav regionen till fots eller med cykel än att kunna köra dit med bil.Närheten till en spårstation är också viktigare än biltillgängligheteni regionen. Många av resultaten hänger direkt samman med vad vipekar på i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen,RUFS 2010. För mig är det positivt att det verkar finnas marknadsmässigaförutsättningar för att bygga bostäder på ett sådant sätt att regionenutvecklas i en hållbar riktning. Vi måste minska bilberoendet ochunderlätta för människor att gå och cykla. Kollektivtrafikutbyggnadär en förutsättning. Attraktiva stadsmiljöer med ett levande kvällslivi flera regionala kärnor behövs för att komplettera den hårt ansattacentrumkärnan.Under lång tid har det byggts för få bostäder i regionen. Men jaghoppas att det vi nu konstaterat i studien kommer att ge argumentför att bygga bostäder som är attraktiva och som innehåller kvalitetersom är hållbara både ekonomiskt och från ett socialt och miljömässigtperspektiv. Studien visar att människor faktisktär beredda att betala för många av de kvalitetersom vi pekar på i RUFS. Nästa steg är att gå vidaremed studier av andra bebyggelseformer änbostadsrätter för att få en mer heltäckande bildav förutsättningarna för stadsutvecklingi regionen.Peter Haglundtf direktör Tillväxt, miljöoch regionplanering”Många av resultaten hängersamman med vad vi pekar påi den regionala utvecklingsplanen.

FOTO: ULF LODINRoger Bernow, uppdragsansvarig på Evidens.Martin Ragnar och Peter Olevik Dunder, Haninge kommun.Christina Johansson, samhällsplanerare i Järfälla kommun.Anna Hadenius, miljö- och stadsbyggnadschef i Lidingö stad.Så värderas boende i regionenDet finns många anledningar till att man väljer en viss lägenhet –hyresrätt såväl som bostadsrätt. Storleken, läget och – kanske framförallt – priset. Men vilka är de främsta orsakerna till de stora prisskillnadernapå bostadsrättslägenheter i Stockholmsregionen? Vad värderashögst när det gäller bostadens läge?Svaren finns i ”Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen”,en unik studie som genomförts på uppdrag av Stockholms läns landsting,Tilläxt, miljö och regionplanering, i samarbete med Stockholmsstad, Haninge kommun, Nacka kommun och Lidingö stad.Analysen bygger på 7 000 bostadsrättsköp och 1 000 olika typer avlägen. Vi dyker ner i studien som ger ett bra underlag för diskussionernär nya bostadsområden planeras. Följ med till Haninge, Nacka ochLidingö som finner stöd i studien för sin fortsatta stadsutveckling,och till Borås – vinnare av utmärkelsen ”Årets stadskärna” 2011.Alldeles oavsett var man bor värderas tryggheten i området högt. Viberättar om aktuell forskning som bland annat visar att relativt småförändringar i det offentliga rummet ökar känslan av trygghet.Fem frågor går till arkitekten Camilla Andersson, som fick Arkitekturmuseetspris för sitt nytänkande när det gäller bostadsbyggandeför några år sedan. l>>3

Prislapp på stadskvalVad gör att ”samma” lägenhet kostar avsevärt mycketmer på ett ställe än på ett annat? Svaren finns i en nystudie som tydligt visar vilka kvaliteter som efterfrågasoch därmed direkt påverkar priset på en bostad.Text: Ingela Ström Foto: Ulf LodinNärhet till city, spårstation och vatten, tillgångtill gång- och gatunät, urbana verksamheteroch park, och hur kvarteret är utformatär sju av åtta parametrar som styr valet avbostad. Den åttonde är socioekonomiska förhållanden.Med 7 000 bostadsrättsköp och 1 000 olikatyper av lägesanalyser som grund har konsultföretagenEvidens och Spacescape urskiltparametrarna med en säkerhet på över 90procent. Studien har genomförts i samverkanmellan TMR, Tillväxt, miljö och regionplanering(tidigare Regionplanerkontoret),Stockholms stad, Nacka kommun, Haningekommun och Lidingö stad.En av de allra starkaste lägeskvaliteternai en stad är närheten till centrum. Studienvisar att det är mer värdefullt att kunna gåeller cykla till city än att ta sig dit med bil.En kvalitet som också värderas högt är attbostaden ligger på gångavstånd till en stationför tunnelbana, pendeltåg eller spårvagn.Hur man än mätt i undersökningen skaparRoger Bernow, Evidens, berättar att studien koncentreratspå faktorer av betydelse för stadsbyggare.kollektivtrafiken högre värden änbiltrafiknätet.Ju mer ihopkopplade gång- ochgatunätet är desto högre är stadsdelensattraktivitet. Vägnätet för bilisterhar däremot ingen direkt positivpåverkan. Blandad trafik utgör ingethinder såvida inte gatorna är utformade medallt för breda körbanor, få övergångsställen,rondeller och höga hastigheter.Så kallade urbana verksamheter som butiker,caféer, restauranger och kulturverksamhetervill man ha nära sin bostad visarstudien. Det ger en levande stadsdel bådedag- och kvällstid. För detta krävs lokaler igatuplan, och en blandning av bostäder ocharbetsplatser, kort sagt ett klart stöd för enförtätning i delar av regionen.park på gångavståndDen femte tydliga parametern för val av bostadsrättslägenhetär tillgång till park. Intenaturområden eller grönområden, utan justpark och inom 1 000 meters gångavstånd.Helst ska parken vara stor och ge plats förrekreation, lek och vila.Något som också lyfts fram som särskildkvalitet är närhet till vatten. Sjöutsikt, jatack!, men främst är det vatten – Mälaren,Saltsjön eller en stor insjö – på gångavståndsom har betydelse.Det är mer efterfrågat att bo i ett slutetkvarter än i fristående flerfamiljshus. Kvarteretsentréer ska vara vända mot gatan. Detskapar ett gemensamt gårdsrum och ettaktiverat gaturum som upplevs som tryggt.Hushöjden har ingen större betydelse förattraktiviteten.Ulrika Palm är en av dem som deltagit istudien från TMR:s sida:– I RUFS finns inriktningen att man skabygga tätt och attraktivt, men vad menar vimed det? Studien är ett sätt att testa om detfinns ett mått på vad som är attraktivt, ochresultatet har gett ett bra underlag för diskussioner.Det förvånade henne att närheten till spårtrafikger så stort utslag i förhållande till öv-4

iteter– Studien ger ett bra diskussionsunderlag, sägerUlrika Palm, TMR.dens, berättar att studien koncentrerar sigpå faktorer av betydelse för en stadsbyggare.Faktorer som är rattar man kan vrida på –inte hur mycket som helst, men åtminstonelite.– Därför har vi försökt leta efter parametrarsom man kan ändra, exempelvis kvartersstruktur.Och vi har mätt promenadavståndi stället för fågelavstånd, eftersom man kandra vägarna på ena eller andra sättet.rig kollektivtrafik, och att tillgänglighetenmed bil inte verkar vara speciellt viktig förbostadsrättsköpare.– Det är också intressant att se vilken betydelsebebyggelsens utformning har. Oftaanses det självklart att sekelskifteshus är merattraktiva än hus som är byggda under senaredelen av 1900-talet, men studien visar att detsnarare är kvarterets utformning än husetsålder som spelar roll, säger Ulrika Palm.Hon understryker att undersökningengäller bostadsrättslägenheter. Tidigare forskningvisar dock att boende i hyresrätt ochbostadsrätt har samma preferenser.– Vi startar nu en förstudie för att se vadman behöver utgå ifrån när det gäller en undersökningav kommersiella lokaler. Vi harockså tänkt gå vidare med småhus, för att setill hela bostadsmarknaden.Roger Bernow, uppdragsansvarig på Evi-bygga in kvaliteterVissa saker är däremot givna, avstånd till cityexempelvis, konstaterar Roger Bernow. Haningeligger längre bort än Nacka, men givetatt man ligger där man ligger visar studienhur man kan försöka bygga in stadskvaliteteri områdets centrala delar.Det han tycker är studiens viktigaste resultatär att man inte bara kan se vilka faktorersom förklarar variationerna i priser pålägenheter, utan också vad varje faktor ärvärd i kronor.– Detta gör att man som stadsbyggare direktkan se hur det ena påverkar det andra,säger Roger Bernow. Poängen är inte i förstahand att det ska bli så bra ekonomi som möjligt,utan att man ska bygga en så bra stadsom möjligt utan att någon förlorar.Ska man skapa de värden som människoruppskattar mest så är det ibland varken kommuneneller entreprenören som kan göra detensam, understryker han.– Kan man då komma överens om att denena eller andra lösningen ökar markvärdenaså här mycket, kan båda se fördelar med attsatsa och man har fått en väldigt bra diskussionatt utgå från. l>>5

Illustration: Susanne EngmanURBANA VERKSAMHETER:Ökar tillgången till urbana verksamheter med100 procent så ökar priset på bostadsrätter med1 760 kronor per kvadratmeter bostadsyta.NÄRHET TILL CITY:Priset på bostadsrätter faller med 1 190 kronorper kvadratmeter bostadsyta för varje kilometerfrån centralstationen.NÄRHET TILL SPÅRSTATION:För bostäder som är lokaliserade mer än 500 meter från enstation faller priserna med 1 370 kronor per kvadratmeterbostadsyta, om bostadsmiljöerna i övrigt har likvärdigastadskvaliteter.6

En bostadsrätt i södra Farstakostar i genomsnitt 22 900kronor per kvadratmeter. Omman ”flyttar” Farsta-bostadentill centralstationen kommerpriset att bli 35 000 kronorper kvadratmeter.NÄRHET TILL VATTEN:Promenadavstånd till en vattenyta som är större änfem hektar påverkar priset avsevärt. Priset minskarmed 1 550 kronor per kvadratmeter bostadsyta förvarje kilometer som avståndet till vatten ökar.PARK:Om man skapar en parkyta påtio hektar inom en kilometerspromenadavstånd från bostadenså ökar priset med 600 kronor perkvadratmeter, allt annat lika.7

Tunnelbana avgörandeNacka växer så att det knakar och etthundratal projekt är på gång i olikastadier. Många vill bo i kommunensom omfattar Sicklaön, Älta, Boooch Saltsjöbaden/Fisksätra.– Vi har redan haft glädje avstudien, säger planarkitektenMagnus Bäckström.Text: Ingela Ström Foto: Ulf LodinDet har länge varit mycket av subjektivt tänkande –tycke och smak – när man diskuterar värdet av olikaåtgärder vid utvecklingen av ett område, konstaterarMagnus Bäckström.– Man hamnar snabbt i ekonomiska kalkyler som ärväldigt fyrkantiga. Att skapa attraktiva miljöer visar intenågot mervärde, och man känner då att det är fel någonstans.Gör man till exempel en fin park så är det klart attdet ökar värdet på något sätt. Men hur, och att kunnabevisa detta, har hittills varit svårt.verktygBehovet av något slags verktyg gjorde att Nacka kommunville vara med i undersökningen ”Värdering av stadskvaliteteri Stockholmsregionen”. Nu har resultatet presenteratsför politiker och tjänstemän i seminarier. Vissa sakerhar bekräftat vad man redan trodde, annat har gett enaha-upplevelse.– För vår del var det särskilt intressant att se att justspårtrafik är värdehöjande, inte busstrafik som vi ju ärhelt beroende av i dag, säger Magnus Bäckström. Är detnågot som är väldigt viktigt för oss så är det att ett beslutfattas så snart som möjligt om tunnelbana till NackaForum.Det är ingen som ifrågasätter betydelsen av tunnelbanatill Nacka på sikt, fortsätter han. Men en sådan finns intemed i några ekonomiska sammanhang från regionalt ellerstatligt håll, inte inom den närmaste tioårsperioden.Det är minst sagt olyckligt, för ett tunnelbanebygge tarlång tid.Saltsjöbanans spårområdekan inte breddas. På enasidan går gamla Värmdövägen,som kan tänkasbli mer av en stadsgata iframtiden. På andra sidanligger bebyggelse, blandannat Sickla köpkvarter.– Värmdöleden är redanhårt belastad, så detär nödvändigt att satsapå transporter under jord,säger Magnus Bäckström,planarkitekt.8

för Nackas planeringAtlas Copcosindustriområdei Sickla har blivit ettpopulärt handelsochkulturcentrum.Vid Sicklasjön finnsen av landets fåvarningsskyltar för”andtrafik”. Sjön äridyllisk med sinanäckrosor och sittrika fågelliv alldelesvid kanten av Sicklaköpkvarter.Så ska Stockholms nyalandmärke se ut närnågra av de välkändasilobyggnaderna rivspå Kvarnholmen.Här skapas en nystadsdel med planerpå 300 000 kvadratmeterbostäderoch arbetsplatser.”En tunnelbana till Nackaär viktig också för attStockholms regionkärnaska kunna växa österutpå allvar.Magnus Bäckström, planarkitektNär allt kommer till kritan är det justdär skon klämmer i dag, för Nacka är en avde kommuner vars befolkning växer mesti landet, och förr eller senare kommer vägsystemetatt korka igen. Det visar flera utredningar.– Hela ostsektorns trafik måste passera här,och även om det skulle finnas en Österled såhar vi ändå ett kapacitetstak för hur mångabilar som kan köra på Värmdöleden. Läggdärtill att vi inte har plats för fler vägar och >>9

Illustration: White Arkitekter– Vi bör koppla på det kollektivtrafiksystemsom redan finns eftersom Nackas centrala delarligger så nära city, säger Magnus Bäckström.för dem att ta sig till Nackas centrum ochger oss bättre kollektivtrafik med fler knutpunkter.Han berättar att en ständig förtätningsker i Sickla, och att flera planer finns bredvidKvarnholmen – Finnboda är inte fullt utbyggtoch Danvikshem väntar på någon formav utveckling. Det andra stora exploateringsområdetligger i Boo, vid Tollare bruk.– En förtätning runt Nacka Forum är merlångsiktig. Vi måste helt enkelt veta när tunspårområdenovan mark i de västra delarnaav Nacka. För en hållbar stadsutveckling här,där folk kan bo och klara sig utan bil, är detdärför nödvändigt att börja med transporterunder jord, säger Magnus Bäckström.En tunnelbana till Nacka är viktig ocksåför att Stockholms regionkärna ska kunnaväxa österut på allvar, fortsätter han. Därförbör man koppla på det kollektivtrafiksystemsom redan finns, annars kommer Nackas centraladelar att vara utanför trots att de liggerväldigt nära city.kvarnholmenFlera stora projekt är på gång i Nacka. Denstörsta förtätningen sker på Kvarnholmenmed sitt attraktiva läge vid inloppet tillStockholm.– Här växer just nu en ny stadsdel fram,och en bro över Svindersviken knyter sammanön med Nackas centrum, säger MagnusBäckström. Med bron är det bara en kilometerfrån Forum till Kvarnholmen, i dag ärdet en halvmils körning. Bron är absolut avintresse för de boende på ön, den gör det lättFAKTA Nacka kommun• Omkring 91 000 invånare.• Inom kommunen finns tolv naturreservat,bland annat Nyckelviken.• I Saltsjöbaden har KSSS (Kungliga SvenskaSegelsällskapet) sitt centrum medständiga kappseglingar påBaggensfjärden.• Erstavik är en natur- och kulturmiljöav riksintresse.nelbanan kommer eftersom marken här inteär oanvänd. Än så länge finns det andra områdensom man bygger mycket enklare på.Men förr eller senare kommer centrumetvid Nacka Forum att byggas ut. Kommunenser en framtida utveckling där Stockholmväxer ut hit. Kanske blir Gamla Värmdövägenen stadsgata med bostäder och butiker.saltsjöbanan– I ett längre perspektiv hoppas vi kunnagöra det, men som det ser ut nu sätter Saltsjöbanansspårområde och krångliga trafikapparaterkäppar i hjulet, säger MagnusBäckström. Man måste ju först se hur Saltsjöbananska fungera ihop med en tunnelbana,och när det gäller trafiksystemen är det enfråga för SL.– Det finns en potential att använda studieni kalkylsammanhang. Den gör det lättareatt få ihop en projektekonomi, att se värdeti kostnaderna. Oavsett om det sedan ärskattepengar eller byggherren som ska betalaför mark så är det lika intressant att kunnaräkna värdet på det man skapar. l10

Haninge satsar påen attraktiv stadskärnaHaninge kommun pekas ut i RUFS 2010 som en av åtta regionala stadskärnorsom ska komplettera den centrala stadskärnan.– Vi vill utveckla en tät och attraktiv stadskärna. Och vi har alla möjligheteratt lyckas, säger Peter Olevik Dunder (FP), ordförande i stadsbyggnadsnämnden.Text: Carina Järvenhag Foto: Ulf LodinMartin Ragnar, utvecklingsdirektör.Peter Olevik Dunder (FP), ordförandei stadsbyggnadsnämnden.>>11

munikationer till Stockholms centrum.– Vi har redan i dag bra kommunikationermed pendeltåg, bussterminal och direktbussarfrån våra villaområden till Gullmarsplan.Men med fler boende ökar vi förutsättningarnaför en ännu bättre kollektivtrafik. Detär viktigt inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv,säger Peter Olevik Dunder.Men för att kommunen verkligen ska lyckasmed sin vision om att omvandla dagens utspriddaoch fragmenterade bebyggelse till enväl förtätad och lockande stadskärna krävsexploatörer och byggherrar som är bereddaatt göra investeringar.fördjupad diskussion– Jag ska just träffa ett antal fastighetsägareför en fördjupad diskussion om studien. Minförhoppning är att de ska se vilken potentialdet finns i den outnyttjade marken i kommunen,säger Peter Olevik Dunder.Han pratar för övrigt hellre om stadsutvecklingän förtätning. Det handlar inte baraom att bygga nya hus, utan att skapa förutsättningarför bättre service, kommunikationeroch kultur samt för ett större utbud avbutiker och restauranger – och att få en mervarierad bebyggelse.– Det handlar inte om att kommunen skasmälla upp hyreshus på varje ledig gräsplättoch parkeringsplats. Vi ska lägga våra resurserpå förtätningar som ger ett ekonomiskt, socialtoch ekologiskt mervärde för alla boende ikommunen, säger Peter Olevik Dunder. lFAKTA Haninge kommun• 1971 slogs Västerhaninge och Österhaningekommuner samman till Haninge kommun.• Omkring 77 000 invånare.• Skärgårdskommun som ligger ytterstpå Södertörn.• Här finns över 4 000 öar, några av de mestkända är Dalarö, Utö, Muskö, Ornö ochKymmendö.• I Haninge ligger också Tyresta nationalparkmed 55 kilometer vandringsleder genomorörd vildmark.• Söder om Jordbro i kommunen liggerJordbro gravfält, som anses vara Nordensstörsta från äldre järnåldern.> > Mårten Wallberg, ordförande,Naturskyddsföreningen Stockholms län:”Vi tycker att det är bra att förtäta där detredan är byggt och att spara grönområden.Men också att i görligaste mån spara desmå, små grönområdena när man förtätar,typ parker. Helst ser vi att man bygger därdet redan är byggt, på så kallade hårdgjordaområden som parkeringsplatser ellerindustriområden.Att studien visar att folk värdesätternärheten till park mer än närheten tillnaturområden är inte så konstigt som detkan låta. En park är ofta mer lättillgänglig,upplyst, öppen och därmed tryggare. Detär något man i vissa fall borde eftersträvaäven när det gäller större grönområden.”röster omstadskvaliteterText: Ingela Ström Foto: Ulf Lodin Illustration: Susanne Engman> > Giorgios Tsiroyannis, utredare på Hyresgästföreningen:”För det första är det ju bra om man alls kan få tag i en bostad,oavsett läget och andra kvaliteter. För det andra är det viktigt att detfinns en bostadsmarknad som är öppen för hushåll med normalainkomster. Vår målsättning är att hyran inte ska överstiga 25 procentav den disponibla inkomsten.I undersökningar som vi har gjort har alla lyft fram hur viktigt detär att känna sig trygg i sitt område. Att spårväg värderas högt i studienkan bero på att man har större tilltro till en sådan. En busslinjelägger man lättare ner.Visst ska man vara rädd om grönområden, och att förtäta där det redan är byggt är väl bra. Menjag tycker att man går till överdrift ibland. Jag tycker att man ska knyta samman områden medbåde bebyggelse och trafikstråk för att skapa en mer levande stad. Kanske är det för att jag kommerfrån en annan kultur.Att bygga på gamla industriområden som behöver saneras ger höga exploateringskostnaderoch därmed dyra bostäder.”> > Christina Johansson,samhällsplanerarei Järfälla kommun:”Vi har både ettkommunalt och ettregionalt intresse avatt förtäta Barkarby/Jakobsberg, som ärvår kärna. Under denkommande tioårsperiodenväxer den nyastadsdelen Barkarbystadenfram.Vi försöker naturligtvis själva definiera vad det ärför kvaliteter vi ska bygga in för att undvika tidigaremisstag. Och här blir studien av stadskvaliteterintressant att ta del av.Samtidigt ska man undvika att vara alltför tvärsäker.Nu är det detta ideal som gäller och alla vill hadet så. Men om tio år, eller tjugo? När Jakobsbergbyggdes var det enligt 60-talets ideal. Då var manockså tvärsäker.Det är viktigt att få de här teoretiska modellernaoch resonemangen, men ta dem med en nypa saltoch fundera på om det ska se likadant ut överallt. Hurbygger vi särart? Och eget?”13

UtblickBORÅSTAPETER. Med mod och förmågagrundade Waldemar Andrén 1905tapetfabriken Boråstapeter.Sandwalls plats, förr.Sandwalls plats, i dag.Borås nådde ända framTvå gånger tidigare har Borås varit starka kandidatertill utmärkelsen Årets stadskärna. I år räckte det helavägen. Bakom framgången ligger ett målmedvetetarbete och total politisk konsensus kring hur stadenska utvecklas och stärka sin urbana identitet.Text: Sten Windén Foto: Ulf Lodin och Borås City– Borås är en traditionell stad. Det är det speciellamed oss. Vi är väldigt bra på att vara stad,säger Ulf Olsson (S), kommunstyrelsens ordförande.Borås vill vara ett intressant alternativ föralla som tycker att det är trångt och stökigt iGöteborgsregionen och i grannstaden, storebrorGöteborg.– Vi ska konkurrera med att vara en bra stad.Inte med små idyller, som vi har flera inpå dörrarna,Alingsås och Kungsbacka till exempel.14

Med detta för ögonen har stadens styrandenavigerat under många år, oavsett politisktstyre, hand i hand med privata aktörer. Undanför undan har Borås stadskärna förvandlatsoch den urbana identiteten stärkts.Förändringarna har uppmärksammats.Borås har krupit allt närmare en plats blandvinnarna av utmärkelsen Årets Stadskärna.Och i år nådde man ända fram. Med en stadskärna”som andas attraktion och lust”, somdet hette i juryns motivering.Där ”cityupplevelser, ett kvällsliv som blivittydligare, spännande kultursatsningar,cityhandel på många gator, platser för ”wellness”,som Sandwalls plats och stadsparkenoch starka traditioner som Sommartorsdagar,är påtagliga resultat av utvecklingsarbetet”,sa Jeanette Berggren, vd för SverigesStadskärnor, när hon gratulerade Borås tillutmärkelsen.Och mer ska det bli, lovar Ulf Olsson.– Vi vill förtäta centrum och bygga merpå höjden. I dag bor här 1 700 personer, i enkommun med 104 000 invånare. Vår ambitionär att de ska bli 5 000 fler.gemytlig atmosfärBorås är en traditionell, ganska tätbyggdrutnätsstad.– Det innebär givetvis en utmaning att utvecklaen tät stad. Vi vill skapa en atmosfärsom är gemytlig och intressant, samtidigtsom vi måste gå på höjden.Sandwalls plats, intill Viskan, har blivitsjälva symbolen för Borås urbana utvecklingsambition.– Till för några år sen en ganska tråkigplats, i ett oerhört attraktivt läge, säger UlfOlsson.Politikerna var eniga. Sandwalls plats måstegöras mera attraktiv, bland annat genomatt biltrafiken förbjöds. Tjänstemännen pågatukontoret var försiktigare, osäkra på hurdetta skulle inverka på verksamheterna kringplatsen. En del affärsmän blev oroliga.– De trodde att alla deras kunder skulleskrämmas iväg till Knalleland, Borås andrastora affärscentrum. Men vi stod på oss. Ochhävdade att vi genom att höja stadsmiljönskulle tillföra andra värden, säger Ulf.Resultatet har blivit en veritabel succé föralla, inklusive affärsmännen.– I dag omsätts sex, sju gånger så mycketpå Sandwalls plats.För invånarna har platsen blivit en symbolför det nya Borås. Med ett fantastiskt lägeintill Viskan, kvällssol, pubar, barer, restaurangeroch caféer.Och förvandlingen är bara i sin linda.– Den ska sprida sig och ersätta trista intilliggandekvarter och öppna upp för precisden typ av stadsutveckling vi vill ha.Ulf Olsson är 40 år. Han var Sveriges yngstekommunalråd när han tillträdde för 17 år sedan.Han har sett hur textilstaden Borås, somtidigare fullkomligt tvärdog under semesterni juli, nu har förvandlats till en attraktiv som-”Borås är en traditionellstad. Det är det speciellamed oss. Vi är väldigt brapå att vara stad.”Ulf Olsson (S),kommunstyrelsens ordförandemarstad. Det är till stor del köpmännens förtjänst,menar han.– För drygt 20 år sedan introducerade deSommartorsdagarna. Med artister och fantastiskaframträdanden, som lockar 10 000–20 000 lyssnare varje vecka.stolta boråsareDen omvälvande förändringen av staden hargjort att boråsarna har blivit stolta över sinstad.– Alla säger att det hänt så mycket i Boråsunder de senaste 10–20 åren. Den gamla, hukandeattityden – ”vi har i alla fall Elfsborg”– är förbi.Och den spännande förändringen avstadskärnan kommer att fortsätta engagerainvånarna i många år framöver. Steg för stegkommer centrum att bindas samman medKnalleland. Kanske med en linbana som någonföreslog på idéplanket när boråsarnafirade på Sandwalls plats den 21 maj i år.– Vi har bara sett början av ett stort förvandlingsnummer.Det kommer att ta ytterligare15–20 år innan vi är helt klara medstadskärnan.Men det är mödan värt och en klok användningav boråsarnas skattekronor, hävdarUlf Olsson.– Borås har en budgetomslutning på 5 500miljoner kronor. De investeringar vi hittillshar gjort för att göra Borås trivsammare ärsmå i sammanhanget. Samtidigt som detinneburit så mycket för staden och för boråsarnassjälvbild. lFAKTA Utmärkelsen Årets stadskärnaUtmärkelsen Årets stadskärna delas ut avSvenska Stadskärnor till den stad som underde närmaste föregående åren gjort störstframsteg i sin förnyelse av centrum genomsamarbete mellan både privata och offentligaaktörer.Svenska Stadskärnor samarbetar medBoverket, Sveriges Kommuner och landsting,Fastighetsägarna, Sveriges Hotell & Restaurangföretagare, Trafikverket och SvenskHandel.Utmärkelsen Årets stadskärna har delats utsedan 1995, då Jönköping blev första stadenatt premieras.15

Säkrare utomhusmiljömed bättre planeringVilken roll spelar stadens utomhusmiljöer för uppkomsten av brottoch vår rädsla för att bli utsatta för hot och våld? Geografen VaniaCeccato har ägnat sin forskarkarriär åt frågor om brottsgeografi.Närmast ska hon kartlägga alla platser i Stockholm därdet begåtts utomhusvåldtäkter de senaste åren.Text: Carina Järvenhag Foto: Ulf LodinVania Ceccato berättaratt 60 procent av allabrott i Stockholm skerinom en radie av500 meter från entunnelbana.Vania Ceccato är docent vid avdelningenför samhällsplanering och miljö på KungligaTekniska Högskolan, KTH. Hon började intresserasig för brottsgeografi i hemlandetBrasilien redan i slutet av 80-talet.– Brottsgeografi ligger i gränslandet mellangeografi och kriminologi. Det har intealltid ansetts som ett rumsrent ämne blandkriminologer. Men jag är intresserad av rummetoch hur det påverkar vår säkerhet ochäven vår upplevda trygghet. Min forskninginnehåller både kvantitativa och kvalitativadelar, säger hon.I dag finns en ökad insikt om att kvinnoroch män upplever våra stadsmiljöer på olikasätt. Trots detta utgår samhällsplanerare ochbeslutsfattare oftast från en könsneutralgrupp. Kvinnors uppfattning om att kännasig trygga avspeglar sig bland annat i derassätt att röra sig i staden.– I vår kartläggning av utomhusvåldtäkterkommer vi att undersöka hur kvinnornaförflyttat sig före och efter våldtäkten, sägerVania Ceccato. Hur relaterar denna rörlighettill kvinnornas mönster när det gäller otrygghetoch rädsla för brott i stadsmiljön?våldtäkter utomhusEnbart i Stockholms län sker ungefär 700våldtäkter per år, varav 30 procent utomhus.Vania Ceccato och hennes forskarteam skakartlägga samtliga platser i Stockholms staddär det begåtts utomhusvåldtäkter underåren 2005–2008.Studien blir inte helt färdig förrän 2013.Men Vania Ceccato har börjat granska de 10–15 utemiljöer som har varit särskilt utsattaför våldtäktsbrott de senaste åren. På hennesdator syns platserna som röda och svartapunkter på en karta över Stockholms stad.– Jag kommer att undersöka platserna idetalj med geografisk informationsteknik,säger hon. Hur ser det ut? Vad har platsernagemensamt? Vilka andra omständigheterfanns det? En kollega kommer också att göraintervjuer med kvinnorna själva om hur deuppfattar platserna där våldtäkten skedde.gemensam nämnareVania Ceccato ser redan några gemensammanämnare för platserna.– Aspekter som belysning, skymmandebuskage och hur mycket folk som rörde sigpå platsen spelar in. Det är mycket sällsyntatt våldtäkter sker mitt på dagen.Tanken är att resultatet av studien skakunna användas för att förebygga våldtäkteroch skapa tryggare utomhusmiljöer iStockholm.Nyligen avslutade Vania Cecccato en undersökningom en annan miljö som kanuppfattas som hotfull. Ett projekt om säkerheteni tunnelbanan som finansierades av SL,Trafikverket och Stockholms stad.16

– Jämfört med andra delar av staden ärtunnelbanan en plats som attraherar brott.Här rör sig mycket folk och det finns sådanaaktiviteter som bidrar till att brott begås, tillexempel bankomater och Pressbyrån.Undersökningen bygger både på SL:s databasöver begångna brott och på statistik frånPolisen. Man har också dokumenterat miljöni så gott som alla tunnelbanestationer.– Den fysiska miljön har betydelse föruppkomsten av brott. Hur plattformen, rulltrappan,spärrarna och utgången är utformade.Vilken typ av belysning finns? Finnsdet skrymslen och prång, så kallade ”hidingplaces”? Allt sådant har betydelse, säger VaniaCeccato.ändstationer farligastOmkring 80 procent av alla incidenter på tunnelbananhandlar om störande av ordningen,till exempel i form av berusade, urinerandeeller sovande personer. Våld och stöld händeri realiteten sällan. Om man räknar in allatyper av brott är det farligast vid ändstationersom Hagsätra, Farsta och Hjulsta. Dessastationer upplevs ofta som otrygga. Vid knutpunktersom T-Centralen och Gullmarsplandominerar brott som stöld.– Vi upptäckte att 60 procent av alla brotti Stockholms stad händer inom en radie av500 meter från en tunnelbana. Ändå utgördet bara 30 procent av Stockholms yta. Pådet viset kan man säga att miljön där tunnelbanestationerfinns, är en otrygg plats.Men det måste också sättas i relation till hurmånga människor som rör sig där varje dagoch vilka funktioner och aktiviteter som bedrivsdär, säger Vania Ceccato.… uttryckslöst och med nollställd ansiktsmuskulatur,vi undviker ögonkontakt, särskilt med män, hela tidengår vi i tankarna igenom att blixtlåsen är stängda,knapparna knäppta ända upp, håret struket bakomöronen, att kjolen når tillräckligt långt ner över knäna,skorna är neutrala, strumpbyxorna hela. Hade detvarit bättre med större axelvaddar eller kanske rentavdubbla? Kryssandets teknik, tydandet av koder ochtecken. Urban kvinnokompetens som inte rekryteras,inte ges stipendier, inte belönas av någonenda stiftelse.Ur Rädslans geografi av Anja Snellman,”citerat i Vinnovas undersökning Rädslans rum, 2001.konkreta förslagHon hoppas att SL kommer att införa någraav de konkreta förslag som undersökningeninnehåller för att göra miljön säkrare. Tillexempel tydlig information om tågtider,installera avgiftsfria toaletter på stationer,bättre belysning och mer välkomnande ochsäkra entréer.– Det går inte att bygga – eller planera –bort alla typer av brott. Där måste jag somforskare inse mina begränsningar. Samtidigthoppas jag att min forskning kan bidra tillen bättre brottsprevention genom att öka förståelsenom hur olika stadsmiljöer påverkarbrott och rädsla, säger Vania Ceccato. l17

Centrum/Torsvikförst i kön på Lidingö18

En ny entré till ön och ny dragning av Lidingöbanan hörtill översiktsplanen som Lidingö stad nu går vidare med.– Det är en stor omvandling på gång, säger AnnaHadenius, miljö- och stadsbyggnadschef.Text: Ingela Ström Foto: Ulf LodinDen som kör från Ropsten möts i dag främstav trafikleder vid infarten till Lidingö. SödraKungsvägen delar effektivt Torsvik i två delar.Vägen har hindrat utvecklingen av områdetoch gett bullerstörningar. Men på några årssikt kommer infartstrafiken att vara överdäckad,alternativt nedgrävd. Och LidingöCentrum och Torsvik att vara stadsdelenCentrum/Torsvik. Om allt går i lås, kommerLidingöbanan att gå till Centrum/Torsvik,som blir en knutpunkt för buss, spårvagn,bil, cykel och gående. Här ska även en infartsparkeringfinnas.andra sidan bron också påverkar Lidingö. INorra Djurgårdsstaden planeras för 10 000arbetsplatser och 30 000 bostäder. En starkarekoppling mot Stockholm planeras genombland annat ett grönt promenadstråk mellanCentrum/Torsvik och Norra Djurgårdsstaden.– Den nya stadsdelen är vår närmastegranne, och här finns naturligtvis skäl tillsamarbete med Stockholms stad, bland annatnär det gäller kollektivtrafiken vid Ropsten.Lidingöbanan ska ju också kopplas ihop medSpårväg city om några år.– Dagens stäckning från Ropsten till södraLidingö är en följd av att AGA på sin tidbehövde få ut sina arbetare, säger Anna Hadenius.I dag behöver vi i stället spårtrafiktill Centrum/Torsvik för att kunna utveckladenna stadsdel. Vårt nya centrum är fint ochomtyckt, men utbudet är för litet. Det behöverväxa, men på Lidingös nivå.Hon understryker att det som händer påstort projektFör Anna Hadenius var det självklart att tackaja när kommunen erbjöds att delta i studienav stadskvaliteter.– Vi har jobbat mycket med vår översiktsplanoch arbetet har landat i att det ärCentrum/Torsvik som är vårt stora stadsutvecklingsprojektsom vi ska fokusera på. Vi >>– Lidingö Centrum är omtyckt menvi skulle behöva öka utbudet avbutiker och aktiviteter här, sägerAnna Hadenius och visar runt.I dag går Lidingöbanan från Ropstentill södra Lidingö. Tanken är att deni stället dras till Centrum/Torsviksom blir en knutpunkt förkommunikationen på ön.19

– Centrum/Torsvik skautvecklas på vårt vis, sägerAnna Hadenius. Dit hör blandannat butiker vid gångstråk.Ingen inbyggd galleria härinte.Dagens Torsvik behöver rustasupp. När Södra Kungsvägendäckas över kan Torsvikoch Lidingö Centrum mötasoch bli Centrum/Torsvik.Lite av småstadsatmosfärpräglar Lidingö Centrum, därtorghandeln blomstrar undersommarhalvåret. Här mötsny och äldre bebyggelse.FAKTA Lidingö stad• Omkring 44 000 invånare.• Lidingö utnämndes 2005 till Healthy City,och ingår därmed i Världshälsoorganisationens(WHO) nätverk för hälsosammastäder.• Lidingöbor är bland de bästa i landet påatt starta företag.• Sveriges första radhus byggdespå Lidingö 1908.• Millesgården hör till öns sevärdhetermed drygt 80 000 besökare per år.”Visst finns det många villor här, men betydligt fler bor i lägenhet än i villa på ön.”hade precis börjat med att ta fram ett planprogram.När så studien kom med sina åttaparametrar var det klockrent. Studien stödjervårt arbete och ger argument. Den är kortsagt ett verktyg att jobba med, inte en hyllvärmare.trevligare miljöNär Centrum/Torsvik utvecklas är det för atthela området ska bli bättre, och för att skapaen trevligare miljö för dem som redan bordär. Men här ska också byggas nytt, blandannat 3 000 lägenheter, både bostads- ochhyresrätter.– Det kommer att bli en blandad strukturmed bostäder, service, arbetsplatser ochkultur med mycket folk i rörelse. Vi har sak-nat mötesplatser av olika slag och för olikaåldrar.Anna Hadenius konstaterar att Lidingö ärkänd som grön villastad.– Visst finns det många villor här, men betydligtfler bor i lägenhet än i villa på ön. Vihar fantastiska grönområden och naturområden,men studien visar på vikten av närhettill park. Det var intressant att se, och vi fårnu ytterligare argument för att skapa braparker på gångavstånd.Hon tycker överhuvud taget att det varintressant att se hur mycket den geografiskanärheten spelar in när man värdesätterstadskvaliteter.– Jag trodde inte att det skulle vara så tydligtatt avståndet till fots är så avgörande. Detvar inte fågelväg eller körsträcka med bil ellerrestid med kollektivtrafik utan gångavståndetsom räknades.fler strandpromenaderNärheten till vatten är en kvalitet som värderashögt i studien, och som en ö som Lidingönaturligtvis har mycket av.– Det vill vi utnyttja bättre genom att öppnaupp med strandpromenader, säger AnnaHadenius. Och båttrafiken till vår ö ska ocksåväxa. Här kan Dalénum bli en knutpunkt.Planprogrammet ska vara klart nästa år,och därefter följer ett större antal detaljplaner.Lidingö centrum kan bli den första, härbehövs snabba förändringar oavsett de merlångsiktiga planerna för Centrum/Torsvik. l20

Rapporter & utskottsbeslutRapporter från 2008 till 2011:2011 • 4 Tätare regionala stadskärnor– Analyser och scenarier för stadsutvecklingi StockholmsregionenInfo Värdering av stadskvaliteteri Stockholmsregionen2011 • 3 Stadsutberedning och regionalastadskärnor2011 • 2 Förtätning och utglesningi Stockholmsregionen 1940–20052011 • 1 Kvällsekonomi2010 • 7 Eftersvalsundersökning2010 • 6 Män och kvinnor i utbildningoch arbete2010 • 5 RUFS 20102010 • 4 Skärgårdspolitiskt program2010 • 3 Regionala skillnader i boende-förhållanden2010 • 2 Mötesplatser i Stockholmsregionen2010 • 1 Utställningsutlåtande RUFS 20102009 • 11 Samspelet2009 • 10 Unga röster i skärgården2009 • 9 Stockholmsregionen somkunskapsregion2009 • 8 Tätare Stockholm2009 • 7 Bebyggelsens mosaik2009 • 6 Samrådsredogörelsen RUFS2009 • 5 Stockholm – en attraktiv region förinternationella experter2009 • 4 Klimatförändringar – dags attanpassa sig?2009 • 3 Stockholmsöverenskommelsen– en första uppföljning2009 • 2 Arbetsplatsernas lokaliseringi Stockholms län2009 • 1 Regionala stadskärnor2008 • 15 Delregional utvecklingsplan förStockholms kust och skärgård2008 • 14 Socialt kapital i regionalutvecklingsplaneringInfo Ökad innovationskraft – slutrapport2008 • 4 från projektet InnovationsplatsStockholm-Uppsala2008 • 13 Framtidens transportsystem – underlagtill arbetet med en ny regionalutvecklingsplan – RUFS 20102008 • 12 Energiförsörjningeni Stockholmsregionen2008 • 11 Hållbarhetsperspektiv i regionalutvecklingsplanering2008 • 10 Livsstilar och konsumtionsmönsteri Stockholmsregionen – ett regionaltutvecklingsperspektiv2008 • 9 Grönstruktur och landskap i regionalutvecklingsplanering2008 • 8 Branschanalys för Stockholms län”Stockholms läns landstings Tillväxt och regionplaneringsutskott och Miljö- och skärgårdsberedningbevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. Utskottet och beredningen tarinitiativ i strukturfrågor i Stockholms län och Mälarregionen. Utskottet har nio ledamöter och nioersättare och sammanträder cirka tio gånger per år. Beredningen har nio ledamöter och sammanträdercirka tio gånger per år. På www.sll.se finns kallelser och handlingar kopplade till utskottetsoch beredningens arbete. I vår rapportserie presenteras kunskapsunderlag, statistik, utvärderingar,analyser och rekommendationer för regionens utveckling. På www.tmr.sll.se/publikationer finnsmöjlighet att ladda hem digitala versioner och beställa en rapport.”Förtätning avregionens stadskärnorDet finns givetvis inte ett sätt på vilketen regional stadskärna kan förtätas. I rapportenTätare regionala stadskärnor presenterarvi en metod – förtätningsrosen– som kan öka förståelsen för drivkrafteroch begränsningar vid förtätning. Olikaförtätningsstrategier beskrivs också medhjälp av scenarier: komplettering, exploateringoch förvandling. Rapporten visar påolika möjligheter för de kommuner somansvarar för planering och utveckling avde regionala stadskärnorna som pekas uti RUFS 2010, Regional utvecklingsplan förStockholmsregionen. Hur man förtätar kanha stor påverkan på olika stadskvaliteter.För att klara befolkningstillväxten utanatt bebyggelsen sprids ut måste regionenförtätas i områden nära kollektivtrafik. Vidknutpunkter i trafiksystemet bör markenutnyttjas särskilt intensivt. Det främjarstadskvaliteter och stadsliv som efterfrågasav både företag och boende.RUFS 2010 anger att flera yttre regionalastadskärnor bör utvecklas för att kompletteraden centrala regionkärnan. Dessa ärBarkarby-Jakobsberg, Kista-Sollentuna-Häggvik, Arlanda-Märsta, Täby-Arninge,Kungens kurva-Skärholmen, Flemingsberg,Haninge centrum samt Södertälje. Gemensamtför de regionala stadskärnorna är attde förväntas genomgå en omfattande stadsomvandlingde kommande åren.© SPACESCAPEFörtätningspotential. I rapporten Tätareregionala stadskärnor presenterar vi en metod– förtätningsrosen – som kan öka förståelsenför drivkrafter och begränsningar vid förtätning.Förtätningspotentialen i de regionala stadskärnornaär mycket olika. De kärnor som ärrelativt täta redan har goda möjligheter tillfortsatt stadsutveckling, vilket till exempelgäller Kista och Södertälje. Samtidigt finnsdet ett stort behov och stora möjligheter tillförtätning i andra områden som Täby centrum,Skärholmen och Haninge centrum. l>>21

Rapporter & utskottsbeslutEffekter på tillväxten närkollektivtrafiken står stillaSocialdemokraterna i landstingets Tillväxtochregionplaneringsutskott har föreslagitatt utskottet ska få i uppdrag att utreda vadde senaste vintrarnas problem i kollektivtrafikeni regionen haft för samhällsekonomiskakonsekvenser. Därtill hur det påverkat regionenslångsiktiga tillväxt.Tillväxt- och regionplaneringsutskottethar beslutat att överlämna ärendet till Trafiknämndenför vidare beredning, eftersomfrågorna i skrivelsen är centrala för Trafiknämnden.FOTO: ULF LODINOmbyggnationen av Slussen ligger väl i linje med intentionernai Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010.Detaljplan för Slussen och ny bussterminal synasILLUSTRATION: CHRISTINA ANDERSSONSLUSSENNACKABidrag ur skärgårdsanslagetGenom Tillväxt- och regionplaneringsutskottethar landstinget antagit ett yttrandeöver detaljplan för Slussen och samråd omdetaljplan för ny bussterminal för NackaochVärmdöbussarna. Liksom i tidigare samrådanser landstinget att en ombyggnad avSlussen ger möjlighet att skapa en plats somtillvaratar det unika läget i regionen, i stadenoch vid vattnet.Ombyggnationen av Slussen ligger väl ilinje med intentionerna i Regional utvecklingsplanför Stockholmsregionen, RUFS2010. Detta gäller till exempel målet attskapa en kollektivtrafik med säkra gångvägaroch välskötta stationer, att utvecklaattraktiva mötesplatser och att anpassa regionentill klimatförändringarna.Vidare poängteras att finansieringenmåste lösas och att det är viktigt att lämnahandlingsfrihet för framtida förändringar.(MP) reserverade sig (S) och (V) lämnade ettsärskilt uttalande.VÄRMDÖGenom Tillväxt- och regionplaneringsutskottethar landstinget beviljat SIKO, SkärgårdensIntresseföreningars Kontaktorganisation,ett bidrag på högst 450 000 kronorur skärgårdsanslaget.Verksamhetsbidrag kan beviljas till organisationersom företräder skärgården i etthelhetsperspektiv utifrån olika intressen,vilket SIKO bedömts göra. SIKO är ett samarbetsorganför 13 av skärgårdens intresseföreningari Stockholms län. Utgångspunktenför det beviljade bidraget är att verksamhetenbör vara av samma omfattning som i2010 års budget. Det vore dock önskvärt attSIKO kunde ansöka om verksamhetsbidragäven hos andra aktörer som verkar för skärgårdensutveckling.FOTO: ULF LODINHandlingsprogram för ökad integrationLandstinget har startat ännu ett handlingsprogramunder Regional utvecklingsplanför Stockholmsregionen, RUFS 2010, underrubriken ”Att göra organisationer mångfaldsorienterade”.Tillväxt- och regionplaneringsutskottethar godkänt inriktningenpå det regionala utvecklingsarbetet i dennafråga, som ett led i att bredda och förnyaintegrationspolitiken. Arbetet har fokus påatt göra Stockholmsregionens arbetsgivaremer mångfaldsorienterade i syfte att skapabättre förutsättningar för ekonomisk tillväxti regionen. Bakgrunden är bland annat ettpolitiskt initiativ som understryker behovetav ytterligare ett handlingsprogram. Det ären fråga som är högt prioriterad i regionen,men där ansvaret delas av många aktörer.Tanken är att programmet ska stärka landstingetspersonalpolitiska arbete med fokuspå integration och mångfald. Utskottetsbeslut avser den fas där man ska mobiliseraaktörer, komma överens om vem som gör vadoch ge förslag till genomförande.(S) lämnade ett särskilt uttalande22

Miljöredovisning 2010 för Stockholms läns landstingFOTO: ULF LODINEkologiskt fotavtryck för StockholmsregionenJan Strömdahl med flera (V) harföreslagit att landstingsstyrelsenska ta fram uppgifter om regionensekologiska fotavtryck ochhur de utvecklats över tid.Tillväxt och regionplaneringsutskottethar antagit ett yttrandeöver motionen. Utskottet anseratt det skulle vara värdefullt attbeskriva hur regionen påverkarklimatet i ett bredare globaltperspektiv med utgångspunkt iregioninvånarnas livsstilsmönster.Detta arbete måste inledasmed en kunskapsöversikt för attklargöra vilken metod som bästbeskriver Stockholmsregionensklimatpåverkan per invånare,anser utskottet.(MP) reserverade sig.Marin nationalpark i Stockholms skärgårdDet ska varaekologisktså klart!Raymond Wigg med flera (MP) har föreslagit i en motion att arbetetmed länets marina miljöfrågor ska intensifieras och att inrättandetav en marin nationalpark i Stockholms län ska påskyndas.Tillväxt- och regionplaneringsutskottet hänvisar i ett yttrande tillatt ett aktivt arbete med att förbättra situationen för Östersjönsmiljö redan har hög prioritet. Utskottet anser därmed att motionenbör besvaras. I yttrandet hänvisar man till ett tidigare yttrande av Regionplanenämnden.I detta yttrande menade nämnden också blandannat att arbetet med att inrätta en nationalpark i Nämdöskärgårdenbör vara i fokus för fortsatta diskussioner.(MP) reserverade sig.Landstinget har tagit fram sin miljöredovisning för år 2010. Tillväxt-och regionplaneringsutskottet har beslutat att föreslå landstingsfullmäktigeatt fastställa denna. Miljöredovisningen tar sin utgångspunkti miljöprogrammet Miljö Steg 5 och är en redovisningsom riktar sig till landstingsfullmäktige, allmänhet, leverantöreroch andra tilltänkta målgrupper.Syftet är att följa upp Miljö Steg 5 och miljöavsnittet i landstingetsbudget. Redovisningen pekar på att Stockholms läns landstinghar mer än dubblerat andelen ekologiska livsmedel under 2010.Vidare har den årliga användningen av farliga kemikalier minskatmed nästan ett ton, och sjukhusens lustgasutsläpp har minskatmed 64 procent.(S) lämnade ett särskilt uttalande (MP) lämnade ett särskilt uttalande.Handlingsprogram på remissHandlingsprogrammet ”KunskapsregionStockholm” är utsäntpå remiss den 15 juni tillden 28 oktober 2011. Det beslutadelandstingets Tillväxt- ochregionplaneringsutskott utanatt ta egen ställning till programmet.Handlingsprogrammet syftartill att förbättra förutsättningarnaför att tillgodose regionensbehov av högutbildad arbetskraft.Fokus i förslaget ligger pååtgärder för att öka arbetslivsanknytningeni högskoleutbildningarnaoch på att öka antaletstudentbostäder i regionen. Ettviktigt syfte med remissen äratt få svar på om olika aktörer iregionen är beredda att delta igenomförandet.Efter remisstiden kommerremissvaren att presenteras,liksom ett slutligt förslag tillhandlingsprogram.(MP) lämnade ett särskilt uttalande.Nybyggnation av Grinda Södra bryggaGenom Tillväxt- och regionplaneringsutskottethar landstingetbeviljat bidrag på högst 700 000kronor till Skärgårdsstiftelsenför nybyggnation av Grinda Södrabrygga. Förutsättningen är attövrig finansiering ordnas. Brygganfick omfattande skador närett fartyg körde på den 2010.Grinda är en av skärgårdensmest välbesökta bryggor medomfattande trafik med varor ochpassagerare. Skärgårdsstiftelsenäger bryggan, men har inga egnamedel avsatta för reparation dekommande fyra åren.Utskottet finner att brygganuppfyller kraven för bidrag urlandstingets skärgårdsanslag,eftersom anslaget kan finansierainvesteringar i infrastruktur somskapar förutsättningar för näringsliv,boende och rekreationpå skärgårdsöarna.(MP) reserverade sig.FOTO: ULF LODINEarth Hour-arbetet blir permanenti Stockholms läns landstingI en motion har Raymond Wigg med flera (MP) föreslagitatt ge landstingsstyrelsen i uppdrag att intensifiera arbetetmed målet att sänka energiförbrukningen med 30 procentjämfört med 2009. Motionärerna pekar på att landstingetsdeltagande i Earth Hour 2010 gav direkta mätbära resultati form av minskad energiförbrukning. Tillväxt och regionplaneringsutskottethar föreslagit landstingsfullmäktigeatt besluta att anse motionen besvarad.(MP) reserverade sig.23

SVERIGEPORTOBETALTBAvsändare:SLL Tillväxt, miljö och regionplaneringSista sidanfem frågor till camilla andersson, PRISBELÖNT arkitekt:”Jag vill ha utrymme för mänsklig värme”Text: Ingela Ström Foto: Jyrki SiikanenVilka värden sätter du högst i ditt bostadsområde?– Grönska, trots att jag bor mitt i stan. Jag har nära till Långholmen.Dit går vi ofta.Hur definierar du stadskvalitet?– Jag tänker på London och Paris, där du har kluster av kvarter somstrålar ut från centrum som byar. Där känner man igen varandra,till och med känner varandra, man har sin stamkrog och så vidare.Man har allt som staden erbjuder samtidigt som man har den socialagemenskapen.Camilla Andersson vändersig mot likriktningeninom bostadsbyggandet.– Vi arkitekter harett stort ansvar för desamhällen vi är medoch skapar, säger hon.Vad är en bra urban miljö för dig?– Det är just en miljö som kombinerar olika slags aktiviteter medmänsklighet och små sociala nätverk. I Stockholm saknar jag det.– Jag vet inte hur man ska lösa det, och jag tycker att vi har pratatså mycket om det. En av anledningarna till bristen på mänskligheti stan tror jag är de strama regelverk man följer när man planerar.Och visst, det blir en trevlig stad på andra sätt, det är inte smutsigteller fult, men det kväver spontanitet. Se på Hammarby sjöstad exempelvis,ett helt område planerat in i minsta detalj på en gång. Detblir ingen dålig miljö, men inte heller någon plats för människorsegen kreativitet.– Det är som lekplatser för barn. De är genomsäkra och trygga,men de är ”färdiglekta”.Hur ser din favoritstad ut?– Min favoritstad är Tokyo. Man tror att det är en väldigt storskaligstad, men den är extremt småskalig. Och omväxlande. Det kan varaett litet trähus från 1700-talet bredvid en skyskrapa. Och vad de ängör, om så bara en telefonkiosk, så är det gjort med en otrolig känslain i minsta detalj. Trots stadens storlek känner jag att den är mänskligtill hundra procent.För några år sedan fick du Arkitekturmuseets pris för dina annorlunda lägenhetslösningar.Har du fått chans att förverkliga dem?– Nej, inte ännu …– Jag vill att bostäder ska vara unika och inte se likadana ut överallt.Vi är olika, lever olika och har olika ekonomiska förutsättningar.Med den typ av standardisering som man har i dag borde man kunnautveckla system för att bygga för allas behov. En nybyggd tvåa för9 000 kronor i månaden utesluter alltför många.– Jag tror att det är en förändring på gång, att människor vill ha enmer mänsklig och unik arkitektur. Femtio procent av min arbetstidlägger jag på projekt tillsammans med studenterna på Arkitekturskolanpå KTH. Det är ett vattenhål. l