Skånska ruinvårdsprojektet - Regionmuseet Kristianstad

Skånska ruinvårdsprojektetGyllebo slottsruinVi for alla dit med arbetsbod och utedass på släp. Vad vi fick se när vi kom framvar en underbart vacker natur med en lika vacker glänsande sjö. Mitt i dennagrönska låg Gyllebo slott. Vi gick in genom slottsparksporten med stora förväntningar.Den nykrattade gången med småsingel knastrade under våra fötter. På vårväg in såg vi en hage med alpackor, ett slags lamadjur som ingen av oss förut sett,så bara det var en upplevelse. Väl framme vid slottet tornar en gammal ruin uppsig på dess västra sida. Skulle vi ”laga” den? Vi tog fram arbetsbeskrivningen ochgick runt ruinen och ser vad som skulle göras. Vid första anblicken var det ettjättestort jobb men det var bara att ta ”tjuren vid hornen” och sätta igång.Vi tog skottkärran dit med bruk, sand, vatten och verktyg. Delade upp oss såinte alla var på samma ställe samtidigt och började blanda …en del bruk och tredelar sand, som vi hade lärt oss. Vi blandade och blandade, fogade och muradeom vart annat. Det här gick ju riktigt bra tyckte vi.Efter några dagar kom slottets gårdskar fram och undrade varför vi blandade isand i bruket? Då först ser vi vilket tabbe vi gjort. Vi hade inte läst på säcken attdet hydrauliska kalkbruket redan var blandat och det skulle bara tillsättas vatten.SKIT OCKSÅ! Så det var bara för oss att hacka bort det bruk vi redan satt, mendet var ganska lätt eftersom det nästan bara bestod av sand. Nåväl, efter den läxanhade vi i alla fall lärt oss att blanda bruk på rätt sätt. Arbetet blev på det sätteten vecka försenat. Men alla är vi barn i början.När vi närmade oss slutfasen fick vi besked att vi skulle fara till Gladsax borgruin.Där det bara var lite att göra. En dags jobb för två man.Gladsax borgruinEfter att ha sett Gyllebo hade vi förväntat oss något liknande. När vi kom ditundrade vi först om vi kommit rätt. Där var en rektangulär stenhög på ca 10 kvmdär väggarna var max 1 meter höga. En lämning från 1300-talet.Vi fick börja med att röja sly för att över huvud taget kunna se och hitta ruinen.När stenarna började titta fram så såg vi att det inte var så mycket att åtgärdasom var sagt. Men tji fick vi då en av grabbarna i gruppen fick en stenbumlingöver fingrarna, så det var bara att köra in till akuten med honom och lämna stenrösetåt sitt öde den dagen. Men vi for tillbaka två man dagen därpå och slutfördearbetet, dock utan han som fick fingrarna i kläm.Nästa projekt var pannhuset vid Alunbruket vid Christinehov. Det var där vivar under längst tid och det var där som vi lärde oss mest.AlunbruketDär var verkligen RASRISK. Hjälmtvång och skyddsskor gällde. Bl.a. en fullständigtrasad skalmur på ca. 6 meter som skulle lagas. Stod man där nere och försöktehacka bort en sten så kom 10 rasandes.En specialist på just sten och murar, Anders Olsson kom dit tillsammans medJimmy och undersökte läget. Vi kom fram till att det inte gick att laga utan attrasera och plocka bort allt ner till grundstenarna, (som hade förflyttat sig) för att20