gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen, 2011 - Avesta

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunSAMMANFATTNINGDet här dokumentet är ett tillägg till Fagerstas översiktsplan, vars syfte är att redovisa nutida och framtida mark- och vattenanvändning för hela kommunen.Den 1 februari 2010 trädde nya strandskyddsbestämmelser i kraft i Miljöbalken. Där strandskydd gäller får marken normalt inte bebyggas 100 meter frånstrandlinjen ut i vattnet och upp på land. För att upphäva/få dispens från strandskyddet krävs särskilda skäl. De nya bestämmelserna ger kommuner möjlighetatt peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. I dessa områden kan landsbygdsutveckling behandlas som ettsärskilt skäl för att upphäva strandskyddet.Syftet med det här tillägget är att underlätta för bebyggelse av bostäder samt åtgärder och anläggningar för till exempel verksamheter, turism- ochfriluftsändamål i strandnära lägen. På så vis kan Fagersta kommun främjas långsiktigt genom att fler invånare och besökare lockas till kommunen. Flerbesökare och invånare ger ett ökat underlag för och utveckling av befintlig och tillkommande turism och service (såsom skolskjuts, kollektivtrafik ochhandel). Fagersta är en landsbygdskommun där 90 % av kommuninvånarna bor på huvudorten. Det är också där den största delen av kommunens service ärsamlad. Fler besökare gynnar servicen på huvudorten som på sikt gynnar hela kommunen.LIS-områden har bl.a. pekats ut efter dessa kriterier: Goda kommunikationer för att minska klimatpåverkan. Ny bebyggelse bör placeras i anslutning till kommunikationsstråk, som till exempel busslinjer,större vägar, skolskjutsrutter. Lokalisering av ny större bebyggelse bör ske i anslutning till redan befintlig bebyggelse, för att dra nytta av gemensamma lösningar och samtidigtinverka mindre på opåverkade strandområden. Möjlighet att ordna VA (vatten och avlopp) på ett tillfredsställande sätt som främjar god ekologisk status för vattenområden.3 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunINNEHÅLLSFÖRTECKNING1. INLEDNING ......................................................................................... 61.1 Bakgrund och syfte ................................................................................... 61.2 Gällande översiktsplan .............................................................................. 61.3 Planprocessen ............................................................................................ 71.4 Begrepp ..................................................................................................... 72. LAGAR OCH RIKTLINJER ................................................................. 82.1 Strandskydd ............................................................................................... 82.2 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen – LIS ....................................... 93. FÖRUTSÄTTNINGAR ......................................................................... 93.1 Natur- och friluftsliv ................................................................................. 93.2 Kulturmiljö och jordbruksmark ............................................................... 103.3 Byggande, service och kommunikationer ............................................... 123.4 Mellankommunala frågeställningar ......................................................... 143.5 Förslag på generella kriterier ................................................................... 153.6 Metod ...................................................................................................... 154. LIS-OMRÅDEN .................................................................................. 16A - FAGERSTA ............................................................................................ 18A1 - Andra sidan ........................................................................................... 18A2 - Eskiln .................................................................................................... 18A3 - Västanfors södra .................................................................................... 19A4 - Norra Sjöhagen ..................................................................................... 19A5 - Isnäset/Korsbacken ............................................................................... 20B - SUNDBO/BRANDBO ............................................................................ 23B1 - Sundbo Dammsjön ................................................................................ 23B2 - Sundbo .................................................................................................. 23B3 - Kapellbacken ......................................................................................... 23C - ÄNGELSBERG ...................................................................................... 25C1 - Sjölunda................................................................................................. 27C2 - Ängelsberg, västerut .............................................................................. 27C3 - Framnäs ................................................................................................. 28C4 - Ängelsberg, norrut ................................................................................. 28C5 - Ängelsberg, söderut ............................................................................... 28C6 - Dunshammar ......................................................................................... 28C7/C8 - Halvarsviken .................................................................................... 285. GENOMFÖRANDE AV PLANEN ...................................................... 316. FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN .... 327. KONSEKVENSER .............................................................................. 347.1 Samlad bedömning av påverkan på strandskyddets syften ...................... 377.2 Behovsbedömning ................................................................................... 448. ARBETSPROCESS OCH PROJEKTORGANISATION .................... 449. KÄLLOR ............................................................................................. 455 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommun1. INLEDNING1.1 Bakgrund och syfteDen 1 juli 2009 trädde nya strandskyddsbestämmelser i Miljöbalken ikraft. De nya bestämmelserna ger kommunen möjlighet att iöversiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnäralägen, så kallade ”LIS-områden”, fr.o.m. den 1 februari 2010. Inom dessaområden kan dispens från strandskyddet fås bl.a. om en åtgärd bidrar tillutvecklingen av landsbygden.Syftet med det tematiska tillägget är att peka ut områden som kan bidra tillFagerstas utveckling och den regionala utvecklingen på lång sikt samtstärka kommunens attraktionskraft, genom att utveckla landsbygden.Samtidigt är strävan att utöka underlaget för service i Fagersta kommunutan att märkbart påverka växt- och djurliv eller allmänhetens rätt tillfriluftsliv. Tillägget till översiktsplanen är en viljeinriktning förkommunens framtida användning av sjöar och vattendrag, vilket ger ettmer ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling iFagersta kommun. Fastighetsägare bör se planeringen mer som enmöjlighet till ett vidgat markutnyttjande, och inte som ett hot om intrångeller ett krav på att bebygga sin fastighet. Fastighetsägare har möjlighet attta ställning till om den vidgade möjligheten ska utnyttjas eller inte.1.2 Gällande översiktsplanDen 26 februari 2002 antog Fagersta kommun en s.k. målbild, som sedanreviderades den 29 april 2008. Målbilden redogör för kommunensövergripande mål:”Fagersta ska vara en utvecklande och trygg miljö som germänniskor såväl som företag möjlighet att vara aktiva och växande igemenskap. Vi ska bidra till regionens utveckling genom fortsatt ochfördjupat kommunalt samarbete.”Fagersta ska på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt prioriteraföljande frågor:Infrastruktur och trafikByggande och boendeTillväxt i kunskaper, engagemang och ekonomiEnligt Plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan.Fagerstas översiktsplan antogs den 18 december 2007 och ansesfortfarande vara aktuell. Därför redovisas de utpekade områdena förlandsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) som ett s.k. tematiskttillägg. Det innebär att denna handling endast behandlar frågan om LIS ochfungerar som ett komplement till den gällande översiktsplanen. I dengällande översiktsplanen tas följande problematik upp:”Intressekonflikter kan finnas mellan naturvården/friluftslivetsintressen och önskan att bebygga strandnära eller intillnaturområden. Här har kommunen en viktig roll att som ansvarigför den översiktliga planeringen sörja för att det görs en långsiktigthållbar avvägning mellan exploatering och bevarande. Det är intebara fråga om att respektera strandskyddets syfte i lagstiftningen.Om allmänheten upplever att det är och kommer att förbli lätt attkomma till vattnet i kommunen blir det även lättare att få intresseför byggande i andra lägen än vid stränder.” (Fagerstaöversiktsplan 2007, s.19)För Ängelsberg finns en fördjupad översiktsplan som antogs avkommunfullmäktige 23 april 1996.6 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommun1.3 PlanprocessenFör att upprätta en översiktsplan eller ett tematiskt tillägg följs en vissarbetsgång, den s.k. planprocessen. Först har ett samrådsförslag arbetatsfram, vilket grundar sig på utredningar och besök av möjliga områden förlandsbygdsutveckling. Ett brett samråd sker där inkomna synpunkter tasställning till, främst i den så kallade samrådsredogörelsen. Efter atttillägget har reviderats skickats det på utställning för granskning.Synpunkter kan åter igen lämnas av allmänheten, myndigheter och övrigaberörda. Därefter justeras planen för att godkännas av kommunfullmäktige.Översiktsplanen och dess tematiska tillägg är enligt lagen inte juridisktbindande. De är en politisk viljeinriktning om hur mark och vatten ikommunen ska användas liksom ett strategiskt underlag för kommandebeslut. Därför måste man också ofta, innan någon ny bebyggelse kantillkomma, upprätta en detaljplan som mer detaljerat reglerar mark- ochvattenanvändningen och som samtidigt är juridiskt bindande.SynpunkterFÖRSLAGSAMRÅDBearbetning1.4 BegreppFriluftslivEnligt regeringens definition i förordningen om statsbidrag tillfriluftsorganisationer definieras friluftsliv som ”Vistelse utomhus i naturochkulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav påtävling.” (Handbok 2009:4 s.89, Naturvårdsverket och Boverket)LångsiktigLagstiftaren menar att strandskyddet ska ses ur ett långsiktigt perspektiv.Långsiktigheten syftar på generationsperspektivet, vilket är satt till 25 år(miljömålen). Syftet med generationsperspektivet för strandskyddet är attbeslutsfattarna för ärenden kring strandskyddet inte bara ska förstå ochtitta på värdet av ett område idag, utan även för framtiden. (Handbok2009:4 s.90, Naturvårdsverket och Boverket)LandsbygdDet finns ingen enhetlig definition av begreppet landsbygd, utan det kandefinieras olika beroende på sammanhang och ändamål. Varje kommunbör själva göra bedömningen av vad som är landsbygd och vilka områdensom är lämpliga för utveckling av landsbygden (Regeringens prop.2008/09:119 Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden, s 63f). I ettkommunalt perspektiv kan Fagersta tätort betraktas som en tätort, i rollensom huvudorten i kommunen. Ur ett regionalt och nationellt perspektiv,kan hela kommunen betraktas som landsbygd (se vidare under avsnitt 3.3Byggande, service och kommunikationer).SynpunkterUTSTÄLLNINGJusteringANTAGANDEResonemanget har betydelse för var kommunen pekar ut LIS-områden.Diskussioner har förts under året med länsstyrelserna i såväl Dalarnas länsom Västmanlands län huruvida tätortsutveckling i strandnära lägen skapekas ut som LIS-områden eller inte. Kommunens utgångspunkt är att entätort som Fagersta ska kunna utvecklas rumsligt mot sjöar och vatten,under förutsättning att tätorten på så sätt kan utvecklas på ett hållbart ochattraktivt sätt. Det bör kunna ske genom hänvisning till det särskilda skälet"angeläget allmänt intresse" enligt 5 kap 18 c § Miljöbalken, se kapitel 2.1Strandskydd nedan. Eftersom osäkerhet fortfarande råder kring denna7 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunfråga, pekar dock kommunen ut LIS-områden även i tätortsnära lägen idetta samrådsförslag.AllemansrättAllemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar (2 kap. 18 §regeringsformen). Allemansrätten gäller för oss alla. Den har storbetydelse för våra möjligheter att vistas i naturen, inte bara för denenskilde utan också för organisationer och turistnäring. (Handbok 2009:4s.88, Naturvårdsverket och Boverket)2. LAGAR OCH RIKTLINJER2.1 StrandskyddStrandskyddet, som regleras i Miljöbalken, ska syfta till att långsiktigttrygga allmänhetens rätt till stränder och bevara goda livsvillkor för djurochväxtlivet på land och i vatten. Strandskyddet är ett generellt skydd somgäller på liknande sätt i hela landet. Det skyddade området gäller vanligtvis100 meter från strandkant upp på land och ut i vattnet. I Fagersta kommunhar länsstyrelsen beslutat om ett utökat strandskydd på upp till 300 meter isydvästra delen av Åmänningen, från söder om Brandbo tillkommungränsen i söder, liksom för de flesta öar utanför den östra strandenav Åmänningen. Mindre vattendrag har i Västmanlands län ett strandskyddpå 25 meter, ett relativt litet avstånd inom vilket bebyggelse bör kunnaundvikas. Kommunen har därför i de flesta fall undantagit dessa iutpekandet av LIS-områden.Inom ett strandskyddsområde får inte:grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras förbyggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2punktenåtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur ellerväxtarterFör att kunna ge dispens från strandskyddet ska två förutsättningar varauppfyllda. Dels får syftet med strandskyddet inte påverkas, dvs. djur- ochväxtlivet får inte påverkas på ett oacceptabelt sätt och allmänhetenstillgång till strandområden får inte försämras. Dessutom måste s.k.särskilda skäl kunna hävdas. Särskilda skäl är om ett område:redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelseför strandskyddets syftengenom väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annanexploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjenbehövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vidvattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför områdetbehöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmäntintresse som inte kan tillgodoses utanför områdetbehöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angelägetintressenya byggnader uppförasbyggnader eller byggnaders användning ändras eller andraanläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar elleravhåller allmänheten från att beträda ett område där den annarsskulle ha fått färdas frittInom LIS-områden, som kommunen pekat ut i översiktsplanen, kandispens också ges:om ett strandnära läge för byggnad, anläggning, verksamhet elleråtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden8 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunom enstaka en- eller tvåbostadshus med komplementbyggnaderuppförs i anslutning till ett befintligt bostadshusEtt beslut om dispens eller upphävande av strandskyddet får inte omfattaett område som behövs för att mellan strandlinjen och den aktuellaåtgärden säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkorför växt- och djurliv (7 kap 18f § Miljöbalken). Detta gäller även för allaåtgärder som sker inom LIS-områden. Den fria passagen bör inte varasmalare än några tiotals meter. Den bör också anpassas till de lokalaförutsättningarna, bebyggelsetäthet, landskapets karaktär ochbebyggelsetradition.2.2 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen – LISFörändringar har skett i Miljöbalken som gör att större hänsyn kan tas tillde förutsättningar som finns i olika delar av landet. Landsbygdskommunerkan peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen iöversiktsplanen eller i ett tematiskt tillägg. På så vis kan vissa lättnader skei strandskyddet. Syftet är att skapa långsiktig regional och lokal utveckling.Ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) är ett områdesom:1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning attstrandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt3. endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddetssyften i eller i närheten av tätorterMed landsbygdsutveckling menas åtgärder som långsiktigt kan antas gepositiva sysselsättningseffekter och som kan bidra till att upprätthållaserviceunderlaget i landsbygder. Sådana situationer kan t.ex. uppstå isamband med etablering av en turistanläggning för en verksamhet eller vidtillkomst av bostäder för permanent- eller fritidsboende i syfte attupprätthålla ett ekonomiskt och personellt underlag för olika former avkommersiell och offentlig service (Regeringens proposition 2008/09:119Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden, s.64). I Fagersta kommunkan detta innebära etablering och utvidgning av turist-, frilufts- ochrekreationsanläggningar liksom andra verksamheter (t.ex. handels-,industri och tjänsteföretag) som långsiktigt kan ge positivasysselsättningseffekter, t.ex. fler arbetstillfällen, i kommunen. Service kanvara offentlig såsom skolor, bibliotek och vårdcentraler, eller kommersiellsom handel, restauranger och banker. Även kollektivtrafik (inklusiveskolskjutsar) räknas till service. Ett ökat befolkningsunderlag skulle ävenge ökade ekonomiska möjligheter för underhåll av infrastruktur (t.ex.vägar) både för Fagersta kommun och för lokalavägföreningar/samfälligheter, vilket i sin tur kan attrahera fler att bosättasig i kommunen. LIS-områden kan öka och stabilisera underlaget förservice genom möjligheten att skapa attraktiva bostadsområden för att ökainflyttning och fritidsboende. Stränder har idag stor betydelse förbebyggelseutvecklingen på landsbygden. I vissa områden är detbebyggelseekonomiska läget sådant, att det tar många år innanförsäljningsvärdet på ett nybyggt hus är i samma, eller högre nivå medkostnaderna för nybyggnationen. Strandnära bebyggelse har generelltrelativt höga försäljningsvärden även i landsbygdsområden.3. FÖRUTSÄTTNINGAR3.1 Natur- och friluftslivUnder framtagandet av LIS-områden måste hänsyn tas till olika intressenoch skydds- och bevarandevärda områden. LIS-områden bör pekas utrestriktivt i områden som berörs av riksintresse för naturvård ochfriluftslivet eller riksintresse enligt 4 kap Miljöbalken. Detsamma gällerområden som berör Natura 2000, naturreservat, skyddsvärd statlig skogeller biotopskyddad mark. Inom områden som berörs av ängs-, hagmarksochbetesmarksinventeringar bör åtgärder göras med stor hänsyn tillområdets värden. Ovan nämnda områden redovisas på karta Skyddade ochskyddsvärda områden.Det är även viktigt att beakta lokala natur- och friluftsintressen. Undersamrådet hämtades information in från allmänheten om särskilt värdefulla9 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunstrandområden för friluftsliv och rekreation (se kartorna Tillgänglighet avstränder kring Strömsholms kanalmiljö). Det är viktigt att beakta både deplatsspecifika natur- och friluftsvärdena (t.ex. friluftslivets nyttjande inomett visst område) liksom de större rörelsestråken i kommunen/mellankommunerna för att få en samlad bild av natur- och friluftslivet. Läs merom kommunens naturvärden i Naturvårdsprogram för Fagersta kommun.Riksintressen för friluftslivetStrömsholms kanalmiljö går genom Kolbäcksån från Mälaren tillSmedjebacken och innefattar kanal, å och sjöar där bland annatÅmänningen samt Stora och Lilla Aspen ingår. Kanalmiljön erbjudersärskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser, natur- ochkulturstudier samt för båtsport, kanoting och tillfällen för fritidsfiske.Miljön är populär bland båtturister, kanotister och fritidsfiskare och längsstrandlinjen finns ett stort antal kulturhistoriska sevärdheter och värdefullanaturmiljöer. Avgörande för att bibehålla riksintressets värden är atttrafiken längs kanalen upprätthålls.Ny bebyggelse bör ta hänsyn till och anknyta till riksintressets värden somfarled för t.ex. båttrafik. Där LIS-områden möjliggör för t.ex. turism- ochserviceverksamheter liksom småbåtshamnar får det anses bidra till attstärka riksintressets värden genom att öka rörelserna längs kanalmiljön.Malingsbo-Kloten är ett populärt fritidsområde med kuperad, sjörikbergslagsterräng med goda förutsättningar för friluftsverksamheter, t.ex.fritidsfiske, vandring, kanoting och skidsport. Området berör flerakommuner och i Fagersta kommun finns bland annat vandringsledenBruksleden och Högbyns skidanläggning, som dock inte längre är i drift.3.2 Kulturmiljö och jordbruksmarkStor hänsyn behöver också tas till riksintresseområden för kulturmiljövårdsamt till områden som berörs av bevarandeplan för odlingslandskapet samtkulturminnesvårdsprogram. I kommunen finns också byggnadsminnen,världsarvet i Ängelsberg samt fornlämningar.Fagersta utgörs övervägande av skogslandskap med relativt litejordbruksmark. Den närmaste omgivningen till Strömsholms kanalmiljö ärundantaget där det finns åker- och ängslandskap. Vid exploatering börstörre brukningsbara jordbruksmarker undvikas. I förslaget tar flera LISområdeni anspråk jordbruksmark. Det är övervägande mindre områdenoch jordbruksmarker som sedan en tid inte längre brukas. Placering av nybebyggelse inom ett LIS-område med jordbruksmark bör ske med hänsyntill jordbruksmiljön – detta för att man även framöver ska kunna få enförståelse för hur landskapet har sett ut och hur marken har använtshistoriskt.I kommunen finns en mängd fornlämningar som vittnar om tidigaremänsklig aktivitet och bebyggelse. Där några av LIS-områdena innefattarfornlämningar måste hänsyn tas till dessa. Exakt hur ny bebyggelse skaanpassas till respektive fornlämning bör klargöras i detalj viddetaljplaneläggning eller bygglovskedet. Åtgärder som medför ingrepp påfornlämningar kräver alltid tillstånd från Länsstyrelsen.Riksintressen för kulturmiljövårdStrömsholms kanalmiljö går genom Kolbäcksån från Mälaren tillSmedjebacken och innefattar kanal, å och sjöar där bland annatÅmänningen samt Stora och Lilla Aspen ingår. Riksintresset utgörs av enjärnbruks- och kommunikationsmiljö i ett sammanflätat transport- ochproduktionssystem. Längs sjösystemet finns värdefulla fornlämnings-,bruks- och industrimiljöer. Järnbruken är lokaliserade till forssträckor därkanaler med slussar bildar transportleder förbi fallen. Kanalen, från 1776-95, är ombyggd under 1800-talet. I Semla finns vid kanalenslussvaktarbostäder från 1700-talet, två kraftverk från ca 1900 samtlämningar efter hytta och hammarsmedjor. Herrgården är borta, menrättarbostad, magasin och arbetarbostäder kvarstår. I Fagersta finns en1700-talsherrgård samt arbetar- och tjänstemannabostäder. På östra sidanav ån finns dagens alla industribyggnader till bruket. I Västanfors finnsbevarade herrgårdsflyglar, magasin samt kanalbrygga, sluss ochslussvaktarbostad. I Ängelsbergs järnbruksmiljö finns bevaradherrgårdsmiljö samt masugn och hammarsmedja. Av särskilt intresse ärden närliggande Oljeöns f.d. lysfotogenfabrik samt flera lämningar efter10 (46)

KarbenningHönsgärdetHuggnoraVad68Riksintresse friluftslivetRiksintresse naturvårdHögforsSödra BarkenUlvsboKolarbynRiksintresse kulturmiljövårdBroarna66/Riksintresse enligt 4 kap 2§ MBLäsarboNatura 2000Fagersta256NaturreservatViksbergFagerstaSkyddsvärd statlig skogSnytenBiotopskyddBiotopkarterade vattendragBjörsboBevarandeplan för odlingslandskapetÄngs-/hagmarksinventeringHedkärra66Stora AspenÄngs-/betesmarksinventering66Sjöhagen66Oti68KöpmanhamnSundboEnnoraÅvestboÄngelsbergBrandboSkyddade ochskyddsvärda områden68Onsjö250ÅmänningenDunshammarSörbyN MorsjönGodkärra66FrämshyttanDagarnMellanängen233Darsbo68BaggbronSunnanfors2332506868Godkärra0 2,5 5 10 Kilometer66VirsboGammelbyVirsbosjön

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunhyttor och hammare. Längs kanalen finns därutöver enstaka lågtekniskajärnframställningsplatser och gravar från yngre järnålder samt med kanalenoch bruken samtidiga masugnar/hyttor.Ny bebyggelse bör ta hänsyn till och anknyta till riksintressets värden somjärnbruks- och kommunikationsmiljö. Där LIS-områden möjliggör för t.ex.turism- och serviceverksamheter liksom småbåtshamnar får det anses bidratill att stärka riksintressets värden genom att öka rörelserna längskanalmiljön.3.3 Byggande, service och kommunikationerFagersta kommun hade den 31 december 2009 ca 12 250 invånare varav ca90 % av dem bodde på huvudorten. Folkmängden har under det senastedecenniet varit relativt stabil.Antalet ny-/ombyggda småhus i Fagersta har varierat mellan 3-5 bostädervarje år under perioden 2007-2009 (SCB, Kommunfakta 2010 Fagersta).Antalet beviljade bygglov för nybyggnad av enbostadshus/fritidshus liggerunder samma period på 7-9 stycken varje år.De områden som redovisas som LIS-områden kommer att byggas ut påmycket lång sikt. Det låga antalet nybyggda bostäder varje år innebär attäven ett enskilt LIS-område kommer att ta många år att bygga ut fullt.Syftet med redovisningen av LIS-områdena är att visa på var strandnärabebyggelse kan vara lämplig och på så sätt skapa en planberedskap fördetta och ge valmöjligheter för intressenter att bygga eller bosätta sig iattraktiva strandnära lägen. Kommunen kommer att behöva prioritera ivilken ordning områdena ska byggas ut – speciellt bland de områden somär beroende av att gemensamma lösningar, t.ex. för VA, ordnas.I Fagersta kommun är serviceutbudet näst intill helt koncentrerat tillFagersta tätort, där också merparten av invånarna bor. Det innebär att detfinns få befintliga serviceställen utanför huvudorten som går att förstärkasamtidigt som nya servicefunktioner har svårt att skapas p.g.a. att den lågainflyttningen oftast inte möjliggör ett tillräckligt stort nytillkommetserviceunderlag. På så vis ger den mesta tillkommande bebyggelsenutanför huvudorten bättre underlag för huvudortens service.Fagersta tätort med sina ca 11 000 invånare är per definition att betraktasom en tätort, om än en relativtliten sådan. Fagersta som kommun är dock isin helhet en landsbygdskommun, där i stort sett varje tillskott tillbefolkningsunderlaget är av vital betydelse i syfte att stärka en positivutveckling av kommunen. Det är tyvärr inte realistiskt att förvänta sig attframtida exploateringar inom utpekade LIS-områden kan generera ettserviceunderlag lokalt. Det skulle kräva en exploatering av en sådanomfattning som inte är önskvärt med hänsyn till natur- ochrekreationsvärden. Utpekandet av LIS-områden har istället grundats på attlokalisera områdena antingen nära Fagersta och Ängelsbergs tätorter,alternativt i lägen där det också finns en relativt god tillgång tillkollektivtrafik och farleder för båttrafik. Att sen utpekade LIS-områdenbidrar till att upprätthålla och t.o.m. utöka servicen i Fagersta tätort fårendast anses vara av godo. En del av syftet med att peka ut LIS-områden ärockså att stimulera den regionala utvecklingen (Regeringens prop.2008/09:119 Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden, s 63), vilketen utveckling av Fagersta tätort får anses bidra till i rollen som enbetydelsefull ort för norra Västmanland.I Fagersta sträcker sig en väg av riksintresse (riksväg 66) och tvåjärnvägsbanor av riksintresse (Bergslagspendeln och Godsstråket genomBergslagen). Fagersta är en knutpunkt för persontrafik med tåg.Godstågen genom Bergslagen är samtidigt en del av järnvägens stomnätoch viktig för regionens näringsliv. Persontågen trafikerar enligt följande:Hallsberg-Fagersta-Gävle (Godsstråket genom Bergslagen)Västerås-Fagersta-Ludvika (Bergslagspendeln)Idag finns busslinjer längs de flesta riks- och länsvägarna i kommunen.Skolskjutsarna till skolorna i Fagersta tätort följer i princip sammasträckning som de vanliga linjebussarna. Järnvägsstationer finns i Fagerstatätort (Fagersta Central och Fagersta Norra) och i Ängelsberg.12 (46)

HuggnoraKarbenningHönsgärdet/Vad68HögforsSödra BarkenUlvsboKolarbynBroarna66LäsarboFagersta256FagerstaViksbergSnytenBjörsbo66HedkärraOti686666Stora AspenSjöhagenKöpmanhamnSundboÅvestboBrandboEnnoraÄngelsberg68Onsjö250ÅmänningenDunshammarSörbyN MorsjönGodkärra66FrämshyttanDagarnMellanängen233BaggbronSunnanfors Bebyggelse233JärnvägDarsbo68Bebyggelse, kommunikationer och VA25068Buss (linjetrafik+skolskjuts)68Verksamhetsområde Godkärraför vatten och avloppVerksamhetsområde för vatten0 2,5 5 10 Kilometer66VirsboGammelbyVirsbosjön

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunKommunens verksamhetsområden för vatten- och avloppsnät finns iFagersta och Ängelsbergs tätorter samt i Hedkärra/Oti. Därtill finns fleragemensamma icke-kommunala VA-lösningar, en del anslutna tillkommunens nät. Från Ängelsberg går en kommunal avloppsledning tillreningsverket söder om Fagersta tätort via pumpstationer i Ennora,Sundbo, Brandbo och Köpmanhamn.Statistik saknas på i vilken utsträckning respektive färdmedel nyttjas vidarbetspendling, men bostäders och verksamheters närhet till en busslinjeeller tågstation medför ofta att fler pendlar kollektivt med tåg eller buss.3.4 Mellankommunala frågeställningarNärliggande kommuner konkurrerar och samarbetar kring vissa frågor. Detkan vara arbetspendling, handel eller naturområden som sträcker siggenom fler än en kommun. Fagersta gränsar till kommunerna Norberg,Smedjebacken, Skinnskatteberg, Surahammar och Sala.Flera riksintresseområden berör fler kommuner i regionen. Det gäller blandannat Strömsholms kanalmiljö och Malingsbo-Kloten.PendlingÅr 2005 arbetspendlade cirka 16 procent av befolkningen från Fagersta.Det är generellt skillnad mellan kvinnors och mäns arbetspendlande, därmän ofta pendlar mer och längre än kvinnor. Det är fler kvinnor sompendlar till än från Fagersta. De flesta av dessa kvinnor kommer främstfrån Norberg, Smedjebacken och Skinnskatteberg. Män pendlar i störstutsträckning till Västerås. Män som pendlar till Fagersta kommer främstfrån Norberg, Smedjebacken, Skinnskatteberg och Västerås.In- och utpendling 2008 Fagersta (SCB, Kommunfakta 2010 Fagersta)Fagersta i regionen14 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommun3.5 Förslag på generella kriterierUtifrån de förutsättningar som gäller för Fagersta kommun bör områdenför landsbygdsutveckling generellt uppfylla följande kriterier:Goda kommunikationer för att minska klimatpåverkan. Nybebyggelse bör placeras i anslutning till kommunikationsstråk,t.ex. busslinjer, större vägar, skolskjutsrutter, farleder för båtrafikLokalisering av ny större bebyggelse bör ske i anslutning till redanbefintlig bebyggelse, för att dra nytta av gemensamma lösningaroch samtidigt inverka mindre på opåverkade strandområden.kriterierna. Platsbesöken har gjorts av planingenjör, praktiserande fysiskplanerare samt strandskyddshandläggare med kommunekologkompetens.Under samrådet har möten hållits med byföreningar/byalag liksom medövriga allmänheten. Lokala önskemål och synpunkter har inhämtats, t.ex.hur respektive del av kommunen bör utvecklas, var ny strandnärabebyggelse bör tillkomma liksom var viktiga stränder för friluftslivet finns.Efter samrådet har inkomna yttranden och synpunkter beaktats och utretts.Därefter har en prioritering av möjliga LIS-områden gjorts, bl.a. utifrånpotentialen att bidra till utvecklingen av landsbygden och graden avinverkan på strandskyddets syften. Även den totala belastningen som LISområdenamedför på stränderna har beaktats i urvalet.Möjlighet att ordna VA (vatten och avlopp) på ett tillfredsställandesätt som främjar god ekologisk status för vattenområden.Anslutning till det kommunala VA-ledningsnätet, eller i andrahand till andra gemensamma VA-nät, är att föredra. Lokaliseringav ny större bebyggelse bör ske i anslutning tillverksamhetsområde för avlopp eller med möjlighet att ordnagemensam anslutning till en av kommunens avloppspumpstationer.3.6 MetodI Fagerstas översiktsplan från 2007 redovisas ett antal områden lämpligaför ny bostadsbebyggelse. I arbetet med LIS har dessa utbyggnadsområdenvarit utgångspunkten, dvs. utgjort grunden för utredningsområden för LIS.Områdena har dock inte av automatik sedan föreslagits som LIS-områdenutan en ny bedömning av lämpligheten har gjorts, särskilt med hänsyn tillstrandskyddets syften.Kommunen har analyserat planeringsunderlag från bl.a. Länsstyrelsen,Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket (se Källor för mer utförligt).Platsbesök har gjorts av de områden som ansetts lämpliga att gå vidaremed utifrån myndigheternas planeringsunderlag och de övergripande15 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommun4. LIS-OMRÅDENPå följande sidor redovisas de områden som föreslås blilandsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen. Områdena har bedömtslämpliga för olika typer av markanvändning enligt nedan. I alla områdenmåste fri passage kunna tillgodoses vid dispenser och upphävanden.Bostäder, sammanhängande bebyggelseHär kan mer sammanhållen bebyggelse tillkomma, t.ex. mindre och störrebostadsområden. En förutsättning för en utbyggnad i dessa områden är attgemensamma lösningar går att ordna, t.ex. för vatten och avlopp (VA) ochbåtplatser. I Fagersta kommun bebyggs sådana här områden oftast medenbostadshus/villor. Dock kan det i enstaka fall, speciellt i områdennärmare huvudorten, bli aktuellt med flerbostadshus. Generellt bör intehela de utpekade områdena bebyggas, utan funktionella släpp/stråk mellanbebyggelseområdena bör ordnas så att allmänheten fortfarande gesmöjlighet att passera genom respektive område. Detta bör utredas isamband med detaljplaneläggning av respektive område.till sevärdheter och andra åtgärder som underlättar för turistmål att bedrivasin verksamhet.Friluftsliv och rekreationMarkanvändningen främjar friluftsliv och rekreation. Det kan röra sig omåtgärder knutna till camping, motionsanläggningar, badplatser, båthamnar.Restauranger och mindre butiker är exempel på möjliga kompletterandefunktioner.Blandad markanvändningLämplig markanvändning varierar beroende på platsens speciellaförutsättningar. I praktiken skulle det kunna innefatta alla typer avmarkanvändningar som presenteras här ovan, dvs. bostäder, verksamheter,turism, friluftsliv och rekreation.Bostäder, enstaka bebyggelseHär kan enstaka nya en- och tvåbostadshus och komplementbyggnadertillkomma i anslutning till befintliga bostadshus (enligt andra delen av 7kap 18d § Miljöbalken). I dessa områden finns oftast inte förutsättningarnaför gemensamma lösningar av t.ex. VA utan åtgärder får istället utredas ivarje enskilt fall.VerksamheterMarkanvändningen främjar nya och befintliga verksamheter. Det är intespecificerat vilken typ av verksamheter det rör sig om, utan det beror påplatsens specifika förutsättningar, om området styrs av en detaljplan ellerom det finns riktlinjer i en översiktsplan. Det kan t.ex. innebära allt ifrånindustri till handel och kontor.TurismMarkanvändningen främjar turismen i omgivningarna. Det kan röra sig omanordningar/anläggningar för turistinformation, möteslokaler i anslutning16 (46)

Karbenning/HönsgärdetVadHögforsSödra BarkenUlvsboKolarbynBroarnaLäsarboViksbergFagerstaA1FagerstaSnytenBjörsboHedkärraOtiA2A3A4SjöhagenÅvestboStora AspenKöpmanhamnSundboA5BrandboB2B3B1EnnoraC1C2C3C4ÄngelsbergC5NyhyttanOnsjöÅmänningenN MorsjönDunshammarC6SörbyGodkärraC7FrämshyttanDagarnC8MellanängenDarsboÖversikt över LIS-områdenGodkärraLIS-område0 2 4 8 KilometerVirsboVirsbosjönGammelby

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunA - FAGERSTAA1 - Andra sidanAndra sidan är ett tätortsnära område med befintlig, permanentbostadsbebyggelse. Marken, som sluttar ner mot kanalen, utgörs främst avlera och silt samt i de högre partierna av morän. Mellan Andra sidan ochcentrala Fagersta ligger Strömsholms kanal. Delar av området är utpekatsom riksintresse för naturvård och en naturvårdsplan är utarbetad förområdet. Området är i sin helhet mycket värdefullt ur naturvårdssynpunkt,med anledning av den rika förekomsten av äldre lövträd med en ovanligtstor andel ädellövträd såsom lönn, alm, ask och ek. Lövskogsmiljöer somdenna är en bristvara och är mycket värdefulla för bl.a. insekter, fåglar ochvedsvampar. Området är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård ochfinns upptaget i kulturminnesvårdsprogrammet. Därutöver finns en delfornlämningar i området. Av särskilt kulturmiljöintresse finns i området en1700-talsherrgård samt arbetar- och tjänstemannabostäder. Anpassning tillkulturmiljövärdena i området måste ske. Andra sidan ligger vidStrömsholms kanal som är av riksintresse för friluftslivet. Elljusspår finns inärheten, liksom service i form av t.ex. butiker och skolor. Området liggerpå gångavstånd till Norra station, där vissa persontåg stannar. Två avkommunens huvudvattenledningar passerar genom området.På östra sidan om Strömsholms kanal ligger ett industriområde. Risk förstörningar pga. industribuller bör utredas.Landsbygdsutveckling och föreslagen markanvändningOmrådet lämpar sig för bostadsbebyggelse och enstaka icke störandeverksamheter och innebär en utökning/förtätning av den befintligabebyggelsen på Andra sidan. Tillkommande bebyggelse måste lokaliserasoch utformas med mycket stor hänsyn till den värdefulla kultur- ochnaturmiljön genom detaljplaneläggning. Ny bebyggelse kan anslutas tilldet kommunala vatten- och avloppsnätet. Ny bebyggelse i området skullege landsbygdsutveckling genom ett utökat befolkningsunderlag förFagersta kommuns service. Möjlighet till pendling med tåg främjar enregional arbetsmarknad och den regionala utvecklingen. Eventuelltillkomst av turismfrämjande verksamheter skulle kunna bidra till attuppmärksamma kulturarvet i Andra sidans närmaste omgivning.Enligt Länsstyrelsens granskningsyttrande2011-09-02 är området inte förenligt med 7kap 18 e § första stycket miljöbalken,eftersom kommunen inte har tillräckligt visatatt området endast har en liten betydelse förstrandskyddets syften.A2 - EskilnSjön Eskiln är belägen i närhet till Fagersta tätort vid riksvägarna 66 och68. Området utgörs av ett friluftsområde med badplats, anläggning förvattenskidåkning och elljusspår. En camping och kolonilotter ligger på varsin sida i anslutning till sjön. Marken, som är relativt plan, utgörs av leraoch silt med inslag av berg.Strandskyddet möjliggör allmänhetens tillgång till sjön Eskiln vilket äravgörande för områdets användning som friluftsområde. Ett mindre sanktområde innehåller högre naturvärden, vilket bör tas hänsyn till videxploatering.En kraftledning går genom området vilket kan påverka byggnadersplacering. Närheten till riksväg 66 och 68 samt till järnvägen kan medförahöga bullernivåer samt utgöra en risk vid transport av farligt gods. Dessarisker bör utredas innan byggnation kan tillåtas.Landsbygdsutveckling och föreslagen markanvändningOmrådet lämpar sig för åtgärder som gynnar friluftsliv, rekreation ochbitvis småskalig odling såsom kolonilotter. Detta skulle ge ett långsiktigtökat underlag för den service som finns i området (t.ex. camping,vattenskidåkning) och i stort även till Fagersta kommun. Exploatering somgynnar och utvecklar friluftsliv och turism kan samtidigt stärka18 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunstrandskyddets syften. Området bör till stora delar bevaras oexploateratoch tillgängligt för allmänheten.A3 - Västanfors södraDet utpekade området är beläget söder om Fagersta tätort, mellan StoraAspen och centrala Västanfors och ligger i anslutning till bostadsområdetUggelbo. Marken, som är relativt plan, utgörs av lera och silt samtfyllnadsmassor. Av utförd översiktlig geoteknisk utredning framgår att dennordvästra delen av området bitvis har dålig bärighet och att en merdetaljerad utredning kan komma att krävas vid planering och byggnation.Västra delen av området har vissa naturvärden i form av äldre, grovalövträd, bl.a. klibbalar och pilar. Vissa friluftsintressen finns, såsom enfotbollsplan och ett strövområde. Området ligger dessutom vidStrömsholms kanal som är av riksintresse för friluftslivet ochkulturmiljövården. Tidigare har här funnits en sågverksindustri medimpregnering varför lämningar efter denna finns kvar och till vilkaanpassning måste ske. Området ligger på gångavstånd till Fagersta central,där persontåg och bussar stannar. En av kommunenshuvudavloppsledningar skär genom området.För delar av området finns risk för översvämning (100-årsflöde ochdimensionerande flöde) liksom markföroreningar, vilka är under utredningav länsstyrelsen. Dessa frågor liksom markstabiliteten, närheten tillkommunens avloppsreningsverk samt dagvattenutsläpp måste utredas merdetaljerat i samband med planläggning.Landsbygdsutveckling och föreslagen markanvändningInom området kan åtgärder för olika typer av bebyggelse vara aktuella,alltifrån olika former av bostadsbebyggelse, verksamheter och service tillåtgärder som främjar friluftsliv, rekreation och turism. Vattenområdet kanvara lämpligt för småbåtshamn med platser för t.ex. husbåtar. Nybebyggelse kan anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet.Området är en utökning av befintlig samlad bebyggelse. Närmast strandenbör en mycket väl tilltagen zon lämnas tillgänglig för fri passage förallmänheten, i form av t.ex. ett park- eller strövområde. Anpassning måsteske till landskapsbilden och riksintresset för kulturmiljövård. Nybebyggelse inom området skulle ge landsbygdsutveckling genom flerarbetstillfällen och ett utökat befolkningsunderlag för Västanfors ochFagersta kommuns service. En förstärkning med en småbåtshamn kanfrämja turismen i Västanfors genom att få fler båtresenärer att besökaområdet liksom att bosätta sig under längre tid med husbåt. Möjlighet tillpendling med tåg och buss främjar en regional arbetsmarknad och enregional utveckling.Enligt Länsstyrelsens granskningsyttrande2011-09-02 är området inte förenligt med 7kap 18 e § första stycket miljöbalken,eftersom kommunen inte har tillräckligt visatatt området endast har en liten betydelse förstrandskyddets syften.A4 - Norra SjöhagenNorra Sjöhagen ligger vid Stora Aspen, i närhet till riksväg 66. Encykelväg sträcker sig till området från Fagersta tätort. Området är belägetnorr om bostadsområdet Sjöhagen som tidigare var ett renodlatfritidshusområde. Marken, som sluttar ner mot vattnet, utgörs av moränsamt berg med ett tunt eller osammanhängande jordtäcke. Landskapetbestår av barrskog och lövskog på före detta odlingsmark. Värdefulla tallarväxer längst strandlinjen. I närheten av det utpekade området finnsfornlämningar.Området ligger i närhet till riksväg 66 vilket kan ge problem med högabullernivåer. Enligt översvämningskarteringar som gjorts ligger områdetmestadels utanför riskområde för översvämningar, men det bör ändå tas ibeaktande vid planläggning.Landsbygdsutveckling och föreslagen markanvändningOmrådet lämpar sig för bostadsbebyggelse i form av en utökning av detbefintliga planlagda bostadsområdet. Idag pågår arbetet med upprättandetav en detaljplan för området.19 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunNy bebyggelse skulle ge ett utökat ekonomiskt underlag för service ikommunen. På sikt kan ett tillräckligt befolkningsunderlag skapas förservicefunktioner även i Sjöhagen-området. Med ett ökatbefolkningsunderlag finns också möjlighet att dra in en busslinje förskolskjuts i området. Närheten till service i huvudorten och läget vidvattnet gör området attraktivt för bostäder.Den befintliga bebyggelsen i Sjöhagen är ansluten till kommunalt avlopp.Eftersom Stora Aspen har dålig ekologisk status bör inga enskilda avlopptillkomma. En exploatering av området förutsätter att en gemensam VAlösningför alla bostäder med koppling till kommunens avloppsreningsverkkommer till stånd. Planer finns idag på att ansluta området till detkommunala VA-ledningsnätet.A5 - Isnäset/KorsbackenIsnäset och Korsbacken är belägna mellan riksväg 66 och sjön StoraAspen, ca fem km sydost om Fagersta tätort. Nordväst om området liggerKöpmanhamn och Sjöhagen. Den befintliga bebyggelsen är en blandningav fritids- och permanentbostäder. Marken, som bitvis sluttar bitvis ärrelativt plan, utgörs om vart annat av lera, morän och andraisälvsavlagringar. För området har gjorts en översiktlig geotekniskundersökning som bl.a. redovisar stabilitetsbedömning ochrekommendation för grundläggning. Landskapet består främst av åkermarkoch granskog. Den västra delen av området har ett större värde både förfriluftsliv och för naturvård. En välanvänd stig går längs stranden och engrillplats med bänkar finns på udden. Närmast stranden växer en äldre,lövdominerad skog med bl.a. gamla alar och aspar med bohål. Även en delgamla tallar förekommer. Lite längre från stranden är skogen yngre, menden rika aspförekomsten gör att skogen har stor potential att inom någratiotal år bli biologiskt värdefull.Landsbygdsutveckling och föreslagen markanvändningOmrådet lämpar sig för bostadsbebyggelse i form av en utökning av denbefintliga bebyggelsen i Sjöhagen och Köpmanhamn. Hänsyn bör tas tillområdets landskapsbild med inslag av åkermark samt till naturvärden. DåSjöhagen/Köpmanhamn-området redan idag utgör en relativt långexploaterad sträcka bör den tillkommande bebyggelsen lämna funktionellastråk för friluftslivets möjlighet till passage genom strandskyddszonen.Detta bör utredas inom ramen för en detaljplan.Eftersom Stora Aspen har dålig ekologisk status bör inga enskilda avlopptillkomma. En exploatering av området förutsätter att en gemensam VAlösningäven för befintlig bebyggelse kommer till stånd. En gemensamledning bör dras till kommunens avloppspumpstation i Köpmanhamn.Ny bebyggelse skulle ge ett utökat befolkningsunderlag för Fagerstakommuns service, både för t.ex. handel och skolskjuts. På sikt kan etttillräckligt befolkningsunderlag skapas för servicefunktioner även iKöpmanhamn-Korsbacken-Isnäset-området. Ett ökat befolkningsunderlagkan ge förutsättningar för gemensamma vatten- och avloppslösningar ochskulle även kunna ge ekonomisk möjlighet till förbättrad infrastruktur, t.ex.underhåll av vägar. Möjlighet finns även att förlänga den cykelväg somleds från Fagersta tätort till Norra Sjöhagen och vidare in till området.Närheten till riksväg 66 kan medföra att riktvärden för trafikbulleröverskrids, vilket bör utredas vidare i samband med planläggning. Enligtöversvämningskarteringar som gjorts berörs området endast marginellt avriskområde för översvämningar, men detta bör ändå tas i beaktande vidplanläggning.20 (46)

155,07Avfallsanl.Gruvomr.Rönningen/130,83KolarbynGruvomr.123,78Övre MelingMelingsb.HyttlämningarPer-OlsHindrik-PersFridhemFagerstaA1BjörkstaMelingssj.MelingGruvhålUtterbenningshyttaGölmossenAndra sidanRisbronParadisetFagerstaJärnverkUddnäs68MelingGruvomr.VitmossenUtsiktenKrattenKrattb.NorrbyMelingsb.HögbergetAvfallsanl.VästanforsSkogskapelletSundbybergSkallbergetKolerakyrkogårdSäterietA3Uggelbo100,09SkallbergetHyttbäckenFårboReningsv.Skeppmora uddeSkeppmoraBruksledenA2Kopängs-berget98,95Aspatorp66A4Stora Aspen6668StorönMossboSjöhagenA - FagerstaHedkärraKroppåsenPolgruvanBostäder, sammanhängande bebyggelseBilskrotn.anl.Bostäder, enstaka bebyggelseÖvre GatgårdenKöpmanhamn75,5KorsbackenGrustäktVerksamheterGrustäktA5IsnäsetTurismFriluftsliv/rekreationBlandad markanvändningVallenÅvestboBackgårdenNickfallsmossenUtredning krävsStrandskyddszonByggnadBebyggelseområdeSkogvaktartorpGrustäktSågGrubbgårdenÅnDammenSmittsboTallbacken0 500 1 000 2 000 MeterBovallen

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunB - SUNDBO/BRANDBOB1 - Sundbo DammsjönSjön är belägen i närheten av Skeppmora, mellan järnvägen ochÄngelsbergsvägen. Marken, som sluttar i väster, utgörs främst av morän,men med ett mindre område torv i östra kanten. I Sundbo Dammsjönbedrivs vattenskid- och wakeboardåkning, bland annat av Brinellskolansvattenskidprogram. Strandskyddet underlättar allmänhetens tillgång tillsjön vilket är värdefullt för områdets användning. Sundbo Dammsjön ärutpekat i naturvårdsprogrammet och intill sjön finns ett område utpekatsom nyckelbiotop. Stor hänsyn måste tas till dessa aspekter vidbyggnation. Inga större ingrepp får exempelvis ske i terrängformerna. Påandra sidan Ängelsbergsvägen ligger ett naturreservat som även är utpekatsom skyddsvärd statlig skog av Naturvårdsverket. Järnvägen som passerarsjön är av riksintresse.Det kan finnas säkerhetsrisker i området då det ligger i närheten av järnvägdär farligt gods transporteras. Därtill kan hänsyn eventuellt behöva tas tillbuller från tågtrafiken om bullerkänsligare anläggningar uppförs.Landsbygdsutveckling och föreslagen markanvändningOmrådet lämpar sig för åtgärder som gynnar friluftsliv och rekreation.Detta skulle ge Sundbo Dammsjön möjlighet att utvecklas och locka flerbesökare, vilket skulle kunna ge både Fagersta och Ängelsbergs tätorterliksom kommunens service ett ökat underlag. Det skulle även upprätthållavattenskidgymnasiets användning av sjön, som idag gynnar kommunenoch tätorter ekonomiskt. Exploatering som gynnar och utvecklar friluftslivoch turism kan därtill stärka strandskyddets syften.B2 - SundboSundbo utgörs av en halvö mellan Lilla Aspen och Sundbo ström. ISundbo finns permanent- och fritidshusbebyggelse liksom enungdomsvårdsanstalt. Marken, som är relativt plan, utgörs övervägande avlera, med inslag av morän och urberg. Det öppna landskapet utgörs avåkrar, gräsmark med parkytekaraktär, öppen ruderatmark och småpartier avfrisk/fuktig lövskog. En kraftledning skär genom området. Del av områdeB2 är utpekad i kulturminnesvårdsprogrammet.Enligt undersökningar som gjorts berörs främst de lågläntare delarna avrisk för översvämning. Dessa frågor bör utredas vidare innan byggnationkan tillåtas.Landsbygdsutveckling och föreslagen markanvändningOmrådet lämpar sig för en mer sammanhängande bostadsbebyggelse iform av en utökning och komplettering av den befintliga bebyggelsen iSundbo. Enstaka verksamheter och servicefunktioner kan också tillkomma.Ny bebyggelse bör anpassas till landskapsbilden.Stora Aspen har dålig ekologisk status. Lilla Aspens status är i dagslägetgod, men har nyligen klassats som dålig. Det är därför av stor vikt att denekologiska statusen inte försämras för sjöarna. En exploatering av områdetförutsätter att en gemensam VA-lösning även för befintlig bebyggelsekommer till stånd. En gemensam ledning bör anslutas till kommunensavloppsledningsnät via pumpstationen på Sundbohalvön.Ny bebyggelse skulle ge ett utökat befolkningsunderlag för kommunensservice och ett ekonomiskt underlag för förbättrad infrastruktur i området,t.ex. underhåll av vägar. På sikt kan ett tillräckligt befolkningsunderlagskapas för servicefunktioner även i Sundbo. En ökning av befolkningenskulle även kunna ge förutsättningar för gemensamma vatten- ochavloppslösningar.B3 - KapellbackenBrandbo utgörs av en halvö mellan Stora och Lilla Aspen. Väg 66avgrenas in till den samlade bebyggelsen och de enstaka husen i området.Befintlig bebyggelse, med både permanent- och fritidsboende finns i och ianslutning till de utpekade områdena. Marken, som är relativt plan, utgörsav lera. Landskapet består främst av barrskog, odlingsmark, öppen marksamt en del lövskog. I vissa delar finns branta sluttningar och blockigterräng. Nordvästra delen av halvön utgörs av ett större sammanhängandeskogsområde. Område B3 utgörs främst av åkermark. En del av området är23 (46)

utpekat i kulturminnesvårdsprogrammet. I området finns dessutom enfornlämning till vilken hänsyn måste tas vid planläggning och byggnation.Risk finns för översvämningar, varför placering och utformning avbebyggelsen måste anpassas till detta. En mer detaljerad bedömning krävs.Landsbygdsutveckling och föreslagen markanvändningOmrådet lämpar sig för åtgärder som stödjer turismen längs Strömsholmskanalmiljö, främst friluftslivet på vattnet. Detta kan t.ex. ske genomuppförande av uthyrningsstugor, småbåtshamn och olika servicefunktioner.Det är av stor vikt att den tillkommande bebyggelsen anpassas väl tilllandskapsbilden och att hänsyn tas till den angränsande fornlämningen ochallmänhetens möjlighet att vistas i området.Stora Aspen har dålig ekologisk status. Lilla Aspens status är i dagslägetgod, men har nyligen klassats som dålig. Det är därför av stor vikt att denekologiska statusen inte försämras för sjöarna. En exploatering av områdetförutsätter att en gemensam VA-lösning kommer till stånd. En gemensamledning bör anslutas till kommunens avloppsledningsnät via pumpstationenett par hundra meter västerut.Ny bebyggelse skulle kunna ge nya servicefunktioner och flerarbetstillfällen i området liksom en ökad turism längs Strömsholmskanalmiljö. Därtill skulle det ge ett ekonomiskt underlag för förbättradinfrastruktur i området, t.ex. underhåll av vägar.Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunEnligt Länsstyrelsens granskningsyttrande2011-09-02 är området inte förenligt med 7kap 18 e § första stycket miljöbalken.24 (46)

113,46DammsjöbergetLibergen/117,53B1Sundbo DammsjönKärrmossenSandvikenSlaggbergetB - Sundbo/BrandboBostäder, sammanhängande bebyggelseBostäder, enstaka bebyggelseSlaggbergetVerksamheterMattsmosseTurismFriluftsliv/rekreationFågelmossenBlandad markanvändningTobaksbergetUtredning krävsVikarönningenStrandskyddszonByggnadBebyggelseområdeGrådängsbergetB2SundboÖsterängVästmannagårdenStrömbackenStrömmenKapellbackenB375,5Lilla AspenVidängenSkomakarönBrandboSlåtterönBrandbovikenDammsvedFallängetFinnholmenFlytenGångvikarna0 300 600 1 200 Meter

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunC - ÄNGELSBERGÄngelsberg är beläget vid nordöstra delen av Åmänningen och är, vidsidan om huvudorten, kommunens största samhälle. Området innefattarbostadsbebyggelse, äldre kulturminnesmärkt bebyggelse (inkl. herrgårdoch bruk) samt en badplats och gästhamn. Ängelsberg har en gång i tidenhaft en väl utbyggd service men har på senare tid förlorat mycket av denna.I området finns dock fortfarande viss service kvar bestående av förskola,restaurang och sommarkafé. Här finns även ett väl utbyggt vägnät,järnvägsspår med station samt busslinje med hållplatser. En stor del avÄngelsberg ligger inom skyddsområde för vattentäkt. Inom Ängelsbergfinns även områden utpekade som skyddad natur, världsarv,byggnadsminnen, nationellt värdefulla vattenmiljöer och riksintresse förkulturmiljövård samt områden upptagna i naturvårdsplanen ochkulturminnesvårdsprogrammet. Av särskilt kulturmiljöintresse ärherrgårdsmiljön, masugnen, hammarsmedjan, Oljeön samt flera lämningarefter hyttor och hammare. Stor hänsyn måste tas till den värdefulla kulturochnaturmiljön. Med hänvisning till de höga kulturhistoriska värdena iÄngelsbergs tätort bör all ny bebyggelse i områdena C2-C5 tillkommagenom detaljplaneläggning.I Ängelsberg har olika slags industriverksamheter funnits som på mångaställen efterlämnat potentiellt förorenade markområden. Detta bör tas ibeaktande vid all exploatering kring Ängelsberg. Eftersom flera av deutpekade områdena ligger i närheten av järnvägen kan en riskbedömningmed avseende på transport av farligt gods bli nödvändig att göra. Därtillbehöver hänsyn tas till buller från tågtrafiken.Landsbygdsutveckling i områdena C2-C5Åtgärder i Ängelsberg skulle locka fler turister och boende till Ängelsberg.Det skulle även stödja natur- och friluftslivet på orten och kringÅmänningen samt stärka underlaget för den service som idag finns iÄngelsberg och i resten av kommunen. Det skulle även möjliggöra för nyaverksamheter att etablera sig, med fler arbetstillfällen som följd. Flera avområdena ligger på nära avstånd till en busshållplats och tilljärnvägsstationen i Ängelsberg, vilket främjar både en lokal och regionalarbetsmarknad då människor får lättare att pendla både korta och långaavstånd.En del av Ängelsbergs VA-ledningssystem är kommunalt medan delartillhör olika samfällighetsföreningar. Vattenskyddsområdet påverkarmarkanvändningen för hela norra delen av Ängelsberg. För delområdenaC2-C5 bör gemensamma VA-lösningar eftersträvas.C1 - SjölundaSjölunda är beläget mellan Åmänningens norra strand och järnvägen, medca 2-3 km bilväg till Ängelsberg. Området är lågt exploaterat med fritidsochpermanentboende. Marken, som är relativt plan, utgörs av morän ochlera. Landskapet består av lövskog och barrskog på gamla odlingsmarker,friska ängar och ruderatmark. Sjölunda ligger vid Strömsholms kanalmiljösom är av riksintresse för friluftslivet och kulturmiljövården.Järnvägen kan medföra att riktvärden för bullernivåer överskrids samtutgör en säkerhetsrisk då det går transporter med farligt gods på spåren.Dessa frågor bör utredas innan byggnation kan tillåtas. Risk för framförallt översvämning, men även ras och skred i området bör utredas vidare.Föreslagen markanvändningOmrådet lämpar sig för komplettering av befintlig bostadsbebyggelse medenstaka nya bostadshus och komplementbyggnader, främst med fritidshus.För ny bebyggelse är enskilda avlopp med hög skyddsnivå lämpligt.C2 - Ängelsberg, västerutMarken, som är relativt plan, utgörs av morän.Föreslagen markanvändningOmrådet lämpar sig för olika slags verksamheter (t.ex. handel och ickestörande småindustri) och är beläget mellan Ängelsbergsvägen ochjärnvägsspåret. Området finns även upptaget i den fördjupade27 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunöversiktsplanen för Ängelsberg. Gemensam dagvattenhantering börordnas.C3 - FramnäsMarken, som sluttar svagt, utgörs av morän och lera.Föreslagen markanvändningOmrådet lämpar sig för enstaka åtgärder som stödjer friluftsliv ochrekreation i anslutning till badplats och gästhamn. Det kan röra sig omenstaka servicefunktioner som stödjer de pågående aktiviteterna badplatsoch båthamn (t.ex. en mindre kiosk för badplatsens behov). Defriluftsvärden som finns i området är viktiga att värna om, varför endast enmycket liten del av området bör bebyggas.C4 - Ängelsberg, norrutMarken utgörs av morän och lera. I område C4 sluttar marken svagt.Föreslagen markanvändningOmrådet lämpar sig för enstaka åtgärder som stödjer turismen i norra delenav Ängelsberg, där det idag finns kulturminnesmärkt bebyggelse och ärutpekat som världsarv. Stor hänsyn måste tas till kulturvärdena videxploatering av enstaka bebyggelse. För område C4 pågår arbete med att tafram en detaljplan.C5 - Ängelsberg, söderutMarken, som sluttar relativt kraftigt ner mot järnvägen och Åmänningen,utgörs övervägande av morän.Föreslagen markanvändningOmrådet lämpar sig främst för en mer sammanhängandebostadsbebyggelse och utgör en förlängning av Ängelsbergs samhällesöderut. Delar av området ingår i den fördjupade översiktsplanen överÄngelsberg och är utpekat som tillkommande bostäder samtrekreationsområde och är delvis detaljplanelagt. Lämpligt inom områdetkan också vara åtgärder för t.ex. verksamheter, turism och friluftsliv. Dettabör i så fall utredas genom ett planprogram.C6 - DunshammarDunshammar är beläget öster om sjön Åmänningen, 2-3 km söder omÄngelsberg. I området finns samlad bebyggelse och delar av denna ärplanlagd. Till den befintliga bebyggelsen finns ett utbyggt vägnät, mednärhet till både Ängelsberg och Virsbo. Marken, som sluttar ner motÅmänningen, utgörs av lera med inslag av morän och urberg. Området ärbeläget vid Strömsholms kanal som är av riksintresse för friluftslivet. Enfornlämning liksom ett område utpekat i bevarandeplanen förodlingslandskapets natur- och kulturvärden ligger i området, till vilkahänsyn måste tas.Enligt översvämningskarteringen som gjorts ligger området utanför risk föröversvämningar, men det bör ändå tas i beaktande vid planläggning.Landsbygdsutveckling och föreslagen markanvändningOmrådet lämpar sig för enstaka nya bostäder och åtgärder förverksamheter, turism och friluftsliv. Hänsyn bör tas till fornlämning ochlandskapsbilden i och i närheten till området.Ny bebyggelse skulle ge nya arbetstillfällen liksom ett utökatbefolkningsunderlag för kommunens service, t.ex. i Ängelsberg men ocksåpå andra sidan kommungränsen i Virsbo. Bebyggelsen skulle även geförutsättningar för gemensamma vatten- och avloppslösningar samtekonomisk möjlighet till förbättrad infrastruktur. Åtgärder skulle ävenfrämja turismen kring Ängelsberg med ett ökat antal besökande som följd.C7/C8 - HalvarsvikenOmrådena som sträcker sig mellan Vinterrönningen och Halvarsviken ärbelägna längs östra stranden av sjön Åmänningen och söder omDunshammar, ca 4-5 km söder om Ängelsberg vägledes. Vägnätet leder tillbebyggelseområden som är om 16 respektive ett 30-tal hus. Marken, somsluttar svagt, utgörs av morän och lera. Landskapet består mestadels av28 (46)

GullboÅsbacken87,41C4108,94/94,65BromsboHyttaSågholmenEnnoraOmben-ningsv.C1SjölundaC2C3VilanSjöbergsgårdenFramnäsÄngelsbergOljeönKalvholmarnaRamönC5130,69HällholmenKalvönmossenSkall-LönnmossenGranöholmenÅmänningenHembygdsgård75,5GillerönMälholmenSkrivargårdenVästervålaf.d. stenbrottGranöarnaEnträdetJärholmenJärnframställningsplatsMuseumDunshammarC6LånggärdetSörbyHelveteskullenOrnäs uddePilsbergetTjärnsjönBondfalletBockmurholmenC - ÄngelsbergBygdegårdBostäder, sammanhängande bebyggelseBostäder, enstaka bebyggelseVerksamheterRåholmarnaSullerönTurismC7KappadociaVinterrönningenTyskbo107,09f.d. stenbrottTyskbobergetf.d. stenbrottFriluftsliv/rekreationBlandad markanvändningUtredning krävsFolkhyttanKaffeholmarnaC8HalvarsvikenStrandskyddszon81,68ByggnadBebyggelseområdeLångöarnaUddbergetHalvarsviken0 500 1 000 2 000 MeterSkommarbo98,31

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunfrisk barrskog av gräs- och örttyp som förr var åker- och hagmark. Mindrepartier av lövskog finns även i området.Enligt översvämningskarteringar som gjorts ligger områdena utanför riskför översvämningar, men det bör ändå tas i beaktande vid planläggning.Föreslagen markanvändningOmrådet lämpar sig för komplettering av befintlig bostadsbebyggelse medenstaka nya bostadshus och komplementbyggnader. I strandremsorna finnsbitvis värdefull lövskog som bör bevaras. Vid nybebyggelse krävs högskyddsnivå för vatten- och avloppslösningar. Om möjligt bör gemensammalösningar samordnas med befintliga bostäder. Område C8 berörs avkulturminnesvårdsprogrammet och bevarandeplan för odlingslandskapet.Stor hänsyn måste tas till natur- och kulturvärdena och anpassning måsteske till landskapsbilden.5. GENOMFÖRANDE AV PLANENAnsvaret för genomförandet av det föreslagna tillägget till översiktsplanenär ett delat ansvar mellan många olika intressenter och markägare, där t.ex.Kommunen bara är en av dessa. Syftet med det föreslagna tillägget tillöversiktsplanen är att redovisa strategiska områden för ny bebyggelse ochpå så vis öppna för möjligheten att etablera ny bebyggelse inom utpekadedelar av kommunens strandområden. Det finns inga garantier för att LISområdenakommer att bebyggas inom överskådlig tid.Nedan följer en sammanställning av vilken aktör som kan vara intresseradav att bygga inom respektive LIS-område. I nuläget finns, enligtKommunens kännedom, inte intresse för alla områden men redovisningensammanställer vilken typ av aktör som potentiellt, dvs. om det blir aktuellt,kan tänkas vilja bygga.OmrådeA1A2A3A4A5B1B2B3C1C2C3C4C5C6C7C8AktörKommunenPrivat intressentPrivat intressent, KommunenKommunenKommunenPrivat intressentPrivat intressentPrivat intressentPrivat intressentPrivat intressentPrivat intressentPrivat intressentPrivat intressent, KommunenPrivat intressentPrivat intressentPrivat intressent31 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommun6. FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I GÄLLANDEÖVERSIKTSPLANKommunen har i gällande översiktsplan för Fagersta kommun pekat utflera områden för framtida bostadsbebyggelse i strandnära lägen. En stordel av dessa områden omfattas av strandskyddet.Strandskyddsbestämmelserna i Miljöbalken innebär att de behöverpekas ut som LIS-områden för att kunna bebyggas. Den analys som nugjorts inom ramen för det tematiska tillägget visar på attnågra av de utpekade områdena på Brandbohalvön och vid Sundbo börutgå. Med utgångspunkt från de kriterier som formulerats i tillägget ochstrandskyddslagstiftningens intentioner, har kommunen bedömt attområdena BF3 och BF8 (se kartutdrag ur gällande översiktsplan) inteuppfyller ovan ställda krav. De områden som pekas ut som LIS-områdenpå Brandbohalvön och kring Sundbo är områden som idag har befintligbebyggelse, bedöms kunna anslutas till kommunalt vatten och avlopprelativt lätt samt ligger i närheten av kommunikationer.BF8 Brandbo västraStörre delen av BF8 utgörs av ett större opåverkat skogsområde i form avfrisk barrskog med inslag av frisk fuktig lövskog. Södra delen består avodlingsmarker. Inverkan på strandskyddet blir mindre om framtidabostadsbebyggelse istället lokaliseras till den östra sidan av halvön därbefintlig bebyggelse redan finns. Infrastruktur såsom vägar och VA finnsdessutom redan inom nära räckhåll i den östra delen.Ett antagande av det tematiska tillägget med sitt nuvarande innehållinnebär med andra ord att områdena BF3 och BF8 tas bort uröversiktsplanen och inte kommer att kunna tas i anspråk förbostadsbebyggelse eftersom detta formellt kommer att hindras avstrandskyddsbestämmelserna i 7 kap 18c § Miljöbalken.BF3 Sundbo ström östraHela södra delen av Sundbo (där BF3 ingår) utgörs av ett öppet landskapav åkrar, gräsmark med parkytekaraktär, öppen ruderatmark och småpartierav frisk/fuktig lövskog. Inverkan på strandskyddet blir mindre om framtidabostadsbebyggelse istället lokaliseras till den nordvästra delen av halvöndär befintlig bebyggelse redan finns. Infrastruktur såsom vägar och VAfinns dessutom redan inom nära räckhåll i den nordvästra delen.Utdrag ur gällande översiktsplan. Område BF3 och BF8 föreslås tas bort urgällande översiktsplan.32 (46)

VikarönningenGrådängsbergetSundboStrömbackenStrömmenBF8BF3KapellbackenSkomakarönBrandboSlåtterönBrandbovikenDammsvedFallängetFörslag till ändringar i gällande översiktsplanFlytenOmråden som föreslås utgå ur gällande översiktsplan (ungefärlig utbredning)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommun7. KONSEKVENSERHushållningsbestämmelserMarkens lämplighet enligt kap 3 MB och kap 2 PBLEnligt 1 § ”skall mark- och vattenområden användas för det eller deändamål för vilket områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhetoch läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användningsom medför en från allmän synpunkt god hushållning”.I Fagersta finns efterfrågan på sjönära bostadstomter utanför huvudorten,varför många LIS-områden har valts utifrån lämpligheten för nya bostäder.LIS-områdena ligger nästan alltid i anslutning till redan bebyggdaområden. Även om många av områdena idag utgörs av oexploateradnaturmark tar de oftast inte i anspråk helt opåverkad strand.Värdefulla områden enligt kap 3 MBEnligt 3 kap 2-5 §§ skall stora opåverkade områden, ekologiskt känsligaområden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddasmot skada.LIS-områdena berör inte direkt områden enligt nämnda lagtext. Eftersomdet för flera av LIS-områdena även innebär en förbättring avavloppssituationen bedöms den indirekta påverkan på fisket bli positiv vadgäller vattenkvaliteten.Enligt 3 kap 6 § skall områden med värden som har betydelse från allmänsynpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn tillfriluftslivet så långt möjligt skyddas mot påtaglig skada. Behovet avgrönområden i närheten av tätorter ska särskilt beaktas.LIS-områdena tar inte i anspråk några områden med höga natur- ellerkulturvärden eller med högt värde för friluftslivet på ett sådant sätt att depåverkas negativt. Vissa LIS-områden berör t.ex. områden som nyttjas avfriluftslivet i stor utsträckning. Syftet med dessa LIS-områden är dock justatt möjliggöra för åtgärder som främjar rekreation och friluftsliv. Behovetav grönområden i närheten av tätorterna anses tillgodosett.Miljöbalken 3 kap 7-9 §§ handlar om värdefulla ämnen för utvinning ochsamhällsviktiga anläggningar.Planen berör inte några områden med samhällsviktiga funktioner eller medämnen för utvinning.Riksintressen enligt kap 3 och 4 MBTredje kapitlet i miljöbalken behandlar även särskilt värdefulla områdenenligt ovan nämnda avsnitt, så kallade riksintresseområden. Riksintressenahar ett skärpt skyddskrav och ska därför skyddas mot påtaglig skada.Ett par delområden berör riksintresse för kulturmiljövården.Kulturmiljöintressena bedöms inte påverkas negativt per automatik, menvid planläggning eller bygglov kommer hänsyn att behöva tas till nämndavärden.Vattensystemet Kolbäcksån är utpekat som riksintresse både förfriluftslivet och för kulturmiljövården. Det är också kring dettavattensystem som de flesta av LIS-områdena är utpekade. Kommunen göridag bedömningen att intressena inte lider påtaglig skada.Genom att huvudsakligen redan påverkade områden berörs av LISområdenaoch genom den restriktivitet som arbetats in i planen bedöms attinget riksintresse lider påtaglig skada. Riksintresseområden enligt kap 4Miljöbalken berörs inte alls av LIS-områdena.MiljökvalitetsnormerMiljökvalitetsnormer som är tillämpliga på detta projekt finns idag för bl.a.halter av olika ämnen i luften, buller samt för vattenmiljöer. Enmiljökvalitetsnorm anger den lägsta godtagbara miljökvalitet sommänniskan och/eller miljön kan anses tåla. Överskrids normen skamotverkande åtgärder vidtas.34 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunPlanen bedöms inte medverka till att någon miljökvalitetsnorm överskrids.Stora Aspen har visserligen i dagsläget dålig ekologisk status, varför enmiljökvalitetsnorm redan kan anses vara överskriden. Planen medger dockinga åtgärder (t.ex. nya enskilda avlopp) som medverkar till att statusenförsämras. Därtill skapar alla LIS-områdena förutsättningar för nyagemensamma VA-anläggningar, som bidrar till att förbättra den ekologiskastatusen i sjösystemet. Det går dock inte fullt ut att bedöma omfattningenav åtgärderna inom ramen för detta LIS-tillägg, utan en bedömning måsteockså göras i varje enskilt utbyggnadsprojekt om åtgärden är förenlig medmiljökvalitetsnormerna.En del av LIS-områdena ligger i närheten av större befintliga vägar ochjärnvägar, varför risk finns att gällande riktvärden för buller överskrids.Nytillkommande bebyggelse inom sådana områden förutsätts dock bliplacerad och utformad så att gällande riktvärden inte överskrids. Samtidigtkan i enstaka fall skyddsåtgärder behöva vidtas för befintlig bebyggelse.MiljömålRiksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål som ska göraSverige mer ekologiskt hållbart. Målen ska vara uppfyllda till år 2025. Dettematiska tillägget bedöms inte medföra betydande påverkan på något avmålen. Här redovisas de för detta tematiska tillägg mest aktuellamiljömålen.Begränsad klimatpåverkanNy bebyggelse, oavsett var den tillkommer, bidrar i viss grad till ökadenergianvändning, trafik och transporter. Då den tillkommandebebyggelsen i kommunen är relativt begränsad och främst tillkommer ianslutning till befintlig bebyggelse och där tillgång finns till kollektivtrafikeller med möjlighet till samåkning bedöms inte miljömålet påverkasnämnvärt.Ingen övergödningHalterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativinverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald ellermöjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Medkomplettering/utbyggnad av befintlig bebyggelse skapas förutsättningar förgemensamma avloppslösningar som minskar utsläppet av övergödandeämnen. Eftersom Stora Aspen har dålig ekologisk status medges primärtinte några enskilda avloppslösningar kring sjön.Levande sjöar och vattendragSjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrikalivsmiljöer ska bevaras. Kring de sjöar som har dålig ekologisk status börenskilda avlopp för ny bebyggelse undvikas så långt det är möjligt.Eftersom ny bebyggelse tillkommer i anslutning till befintlig ökarmöjligheterna för att ordna fler gemensamma vatten- och avloppslösningar.Strandavsnitt med värdefulla livsmiljöer har inte tagits i anspråk som LISområden.Grundvatten av god kvalitetGrundvattnet ska bl.a. ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning.Med fler gemensamma avloppslösningar minskar utsläppet avövergödande och skadliga ämnen.Levande skogarSkogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddassamtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärdenoch sociala värden värnas. Flera av LIS-områdena finns utpekade iskogsmiljö men bedöms inte påverka målet nämnvärt då tillkommandebebyggelse är relativ begränsad och ingen värdefull skogsmark tas ianspråk.Ett rikt odlingslandskapOdlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktionoch livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiskamångfalden och kulturmiljön bevaras och stärks. Ett fåtal delområden finnsi odlingsmiljöer, men här ställs samtidigt krav på anpassning tilllandskapsbilden. Möjligheten att bygga i attraktiva lägen på landsbygdenkan också säkerställa att nya generationer vill ta över ansvaret att brukamarken i framtiden.35 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunGod bebyggd miljöStäder, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosamlivsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Ett ökatbefolkningsunderlag ger ett långsiktigt, ekonomiskt och personelltunderlag för servicefunktioner som på så vis stärks. Ett attraktivt boende ianslutning till befintlig bebyggelse ger bättre förutsättningar förutnyttjande av t.ex. infrastruktur i form vägar och kollektivtrafik jämförtmed ett utspritt boende.Ett rikt växt- och djurlivDen biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, förnuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemsamt deras funktioner och processer ska värnas. LIS-områdena tar inte ianspråk utpekade värdefulla områden för växt- och djurliv. Vid utpekandethar särskilt stor hänsyn tagits till att bevara goda livsvillkor för växt- ochdjurliv.Sociala och ekonomiska konsekvenserUtbyggnadsalternativ – planen genomförsLandsbygdsutveckling i strandnära lägen möjliggör för nya byggnader iattraktiva lägen vilket kan ge ökad inflyttning till kommunen. Ökadinflyttning leder till ökat skatte- och serviceunderlag. Det skulle även lockaFagerstabor att flytta från tätorten till landsbygden, då utbudet av boende iattraktiva strandnära lägen ökar. Det tematiska tillägget kan ge möjlighettill nya typer av boende och därav en annan typ av landsbygdutveckling änsom sker i Fagersta kommun idag då fritidsområden kan utvecklas till fastboende och eventuellt företagande. Tillägget kan leda till en utökning avturism- och rekreationsanläggningar i kommunen vilket bidrar positivt medarbetstillfällen, skatteintäkter och underlag för service.Nya invånare gynnar den sociala strukturen i kommunen och ger ett utökatunderlag för service så som kollektivtrafik och skolskjuts, vilketunderlättar boende på landsbygden. Ett ökat lansbygdsboende kan gekommunala kostnader för service, så som hemtjänst och skolskjuts. IFagersta kommun ligger skolorna i tätorten och det är kommunensskyldighet att ordna skolskjuts. De flesta av de utpekade LIS-områdenaligger i anslutning till befintliga skolskjutsrutter som körs med linjebussar.För några få områden, där få nya permanentboenden bedöms tillkomma,kommer skolskjuts att ske genom taxiresor. Detta innebär att kommunenfrämst får en ökad kostnad för busskort till skoleleverna, men att det dyrarealternativet – taxiresor – undviks i stor utsträckning. Diskussioner har förtsmed utbildningsförvaltningen om detta.På sikt stärks den kommunala ekonomin av att fler bor i kommunen.Förutsättningarna för en god kommunal service i hela kommunen ökar. Ettökat landsbygdsboende kan underhålla och förstärka underlaget för serviceså som kollektivtrafik, handel och turism. Kollektivtrafiken går idag på demest trafikerade vägarna runt Fagersta och med ett utökat underlag kan detbli fler rutter i framtiden. Där kollektiva transporter saknas eller ärbegränsade påverkas ungdomars, äldres och kvinnors rörlighet i störstutsträckning. Upprätthållande av kollektivtrafiken ger därför en socialtrygghet. Utbyggnad av LIS-områdena kan ge ekonomisk möjlighet attförbättra bristfällig infrastruktur och ordna gemensamma vatten- ochavloppslösningar där det idag finns enskilda lösningar. En utbyggnad avcykelvägar skulle kunna ske till de mer tätortsnära områdena, vilket skulleverka positivt på cykelpendlingen.Då det tematiska tillägget är en del av översiktsplanen kommer berördaintresseföreningar, organisationer och allmänhet få lämna synpunkterunder samråd och utställning och förhoppningsvis känna delaktighet i LISarbetet.Nollalternativ – planen genomförs inteNollalternativet innebär sannolikt att landsbygdsutvecklingen avstannar.Fagerstas folkmängd har under det senaste decenniet varit relativt stabil.Om så sker även i framtiden innebär det att det inte blir några stora socialaoch ekonomiska konsekvenser. Nollalternativet innebär oförändratekonomiskt läge för Fagersta kommun, möjligtvis att kommunen tapparinvånare och skatteintäkter även om en del flyttningsrörelser sker inomkommunen. De strandnära områden som kan bebyggas utanlandsbygdsutveckling som särskilt skäl kan komma att bli mer populära36 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunoch därav hårdare exploaterade än vad som föreslås i det tematiskatillägget.Underlaget för service så som kollektivtrafik, handel och turism kommeratt vara oförändrad, vilket inte kommer att leda till någon ytterligarelandsbygdsutveckling för kommunen. I de områden där det finnssamhällelig service finns risk för att den försvinner helt eller blir sämre.Kollektivtrafiken kommer troligen att vara oförändrad med risk förnedskärning. Den ekonomiska vinningen som skulle leda till förbättring avbristfällig infrastruktur och att ordna gemensamma vatten- ochavloppslösningar kommer inte att ske i lika stor utsträckning. Ettoförändrat landsbygdsboende ger inga ökade kostnader för kommunensservice, så som hemtjänst och annan service.Översvämningar, ras, skred och transport av farligt godsGenerellt är markstabiliteten god i de områden där marken utgörs av moräneller berg. Mark som sluttar kraftigare och utgörs av lera och silt är oftastgeotekniska riskområden, vilka bör utredas mer detaljerat införbyggnation. Flacka områden bestående av lera kan innebära god stabilitetberoende på typ av planerad bebyggelse, men bör ändå utredas närmareinför byggnation. Flera LIS-områden innefattar både partier med lera ochmorän, varför det kan få stor betydelse för stabiliteten vilken del avområdet som bebyggs.Flera av de utpekade LIS-områdena ligger i närheten av järnvägar medtransporter av farligt gods. Likaså berörs några få områden av risk föröversvämningar eller att en större kraftledning skär genom området. Iredovisningen av områdena omnämns de hälso- och säkerhetsaspekter somär aktuella för respektive område. Vidare utredningar med avseende påt.ex. geoteknik, ras- och skred, översvämningar, transporter av farligt godssamt närhet till kraftledningar bör lämpligen göras i samband med att ettområde detaljplaneläggs. Om ingen detaljplan krävs för en viss åtgärd fåristället krav på vidare utredningar ställas vid bygglovshandläggningen.7.1 Samlad bedömning av påverkan på strandskyddetssyftenEn utbyggnad av föreslagna LIS-områden medför vissa effekter på denallemansrättsliga tillgängligheten och på villkoren för djur- och växtliv. Deflesta LIS-områdena har pekats ut kring sjösystemet Åmänningen-Storaoch Lilla Aspen (Kolbäcksån) som är av riksintresse för friluftslivet ochkulturmiljövården. En avvägning måste göras för att säkerställa attstrandskyddets syften fortfarande upprätthålls liksom att riksintressenaskyddas mot påtaglig skada.En redovisning (se kartorna Tillgänglighet av stränder kring Strömsholmskanalmiljö) har gjorts av otillgängliga och potentiellt tillgängliga strändersamt viktiga punkter för rekreation och friluftsliv kring de delar avsjösystemet som berörs av de båda riskintressena. Redovisningen baseraspå platsbesök i de områden som utretts för LIS, ortofoton, övrigtkartmaterial med fastighetsuppgifter samt den strandinventering somtidigare gjorts för Åmänningen och Stora/Lilla Aspen. Kartan redovisarkvantiteten (mängden) tillgänglig/otillgänglig strand samt särskilt viktigastrandområden för rekreation/friluftslivet. Tillgängligheten ska tolkas sommöjligheten för allmänheten att beträda ett visst strandområde från landoch/eller vattnet. Befintlig bebyggelse nära stranden liksom vissajärnvägsbankar har klassats som otillgängliga.Under samrådet hämtades synpunkter in från bl.a. allmänheten, föreningaroch boende om vilka strandområden som är särskilt viktiga för utövandetav friluftsliv och rekreation liksom vilka stränder som upplevstillgängliga/otillgängliga. Redovisningen reviderades därefter utifråninkomna synpunkter. Ambitionen har varit att få fram ett underlag sombåde visar de kvantitativa och kvalitativa aspekterna av stränderna ochnyttjandet av dessa.Hur fri passage (enligt 7 kap 18f § Miljöbalken) kommer att säkerställaskring varje enskilt LIS-område redovisas inte i detta tematiska tillägg. Detär en fråga som bör prövas i det enskilda detaljplane- ellerbygglovsärendet. För vissa LIS-områden är detta en av de mestbetydelsefulla aspekterna att lösa för att överhuvudtaget kunna bygga där.37 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunOmråden med höga värden för djur- och växtliv har undantagits från attpekas ut som LIS-område. Vissa LIS-områden berör områden med relativthög allemansrättslig tillgänglighet. De allemansrättsliga värdena ska isådana områden ändå tillgodoses om byggnation ska kunna medges.Kvantitativa aspekterEnligt SCB finns det totalt 278 km strand i kommunen, räknat inklusivealla öar. Redovisningen i detta tematiska tillägg fokuserar, som tidigarenämnt, på Strömsholms kanalmiljö och den del av sjösystemet som berörsav de två riksintressena – en total strandsträcka på ca 131 km (se tabellnedan). Av denna sträcka är ca 104 km tillgänglig för allmänheten, varavca 10 km anses vara särskilt betydelsefulla för utövandet av friluftsliv ochrekreation. Resterande sträcka är redan idag otillgänglig för allmänhetenpga. t.ex. bostäder och övrig bebyggelse nära vattnet.Stränder idagLängd (km)Viktiga stränder 10,2LIS-områdenLIS-stränder (stränder somidag är tillgängliga/viktiga ochsom berörs av LIS-områden)varav område C3 som ej fårgöras otillgängligt förallmänhetenLängd (km)De föreslagna LIS-områdena upptar ca 3,6 procent strand av den totalastrandsträckan och ca 4,5 procent av de stränder som idag är tillgängligaför allmänheten (se tabell nedan). Tillsammans med redan otillgängligstrand upptar LIS-områdena ca 24,5 procent av den totala strandlängden.4,70,9Jämförelser Längd (km) Andel (%)Tillgängliga 93,6Otillgängliga 27,5Summa 131,3Utöver den strandsträcka som idag är otillgänglig för allmänheten (ca 27,5km) tar föreslagna LIS-områden i anspråk ytterligare ca 4,7 km (se tabellnedan). Betydande delar av LIS-områdena sammanfaller med de redanidag ianspråktagna strandområdena och tar på så vis relativt lite ”nystrand” i anspråk. I de 4,7 km ingår även område C3 där LIS-områdetendast medger enstaka åtgärder i mycket liten omfattning endast för attstödja friluftsliv och rekreation i området, t.ex. de nuvarande funktionernabadplats och småbåtshamn. Området får inte i någon utsträckning görasotillgängligt för allmänheten.LIS-stränder i jmf med allstrandLIS-stränder i jmf med idagtillgänglig strand (inkl. viktigstrand)LIS-stränder och idagotillgänglig strand i jmf med allstrand4,7 av 131,3 3,64,7 av 103,8 4,532,2 av 131,3 24,538 (46)

UlvsboKolarbynFagerstaA1FagerstaA3BjörsboA2B1Tillgänglighet av stränder kringStrömsholms kanalmiljö - västra delenHedkärraA4SjöhagenStora AspenViktiga stränder för friluftsliv/rekreationTillgängliga stränderOtiKöpmanhamnOtillgängliga stränderBostäder, sammanhängande bebyggelseA5B2Bostäder, enstaka bebyggelseVerksamheterTurismFriluftsliv/rekreationÅvestboBrandboB3Blandad markanvändningFramtida bostadsbebyggelse i ÖP 2007, efter föreslagna ändringarByggnadBebyggelseområdeOnsjö0 0,5 1 2 Kilometer

C4/B2EnnoraC1C2C3ÄngelsbergB3C5ÅmänningenDunshammarC6SörbyC7C8Tillgänglighet av stränder kringStrömsholms kanalmiljö - östra delenMellanängenViktiga stränder för friluftsliv/rekreationTillgängliga stränderOtillgängliga stränderBostäder, sammanhängande bebyggelseBostäder, enstaka bebyggelseVerksamheterTurismFriluftsliv/rekreationBlandad markanvändningFramtida bostadsbebyggelse i ÖP 2007, efter föreslagna ändringarByggnadBebyggelseområde0 0,5 1 2 Kilometer

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommunKvalitativa aspekterAv kartan Tillgänglighet av stränder kring Strömsholms kanalmiljöframgår vilka områden som allmänheten har pekat ut som särskiltbetydelsefulla för friluftsliv/rekreation. Det rör sig om allt från stränder inärheten av Fagersta tätort och mindre naturområden i bostadsområdenutanför tätorten till välanvända badplatser i kommunen och stränder iÄngelsbergs övärld.utsträckning genom det tematiska tillägget. Strandskyddets syften bedömskunna upprätthållas även i fortsättningen.De LIS-områden som har pekats ut i närheten av Fagersta tätort är få tillantalet och är av sådan karaktär att de kan anses påverka strandskyddetssyften i mycket låg grad. Område A1 (Andra sidan) är till stor del ett redanbebyggt bostadsområde. Detaljplanering kommer att ta hänsyn tillallmänhetens tillgänglighet i området liksom till kultur- och naturvärdena.Område A2 (Eskiln) är lämpligt endast för åtgärder som stödjer friluftslivoch rekreation. Området kommer i övervägande delar att behålla sinkaraktär som ett lågexploaterat friluftsområde med goda livsvillkor förväxt- och djurliv. Ny bebyggelse inom område A3 placeras främst påvattnet samt långt ifrån strandlinjen på land, näst intill utanförstrandskyddet. Som framgår av redovisningen av området skafriluftsvärdena prioriteras. Inget av LIS-områdena nära Fagersta tätortsammanfaller med de områden som allmänheten under samrådet pekade utsom särskilt viktiga för friluftsliv och rekreation.Sammanfattande bedömningAv tabellerna ovan framgår att LIS-områdena ianspråktar en relativt litendel av kommunens totala strandlängd. Flera av områdena är samtidigt aven sådan karaktär att allmänheten fortfarande har möjlighet att idka vissatyper av friluftsliv i delar av områdena, om än med vissa begränsningar.Flera av LIS-områdena kommer dessutom att möjliggöra större ellermindre gröna passager inom området, utöver den lagstadgade fria passagennärmast strandlinjen. Hur dessa gröna passager ska tillgodoses kommer attpreciseras i program- och/eller detaljplanehandlingar.Kommunen bedömer utifrån de förutsättningar som är kända idag attriksintressena för friluftsliv och kulturmiljövård påverkas i liten43 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommun7.2 BehovsbedömningÖversiktsplaner ska generellt alltid miljöbedömas enligt 4§ MKBförordningen,eftersom de möjliggör verksamheter som kan medförabetydande miljöpåverkan. Dock är effekterna av detta tematiska tilläggmycket mer begränsade än för kommuntäckande översiktsplaner. Förplaner som rör små områden på lokal nivå och för mindre ändringar avplaner, ska behovet av miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, såkallad behovsbedömning. Detta tematiska tillägg till översiktsplanen berörhela kommunen, men de enskilda områdena är små och effekternabegränsade.Behovsbedömningen ska avgöra om genomförandet av planen kan antasmedföra en betydande miljöpåverkan. Bedömningen ska göras enligt dekriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen. Av dessa kriterierframgår att ju mer detaljerad och styrande en plan är, desto mer påverkarden genomförandet och behovet av en miljöbedömning. Det tematiskatillägget ”Landsbygdsutveckling i strandnära lägen” är inte hårt styrande,utan lämnar öppet för utveckling av många områden. Ett annat kriterium ärom planen kan förväntas orsaka eller öka miljöproblem och sannolikhetenför att olika typer av miljöpåverkan ska inträffa. Genomförandet av planeninnebär möjligheter till nybyggnation på flera platser och möjligheter tillutvidgning av ett fåtal verksamheter. Den tillkommandebostadsbebyggelsen förväntas inte bli så omfattande att det orsakarmiljöproblem. De verksamheter som berörs är framförallt mindre turismochrekreationsanläggningar, vilka bedöms ha låg miljöpåverkan.Sammantaget bedöms inte planen orsaka betydande miljöpåverkan.Konsekvenserna av en översiktsplan ska framgå tydligt, enligt Plan- ochbygglagen. Om analysen av konsekvenserna visar på att planen kanmedföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning göras, som skainnehålla en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. De miljökonsekvensersom kan uppstå är översiktligt analyserade i detta kapitel och anses inte idetta skede vara så betydande att någon miljökonsekvensbeskrivning(MKB) behöver upprättas. I samband med upprättande av enskildadetaljplaner för t.ex. ett tillkommande bostadsområde eller en verksamhetfår en ny bedömning göras om åtgärden kan riskera att leda till enbetydande miljöpåverkan.8. ARBETSPROCESS OCHPROJEKTORGANISATIONTidplanSamråd Januari-mars 2011Utställning Juni-september 2011Antagande November 2011StyrgruppAnna KuylenstiernaEva WidergrenHarold NilssonAnders KilströmAnette Erikssonmiljö- och byggnadschefplan- och byggchefförbundschef NVKkanslichef Fagersta kommunoperativ chef TillväxtgruppenArbetsgruppIsak Jakobsson projektledare/planingenjörSofia Anesäter praktikant/fysisk planerare (t.o.m. december 2010)Peter Klintberg strandskyddshandläggareKenneth Wester utredningsingenjör NVKKristoffer Jasinski kommunekolog NVKTill arbetsgruppen har även referenspersoner knutits. Dessa är tjänstemänfrån ovanstående liksom andra förvaltningar.44 (46)

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Fagersta kommun9. KÄLLORI arbetet med framtagandet av det tematiska tillägget har bl.a.följande källor nyttjats:Glesbygdsverket (2008) Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andraländerLänsstyrelsen i Västmanland (2007) RUP- Regionalt utvecklingsprogramför Västmanlands län 2007-2020Länsstyrelsen i Västmanland (2010) Länsplan för regionaltransportstruktur för Västmanlands län 2010-2021Miljö- och jordbruksutskottet (2008/09) Strandskyddet och utvecklingen avlandsbygden med mera, 2008/09: MJU13Naturvårdsverket, Boverket (2009) Strandskydd- en vägledning förplanering och prövning, Handbok 2009:4Regeringen (2008) Proposition 2008/09:119, Strandskyddet ochutvecklingen av landsbygdenSCB (2010) Fagersta kommunfaktaDet tematiska tillägget är även grundat på de underlag som Fagerstakommun tidigare har arbetat fram:- Stränder i Fagersta: en inventering av områden inomstrandskyddet vid sjöarna Stora och Lilla Aspen samt Åmänningeni Fagersta kommun, skriven av Celina Fällbom- Landskapsanalys över Avesta, Fagersta och Norbergs kommun- Projekt för landsbygdsutveckling Fagersta kommun- Naturvårdsprogram för Fagersta kommunRegionalt underlagsmaterial (RUM) m.m. har hämtats från:- Länsstyrelsen- Riksantikvarieämbetet- Jordbruksverket- Naturvårdsverket- Skogsstyrelsen- SMHI- SGUFoton:Framsida, överst: L&L Flygbildteknik ABFramsida, de två nedersta: Sofia Anesäter45 (46)

Västmanland-Dalarnamiljö- och byggförvaltning774 81 Avestatel. 0226-64 54 54, 64 55 57miljo-bygg@avesta.se