Text: Inger M HäggströmDe druvor som används för vinframställning kommer till99,9 % från arten Vitis Vinifera. Viniferas ursprung trosligga i Transkaukasien, sydost om Svarta Havet. Denvilda slingerväxten bar druvklasar, vars söta druvoruppskattades av både folk och fä. Det finns arkeologiska fynd somvisar att vin gjordes i de trakterna redan för ca 7 000 år sedan.Man lärde sig så småningom att ”tämja” de vilda vinrankorna.Beskärning av de långa rankorna till meterhög buske gav vinermed mer smak, vissa jordmåner och klimat gav bättre viner.Vinifera muterar lätt. Det betyder att en moderplanta kan geupphov till avkomlingar med andra smakegenskaper. Odlarnavalde då ut de enskilda plantor som gav viner med särskiltuppskattad smak. Planturval, jordmåner och klimat gav medtiden olika, individuella druvsorter som givetvis fick namn.I början så enkla som” vår egen sort” och ”grannbyns sort”. Mankan säga att det är människan som skapat alla de olika druvsortersom i dag används för vin.Fackböckerna säger att det finns cirka 10 000 olika VitisViniferasorter, men ungefär 1 000 odlas kommersiellt för vin. Ettfåtal odlas i de flesta vinområdena i världen. De brukar kallasinternationella druvsorter i vinböcker och tidningar. Exempel pådem är Chardonnay, Pinot Noir och Cabernet Sauvignon. Nedanhittar du ett antal av dem under rubriken Klassiska druvor. Detligger också mode i vin och vinodling. Vinodlare är numera öppnaför experiment med andra sorter än farfar odlade. Gamla sorterblir också ”återupptäckta” och trendiga. Några av dem återfinnerdu under rubrikerna Trenddruvor och Bubblare.KLASSISKA DRUVORCabernet SauvignonBlå druva. Ger viner med mörk färg, påtaglig strävhet och mycketfruktsyror. Doft och smak av svarta vinbär, jordkällare ellercigarrlåda. I viner från Kalifornien och Australien finns ofta tonav pepparmynta eller eucalyptus.Passar till: Mörkt kött, som entrecôte, tournedos, pepparstek,grytstekt vilt med smakrika tillbehör, fågel som anka, ripa ellergås. Lammstek med vitlök och rosmarin.ChardonnayVitvinsdruva. Ursprung Bourgogne (Frankrike). Odlas i de flestavinländer. Oftast torra, fylliga, ganska torra och alkoholstarkaviner. Har oftare en kraftigare gul färg än andra vitviner. Intesärskilt aromatiskt. Doften varierar med ursprunget: Äpplen(Chablis), melon (Maconnais), smör, smörkola (fatlagrade viner).Passar till: Kraftigare fiskrätter, rätter av ljust kött med krämigsås, smakrika skaldjursrätter.Grenache/GarnachaBlå druva. Ger viner som varierar från medelfylliga, lättdrucknaviner till fylliga viner som kan lagras 4–5 år och mer. Medeldjupfärg, frisk smak med mjuk/medelkraftig strävhet. Aromer avörtkryddor, som timjan, oregano liksom mörka bär. Blandas oftamed andra druvor, t ex Tempranillo eller Syrah. Känt från bl asödra Rhônedalen, liksom Aragon och Rioja i Spanien.Passar till: Smakrika, vegetarisk grytor, grillat lamm, rätter pårådjur, renkalv, vildsvin med mustiga tillbehör.MerlotBlå druva. Viner med rätt kraftig färg, bra fruktsyror, men inte såhög strävhet. Oftast medelfylliga. Unga viner har tydlig korintdoft,mogna viner doftar, på ett angenämt sätt, kompost ellerstall. Klassisk i Bordeaux. Stora arealer i Italien, Rumänien ochBulgarien. Odlas också i bl a Australien, Chile och Kalifornien.Passar till: Stilen avgör, men generellt ett bra vin till smakrikapastarätter, olika kötträtter, kraftigare fågelrätter och ostar.MuskatMuskatdruvorna är en hel familj med många olika individer.Smakar kryddigt, är söta och goda att äta direkt. Finast är Muscatà Petit Grains (Muscat Frontignan). Muscatdruvor är oftast basenför söta starkviner. Eller blir russin. I Piemonte, strax söder omTurin, gör man Moscato d’Asti och Asti, fräscha, muskatsmakandeviner med låg alkoholstyrka. Perfekta till sommarens färskabär eller som uppfriskande sommardrink.NebbioloBlå druva. Fylliga, alkoholstarka viner, med mycket tanniner ochfruktsyror. Vinner på lagring. I doften kan man hitta violer, rosoroch tjära, ibland doften av vit tryffel.De klassiska nebbiolovinerna kommer från Barolo ochBarba<strong>res</strong>co i norra Italien. Testas numera också bl a i Chile ochKalifornien.Passar till: Rätter av välhängt vilt, rätter av mörkt kött med svampoch smakrik sås, T-bonestek, risotto med svamp eller risotto,pasta med mustig ragu. Parmesanost.Pinot NoirBlå druva som ger viner med rätt ljus, röd färg, medelfylliga–fylliga, med friska syror och inte så mycket strävhet. Unga vinerhar antydan av röda bär (hallon, jordgubbar) eller plommon.Mogna viner doftar kryddigt (”mjuk, brun pepparkaka”) eller hartoner av svamp. Höga kvaliteter kommer från Bourgogne iFrankrike och Kalifornien, samt vissa producenter i Chile.Passar till: Fågel av olika slag, såväl i gryta som stekt, olika rätterav mörkt kött (nöt, vilt).110
RieslingVitvinsdruva. Varierar från lätta till fylliga, från torra viner tillsöta viner. Typiskt är frisk syra.Unga rieslingviner är bleka och aromatiska, rätt lika SauvignonBlancviner, men är mer smakrika och komplexa. Ibland fördoften tanken till bensin, på ett positivt sätt. Sötare viner hararomer av honung och blommor.Passar till: Ursprung och stil avgör om valet blir lätta skaldjursochfiskrätter, rökt lax, kinesiska rätter, avokado med räkor, m m.Sangiovese/PrugnoloBlå druva. Ger viner som varierar från lätta viner att dricka ungatill smakrika, fylligare viner som kräver fatlagring. Mycket högandel fruktsyra, garvsyrehalten hög, vilket kan ge äppelkärnsbittereftersmak på positivt sätt. Aromer av körsbär, tobak, viol.Passar till: Träkolsgrillat kött, dito kyckling, pärlhöna och annanfågel. Charkuterier, kraftiga pastarätter. Parmesanost.Italiens mest odlade druva, med hemort i Toskana (bl aChianti, Chianti Classico, Brunello) och Emilien-Romagna.Trenddruva i Chile, Kalifornien och Argentina.Sauvignon BlancVitvinsdruva. Torra, lätta till medelfylliga viner med frisk syraoch blek färg. Doften är mycket aromatisk, påminner omsvartvinbärsblad, krusbär, gröna äpplen. Nya Zeelands SB kandofta burk-sparris.Merparten av SB-viner kommer från Frankrike; Chile, Kalifornienoch Nya Zeeland är andra områden.Passar till: Aperitif, skaldjur (naturella), lätta fisk- och skaldjursrätter,lättare kallskuret, getostar.Syrah/ShirazBlå druva. Ger fylliga viner med strävhet och mycket mörk färg.Hos unga viner kan man hitta doft av mörka bär som mullbäreller björnbär, tjära eller gummi, ibland nymald peppar, lagerbladoch örtkryddor. Viner från franska Rhônedalen har särskilttydligt denna karaktär av peppar, mullbär och tjära, medan vinerfrån Australien är mjukare och har tydligt karaktär av mörka bär.Passar till: Mustiga rätter av välhängt nötkött eller vilt.Tempranillo/Tinta Pais/Cencibel/Tinto FinoBlå druva. Ger medelfylliga-fylliga, mörka viner med brafruktsyror och medelstor strävhet. Hos unga viner hittar mantoner av röda bär och örter; med fatlagring tillkommer aromersom vanilj, läder, tobak och kryddor. Den klassiska druvan förRiojavinerna!Passar till: Grillat lamm, spädgris, harsadel, anka och gås,kalvstek med gräddig sås, för att nämna några.TRENDDRUVORAlbariñoVitvinsdruva. Ger torra, mycket friska viner med mineraler ismaken.Odlas i Galicien i nordvästra Spanien. Mycket trendig!Passar till skaldjur naturell, lätta fisk- och skaldjursrätter.BarberaBlå druva. Ger medelfylliga viner med mycket mörk blåröd färgsom unga, mycket hög fruktsyra och aromer av örter, blåbär ochkörsbär. Italiens mest odlade druva. Trendig i Kalifornien,Argentina och andra länder i Nord- och Sydamerika.Passar till: Pasta med köttragu, kallskuret, robusta rätter av vilteller nöt, liksom bl a griskött stekt på låg värme.CarmenèreBlå druva. Medelfylliga, relativt sträva viner med fruktig stil. Iaromerna hittar man plommon, svartvinbär, tobak och, ibland,grön paprika. Mogna viner har nyanser av skogssvamp. NumeraChiles blå signaturdruva, medan den i ”hemområdet” Bordeaux ärnäst intill borta.Passar till: Olika rätter av lättare vilt, gris och nöt, gärna med frästsvamp eller svampsås.Chenin BlancVitvinsdruva. Från torra till högklassiga söta viner. I allmänhetpåtagligt frisk smak. Aromen är mycket personlig: Honung, vitablommor, aprikoser och fuktig halm. Ger ofta en eftersmak avsötma även om vinet är helt torrt. Loire i Frankrike, Kalifornienoch Sydafrika särskilt kända för Chenin Blancviner.Passar till: Skaldjur som pilgrimsmusslor, eleganta fisk- ochskaldjursrätter.GodelloVitvinsdruva. Odlas i nordöstra Spanien (Valdeorras). Torra,medelfylliga–fylliga vitviner med mineralton. Aromrika: Persika,aprikos, grapefrukt, citronskal, ängsblommar, allt i fin balans.Passar till: Naturella skaldjur, eleganta fisk- och skaldjursrätter,lätta kötträtter.Grüner VeltlinerVitvinsdruva. Blekt grön färg, torra, friska lätta–medelfylligaviner med toner av grapefrukt, gröna äpplen och nymaldvitpeppar. Österrike står som hem för druvan!Passar till: Fisk, skaldjur, lätta kötträtter, kyckling, mildagrönsaksrätter.111