Risken för Compassion Fatigue hos sjuksköterskor vid Akademiska ...

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskapVårdvetenskap”Risken för Compassion Fatigue hos sjuksköterskor vidAkademiska universitetssjukhuset”Författare :Sofia HallströmSamuel PossnertExamensarbeteVårdvetenskap 15 hpSjuksköterskeprogrammet 180 hpVT 2010Handledare:Barbro WadenstenExaminator:Birgitta Edlund

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka risken för Compassion Fatique hossjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Compassion Fatigue är då en personsom konsekvens av sitt empatiska engagemang gentemot en annan person blir emotionelltutmattad. En enkätstudie bland psykiatrisjuksköterskor och sjuksköterskor inom densomatiska vården gjordes, dessa jämfördes i avseende på Compassion Fatique-risk.Huvudresultatet tyder på att nästan en fjärdedel av sjuksköterskorna som grupp är iriskzonen för att utveckla Compassion Fatique och att närmare 40 % av alla deltagare var iriskzonen för att utveckla utbrändhet. 21,9 % låg under referensvärdet för CompassionSatisfaction, vilket innebär att man ej känner sig tillfredställd med sin arbetssituation.Risken för Compassion Fatigue och utbrändhet var lika för de båda grupperna, men värdetpå Compassion Satisfaction skilde sig och var lägst bland psykiatrisjuksköterskorna. Detfinns dock ingen signifikant skillnad mellan psykiatrisjuksköterskorna eller desjuksköterskor som arbetade inom somatiken gällande risk för Compassion Fatique, risk förutbrändhet eller Compassion Satisfaction. Både sjuksköterskor inom den somatiska ochpsykiatriska vården vid Akademiska universitessjukhuset i Uppsala visar tecken påCompassion Fatique och utbrändhet. I studien kunde även ett samband mellan utbrändhetoch Compassion Fatigue påvisas.Nyckelord: Compassion Fatigue, empati, secondary traumatic stress, CompassionSatisfaction, Utbrändhet.

SummaryThe Aim of this study was to investigate the risk of having Compassion Fatique as a nurseworking at the Uppsala University hospital in Sweden. Compassion Fatigue is a state whena person due to emphatic engagement in another person, is himself experience emotionaldifficulties. A questionaire was made, comparing nurses in the field of psychiatric andsomatic healthcare, which analyzed in means of difference between Compassion Fatiquerisk.The result indicates that almost one of every fourth nurse of the sample is in risk ofhaving Compassion Fatique and about 40 percent were in risk of having or developingburnout. Meanwhile 21,9 percent were under the reference score for compassionsatisfaction, this means that a person is not fully satisfied with their worksituation. Therewere no significant difference between the two groups of nurses in the scores CompassionFatique risk, Compassion Satisfaction and burnout. Both the groups, in almost the samedegree, is showing signs of Compassion Fatique, while the scores for burnout andCompassion Satisfaction showed some difference in prevalence. The study showed asignificant correlation between the scores of Compassion Fatigue and burnout.Keywords: Compassion Fatigue, empathy, secondary traumatic stress, CompassionSatisfaction, burnout.

INNEHÅLLSFÖRETECKNING1. Inledning……………………………………………………………. 11.1. Empati…………………………………………………….... 11.2. Definitioner………………………………………………... 31.3. Instrument………………………………………………….. 61.4. Compassion Fatique -studier………………………………. 61.5. Skyddande faktorer………………………………………… 81.6. Problemformulering………………………………………... 91.7. Syfte………………………………………………………... 101.8. Frågeställningar……………………………………………. 102. Metod………………………………………………………………… 102.1. Design…………………………………………………….... 102.2. Undersökningsgrupp……………………………………….. 102.3. Urval……………………………………………………….. 112.4. Datainsamlingsmetod……………………………………… 112.5. Tillvägagångssätt………………………………………….. 122.6. Etiska aspekter.……….……………………………………. 122.7. Dataanalys…….……………………………………………. 133. Resultat……………………………………………………………… 133.1. Deskriptiv data ……………………………………………. 133.2. Risk att utveckla CF och utbrändhet samt värde på CS församtliga sjuksköterskor.……………………………………. 133.3. Risk att utveckla CF och utbrändhet samt värde på CS försjuksköterskor inom somatiken…………………………….. 153.4. Risk att utveckla CF och utbrändhet samt värde på CSsjuksköterskor inom psykiatrin.……………………………. 153.5. Skillnad gällande risk för CF, utbrändhet samt värde påCS mellan sjuksköterskor verksamma mellan de olikavårdinriktningarna somatik och psykiatri…………….…… 164. Diskussion………………………………………………………….. 174.1. Resultatdiskussion ………………………………………… 174.2. Metoddiskussion ………………………………………….. 214.3. Åtgärder för att minska risken för compassion fatique …. 224.4. Förslag till ytterligare studier……………………………… 234.5. Slutsats…………………………………………………….. 235. Referenslista………………………………………………………… 24Bilaga nr.1 InfobrevBilaga nr.2 Svenska översättningen av enkäten Professional Quality of life scale (PROQL)Bilaga nr.3 Tillstånd att översätta Professional Quality of life scale (PROQL)

1. INLEDNING1.1 EmpatiI Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor beskrivs att följande förmågorär viktiga: att kunna stödja patienterna och närstående, liksom att ha förmågan attkommunicera med patienter, närstående, personal och andra på ett respektfullt, lyhört ochempatiskt sätt (Socialstyrelsen, 2005).Detta innebär således att förmågan att kunna erbjuda ett empatiskt stöd ses som enkvalitet som en legitimerad sjuksköterska förväntas besitta. Empati beskrivs som enförmåga till inlevelse i andra människors känslor (Svenska akademin, 1998). En vidgadförklaring av empati är att ha en känslighet att förstå en annan persons känslor liksom attkunna kommunicera denna förståelse med ett språk anpassat för klientens känsloläge (Sabo,2006). Empati beskrivs i annan litteratur vara en viktig del att utveckla i en relation för attkunna förstå patientens situation (Baranowsky, 2002).Traditionellt har patientens reaktioner av bemötandet i vårdsituationen, setts somobetydliga. Om bemötandet ej var tillfredställande, förklarades detta utifrån patientens”patologi”, hela ansvaret lades således på patienten. Enligt holm, 2001 visar litteratur på hurman historiskt har sett på bemötande av patienten. Här beskrivs hur vårdgivaren inte fårblanda in det ”privata” i sin yrkesroll, man ska vara saklig och hålla en viss distans. Skriftersom dessa har lett till missuppfattningar om hur man skall agera i mötet med patienten. Tillexempel att vårdpersonal ej får visa känslor eller att man ska vara opersonlig i mötet medpatienten. Sådana uppfattningar och förhållningssätt florerar fortfarande inom vårdyrket(Holm, 2001). Då synen på patienten har förändrats, förändras med nödvändighet ävensynen på rollen som vårdgivare (Holm, 2001; Sabo, 2006).Vanligt förekommande inom vårdyrket idag är att tala om en ”professionellhållning” för att beskriva av hur man på bästa sätt förhåller sig i mötet med patienten.Professionell hållning innebär en ständig strävan att i yrkesutövandet styras av det som – påkort och lång sikt – gagnar patienten, inte av de egna behoven, känslorna och impulserna.Detta innebär att visa respekt, intresse, värme, medmänsklighet, empati och ett personligtbemötande. Kvaliteter hos en person att kunna förstå och underlätta umgänget med enannan brukar populärt kallas för EQ (Emotionell Qualities ) eller social kompetens.1

På ett antal vårdutbildningar på vissa orter, såsom vid läkarprogrammet ochpsykologprogrammet, finns idag förutom urval utifrån formella meriter, även en bedömningav personlig lämplighet. Studier visar att förmågan att tolka och förstå patientenskänslouttryck under utbildningens gång snarare försämras än stärks. Detta sker via deförebilder som den studerande kommer i kontakt med under utbildningen, lärare,handledare, men även de attityder som kurskamrater och övrig vårdpersonal har enpåverkan. Det har visat sig vanligt att den studerande genomgår en affektionsisolering ochen känslomässig distansering. Detta är till en viss grad en nödvändighet, men iöverdrivenhet blir det en begränsning för vårdgivaren i sin uppgift att vårda patienten(Holm, 2001).I det professionella mötet med patienten uppstår komplicerade processer både ipatienten och i vårdgivaren. I dessa processer kan olika önskningar, förväntningar, rädsloroch attityder aktiveras hos de bägge parterna. Dessa känslor kan uppstå på rationella ellericke rationella plan, medvetna eller omedvetna plan. Dessa processer som aktiverats kanresultera i överföring eller motöverföring mellan patienten och vårdgivaren. Med överföringmenas de känslor som uppstår hos patienten i samband med mötet med vårdgivaren.Motöverföring, även kallat countertransference inom psykoterapi (Busch, 2009), är dåvårdgivaren blir hindrad att förstå patienten på grund av inre konflikter hos vårdgivaren(Holm, 2001).Projektiv identifikation är en term som beskriver ett vanligt sätt att reagera hospatienten som har en känsla som denne ej kan acceptera, till exempel ångest. Patientenframkallar då omedvetet en känsla hos vårdgivaren som överensstämmer med den egna. Ensådan situation ställer höga krav på att vårdaren inte lämnar den professionella hållningenoch inte agerar ut de egna känslorna (Holm, 2001). En orsak till att patienten reagerar medrädsla i vårdsituationen nämns vara att vi i samhället idag har en bild av oss själva somoberoende, självständiga och att vi ständigt har kontroll över våra liv. Dennasjälvuppfattning kommer i konflikt med vårdsituationen då patienten kan uppleva sigförlora kontrollen liksom upplever sig vara i underläge. Detta i samband med att vara iberoendeställning till vårdgivaren (Höglund, 2005).2

Joinson beskrev även att sjuksköterskor som är empatiska och omtänksamma personer löperen risk att absorbera den traumatiska stressen som patienterna upplever (Joinson, 1992).CF kan definieras som beteenden och känslor som resulterar från vetskapen om entraumatisk händelse upplevd av en annan människa – det vill säga stressen som uppkommersom en naturlig och ofrånkomlig konsekvens av att hjälpa eller vilja hjälpa en traumatiseradeller lidande person (Figley, 1995; Sabo, 2006; Busch, 2009; Bourassa, 2009). Figley(1995) uttrycker det också som ”kostnaden av att vårda”. Sabo (2001) uttrycker en rädslaför att vi skulle vara på väg att patologisera en naturlig kvalitet och en del av grunden iomvårdnadsarbetet. Författaren beskriver omvårdnaden som ett tvåeggat svärd, med vilketvi genom själva utförande kan skada oss själva. Yrkesverksamma som lyssnar till patientersberättelser av rädsla, smärta och lidande, kan känna liknande rädsla, smärta och lidandegenom deras empatiska engagemang (Figley, 1995). Samtidigt beskrivs att graden avkänslighet hos vårdgivaren både utgör möjligheten att erbjuda empatiskt stöd och innebär enökad risk att drabbas av CF (Bourassa, 2009). Det empatiska engagemanget hos vårdgivarenär den primära anledningen till att den traumatiska stressen kan överföras från patient tillvårdgivare (Figley, 1995).De symtom för CF som beskrivs i studier är exempelvis: ångestkänslor, emotionellavflackning, mardrömmar, sorg, ilska, kronisk trötthet, irritation, social isolering,minnesstörningar, huvudvärk, negativ självkänsla, undvikande av patienter ochalkoholmissbruk (Najjar et al, 2007; Bourassa, 2009; Figley, 1995). Dessa symtom måstefinnas under minst en månads tid innan de kan klassificeras som CF (Bourassa, 2009).Andra symtom på CF är att ha mindre glädje av tidigare mycket uppskattade aktiviteter,distansering från vänner och ifrågasättande av meningen och syftet med livet (Sinclair &Hamill, 2007).Ovanstående symtom är i stort väl överensstämmande med de symtom som iDiagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM IV) beskrivs förposttraumatiskt stress syndrom (Sabo, 2006). I DSM 4 beskrivs att professioner somkommer i kontakt med en traumatiserad själva kan bli traumatiserade (Bourassa, 2009;Collins & Long, 2003) CF är relaterat till Post traumatisk stress syndrom (PTSD),4

men skiljer sig genom att vid CF så är individen exponerad för den traumatiserade personenoch inte händelsen i sig (Najjar et al, 2009; Dominguez-gomez et al, 2009). Det räckersåledes med vetskapen om en traumatisk händelse för att drabbas av CF (Bourassa, 2009).Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) beskrivs i DSM IV som att personen har varitutsatt för en traumatisk händelse där personen upplevde, bevittnade eller konfronteradesmed en händelse som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egeneller andras fysiska integritet. Personen reagerade då med intensiv rädsla, hjälplöshet ellerskräck (Herlofson & Landqvist, 2002). Innehållet i diagnosen PTSD innebär att man intesjälv behöver vara utsatt för traumat. Från 1994 gjordes ett tillägg i DSM IV, så att det kanutläsas att livshotande sjukdomar kan orsaka PTSD, därmed kan också utläsas att de somvårdar patienter med livshotande sjukdomar kan utveckla CF (Sinclair & Hamill, 2007).Secondary traumatic stress (STS) eller på svenska sekundärtraumatisk stress och CFär två identiska termer (Figley, 1995). Figley tog fram begreppet STS utifrån de kriteriersom baserades på DSM IV kriterierna för PTSD. Begreppet PTSD kan enligt Figley (1995)verka missledande då alla stressreaktion per definition sker postumt. Ett merverklighetsrelaterande begrepp vore primary traumatic stress disorder, vilket även lättareskulle kunna relateras till secondary traumatic stress disorder. Figley har sedan gått över tillatt istället använda begreppet CF (Craig, 2009).Andra begrepp som kan betraktas som likvärdiga med CF är: ”secondaryvictimization”, ”secondary survivor”, ”compassion stress” och ”vicarious tramatization”(Figley, 2002). Det finns även ett antal termer som överlappar och/eller är närbesläktademed CF såsom till exempel ”savior syndrom”, ”countertransference” och ”utbrändhet”(Figley, 1995). Varav alla termer inte har översatts till svenska på ett tillfredställande sätt. Inyligen publicerade studier har författarna försökt att göra gränsdragning mellan vicarioustrauma (vilket skulle involvera kognitiva svårigheter) och STS eller CF (som skulleinvolvera socioemotionella symtom), medan de flesta studier inte gör någon åtskillnadbegreppen emellan (Craig, 2009). Begreppet CF är det begrepp som tillfrågadeyrkesverksamma inom vården själva tycker bäst beskriver det ovan identifierade fenomenet.Detta då CF ansågs bättre innefatta orsaken och manifestationerna för tillståndet (Figley,1995).5

CF är även relaterat till men skiljer sig också från utbrändhet (Bourassa, 2009; Dominguez-Gomez et al, 2009; Sabo, 2006). Utbrändhet beskrivs som en process där den professionellaattityden och beteendet förändras negativt relaterat till arbetsbörda i form av frustration,maktlöshetskänsla och oförmåga att uppnå de mål som arbetet innebär (Sabo, 2006). Iskillnad till utbrändhet behöver exponeringen vid CF inte nödvändigtvis vara långvarig föratt bli ett problem, utan CF kan uppstå genom att endast varit i kontakt med en enda personsom varit med om en traumatisk händelse (Bourassa, 2009). I längden kan CF leda tillutbrändhet (Bourassa, 2009; Dominguez-Gomez et al, 2009). CF är en konsekvens avvårdandet medan utbrändhet till större del är orsakat av arbetsmiljön. Närvaro av utbrändhetökar risken att en person utvecklar CF (Sabo, 2006).1.3 InstrumentDet finns få undersökningar som gjorts om välmåendet hos vårdgivare i jämförelse med destudier som gjorts kring patienternas välmående (Adkinson & Frank, 2005; Imai, 2004;Bourassa, 2009; Sabo, 2004). Det finns flera olika tester som mäter graden av utbrändhetsåsom Impact of Event Scale, Breif Symtom Inventory, Penn inventory of PTSD och Traumasymtom Checklist 40 (Sabo, 2005). Det mest frekvent använda testet för att identifiera CFhar varit Compassion satisfaction fatigue selftest (CSF), vilket senare har reviderats till denmer kompakta Professional Quality of life scale (PROQL) från 60 till 30 frågor (HudnallStamm, 2005). PROQL-skalan togs fram utifrån 1000 testpersoner från ett flertal studier föratt få fram de starkaste och mest uttömmande frågorna. PROQL-skalan visar förutom riskenför CF även på densamma för utbrändhet, liksom tecken på Compassion Satisfaction (CS)(Hudnall Stamm, 2005). Compassion Satisfaction beskrivs som känslan av tillfredställelse iatt kunna utföra ett bra och effektivt arbete (Figley, 1995; Craig, 2009).1.4 Compassion fatique – StudierDet finns ingen bevisad koppling mellan risken att utveckla CF och kön, ålder, etnicitet ochgrad av utbildning. Det finns däremot ett starkt samband mellan tidigare erfarenhet avtrauma och risken för att drabbas av CF (Bourassa, 2009). Långa perioder av vistelse i enmiljö med hög stressnivå med låg bemanning och bristande stöd från ledning och kolleger,6

leder till att sjuksköterskan ständigt befinner sig i ett alert tillstånd och i isolering. Dettaleder i förlängningen till fysisk och mental utmattning. Sjuksköterskor som är idealistiska,högmotiverade och starkt engagerade har visat sig tillhöra en högriskgrupp för att drabbasav utbrändhet och CF (Busch, 2009).Enligt en studie av vårdpersonal som jobbade med utsatta barn, uppvisade 50 % avdeltagarna höga eller mycket höga tecken på CF. Studiens resultat visar även på att högarbetsbörda i kombination med dåligt socialt stöd, ökar förekomsten av tecken på CF(DePanfilis, 2006).I en studie om sjuksköterskor som arbetar med barn med kroniska sjukdomarframkommer det att extrem trötthet och brist på energi var nyckelindikatorerna för CF.Symptomen på CF var liknande de som beskrivs för utbrändhet. Författarna beskrev bådeutlösande faktorer till CF och utbrändhet, men även copingstrategier för att hantera ochförebygga CF och utbrändhet. Sjuksköterskorna identifierade 32 olika utlösande faktorer, deflesta var arbetsrelaterade, som till exempel för stor arbetsbörda, vilket resulterade i attvårdpersonalen ej kunde känna tillfredställelse av sitt arbete. Denna specifika triggerbeskrevs av 60 % av sjuksköterskorna (Maytum, Bielski Heiman & Garwick, 2004).Socialarbetare som drabbats av CF hade en större benägenhet till att dra sig undanfrån sina vänner, familj och kolleger, detta till följd av en minskad tillgång till sina egnakänslor (Bourassa, 2009). I en komparativ studie jämförande akutsjuksköterskor ochsocialarbetare, framkom att risk för CF förkom hos 85 % av deltagarna och uppfyllandet förCF-kriterierna var högre hos sjuksköterskorna än hos socialarbetarna (33 % mot 15 %).Författaren till studien resonerar kring om det fanns bättre copingstrategier tillgängliga försocialarbetarna, medan de eventuellt saknades hos sjuksköterskorna (Dominguez-gomez,2009). En person som själv har upplevt ett liknande trauma som patienten den vårdarupplever, löper en större risk för att utveckla CF (Bourassa, 2009). De sjuksköterskor som istörre utsträckning kunde tänka sig eller uttryckte en vilja att byta arbetsplats eller yrke,visade upp större frekvens av CF (Happell, 2003).Ett samband har uppmärksammats mellan graden av tillfredställelse avinformationen till patienten och graden av utbrändhet mellan två kontrollgrupper beståendeav rättsmedicinska psykiatrisjuksköterskor och allmänpraktiserande psykiatrisjuksköterskor.7

Där de rättsmedicinska psykiatrisjuksköterskorna som upplevde större tillfredställelse medsin information till patienten, visade mindre tecken på utbrändhet. Detta strider mot denallmänna uppfattningen om att det rättsmedicinska arbetet skulle vara mer påfrestande ändet allmänpsykiatriska (Happell, 2003). Denna studie visar på att det inte alltid är de tillsynes mest påfrestande jobben som är det.En studie utförd i Japan visade att 50 % av 858 psykiatrisjuksköterskoruppfyllde kriterierna för utbrändhet. De grupper som fick lägst poäng i undersökningen varde i åldersgrupperna 30 år och över 50 år, där fler poäng innebär högre risk för utbrändhet(Imai, 2004).Det har uppmärksammats ett samband mellan mängden övertid och graden avutbrändhet. Där de sjuksköterskor som tvingas jobba mer övertid, uppvisar större frekvensav utbrändhet (Imai, 2004; McNeely, 2005). Detta indikerar att desto längre tid manexponeras, desto mer symtom får man (Bourassa, 2009; Lauvrud, 2009). Detta harframkommit både i studier av kvinnliga terapeuter liksom hjälparbetare i samband medhjälparbetet vid 11:e september-attacken (Bourassa, 2009).Undersökningar har visat att organisatoriska faktorer påverkar risken för utbrändhet,så som arbetsplatsen, arbetsbörda och rollfördelning i arbetsgruppen (Imai, Nakao, Suchiya,Kuroda, Katoh, 2004; Busch, 2009).En studie där PROQL-skalan användes visade att det fanns flera faktorer som ökaderisken att drabbas av utbrändhet. Utbrändhet drabbade oftare yngre personer, de som hadeavsaknad av traumaträning, de som hanterade ett flertal patienter med PTSD, de som varotåliga personer, liksom att inte jobba efter ett evidensstyrkt arbetssätt (Craig, 2009).1.5. Skyddande faktorerNyligen utförda studier visar på att graden CF minskar och graden CS ökar då terapeuterfått specialträning i traumahantering. Studier visar även på hur kvinnliga terapeuterupplever fler positiva effekter av sitt arbete i de fall de erbjöds personlig terapi (Craig,2009). Busch (2009) beskriver hur den smärtan vi delar med patienterna lär oss attuppskatta mycket som vi annars inte skulle göra. Flertalet år av klinisk erfarenhet och attarbeta efter ett evidensstärkt arbetssätt ökar graden av CS (Craig, 2009).8

Strategier som föreslås för att undvika att CF uppstår är, formell och icke formelldebreifing, utbildning om CF, utbrändhet, hantering av dödsfall, ”teambuildning”, humoroch alternativa terapier såsom fysisk träning, massage, vila/avslappning och meditation(Dominguez-gomez, 2009; Collins & Long, 2003). Personer i en studie om de psykologiskaeffekterna om att arbeta med personer som utsatts för trauma, visade att de vårdgivare somhade en hög compassion satisfaction hade låg risk för att utveckla CF och utbrändhet(Maytum, Bielski Heiman & Garwick, 2004). Vilket kan indikera att compassionsatisfaction kan vara en skyddande faktor i sig själv (Happell, 2003; DePanfilis, 2006;Maytum, Bielski Heiman & Garwick, 2004).En persons förmåga till att hantera upplevelser har i studier identifierats som enskyddande faktor mot att utveckla CF (Bourassa, 2009). Copingstrategier som beskrivs somskyddande mot CF är bland annat att ta hand om sig själv, ”debrifing” och att analysera sigsjälv (Maytum, Bielski Heiman & Garwick, 2004).1.6. ProblemformuleringSom tidigare nämnts har bara ett fåtal studier utförts kring den empatiska delen avsjuksköterskans arbete och fenomenet CF. Eftersom det ur studier tydligt framgår att ettempatiskt förhållningssätt är en viktig kvalitet hos sjuksköterskan, är det även viktigt attundersöka risken att utveckla CF. Detta eftersom CF påverkar förmågan att ha ett empatisktförhållningssätt. CS och utbrändhet är nära förknippat med CF, det är därför av värde attäven identifiera dessa faktorer. Två hypoteser finns hos författarna kring vårdområdenasomatik respektive psykiatri. Den ena är att det i större utsträckning skulle vara emotionelltutmattande att arbeta inom psykiatrin då denna patientgrupp skulle vara mer emotionelltkrävande då patienterna mår psykiskt dåligt. Den andra hypotesen är att personal inom detpsykiatriska vårdområdet har en bättre förberedelse att hantera de känslor som kan uppståhos personalen i jämförelse med en somatisk avdelning. För att kunna kvalitetssäkra vårdenär det viktigt att studier av ämnet genomförs. Behovet av att en sådan undersökninggenomförs är extra viktigt i Sverige då inga sådana undersökningar tidigare har utförtsbland sjuksköterskepersonal i landet.9

1.7 SyfteDenna studie syftar till att undersöka om sjuksköterskor anställda vid olika avdelningar påett sjukhus befinner sig i risk för att utveckla CF, CS och utbrändhet, samt om det finnsnågon skillnad mellan sjuksköterskor verksamma inom vårdinriktningarna somatikrespektive psykiatri.1.8 FrågeställningarVilken risk för CF, utbrändhet samt värde på CS finns bland sjuksköterskor som arbetar vidAkademiska universitet sjukhuset?Vilken risk för CF, utbrändhet samt värde på CS finns hos sjuksköterskor verksamma påsomatiska vårdavdelningar?Vilken risk för CF, utbrändhet samt värde på CS finns bland hos sjuksköterskor verksammapå psykiatriska vårdavdelningar?Finns det någon skillnad gällande risk för CF, utbrändhet samt värde på CS mellansjuksköterskor verksamma mellan de olika vårdinriktningarna somatik och psykiatri?2. METOD2.1 DesignStudien utfördes enligt en deskriptiv studiedesign med komperativa inslag. Studien har enkvantitativ ansats (Polit & Beck, 2004).2.2 UndersökningsgruppSjuksköterskor på fem psykiatriska avdelningar och två somatiska vårdavdelningar,tillfrågades om medverkan i studien. Avdelningarna var slumpmässigt utvalda.10

2.3 UrvalDe deltagande var legitimerade sjuksköterskor. Deltagarna hade varit anställda minst 6månader på avdelningen, då det tar viss tid att vänja sig vid en ny arbetsmiljö och nyaarbetsrutiner, typ eller grad av anställning är dock oviktigt. Denna tidsgräns för anställningär även intressant då symtomen för CF enligt definition måste kvarstå under 6 månader föratt kunna härröras till CF (Bourassa, 2009).2.4 DatainsamlingsmetodInstrumentet som användas i studien är frågeformuläret ”the Professional Quality of Lifescale” (PROQL). Enkäten är utvecklad av Hudnall Stamm (2005) och översatt till Svenskaav författarna till denna studie (se bilaga 1). Enkäten består av 30 olika påstående rörandeupplevelser relaterade till arbetet med andra människor. För bakgrundsfakta tillkommerfrågor om ålder, kön och antal år inom yrket. Enkäten är en utveckling av ”CompassionSatisfaction and Fatigue- test” som är ett test som utvecklats av Beth Hudnall Stamm ochCharles R. Figley. Testet är det i tidigare studier mest erkända och mest frekvent användaför att identifiera CF (Sabo, 2006).PROQL-testet har använts sedan 1997, testet är väl etablerat och har använts i fleratidigare studier och mäter risken för Compassion Fatigue, utbrändhet och graden avCompassion Satisfaction. Då PROQL -testet ej finns översatt till svenska, har författarna fördenna studie med enkätkonstruktörernas tillstånd gjort en svensk översättning av formuläret(se bilaga 2). Översättningen av formuläret har granskats av författarna själva liksom avhandledare.Svarsalternativen graderas från 0 till 5, det vill säga en ordinalskala. De olikasiffrorna representerar olika frekvens av förekomst, alltså hur ofta deltagarna upplevt detsom beskrivs i påståendena under den senaste veckan (0=Aldrig 1=Sällan 2=Nån gång3=Ibland 4=Ofta 5=Mycket ofta). För frågorna 1, 4, 15, 17, 29 kommer en omvändgradering att ske. Alltså blir graderingen 5-1, 4-2, 3-3, 2-4, 1-5 men 0 graderas fortfarandesom 0. Detta på grund av frågornas karaktär (Hudnall Stamm, 2005). Testet har även treunderskalor med CS (frågor nr: 3, 6, 12, 16, 18, 20, 22, 24, 27, 30), CF (frågor nr : 2, 5, 7, 9,11, 13,14, 23, 25, 28) och utbrändhet (frågor nr: 1, 4, 8, 10, 15, 17, 19, 21, 26, 29).11

Det framgår ur PROQL -manualen att över vissa värden finns en större trovärdighet attdrabbas av det summerade fenomenet (Hudnall Stamm, 2005). De värden som anges är:Compasion Satisfaction: En högre summa innebär en högre grad av CS. En summaöver 33 innebär förmodligen en god CS, under 33 innebär eventuellt problem med arbetet.Compassion Fatique: En högre summa innebär en högre risk för CF. En summa över17 innebär att det kan finnas anledning att tänka över bakomliggande orsaker.Utbrändhet:En högre summa innebär en högre risk för utbrändhet. En summa över22 innebär en risk för utbrändhet.Summan kan bero på en dålig dag, men om resultatet skulle kvarstå kan det finnasanledning till oro (Hudnall Stamm, 2005). Ovanstående värden kommer att användas somreferensvärden vid utvärdering och tolkning av studieresultatet.2.5 TillvägagångssättFörsta steget var att kontakta avdelningschefer på avdelningar, både inom psykiatrin ochden somatiska vården för att höra om de var intresserade av att delta i denna studie. Närprojektplanen godkänts delades enkäter, informationsbrev (se bilaga 3) och kuvert ut på deavdelningar som var involverade. På två avdelningar gavs information om studien på ettpersonalmöte, i de andra fallen inte. Tiden som angavs för studien var två veckor, det villsäga att uppsamling av enkäter skedde två veckor efter att de utlämnats.Avdelningscheferna ansvarade för att sprida information i dessa fall och för att samla in deförseglade kuverten med enkätsvaren. Sammanlagt 60 stycken enkäter delades ut, 30enkäter till varje urvalsgrupp. Totalt svarade 41 personer av de 60 tillfrågade, ensvarsfrekvens på 68 %. Inom vårdområdesgruppen ”psykiatri” svarade 19 personer ochinom vårdområdesgruppen ”somatiken” svarade 22 personer, det vill säga en svarsfrekvenspå 63 % respektive 73 %.2.6 Etiska aspekterStudien, informationsbrevet och enkäten är granskade och godkända av handledare ochexaminator, liksom av avdelningscheferna vid alla de berörda avdelningarna. Studiensdeltagare fick både skriftlig och i de flesta fallen även muntlig information om studienssyfte och metod. Information gavs om att deltagandet var frivilligt och att materialethanterades konfidentiellt,12

liksom att all data analyserades på gruppnivå och att ingen enskild deltagare kundeidentifieras. De etiska principerna om information, samtycke, konfidentialitet ochanvändarkrav uppfylldes således (Codex, 2009). Relaterat till undersökningens karaktärfinns flera etiska frågeställningar som kan vägas emot varandra. Till exempel kanargumenteras att det vore oetiskt att ställa de frågor som ingår i frågeformuläret då de kanframkalla starka och kanske även svårhanterliga frågor och funderingar hos studiensdeltagare. En annan aspekt skulle kunna vara att det vore oetiskt att inte ställa dessa frågor,då de personer som eventuellt befinner sig i en riskzon för CF eller utbrändhet annarskanske inte skulle uppmärksamma detta lika tidigt.2.7 DataanalysProgrammet SPSS för Windows användes för att analysera enkätdata. Datakoden somskrivits in i SPSS dubbelkollades efter att den skrivits in. Vissa enkätsvar saknades,sammanlagt fem svar, de skrevs in i det kodade materialet som en punkt. Sju stycken hadeutelämnat kön, ålder och vilket antal år man arbetat. Detta material skrevs också in som enpunkt i det kodade materialet.Materialet presenteras med hjälp av deskriptiv statistik, som medelvärden, median,standardavvikelse (SD) och spridningsmått. För att undersöka huruvida skillnader mellansjuksköterskorna inom de två olika verksamheterna beror på slumpen eller kan betraktassom signifikanta, används Mann Whitney U-test. Ett Pearson´s korrelationstest gjordes föratt undersöka samband mellan data för CF, CS och utbrändhet.3. RESULTAT3.1 Deskriptiv dataDet totala urvalet bestod av 9,8 % män och 73,2 % kvinnor. Deltagarnas ålder varierademellan 23 år och 66 år med en medelålder på 39,4 år (SD 13,6). Antalet år inom yrketvarierade från 0,8 till 42 år med ett medelvärde på 10,4 år (SD 11,5) (se tabell 1).3.2 Risk att utveckla CF och utbrändhet samt värde på CS för alla sjuksköterskorDen risk som sjuksköterskorna som arbetar vid Akademiska universitetssjukhuset visar uppsom grupp är att 24,4 % är i riskzonen för att drabbas av CF.13

Det finns även en grupp av sjuksköterskor som ligger nära riskzonen. Som grupp avsjuksköterskor finns även 21,9 % som ligger under nivån för att uppnå CS. Av samtligasjuksköterskor var 39,0 % i riskzonen för att drabbas av utbrändhet.En korrelationsprövning visar att inga starka samband fanns mellan CS och CF (r = 0,249, p= 0,129) eller CS och utbrändhet (r = 0,347, p = 0,031). Däremot fanns ett samband mellanutbrändhet och CF (r = 0,700, p = 0,000).Tabell 1.Demografisk data av studiens deltagareDemografi Frekvens (antal) Procent (%)totalt 41 100KönMän 4 9,8Kvinnor 30 73,2Ej svarat 7 17,0YrkesområdeSomatik 22 53,7Psykiatri 19 46,3Utebliven data 0 0Ålder (år)20-29 15 36,630-39 2 4,940-49 7 17,050-59 7 17,060-69 3 7,3Ej svarat 7 17,0Yrkeserfarenhet (år)0-9 22 53,710-19 5 12,220-29 5 12,230-39 1 2,440-49 1 2,3Ej svarat 7 17,014

Tabell 2.Resultat av PROQL-testet för grupperna psykiatri, somatik och sammanlagd poängSomatik Psykiatri Totalt Referens*CS** Över 33Medelvärde 37,9 35,5 36,9SD 4,1 6,7 5,9Min 25,0 26,0 25,0Max 48,0 46,0 48,0CF*** Över 17Medelvärde 11,9 12,5 12.3SD 6,5 7,6 6,8Min 0,0 3,0 0,0Max 27,0 26,0 27,0Utbrändhet Över 22Medelvärde 21,2 18,3 19,9SD 5,9 7,8 6,7Min 8,0 4,0 4,0Max 34,0 34,0 333 34,0* Referensvärdena anger inom vilka värden som en risk/ förekomst av angiven företeelse föreligger (Hudnall Stamm,2005). **CS = Compassion Satisfaction, ***CF = Compassion Fatigue.3.3. Risk att utveckla CF och utbrändhet samt värde på CS för sjuksköterskor inomsomatiken.Resultatet visade att bland sjuksköterskor verksamma inom somatiken är 18,2 % i riskzonatt drabbas av CF. 4,5 % av sjuksköterskorna som når inte upp till en tillfredställande gradav Compassion Satisfaction. Det är även 50,0 % som är i riskzonen att drabbas avutbrändhet.3.4. Risk att utveckla CF och utbrändhet samt värde på CS sjuksköterskor inompsykiatrin.Bland de psykiatriska sjuksköterskorna är 32,0 % i riskzon för CF. Det finns även 42,0 %som inte uppnår referensvärdet för CS. Dessutom är det 26,3 % som är i riskzonen för ellerredan har utvecklat utbrändhet.15

Figur . 1 – CF-tecken inom somatik respektive psykiatri (resultat från PROQL-testet).* Referensvärdet för CF är 17.3.5 Skillnad gällande risk för CF, utbrändhet samt värde på CS mellan sjuksköterskorverksamma mellan de olika vårdinriktningarna somatik och psykiatriDe sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrin, visar upp ett högre medelvärde av CF än desjuksköterskor som arbetar inom den somatiska vården (se tabell 2) vilket tyder på attpsykiatrisjuksköterskor i högre utsträckning är i riskzonen för att drabbas av CompassionFatique än de sjuksköterskor som är verksamma inom den somatiska vården (se figur 1.)De skillnader som uppmättes var dock ej signifikanta (p = 0,093). Figur 1 visar frekvensenav personer inom somatisk respektive psykiatrisk vård, som fått en viss poäng av CF påPROQL-testet. Referensvärdet för CF är 17 vilket innebär att personer som har en poängöver 17 ligger i riskzonen för att utveckla eller har redan utvecklat CF.

Psykiatrisjuksköterskorna har ett lägre medelvärde när det gäller CS, det vill säga att de harlägre grad av Compassion Satisfaction än sjuksköterskorna inom somatisk vård.Skillnaderna var icke signifikanta (p = 0,879).När det gäller utbrändhet var 26,3 % av psykiatrisjuksköterskorna i riskzonen och hela 50,0% av sjuksköterskorna inom somatisk vård. Skillnaderna var inte heller där signifikanta (p= 0,132).4. DISKUSSION4.1. ResultatdiskussionSammanfattning av resultatResultatet visar på höga värden för CF och utbrändhet för både psykiatrisjuksköterskornaoch sjuksköterskorna inom somatisk vård. Ett något högre värde för CF uppmättes hossjuksköterskorna inom psykiatrisk vård, medan ett högre värde av utbrändhet uppmättes hossjuksköterskorna verksamma inom somatiken. Värdena för CS var de som skilde sig mestde båda grupperna emellan. Det var en övervägande stor del av psykiatrisjuksköterskornasom inte nådde upp till referensvärdet för CS. Inga signifikanta skillnader kunde ses mellande båda undersökningsgrupperna.Risk att utveckla CF och utbrändhet samt värde på CS för alla sjuksköterskorLiksom flertalet studier (Imai, 2004., Busch, 2009., Bourassa, 2009., Dominguez-Gomez,2009., Happell, 2003), visar även denna studie på en förekomst av både CF och utbrändhethos sjuksköterskor. Flera sjuksköterskor, 24.4 %, låg enligt resultatet över referensvärdenaför CF och en stor grupp låg alldeles under referensvärdet. Orsaken till dessa resultat skullekunna vara att det råder ett emotionellt utmanande klimat och att vårdpersonalen jobbarmed ett tung patientklientel på de avdelningar som materialet omfattar. Brister kanförekomma hos sjuksköterskor i tillgång till metoder att hantera de känslor som uppstår imötet med patienterna (Holm, 2001). Organisatoriska och ledningsorienterade orsaker kanockså vara förklaringar till resultatet. En arbetsplatsledares attityd och ledarstil färgarklimatet på hela arbetsplatsen (McNeely, 2005). För lite tid direkt avsatt för reflektion ochhantering av upplevelser på jobbet skulle kunna orsaka höga CF-värden på en arbetsplats.

Även en alltför hög arbetsbelastning kan bidra till att förmågan att hanterapatientrelaterade upplevelser försvåras, brister på dessa områden anges som orsaker tillutbrändhet och CF (Sabo, 2009).Dessa organisatoriska aspekter styrs oftast av högre instanser vilka antagligen inte alltid haren fullständig insyn i hur det fungerar på enskilda avdelningar. Det skulle därför vara avstort värde att kunna visa upp hur höga värden av risk för CF, som är relaterat tillexempelvis sjukskrivningar, säkerhet, patientens upplevelse av vården, effektivitet, kostnadetc. Detta då författarna antar att vårdkvalitet och vårdeffektivitet minskar när personalen ejär emotionellt stabila. Studier visar att en person med CF ej kan erbjuda ett tillräckligtempatiskt stöd till patienten (Figley, 1995; Bourassa, 2009; Dominguez-Gomez et al, 2009).En icke välmående och icke välfungerande personal innebär antagligen en ökad ekonomiskbelastning för avdelningen.En annan faktor som kan påverka resultatet är att sjuksköterskor från utbildningen ejhar tillräckliga förberedelser för att hantera de upplevelser de möter i sitt arbete (Wilson,2003; Hallina & Danielson, 2007). Detta kan antas röra främst de nyexamineradesjuksköterskorna och har således endast en liten påverkan på det totala resultatet dåyrkeserfarenheten i samplet var av stor variationResultaten av denna studie indikerar att ett antal sjuksköterskor vid Akademiskasjukhuset i Uppsala är i risk att drabbas av utbrändhet. Både psykiatrisjuksköterskorna ochde sjuksköterskor som arbetar inom den somatiska vården riskerade att drabbas avutbrändhet, i nästan lika hög grad. Av de sjuksköterskor som arbetade på en somatiskvårdavdelning var 50,0 % i riskzonen att drabbas av utbrändhet, vilket är anmärkningsvärt.Av psykiatrisjuksköterskorna var 26,3 % i riskzonen att utveckla utbrändhet, vilken är litelägre, fast ändå väldigt högt. Eftersom sjuksköterskorna, av resultaten att döma, inte i likahög grad är påverkade av Compassion Fatique, så tyder detta på att andra orsaker finns somleder till utbrändhet. Dessa orsaker skulle bland annat kunna vara rent organisatoriska,stress och alltför hög patientbelastning. En studie i Japan visar att 50 % av sjuksköterskornavar i risk eller redan hade utvecklat utbrändhet, det är liknade resultat som i denna studie(Imai, 2004). Det är allvarligt att sjuksköterskor i så hög grad riskerar att drabbas avutbrändhet och det bör undersökas ytterligare.De relativt goda CS-värdena, kan förklaras av att sjuksköterskorna i grunden trivsmed sitt arbete och uppskattar och ser ett värde i patientkontakten. De höga värdena av CFoch utbrändhet indikerar dock att inte hela personalen i urvalet har de förberedelser eller de17

verktyg som de behöver för att kunna upprätthålla en professionalitet, liksom att brister iorganisationen tycks förekomma.Korrelationsprövningen visade på ett visst samband mellan utbrändhet och CF, dettastämmer överens med resultatet från tidigare studier (Bourassa, 2009; Dominguez-Gomez etal, 2009; Sabo, 2006).18Risk att utveckla CF och utbrändhet samt värde på CS för sjuksköterskor inom somatikenDe avdelningar som ingick i vårdområdet ”somatik” var båda kirurgiska avdelningar.Arbetet på en somatisk avdelning har som namnet antyder ett somatiskt/kroppsligt fokus. Påde kirurgiska avdelningarna handlar arbetet för sjuksköterskorna till stor del av att bevakavitalparametrar före och efter operationer, liksom läkningsprocesser och behandla med olikaläkemedel. Att befinna sig i den situation som ett kirurgiskt ingrepp innebär kan upplevasutelämnade och väcka oro hos patienten (Almås, 2002).Sjuksköterskorna kan således komma i kontakt med mycket oro och möta situationer somställer vissa krav på förmågan att erbjuda ett empatiskt bemötande. Då dessa avdelningar äranpassade främst för en somatiskt vård, kan förberedelsen inför ett sådant bemötande varabristfällig. Detta kan leda till att sjuksköterskorna har svårt att behålla den professionelladistansen (Holm, 2001).Sjuksköterskorna har på dessa avdelningar hand om sex vårdplatser dagtid vardagar.Om det inte är överbelagt i korridoren, då kan det bli en eller två patienter till, vilket inte ärsällsynt. En för hög arbetsbelastning kan göra det svårt att hinna med patienternas känslorkring sjukhusbesöket och sjukdomen i sig själv. Detta kan i sin tur leda till att man somsjuksköterska inte hinner hantera och bearbeta de känslor patienterna förmedlar. En alltförhög arbetsbelastning och stress har visat sig leda till CF i ett flertal studier (Busch, 2009;DePanfilis, 2006; Maytum, Bielski Heiman & Garwick, 2004).Dessa faktorer skulle kunna vara en trolig orsak till de höga CF-värdena. Det skulledock behövas bredare och mer omfattande studier för att mer specifikt kunna dra slutsatserkring orsakerna till resultatet.Risk att utveckla CF och utbrändhet samt värde på CS sjuksköterskor inom psykiatrinPå de psykiatriska avdelningarna möter sjuksköterskorna patienter som i större delen avfallen mår mycket psykiskt dåligt (Allgulander, 2008). Detta ställer stora krav på bemötandeoch hantering av de upplevelser patienterna förmedlar och personalen möter.

Det kan även antagas att det skulle finnas en kunskap och en förberedelse för att hanteradessa känslor hos vårdpersonalen på en psykiatrisk vårdavdelning. Det kan antas attsjuksköterskor inom det psykiatriska vårdområdet även är nära sina egna känslor då detdagligen jobbar med människors känslor som huvudsaklig arbetsuppgift. Det kan givetvisäven vara så att vårdpersonalen inom psykiatrin möter övermäktigt många och starkakänslor. Vilket skulle kunna resultera i en känslomässig distansering.19Skillnad gällande risk för CF, utbrändhet samt värde på CS mellan sjuksköterskor verksamma ide olika vårdinriktningarna somatik och psykiatriDe sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrin, visade upp ett högre medelvärde av CF än desjuksköterskor som arbetar inom den somatiska vården. Det kan tyda på att de sjuksköterskorsom arbetar inom psykiatrin arbetar med patienter som är mera traumatiserade än patienternainom somatiken. Skillnaden som uppmättes mellan de olika vårdområdena var dock intesignifikant.En teori är att olika personlighetstyper väljer att jobba inom somatiken respektivepsykiatrin. Studier visar att vissa personlighetstyper har större risk att drabbas av CF (Busch,2009). Detta skulle innebära att det är svårt att dra slutsatser för skillnader inom de tvåvårdområdena eller mellan patientgrupperna som sådana. Resultaten mellan somatiken ochpsykiatrin kan vara svåra att ställa mot varandra då flera faktorer som ej ingick i studien kanligga bakom resultatet. En studie visar att de till synes psykiskt tyngsta jobben inte alltid är demest krävande utan det kan vara andra faktorer som är avgörande för hur en personalgrupp mårav sitt arbete.Det finns av naturliga skäl större kunskaper kring coping och hantering av känslor inomdet psykiatriska området. Resultaten visar att höga grader av CF även förekom hossjuksköterskor från det somatiska vårdområdet. Detta skulle därför vara eftersträvansvärt attdenna kunskap även kunde tillämpas på personal inom detta vårdområde. Varför deltagarnainom psykiatrin fick ett så pass högt sammanlagt värde av CF, skulle kunna bero på attkunskapen som finns inom detta område ej heller kommer personal inom psykiatrin till hjälp.De kan antas att de hypoteser som författarna hade inför studien kring skillnader mellangrupperna var korrekta. Ett högre värde av CF hos de psykiatriska sjuksköterskorna skullekunna vara ett tecken på att de i högre grad har ett emotionellt utmanande jobb.

De högre värdena av utbrändhet hos de somatiska sjuksköterskorna skulle kunna indikera attjobbet på dessa avdelningar är något stressigare. Samtidigt kan de något högre värdena av CShos psykiatrisjuksköterskorna indikera att de som helhet trivs bättre med sitt arbete.204.2. MetoddiskussionSkillnader som observerades mellan vårdområdena somatik och psykiatri, var inte signifikanta,detta kan vara relaterat till det begränsade materialet. En liten omfattning på materialet innebäratt skillnader mellan grupperna blir svagare. Ett större urval skulle vara intressant dåsignifikansnivån och generaliserbarheten skulle bli högre.Det gick av praktiska skäl ej att hålla en verbal informationsträff om studien för depsykiatriska avdelningarna, då det ej fanns tillfällen då alla sjuksjuksköterskorna var samlade.Detta skulle kunna påverka resultatet då detta förändrar förutsättningarna för deltagarna inomde två vårdområdena. Då utebliven data hanterades med att ej ange ett värde istället för att angevärdet noll eller ett medelvärde, kan värdena i resultatet innehålla en viss felmarginal.Även om CF som begrepp har funnits under ungefär 30 år (Bourassa, 2009) så är detändå för många ett okänt begrepp. Större delen av deltagarna i studien kände ej tidigare tillbegreppet. Detta kan ha varit ett hinder vid besvarandet av frågorna, då deltagarna kanske ejsvarade lika ärligt på grund av osäkerhet kring studien. Det skulle även kunna ha varit till fördelför studien, då deltagarna besvarade frågorna mer ärligt utan direkta referenser till vilka svarsom är "rätta" eller "bättre". Det är därför viktigt att begreppet CF standardiseras. Då det blirlättare att diskutera företeelsen om det finns ett allmänt vedertaget begrepp och en definitionsom beskriver fenomenet. Det skulle även kunna ha den direkta verkan att de personer somupplever CF -symtom, skulle få en bekräftelse på det de upplever och därigenom lättare kunnaacceptera, hantera och förändra sin situation. Ett förslag från författarna på en svensköversättning på CF är empatisk utmattning.Det är också viktigt att ett test standardiseras för att mäta fenomenet, så att olikaresultat kan ställas mot varandra och flera samband och skillnader skulle kunnauppmärksammas. Även då PROQL-testet är det mest använda testet idag, finns ett flertalmindre tester som cirkulerar i studier (Sabo, 2006). Trots att det globalt har genomförts ettantal studier med PROQL-testet, har lite empirisk data publicerats, vilket lämnar flerafrågor att besvara kring utvärdering av testet och hur resultatet kan användas (Sabo, 2006).

En mer utbredd användning av PROQL-testet skulle ge större trovärdighet för testresultatetoch en starkare validitet för testet, liksom att stärka validiteten för CF som begrepp(Adkinson & Frank, 2005, Imai, 2004., Bourassa, 2009., Sabo, 2004).Det var flera personer som ifrågasatte frågan om tro i enkäten. Ett flertal satte ettfrågetecken efter (tre stycken). En svarande frågade på formuläret om det gällde religiös troeller annan tro. Enkäten är direkt översatt från engelska och inte skriven utifrån svenskaförhållanden. I USA där testen är utvecklat och vältestat, finns en annan syn på vad tro är.Det finns en hel del kulturella skillnader i synen på tro och tanken om vad ordet innebär.Denna kulturella skillnad kan även påverkat översättningen av andra ord. Detta kan påverkasvarsresultaten och felaktigt visa lägre eller högre värden. Eftersom att det dock är enbart enfråga av 30 som kan påverka på detta sätt, så kan det ses som en marginell förändring. Omman jämför dessa värden med studier gjorda i andra länder, är det dock viktigt att ha dettamed sig i beräkningen.Den översatta enkäten skulle kunna testats via en pilotstudie innan den egentligastudiens genomförande. Enkäten skulle även kunna prövas genom att frågorna översattastillbaks till engelska av en engelskspråkig för att testa översättningarnas validitet.214.3 Åtgärder för att minska risken för Compassion FatiqueFigley (2002) skriver att alla författarna av boken Treating Compassion Fatique tror att föratt kunna hjälpa andra effektivt måste man först kunna hjälpa sig själv. Det finns ett flertalförslag på åtgärder som kan skydda mot och förebygga uppkomsten av CF hossjuksköterskepersonal (Maytum, Bielski Heiman & Garwick, 2004; Figley, 1995; Craig,2009; Busch, 2009, Dominguez-Gomez, 2009; Happell, 2003; DePanfilis, 2006; Collins &Long, 2003; Bourassa, 2009). En regelbunden screening av vårdpersonal med hjälp avPROQL-skalan vore av värde för att tidigt upptäcka personer i riskzonen för CF. Dessaskulle sedan kunna få den hjälp och det stöd som de behöver för att undvika att drabbas avCF eller utbrändhet, såsom professionell regelbunden handledning och "briefing" kringupplevelser i samband med patientbemötande. Detta skulle kunna verka förebyggande motCF och utbrändhet, liksom förhoppningsvis öka graden CS hos personalen. Handledningen isig skulle vara ett bra sätt att fånga upp de personer som naturligt inte har ett konstruktivtsätt att hantera sina upplevelser relaterat till patientkontakten.

4.4 Förslag till ytterligare studierStudier som identifierar skyddande faktorer mot att utveckla CF och utbrändhet, liksomgoda copingstrategier är angelägna. PROQL- skalan mäter endast riskgrad av CF, CS ochutbrändhet. Efter att man uppmärksammat eventuella tecken på förekomst av CF, CS ochutbrändhet kommer naturligt följdfrågan om hur man skall hantera och förebygga dessatillstånd. En kvalitativ studie skulle kunna uppmärksamma den "tysta kunskapen" kringhanteringen av känslor som vårdpersonal eventuellt besitter. I en sådan undersökning voreintressant att se vad personal med låg grad utbrändhet och CF liksom hög grad av CS, harför strategier.Mer omfattande studier vore intressant för att se om resultatet för denna studie även gällerför en större del av sjuksköterskorna. Det vore även intressant med en mer omfattandestudie som tar hänsyn till flera aspekter såsom till exempel arbetsplatsfaktorer. För atttydligare kunna urskilja de olika variabler som styr förekomst av CF, utbrändhet och CSoch hur dessa sammanhänger.224.5. SlutsatsSlutsatsen som kan dras är att både sjuksköterskor inom den somatiska och psykiatriskavården, i hög grad, visar upp tecken på Compassion Fatique och utbrändhet vid Akademiskauniversitetssjukhuset i Uppsala.Studiens resultat visar på ett behov av ytterligare och mer omfattande studier. Detta då detframkommit att en sjuksköterska med höga värden av CF inte kan erbjuda ett fullgottempatiskt stöd till patienten (Figley, 1995; Bourassa, 2009; Dominguez-Gomez et al, 2009).Detta i sin tur innebär att sjuksköterskepersonalen ej kan erbjuda den vårdkvalitet som finnsbeskriven i sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen, 2005). Då CF är ett nyttoch till stora delar okänt begrepp ser författarna det av stor vikt att vårdpersonaleninformeras om detta och att företeelsen uppmärksammas. Detta är en förutsättning för attförändringar i förlängningen skall kunna ske.

5. REFERENSER23Adkinson, L., & Frank, D. (2007). A developmental perspective on risk for compassion fatigue in middle-agednurses: Caring for hurricane victims in Florida. Holistic Nursing Practice, 21(2), 55–62.Allgulander, C. (2008). Introduktion till klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur.Almås, H. (2002). Klinisk omvårdnad del 1. Finland: Liber.Baranowsky, A. (2002). The silence response in clinical pratice: On the road to dialogue. In C. R. Figley (Ed),Treating compassion fatigue. New York: Brunner- Routledge.Bourassa, D. (2009). Compassion fatigue and the adult protectiveservices social worker. Journal of Gerontological Social Work, 52, 215–229.Busch, N. (2009). Compassion Fatigue- are you at risk? Oncology Nursing forum, 36 (1), 24-28.ssion FatigueCollins, S., & Long, A. (2003). Too tired to care? The psychological effects of working with trauma. Journalof Psychiatric and Mental Health Nursing, 10, 17-27.Codex –regler och riktlinjer för forskning, hämtad 16/11-09 kl 18:17.http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtmlCraig., C. D & Sprang., G. (2009). Compassion satisfaction, compassion fatigue, and burnout in a nationalsample of trauma treatment therapists. Anxiety, Stress, & Coping, 1-21.DePanfilis, D. (2006). Compassion fatigue, burnout and compassion satisfaction: implications for retention ofworkers. Child Abuse & neglect, 30, 1067-1069.Dominguez-Gomez, E., & Rutledge, D. (2009). Prevalence of secondary traumatic stress among emergencynurses. Journal of emergency nursing, 35, 199-204.Eriksson, S. (Red). (2009). Informerat samtycke. Hämtad 1 juni, 2009, Uppsala Universitet, Codex, Centrumför forsknings- och bioetik, http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml.Figley, C.R. (Ed.). (1995). Compassion fatigue: Secondary traumatic stress disorders from treating thetraumatized. New York: Brunner/Mazel.

Figley, C. (Ed.). (2002). Treating Compassion Fatique. New York: Brunner-Routledge.24Hallina, K., & Danielson, E. (2007). Registered nurses’ experiences of daily work, a balance between strainand stimulation: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 44, 1221–1230.Happell, B., Trish, M., & Jaya, P. (2003). Burnout and job satisfaction: A comparative study of psychiatricnurses from forensic and a mainstream mental health service. International Journal of Mental Health Nursing,12, 39–47.Herlofson, J., & Landqvist, M. (2002). Mini-D IV, Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. Danderyd:Pilgrim Press.Holm, U. (2001). Empati- att förstå andra mäniskors känslor. Stockholm: Natur & kulturHudnall Stamm, B. (1995). Secondary traumatic stress, self-care issues for clinicians, researchers &educators. United states of america: The Sidran Press.Hudnall Stamm, B. (2005). The ProQOL manual. Hämtad 2 juni, 2009, Idaho State University, Institute ofRural Health, www.isu.edu/~bhstamm.Höglund, AT. (2005). Inga lätta val. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.Imai, H., Nakao, H., Tsuchiya, M., Kuroda, ., Katoh, T, (2004). Burnout and work environments of publichealth nurses involved in mental health care. Occupation Environment Medicin, 61, 764–768.Joinson, C. (1992). Coping with compassion fatigue. Nursing, 22(4), 116-119.Keidel, G. (2002). Burnout and compassion fatigue among hospice caregivers. American Journal of Hospice& Palliative Care, 19(3), 200-205.Maytum, J., Bielski Heiman, M., & Garwick, A. (2004). Compassion fatique and burnout in nurses who workwith children with chronic conditions and their families. Journal of Pediatric Health Care, 18, 171-179.McNeely, E. (2005). The consequences of job stress for nurses´health: time for a check up. Nursing outlook,53, 291-299.Najjar, N., Davis, L., Beck-Coon, K., & Carney Doebbeling, K. (2009). Compassion fatigue: a review of theresearch to date and relevance to cancer-care providers. Journal of health psychology, 14(2), 267-273

26Bilaga 1.Kön: ålder: år inom yrket:ProQOL R-IVPROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALEAtt hjälpa andra försätter dig I direkt kontakt med andras liv. Som du förmodligen redan upptäckt har din omtanke för andra bade positiva(compassion satisfaction) och negativa (compassion fatigue) aspekter. Det här själv testet är till för att uppskatta din “omtankesstatus”: Hur storrisk föreligger för att du skall drabbas av utbrändhet eller (compassion fatigue) liksom nivån av tillfredställelse av att hjälpa andra (compassionsatisfaction). Överväg hur du för nuvarande upplever digsjälv i förhållande till de olika påståendena. Skriv in det nummer som bäst beskriver hurdu upplevt dig I förhållande till påståendena de 30 dagarna.0=Aldrig 1=Sällan 2=Nån gång 3=Ibland 4=Ofta 5=Mycket ofta1. Jag är lycklig2. Jag är bekymrad för fler än den personen som jag hjälper3. Jag upplever en tillfredställelse av att kunna hjälpa andra4. Jag känner samhörighet med andra5. Jag rycker till eller blir skrämd av oväntade ljud6. Jag känner mig stärkt av jobbet med patienterna7. Jag känner att det är svårt att separera mitt privatliv från mitt yrkesliv8. Jag har svårigheter att sova relaterat till de patienter jag har hand om9. Jag tror att jag kan ha blivit smittad av traumatisk stress från patienter10. Jag känner mig fångad i mitt jobb som vårdgivare11. Relaterat till mitt jobb som vårdgivare har jag känt mig spänd/nervös12. Jag tycker om mitt jobb som vårdgivare13. Jag känner mig deprimerad pga mitt jobb som vårdgivare14. Det känns som jag upplever traumat av en av de patienter jag vårdat15. Jag har en tro som stärker mig16. Jag känner mig nöjd med mitt arbete rörande dokumentation17. Jag är den person jag alltid velat vara18. Mitt jobb får mig att känna mig tillfredställd19. På grund av mitt jobb som vårdgivare känner jag mig utmattad20. Jag har positiva tankar kring de jag vårdar och hur jag skall kunna hjälpa dem21. Jag känner mig överväldigad över storleken av min arbetsbörda22. Jag tror att jag kan göra en skillnad genom mitt arbete23. Jag undviker vissa situationer då de påminner mig om skrämmande upplevelser frånpatienter jag vårdat24. Jag är stolt över vad jag kan göra i mitt arbete25. Som ett resultat av mitt arbete har jag påträngande, skrämmande tankar26. Jag känner mig bakbunden av systemet27. Jag har tankar om mig själv som en framgångsrik vårdgivare28. Jag kan inte minnas viktiga bitar av mitt arbete med traumapatienter29. Jag är en väldigt känslig person30. Jag är glad att jag har valt just det här jobbet

© B. Hudnall Stamm, 1997-2005. Professional Quality of Life: Compassion Satisfaction and Fatigue Subscales, R-IV (ProQOL).http://www.isu.edu/~bhstamm. This test may be freely copied as long as (a) author is credited, (b) no changes are made, and (c) it is notsold. Översättning till svenska: Samuel Possnert & Sofia HallströmBilaga 2.Från Dr Beth Hudnall Stamm (bhstamm@isu.edu)Hello,I could not remember if I had replied to you. If this is the second message from me, pleaseexcuse me. I wanted to make sure you had permission.Hello,I do not have a version of the ProQOL in Swedish. It would be wonderful to have thattranslation available. If you would like to initiate the translation, I am happy to help in anyway that I can. Typically, translators end up discussing with me how to best translate a wordor concept.We have a revised version of the ProQOL that will be posted by the end of the month at ourmain website, www.proqol.org. I will send you the information in the next email. Thechanges on the measure are grammatical and hopefully make it easier to understand. Wechanged the scoring to use a standardized rather than raw score. The information about thatis also included.I look forward to working with you to assist in any way that I can.Beth------------------------------------------------------------------------------------------------------Sofia Hallström wrote:Hi!We wonder if it is ok to translate the Professional Quality of Life scale to Swedish?Thank you for the information about the test!/Sofia Hallström and Samuel Possnert