Livsviktigt nummer 1 - Stockholms sjukhem

Ingermar LindewallVad ärviktigt i livet?Välkommen tillledare vår nya tidning Livsviktigt.För oss ärkunskap livsviktigt.God vård och omsorg bygger på kunskap.Faktisk kunskap tack vare välutbildadeoch engagerade medarbetare.Kunskap om kvalitet, patientsäkerhet ochvårdbehov. Men framför allt handlar godvård om kunskapen att möta människorpå deras egna villkor.Stockholms Sjukhem har i dag mångaolika verksamheter. Vi har husläkarmottagning,neurologisk och kirurgisk rehabilitering,träningscenter för rörelsehindrade,äldreomsorg, avancerad sjukvårdi hemmet (ASIH), specialiserad palliativvård samt geriatrisk vård i Bromma.Gemensamt för alla verksamheterär ambitionen att ge människor möjlighetatt leva ett så bra liv som möjligt. Varje dagmöter vi människor som befinner sig i ettnytt läge i livet. Vi möter människor somlever nära döden, men också dem sombefinner sig på väg tillbaka till livet efter enstroke och de som ska hitta ett nytt sättatt ta tillvara dagen på ålderns höst. Allamöten lär oss något om vad som är viktigti livet. Och vad som är mindre viktigt.I första numret av Livsviktigt kan du läsaom strokevård i Bromma, vårt nya vårdochomsorgsboende, attforska för livet, att skapaen meningsfull vardag –och om livsviktigt enligtBarbro Westerholm.elisabet wennlundsjukhusdirektörAdress Box 12230, 102 26 Stockholm Telefon08 - 617 12 00 E-post info@stockholmssjukhem.seWebbplats www.stockholmsjukhem.seAnsvarig utgivare Elisabet Wennlund Redaktion,Stockholms Sjukhem Marianne Spiik, MalouHedebro Produktion Kung & PartnersOmslagsfoto HåkanLindgrenTryck Trydells TryckeriISSN 2000-9119Vy från Drottningholmsvägen.Storsatsning på nyttvårdboende igång100 nya lägenheter ska stå klara 2013Mer som hemma. Ljust och luftigt,med färgglädje och grönska. Så skaStockholms Sjukhems nya vård- ochomsorgsboende bli.Arbetet med Stockholms Sjukhems nyavård- och omsorgsboende på Kungsholmenär i gång. I hörnet av Drottningholmsvägenoch Mariebergsgatanskapas plats för den nya byggnaden.Behovet av modernare, hemlika bostäderför äldre och yngre meddemenssjukdomar ledde fram till idénom att ta ett helhetsgrepp om lokalfrågan.En byggnad har rivits, dock intedet gamla huset från 1890-talet.– Det nya huset får en mycket störrevolym än det gamla, berättar TorbjörnHöeg, som är uppdragsansvarig påarkitektkontoret Tengbom.En genomgående ambition vid ut formningenhar varit att behålla så mycketsom möjligt av sjukhemmets park.– Den är en stor tillgång och har fåttstyra placeringen av huset utmed kantenpå tomten, säger Torbjörn Höeg.Grönska ska finnas överallt i huset,med inslag som en vinterträdgård,specialbyggda blomsterbord och en nyträdgårdsterrass mellan husen. Terrassendöljer en ny inbyggd lastgård förtransporter av tvätt, mat med mera.Det gamla och nya huset kopplas ocksåihop genom en särskild länkbyggnad.– I den blir det en ny stor aula ochmötesrum. Länkbyggnaden anslutertill huvudentrén, som ska byggas om,berättar Torbjörn Höeg.Öppna spisar, spa och en fasad i varmarödorangea färger ska bidra till trivselni det moderna och hemlika vård- ochomsorgsboendet.Stadsbilden förändras också genomnybygget.– Det knyter an till de övriga förändringarsom nu genomförs påvästra Kungsholmen. I bottenplanetmot gatan skapas uthyrbara ytor förbutiker och annat, som på en vanliginnerstadsgata.Den nya byggnaden kommer attomfatta 100 lägenheter, varav nio föryngre med demenssjukdom. Till årsskiftet2012/2013 ska det stå klart.TEXT anneli kamlinillustration tengbom2nummer 1 2011 livsviktigt

Staffan Lundström, forskare inom palliativ medicinVill sprida kunskapom smärtlindringPatienter ska inte behöva plågasav smärta i livet slutskede. Adekvatsmärtlindring står därför i fokus förden forskning som bedrivs inom palliativmedicin på Stockholms Sjukhem.– Det finns ett stort behov av forskninginom palliativ medicin. Vi behöver vetamer om vad som händer med människori livets slutskede för att hela tiden ökavåra möjligheter att utifrån patientensoch närståendes behov förebygga ochlindra lidande, säger Staffan Lundström,överläkare och forskare inom palliativmedicin på Stockholms Sjukhem.– Det är viktigt att alla patienter blirmötta i sina specifika behov.Staffan Lundström är onkolog, det villsäga cancerläkare, och specialiserad justpå smärta, framför allt hos cancerpatienter.– För oss på Stockholms Sjukhem ärdet centralt att alla patienter ska fåadekvat smärtlindring. Vi tillämparförstås det kunnande vi har kring dettai vår egen verksamhet, men är ocksådelaktiga i att sprida kunskaperna tillkollegor på andra håll inom vården.Staffan Lundström medverkar just nui ett projekt för mentorbaserat lärandeavseende sådan kunskapsspridning.– Över huvud taget arbetar jag mycketmed undervisning, både internt ochexternt. Vi samarbetar bland annat medKarolinska Institutet.Ett annat aktuellt forskningsprojektinnebär ett europeiskt samarbete.– Vi kartlägger smärtan hos 2300patienter i elva länder. I mitt delprojektär det specifikt njurfunktionen som ståri centrum, berättar Staffan Lundström.– En annan fråga vi arbetar med är ommetadon kan användas i större utsträckningför smärtlindring, då i låg dos ochi kombination med morfin.Han är också en av Stockholms Sjukhemsrepresentanter i arbetet medSvenska Palliativregistret.– Målet med detta är att höja kvalitetenpå den palliativa vården. I registretförs uppgifter in efter dödsfallet för allapatienter. Sjuksköterskor registrerarhur den sista veckan var för patienten,vilken medicinering som gavs etcetera.Det ger värdefulla insikter förframtiden.TEXT anneli kamlinfoto malou hedebro– Det är viktigt att alla patienter blir mötta i sina specifika behov, säger överläkare Staffan Lundström.3snabbafrågorroger henrikssonverksamhetschef,radiumhemmetHur samspelar sjukhusvård med denavancerade sjukvården i hemmet(ASIH), som Stockholms Sjukhemerbjuder?– Vi har ett dagligt samarbete kringcancerpatienter i hemsjukvården när detgäller konkreta frågor om behandlingaroch biverkningar, men vi samverkarockså kring vårdprogram och gemensammautbildningar.Vad krävs för att samarbetet ska blibra för patienten?– Ett ömsesidigt ansvar för patientenförutsätter att vi är lättillgängliga för varandraoch tydliga i vår kommunikation.Hur ser du på ASIH:s roll i framtidenscancervård?– ASIH kommer att vara av mycketstor betydelse. Det finns utvecklingsmöjligheterinom palliativ vård, till exempelnär vi har avslutat en aktiv behandling fören cancerpatient. Hemsjukvården kanäven utvecklas när det gäller rehabiliteringoch återhämtning efter tuffa behandlingar.Jag ser gärna att vi går vidareoch utvecklar formerna för växelvård.– ASIH är mer än palliativ vård ilivets slut. En växande grupp patienterbe höver ett multiprofessionellt omhändertagande.Många lever länge med sincancersjukdom, men behöver inte liggainne på sjukhus. För dessa patienter ärdet palliativa synsättet – där man ser tillhela människan – mycket betydelsefullt.TEXT marianne spiikfoto umeå universitetlivsviktigt nummer 1 2011 3

TEXT tove gyllenstierna FOTO håkan lindgrenSteg för stegfrån strokenVårdkedjan vid stroke omfattar flera viktiga steg.En kombination av snabbhet och uthållighet avgörframgången. På Brommageriatriken finns ett särskiltstroketeam där olika specialister samverkar.Förr var stroke enbesök ödesdiger sjukdom.Om patienten överlevdeväntade oftatotalförlamning. I dag är bilden en heltannan, även om stroke samtidigt är enav våra stora folksjukdomar.– Det är en trend i hela västvärlden.Det beror mest på att vi kommit så långtmed förebyggande medicinering, tillexempel mot högt blodtryck, förklararViveka Monti, överläkare på Brommageriatrikensstrokeenhet, en verksamhetinom Stockholms Sjukhem.Men förutsättningen för att strokepatienternaska kunna återkomma tillen fungerande vardag är att de tas omhand på rätt sätt från första början,poängterar hon.– Viktigast är att patienten kommerin i tid. Dels för att propplösande akutmedicinmåste sättas in inom 4,5 timmar,dels för att anfallet kan vara en såkallad TIA, som löser upp sig själv, menkan förebåda en ny allvarligare propp.– Därför vill jag verkligen uppmanaalla, även de med diffusa symptom, attsöka vård, sägerViveka Monti, somi många år arbetatmed stroke inomakutsjukvården.Symptomenvarierar, mentill de vanligarehör svaghet ellerkänslobortfall i enarm eller i ett ben,Viveka Monti, överläkarepå Bromma-sluddrigt tal ellersvårt att hitta ord, geriatriken.rubbat balanssinneeller hängande mungipa.– Det är också oerhört viktigt attpatienten kommer till en strokeavdelning,där en multidisciplinär behandlingsätts in direkt och fortsätter genomhela vårdkedjan.Brommageriatriken samarbetar medCapio S:t Görans Sjukhus och KarolinskaUniversitetssjukhuset. Behandlingoch rehabilitering pågår parallelltFortsättning på sidan 6fakta Brommageriatrikens vårdkedja vid stroke1. Strokeavdelning på akutsjukhus (cirka fem dagar).2. Rehabavdelning (en till två veckor).3. Genomgång och rehabilitering av stroketeamet i hemmet.4. Dagrehab på Brommageriatriken (cirka tre gånger i veckan i cirka ett halvår).5. Möjlighet att få mer rehab vid behov.Tre gånger i veckantränar Åke Evert påDagrehab i Bromma.4nummer 1 2011 livsviktigt

Får motivation ochstyrka hos DagrehabTre gånger i veckan tränar Åke Evert för att kommatillbaka efter sin stroke.För ett och ett halvt år sedan gick Åke Everts hustrubort efter en tids sjukdom.– Vi hade varit gifta i nästan 60 år, så det var mycketsvårt. När min hustru var sjuk hade jag inte tid attägna mig åt min egen hälsa, men jag äter medicin mothögt blodtryck sedan flera år.En kväll framför TV:n kände Åke Evert att hans enaarm hade domnat. Han tänkte inte mer på det, utan gickoch la sig. Nästa morgon fanns domningen kvar. Då åktehan in till Capio S:t Görans Sjukhus, där man konstateradeatt han haft en stroke. Han blev kvar en vecka.Nu är han hemma igen och äter starkare medicin.Men han är mycket trött, har lite svårt att röra vänsterhand och balansen är dålig.Tre gånger i veckan åker han med färdtjänst till Dagrehabvid Brommageriatriken.– Jag tränar en och en halv timme. Jag går på rullband,står på balansplatta, tränar ben- och armstyrka.När jag kommit hem är jag helt slut resten av dagen.Men Åke Evert förstår att träningen kommer att görahonom starkare på sikt och att den behövs för att hanska kunna återhämta sig efter sin stroke. Han har alltidvarit en fysiskt aktiv person. När han var ung speladehan fotboll och i nästan hela sitt liv har han åkt skidor.Åke Evert har två söner, tre barnbarn och två barnbarnsbarn.En av sönerna skottar och sandar gångenutanför huset. Ändå var olyckan framme en morgon,när han skulle ut och hämta tidningen. Det var baranågon vecka efter stroken.– Jag föll och slog mig hårt på höger höft och axel.Det var otur.Längtan till våren är stark.– Jag vill känna frisk luft och alla dofter. Men framförallt vill jag börja köra bil igen. Den första maj kan jagäntligen åka och handla själv. Jag blev mycket ledsennär doktorn sa att jag inte fick köra bil på sex månader.Det värsta nu är att jag är så beroende av andra.Nu har han fått hemtjänst, annars skulle han inteklara sig.– Laga mat kan jag göra själv, men städa orkar jag inte.Besöken på rehab är välkomna avbrott i vardagen.Åke Evert är inte så intresserad av de möjligheter tillsociala kontakter som besöken ger, men personalen ärbra och tar väl hand om honom, tycker han.Framför allt är Åke Evert motiverad. Och han kännerredan att styrkan håller på att komma tillbaka och attbalansen blivit bättre.livsviktigt nummer 1 2011 5

stöd för anhörigatill demenssjukaDemens kallas ibland de anhörigassjukdom. Minnesmottagningen påBrommageriatriken har därför startat ettprojekt med anhöriggrupper. Syftet medgrupperna är att nå ut med information,stötta anhöriga och att de som deltar skakunna utbyta erfarenheter med varandra.Projektet drivs i samarbete med stadsdelarnai västerort.cygategenom hela vårdkedjan. Ett stroketeamlägger upp en rehabplan tillsammansmed patienten. I teamet ingår förutomläkare och sjuksköterska, undersköterska,sjukgymnast, arbetsterapeut, logopedoch ibland även kurator och dietist.Patienterna ligger normalt på akutsjukhusi cirka fem dagar och får sedanremiss till fortsatt behandling på rehabavdelning4. Här kan patienten fortsättaatt behandlas för de medicinskaåkommor som hänger ihop med stroke.Det kan vara lunginflammation, olikahjärtbesvär eller propp i benet.Efter en eller ett par veckor skrivspatienten ut. Stroketeamet kommerdå hem till patienten. Finns något ihemmet som gör att patienten inte kanfungera i vardagen och som kan rättastill? Eller behöver patienten tränasför att klara detta? Dessutom läggs ettindividuellt program upp på dagrehabavdelningen.Här erbjuds fysisk träningoch hjälp att anpassa sig till funktionshindersom är svåra att göra något åt,till exempel försämrad syn och svårighetermed rumslig uppfattning.– Patienter som varit inskrivna hososs har dessutom möjlighet att efterbehandlingstidens slut komma tillbakafakta StrokeStrokeprogrammetär individuellt. Härmöts Viveka Montioch Åke Evert.85 procent av strokefallen får en proppnågonstans i hjärnan. 15 procent får enhjärnblödning. De största riskfaktorernaär hög ålder, högt blodtryck och rökning.Andra riskfaktorer är diabetes, höga blodfetteroch övervikt.Även unga kan drabbas av en stroke,men genomsnittsåldern för drabbadei Sverige är 73 år för män och 79 år förkvinnor.Stroke är den vanligaste orsaken tillfunktionsnedsättningar i vuxen ålder.för ytterligare rehabilitering om detskulle behövas.Det är viktigt att anhöriga deltar pånågot sätt, påpekar Viveka Monti.– Stroke är en omvälvande sjukdom,också för anhöriga.Stroke kan medföra många osynligahandikapp, som kan vara svåra för omgivningenatt förstå. Hit hör mentala ochkognitiva handikapp, som depression,hjärntrötthet och minnesstörning.– Sådant är vi i stroketeamet tränadei att upptäcka. Och därför behövs allaspecialiteter, våra olika ”glasögon” somvi betraktar patienten med.planering på distansstärker vårdkedjanVideokonferensteknik kan användasför att skapa bra vårdplanering pådistans. Det visar ett utvecklingsprojekt påBrommageriatriken. Målet med projektetär att trygga och stärka vårdkedjan förpatienten genom att fler verksamheteroch yrkesgrupper samt närstående fårmöjlighet att delta i vårdplaneringen.Utvecklingsprojektet har nomineratstill Dagens Medicins utmärkelse Guldskalpellen2011.Nationell konferens2012 i stockholmDen andranationellakonferenseni palliativ vård,”Palliativ vårdför alla”, arrangerasden13–14 mars 2012 i Stockholm. Arrangörerär Stockholms Sjukhem, Ersta SköndalHögskola, Ersta diakoni samt NationellaRådet för Palliativ Vård. Konferensenvänder sig till kliniskt verksamma inomsjukvård och äldreomsorg samt personersom arbetar med forskning, utbildning ochutveckling inom palliativ vård.Läs mer på www.palliativ2012.se.6nummer 1 2011 livsviktigt

Kan konsten att se de boendeDemenssjuka är individer medvarierande behov. Det vet ChristofferBlom, undersköterska på StockholmsSjukhem.– Alla har olika krav och önskemålangående sin vardag. Det är viktigtatt förstå vem personen bakomsjukdomen är.tockholms Sjukhem har tvåvård- och omsorgsboenden fördemenssjuka.– Våra boende kan ha olika kognitivaproblem, till exempel med minneteller tolkningen av omvärlden. Därförmåste vi hitta andra sätt att kommuniceraoch finna ömsesidig förståelse. En livsberättelseär viktig. Den skapar förståelseför vem personen bakom sjukdomen är.Då kan vi erbjuda välbefinnande genomtill exempel rätt samtalsämnen, musik,mat och andra individuellt anpassadeaktiviteter, säger Christoffer Blom.Engagemanget för människor harlänge funnits hos honom. Han haralltid tyckt om att umgås med äldremedarbetarechristoffer BLOMJobb: Undersköterska vid ett av StockholmsSjukhems demensboenden.Född: I Öregrund vid uppländska kustenÅlder: 27 årFamilj: Sambo.Fritid: Umgås med släkt och vänner.och började arbeta på ett äldreboendeunder gymnasietiden.Efter flytten till Stockholm fick han ettvikariat på Stockholms Sjukhem, blevsenare fast anställd och fick möjlighetatt vidareutbilda sig till undersköterskaparallellt med arbetet.– Med teoretiska kunskaper får manen helhetssyn och bredare kunskaper.Och det är bra att få bekräftelse på attdet man gör är rätt. Inom demensvårdenhandlar mycket om bemötande, attläsa av och se personen man möter ochuppträda därefter.Flexibilitet är viktigt.– Man måste hela tiden vara bereddpå att det uppstår oväntade situationeroch vara anpassningsbar ochuppfinningsrik.På Stockholms Sjukhem får de boendeså långt möjligt själva bestämma hurde vill ha sin vardag. Var och en har enkontaktperson. Christoffer Blom är kontaktpersontill två personer.– Jag upprättar en genomförandeplantillsammans med den boende, iden mån han eller hon kan delta, ochen anhörig. Här anger vi bland annatvilka aktiviteter den boende vill ägnasig åt, hur den personliga hygienen ochkläderna ska skötas och hur måltidssituationenska vara.Varje kontaktperson ansvarar för attgenomförandeplanen är uppdaterad, såatt all personal kan gå in och se hur enboende ska tas om hand.– Är de vana att duscha dagligen,lukta gott, vara välrakade och bära slipsska de få det. Vill de ha ett glas vin tillmaten ordnar vi det.TEXT tove gyllenstiernafoto malou hedebro”Demensvårdhandlar mycketom att läsa avoch se personenman möter.– Är de boende vana attduscha dagligen och luktagott ska de få det, sägerChristoffer Blom, undersköterskapå vård- ochomsorgsboendet.livsviktigt nummer 1 2011 7

AvsändareStockholms SjukhemBox 12230102 26 StockholmMänniskans bästa vänPå Stockholms Sjukhems Rehabcentrum kan patienter tränatillsammans med en rehabhund. Hunden används som komplementtill vanlig träning för att öka motivation, välbefinnande och hälsa hospatienter som behöver hjälp att komma igång efter en sjukdom ellerskada. Forskning visar att kontakter med djur inom vård och omsorghar positiva effekter, bland annat sänkt blodtryck.nöjda patienterhos husläkarnaHusläkarmottagningenpå Stockholms Sjukhem harnöjda patienter. Det visarresultatet av en nationell patientenkätsom genomfördesunder hösten bland 100 000personer i hela landet. Närwebbplatsen www.omvard.sejämför resultat och listar allamottagningar i Stockholm fårHusläkarmottagningen bästbetyg på Kungsholmen. Denrankas som nummer elva av199 mottagningar i länet.Godare medkravmärkt köttödTre lantbruk i Uppland och Gästriklandlevererar Kravproduceratnötkött till Stockholms Sjukhem.Djuren äter enbart gräs, vilketbidrar till god smak och högre halterav omega-3 fettsyror.– Det kännsväldigt bra attkunna erbjudaekologiskt ochnärproduceratkött, sägerkostchef Anna-Karin Jakobsson.Vi har som mål att öka andelenekologiska råvaror.Yoga för rehabiliteringPatienter på Stockholms Sjukhems Rehabcentrum erbjuds från ochmed i vår medicinsk yoga. Det är en mjuk, dynamisk yogaform som byggerpå ett system för fysisk, mental och andlig träning. Utövarnaintar olika ställningar och lär sig andningstekniker. Vetenskapligastudier visar bland annat att medicinsk yoga är mereffektivt efter en hjärtinfarkt än traditionell rehabilitering.malou hedebroLivsviktigt på äldre darNär jag kom till Sveriges Pensionärsförbund(SPF) som förbundsordförandekrönikaslogs jag av hur ofta jag fick frågan ”Vågarjag bli gammal”. Frågan är skrämmande.Det är ju förfärligt om man ska vara rädd för den sista tredjedelenav sitt vuxna liv.Vad låg då bakom frågan? Jo, rädslan för att som äldre inteses som en individ, en resurs i samhället med integritet ochvärdighet, att inte själv få välja hur man vill leva livet och att intefå den vård och omsorg man behöver.Vi kan bota den rädslan. Vibehöver öppna arbetsmarknadenför äldre som vill och kanfortsätta arbeta, vi behövervärdesätta äldres ideellainsatser inte minst för näraoch kära. Känslan av att varabehövd är nämligen blanddet viktigaste för människorslivskvalitet. Äldre har en kunskapoch en livserfarenhet”Det är förfärligtom man ska vararädd för den sistatredjedelen av sittvuxna liv.som måste uppskattas och tillvaratas bättre i vårt samhälle.Förslaget om en bred lag mot åldersdiskriminering måste förverkligas.Lagen kräver att äldre människor får samma tillgångtill varor, tjänster och inte minst hälso- och sjukvård som yngrepersoner. Så är det inte i dag. Lagen är en del av de insatsersom måste göras för att bekämpa ålderismen, den negativa synpå äldre, som tyvärr finns i vårt samhälle.Viktigt är att äldre kan välja hur de vill bo och vilken hjälp ihemmet de ska kunna få. Äldre par måste få bo tillsammansom de vill även om den ene är svårt sjuk och behöver vårdochomsorgsboende och den andre för frisk för ett sådant.När sjukdom slår till måste den sjukes självbestämmande omvilken vård och omsorg som ska ges respekteras, också i livetsslutskede. Inför livets slutskede ska man varman än bor i Sverige tillförsäkras palliativvård av hög kvalitet om smärtorna,ångesten och andningsproblemen blirouthärdliga.Om vi gör allt detta vågar vi bli gamlai Sverige.Barbro Westerholm är en avStockholms Sjukhems principaler, det villsäga huvudmän. Hon är läkare, forskare,tidigare generaldirektör för Socialstyrelsenoch riksdagsledamot (FP).Peter Knutson