Gravid i plugget.indd - Ungdomsstyrelsen

© Ungdomsstyrelsen 2011projektledare Maria Nymantext Ungdomsstyrelsen samt Daniel Söderberg ochSanna Elmquist, Stockholms stadsmissiontextredigering Ingrid Bohlingrafisk form Christián Serranoillustration Robert Nybergomslagsbild Colourbox.setryck EO Grafiska ABdistribution Ungdomsstyrelsen,Box 17801, 118 94 Stockholmtfn 08-566 219 00, fax 08-566 219 98e-post: info@ungdomsstyrelsen.sewebbplats: www.ungdomsstyrelsen.se2

FörordDetta material vänder sig till dig som möter elever som är eller ska bli föräldrar.Du kanske driver en skolverksamhet, är rektor för en skola, skolkurator, studie- ochyrkesvägledare eller så arbetar du inom en kommunal förvaltning med skolfrågor.Kanske vill du bara lära dig mer om hur du på bästa sätt kan möta elever som blirföräldrar under sin tid i grundskolan eller i gymnasiet.Unga föräldrar har skiftande behov (med unga föräldrar menar vi här tjejer ochkillar som får barn före 20 års ålder). Deras förutsättningar skiljer sig i många avseendenfrån andra föräldrars men också från andra elevers. Många unga föräldrarhar ofta varit borta från studier under en längre period. De befinner sig i en annanlivssituation än sina klasskamrater. Därför krävs det olika åtgärder från skolans ochkommunens sida för att möjliggöra för dessa elever att slutföra sin utbildning. Detär dock viktigt att vara medveten om att vänta barn och vara förälder i unga år intei sig är ett tecken på utsatthet och ohälsa.Syftet med denna broschyr är att öka förståelsen för unga föräldrars situation såatt de får bättre möjligheter att slutföra sina studier i grund- och gymnasieskolan.3

Unga föräldrarssituationIdag är det nästan nödvändigt att ha engymnasieutbildning för att kunna etablerasig på arbetsmarknaden. För att unga skakunna fullfölja gymnasiet vid en graviditetoch vid föräldraskap krävs särskildainsatser. Det krävs flexibla lösningar,deltidsmöjligheter, möjlighet att studerapå distans eller att få möjlighet att studerapå komvux före 20 års ålder. För att mötabehoven krävs ändrade regler nationelltoch större flexibilitet kommunalt.Även ökad förståelse och bättre bemötandeinom skolan är viktigt för de unga.Det händer att elever som blir gravida inteuppfattar att de kan gå kvar i skolan utantvärtom att de till och med borde sluta(Ungdomsstyrelsen 2009).Unga föräldrar har i och med sin föräldraledighetett naturligt avbrott frånstudierna. Men återupptar unga föräldrarstudierna efter studieavbrottet? Figur 1visar att unga föräldrar i lägre grad änandra unga fullföljer sina studier. Vid25 års ålder har endast 27 procent av desom fått barn före 20 års ålder minst entreårig gymnasieutbildning jämfört med83 procent av de som inte fått barn före20 års ålder (SCB 2011).Sverige har idag ett väl utbyggt utbildningssystemsom är tänkt att ge allaelever samma rättigheter och möjlighetertill utbildning. Bland de elever som blirföräldrar förändras möjligheterna, vilketpå sikt innebär en ökad risk att hamna isocial utsatthet. Unga föräldrar är överrepresenteradebland unga som står utanförarbetsmarknaden.Integrationsverkets rapport Närmar sigoch fjärmar sig (Integrationsverket 2007)pekar på att unga med barn riskerar atthamna utanför både arbetsmarknadenoch utbildningssystemet i större utsträckningän andra unga i samma ålder. ÄvenUngdomsstyrelsens rapporter Ung idag2011 (Ungdomsstyrelsen 2011) och Fokus08 – En analys av ungas utanförskap(Ungdomsstyrelsen 2008) visar på sammatendenser.Unga i socialt utsatta bostadsområden ären extra utsatt grupp. Bland unga i dessaMinst 3-årigtgymnasiumMinst 3-årigtgymnasium0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Källa: SCB/UngdomsstyrelsenFigur 1. Utbildningsnivå vid 25 års ålder, 2011. Procent4

områden är det utmärkande att mångabildar familj tidigt och andelen unga föräldrarär betydligt högre än i övriga riket(Ungdomsstyrelsen 2008).För barn till unga föräldrar har föräldrarnasutbildning en avgörande betydelse föratt öka deras framtida handlingsutrymme.Vikten av en fullföljd gymnasieutbildningkan inte överskattas och är en skyddsfaktorbåde mot ohälsa och mot ekonomiskutsatthet för barnet och föräldrarna.Att vara ungoch förälderAtt bli förälder kan oavsett ålder innebäraen livskris i meningen att den erfarenhetoch den kunskap man har inte är tillräckligför att lösa situationen. Den nyblivneförälderns relationer till omgivningen påverkasi olika grad. Tonåringens frigörelseoch rörelse bort från familjen kan plötsligtstå i motsats till ett ökat beroende av dennatill följd av det egna föräldraskapet. Denekonomi och det boende som var bra nogför en tonåring är inte alltid det för ennybliven förälder med ett litet barn.5

Utsatthet är i första hand ett resultat avsamhällets (medborgarnas samt derasprivata och offentliga institutioners) bristandeförmåga att ge plats för människormed värderingar eller livsstil som skiljersig från ”normen”. Rapporten De mestutsatta, (Ståhl 1997) visar att tre resurserhar avgörande betydelse för om en individlever i risk för utsatthet eller inte.• Egenmakt: Förmåga att värdera sigsjälv och uppleva sig som ett subjekt medmöjlighet att forma sitt liv.• Relationer: Ett nätverk av familj, vännereller andra kontakter som kan hjälpa tillvid svårigheter.• Materiella tillgångar: Pengar eller andratillgångar som behövs för att avhjälpabrister i den uppkomna situationen.Tillgång till alla tre resurser påverkarförmågan att kunna se något begripligt i enkrissituation. De ökar också förmågan attta sig ur situationen och förhindrar därmeden fördjupad utsatthet. Elever som saknaren eller två av dessa resurser löper därförhögre risk för att en krissituation, som justföräldraskapet kan innebära, kan leda tilllångvarig utsatthet.Unga föräldrar återkommer ofta självatill vuxenvärldens attityder. De uppfattarofta att deras beslut att bli föräldrarifrågasätts och att de möts av attityden attdet kommer att bli problem, bland annatfrån anhöriga, skolan, socialtjänsten ocharbetsförmedlingen. Inte sällan uppleverunga föräldrar att de måste bevisa att deduger som föräldrar.Många unga föräldrar avstår från attdelta i föräldrautbildningar för blandadeåldrar. Det är inte ovanligt att de andra föräldrarnaär lika gamla som den unges egnaföräldrar. Då de äldre diskuterar säkrastebilbarnstolen eller radhuspriset, har denunga föräldern kanske andra funderingar.En del unga föräldrar har upplevt en negativattityd till gravida elever och till demsom blir mammor under sin gymnasietid– en del har upplevt att skolpersonal hartyckt att det vore bäst om de avbröt sinastudier. Andra har erfarenhet av skolorsom varit mycket anpassningsbara ochflexibla. Grunden måste vara att skolanser de unga föräldrarna som en tillgångoch inte som ett problem.6

Medvetet bemötandeEtt bra bemötande från omvärlden ärviktigt. Vuxenvärlden, inklusive skolan,behöver förstå hur avgörande det är medett schyst och medvetet bemötande. Denunga föräldern är det lilla barnets viktigasteresurs och ska bemötas som just detta.Unga föräldrar kan dessutom själva hafördomar mot andra unga föräldrar. ”Detvet man ju hur de är, och sådan vill intejag vara.” För dig som möter en elev somär eller ska bli förälder är det därför viktigtatt du är medveten om vilka signaler dusjälv ger. I mötet är det därför en av dinaviktigaste uppgifter att bredda bilden avvad en ung förälder kan vara. På de flestaarbetsplatser är det vanligt att några medarbetareär småbarnsföräldrar. I skolan kaneleven vara den enda och första på åratalsom är förälder.Skolan kan genom ett medvetet bemötandestärka elevers möjligheter att fullföljastudierna. Just för att unga föräldraroftare befinner sig i utsatthet är det viktigtatt ha kunskap om vad du som möter dessaelever bör tänka på.Signalera att du räknarmed att elevenkommer tillbaka.7

I ett första samtal med en elev som skabli förälder kan du tänka på följande• Säg grattis!• Fråga hur eleven tänker kring graviditeten?När är beräknad förlossning?• Hur är relationen till den andre föräldern,är han eller hon elev på samma skola?• Vilka fler i nätverket vet om att elevenska bli förälder?I ett första samtal med en elev som ärförälder kan du tänka på följande• Säg grattis!• Fråga om barnets namn och ålder.• Låt eleven beskriva sitt barn, vad tyckerbarnet om och vad brukar de göra tillsammans?• Hur och med vem eller vilka bor elevenoch barnet?För att kunna vara ett genuint stöd tillen människa måste du ha kunskap ochinsikt om just den specifika personenssituation. Det är eleven som är expert påsitt liv. Stödet som du erbjuder bör varalångsiktigt och uthålligt. Tänk på att deunga föräldrarna också är tonåringar ochatt de ofta behöver stöd över längre tidför att kunna slutföra sina studier. Stödetbehöver vara personligt och ofta är det braom det kan vara samma person hela tiden.Att leva i en utsatt situation innebär inteatt man saknar egna personliga resurser.Alla har en egen kraft, viktiga kunskaperoch erfarenheter som berikar både detegna livet och samhället. En förutsättningför förändring är att elevens möjlighet attpåverka sin situation frigörs och i dettaär du som skolpersonal väldigt viktig. Enförutsättning för att lyckas är ömsesidighet.Du behöver därför utforma stödet såatt både elevens och skolans rättigheteroch skyldigheter blir tydliga.Du har en betydelsefull uppgift i atthjälpa eleven med att bygga och aktiveraelevens egna nätverk, och verka för att detblir bra för eleven och barnet.• Hur är relationen till den andre föräldern,är han eller hon elev på samma skola?• Hur ser möjligheterna att studera ut?8

Två föräldrar?Det är viktigt att ta reda på vilka personersom är aktiva i föräldraskapet. Omvi förutsätter att en blivande mamma ärensam i föräldraskapet riskerar pappornaatt osynliggöras.Våra förväntningar på unga pappor ärhelt andra än på unga mammor. Pappor gervi kanske uppskattning för att de inte lämnarmamman och barnet. Sällan förväntarvi oss att pappan ska vara föräldraledigoch det kan vara så att det inte kommertill skolans kännedom att en kille är ellerär på väg att bli pappa. Han förlorar dåmöjligheten att tillsammans med skolanplanera för hur han kan kombinera studieroch föräldraskap.9

I ditt möte med unga pappor är det viktigtatt du utgår från att han vill och kan varaen ansvarstagande förälder. Du som ärarbetsledare har kunskap och erfarenhetav att planera för hur dina medarbetareska kunna kombinera arbete och familj.Denna kunskap kan användas för att ökaunga mammors möjligheter till studieroch unga pappors möjligheter att varaföräldrar.Olle går första åretpå gymnasiet ochär en tyst elev. Hanmärks inte på lektionernaoch har svårtatt lämna in sinaskolarbeten i tid.Olle erbjuds samtalmed skolkuratornom hur han ska klaraförsta terminen ochdå framkommer atthan bor tillsammansmed sin flickvän ochderas lilla dotterhemma hos flickvännensmamma.Han har svårt att fåstudiero och sägeratt han funderar påatt hoppa av och taett jobb istället. Vadkan du göra för Olle?När normenpåverkarVissa unga kvinnor som gifter sig och fårbarn innan de avslutat gymnasiet har ensärskild situation. Ibland är föräldraskapeten följd av att kvinnan har gift sig i enreligiös eller traditionell ceremoni. I vissafall av egen vilja. I andra fall mot den egnaviljan. Även om äktenskapet inte är registreratenligt svensk lag kan det vara så atten person betraktas som gift av den egnafamiljen och gruppen. På dessa kvinnorläggs det förväntningar om att snabbt bliföräldrar och fylla rollen som hustru ochmamma. Att avsluta sina studier och sedangå ut i arbete eller studera vidare är oftahelt oacceptabelt för den unga kvinnan idessa familjer.Oftast är dessa kvinnor väl medvetnaom att familjens och släktens normeroch värderingar skiljer sig från de som ärrådande i det svenska samhället. Just denvetskapen kan i många fall vara ett hinderför att ta kontakt med exempelvis kuratornför att få stöd i att tänka kring sin situation.Ett samtal med en utomstående vuxen kandock vara otroligt viktigt för att den ungablivande mamman ska få information omvilka rättigheter hon har samt få hjälp attse vilka olika vägval hon har att tillgå. I ettsamtal kan eleven formulera sitt livsmåloch därmed se vilka vägar som leder tillökad frihet och möjlighet att påverka sittliv för just henne.10

StudieplaneringAtt en elev är förälder eller väntar barn ären omständighet som oftast har inverkanpå elevens studier. Därför bör eleven alltiderbjudas ett samtal med skolkuratorneller någon annan person som eleven harförtroende för. Syftet med detta möte är attnå samförstånd med eleven om att skolankommer att reda ut vilket stöd elevenbehöver utifrån sin situation och vad somkrävs för att denna ska kunna fullfölja sinskolgång även på lång sikt.Den utredning som skolan ska göra harolika innehåll beroende på om du möteren elev som är gravid eller en elev somredan är förälder.En utredning kan innehålla• Beräknat förlossningsdatum. Vilka kurserkommer att hinna avslutas och vilkapågår vid denna tid.• Kunskapsmålen. Hur ligger eleven tillstudiemässigt för tillfället?• Studiemotivation.• Om barnet är fött. Barnets ålder ochbarnets hälsotillstånd.• Barnomsorg, planerade stängda dagarpå förskolan.• Relationen till barnets andra förälder.• Nätverkskarta. Genom att tillsammansmed eleven göra en nätverkskarta kanskolan få kännedom om hur den sociala situationenser ut för eleven och hur mångasom kan hjälpa till med vården av barnetAtt bli förälder kaninnebära att elevenkan få svårt att uppnåkunskapsmålen menkan också innebäraökad motivation ochhögre studietakt.11

Samtliga uppgifter ingår inte i skolansansvarsområde, men eftersom de påverkarmöjligheterna att återgå till ochfullfölja studierna och är viktiga för denunga föräldern är det bra att ha med dessai planeringen. Ansvaret ligger både påhälso- och sjukvården och på kommunen.Detta är samverkansfrågor där ansvarsfråganibland kan vara otydlig. Det är ingensjälvklarhet att vuxna samverkar kringelever som blir unga föräldrar om ingentar initiativ till det. Det bör avgöras pålokal nivå vem som stöttar eleven i detta.Skolan kan vara den part som initierardenna samverkan.Natalie är 17 år ochgår andra året pågymnasiet när honbörjar missa lektioner.Hon kommersporadiskt till skolanoch ser väldigt tröttoch blek ut. Hon besökerskolsyster dåhon mår illa och harhuvudvärk och skolsystermisstänkeratt Natalie börjatta droger. I samtalframkommer attNatalie är gravid itrettonde veckan.Pappa är en killesom hon träffat ettpar gånger. Nataliehar haft hög studiemotivationochplanerar att slutföraandra årskursen innanbebisen kommer.Hur kan du tänkakring Natalie?I Skollagen (2010:800)kap. 3, § 8 står följandeom utredning:”Om det … framkommer attdet kan befaras att en elev intekommer att nå de kunskapskravsom minst ska uppnås, ska dettaanmälas till rektorn. Rektorn skase till att elevens behov av särskiltstöd skyndsamt utreds. --- Omen utredning visar att en elev äri behov av särskilt stöd, ska haneller hon ges sådant stöd.”I Skollagen (2010:800)kap. 3, § 9 beskrivs rättentill åtgärdsprogram:”Ett åtgärdsprogram ska utarbetasför en elev som ska gessärskilt stöd. Av programmetska det framgå vilka behoven är,hur de ska tillgodoses och huråtgärderna ska följas upp ochutvärderas. Eleven och elevensvårdnadshavare ska ges möjlighetatt delta när ett åtgärdsprogramutarbetas.”12

Ansvar och samverkanSkolan är ansvarig för att möta ungaföräldrars behov och tillsammans medeleven tillvarata dennes möjligheter attslutföra sina studier. Rektorn är ansvarigför att tillsammans med elevhälsoteametutreda och planera för hur den elev somär eller är på väg att bli förälder ska kunnanå kunskapsmålen.Under graviditeten är barnmorskemottagningen(BMM) ansvarig för den ungakvinnans hälsovård. Beroende på hureleven mår och på hennes sociala situationkan det ibland vara nödvändigt medsamverkan mellan skolan och barnmorskemottagningen,till exempel vid svårfoglossning.Om en elev i gymnasieskolan avbryter sinastudier, ska eleven omfattas av kommunensinformationsansvar. Skolan är skyldig attanmäla ett planerat studieuppehåll till denkommun där eleven bor, så kallad hemkommun,då den kommunen under ledighetenblir ytterst ansvarig för eleven, enligt lagenom informationsskyldighet. Från skolanssida är det ändå viktigt att signalera atteleven är välkommen tillbaka.I syfte att underlätta för elevens hemkommunatt löpande hålla sig informeradska både fristående gymnasieskolor ochkommuner som anordnar gymnasieutbildningför elever som hör hemma i andrakommuner, anmäla när en elev slutar viden gymnasieskola till den berörda elevenshemkommun. Informationsansvaret börinte ensidigt definieras som en fråga förutbildningsansvariga och de åtgärdersom erbjuds behöver inte alltid vara utbildningsinsatser.Samverkan med andraverksamheter, som socialtjänsten och destatliga arbetsmarknadsmyndigheterna, ärdärför viktiga. Genom att bestämmelsen ären del av skollagen kan den också bli föremålför tillsyn av Statens skolinspektion.Barnavårdscentralen (BVC) är ansvarigför barnets hälsovård. För det barn som avhälsoskäl kräver mer än andra barn är dessförälder (eleven) ansvarig för att själv,eller med hjälp av barnavårdscentralen,informera skolan om hur barnets hälsapåverkar möjligheterna till studier.Håll kontaktenSkolan bör hålla kontakten med eleven underen föräldraledighet för att öka motivationenför eleven att komma tillbaka. Underden tid eleven är ledig kan skolan bjuda intill friluftsdagar, skolavslutningar, luciafirandeoch andra gemensamma händelser.Hemkommunen har uppföljningsansvaretför en elev som är föräldraledig, menskolan skulle kunna boka in ett personligtmöte någon månad innan den föräldraledigaplanerar att återkomma i studier.Mötet kan hållas på skolan eller på ettställe som eleven själv väljer.Det är viktigt att eleven känner sig inkluderadi skolans värld under sin ledighetoch att hon eller han känner sig välkommentillbaka. En ung nybliven förälder ärofta ensam i sin kompiskrets om att varaförälder. Fortfarande är det viktigt attfå bevara sin identitet som tonåring ochingå i sociala sammanhang med andrajämnåriga.13

Tillbaka i skolanSkollagen fokuserar på stödjande insatseroch skolans ansvar är att hitta en lösningför varje elev. Behöver eleven extra stöd,en handledare, en mentor eller ett specifiktläromedel för att nå kunskapsmålen?Erbjud läxläsning på skolan eller möjlighettill studierum, om du upplever atteleven skulle ha nytta av detta och skolanhar dessa utrymmen. Tillsammans medeleven bör ni komma fram till realistiskastudiemål och studieformer. För en elevkan det vara att bli anställningsbar och fören annan att nå de betyg som krävs för enviss högskoleutbildning.Om en elev varit föräldraledig och återska börja studera, eller om skolan får enAnna, 19 år, är föräldraledigoch villavsluta sin gymnasieutbildning.Honhar tidigare fått ettbrev från skolanmed frågan om honvill gå kvar. I telefonkontaktmed skolanupplever hon detsom att hon inte ärvälkommen tillbakautan hänvisas tillkomvux där hon kanbörja när hon fyllt20 år. Annas föräldradagarär slut.Hon hittar ett jobbsom butiksbiträde.Hade skolan kunnatbemöta Anna på ettannat sätt?ny elev som är förälder, bör skolan utredaelevens förutsättningar att nå studiemålen.Tänk på att elever som är eller ska bli föräldrarkan behöva tätare uppföljningar avsina studieplaner än andra elever.Det finns fler åtgärder som skulle kunnabli aktuella i det enskilda fallet. Eftersomdet prövas individuellt finns förstås ingaallmänna rekommendationer. Det är ändåviktigt att känna till att det kan finnas skälsom gör att den unga föräldern omfattas avmöjligheterna till individuella lösningar.Dessa regleras i följande lagrum i skollagen(2010:800):• För grundskolan: om annat sätt attfullgöra skolplikten (se 24 kap. 23 §skollagen).• För både grundskola och gymnasieskola:om särskild undervisning (se 24kap. 20 § skollagen).• För gymnasieskolan: om individuellavvikelse (se 16 kap. 14 § skollagen) ochmöjligheten att förlägga utbildningen påfler än tre läsår (se 16 kap. 15 § skollagen).I skollagen (2010:800)kap. 29 § 9 står det ominformationsskyldighet:”En hemkommun ska löpandehålla sig informerad om hur deungdomar i kommunen som fullgjortsin skolplikt men som intefyllt 20 år är sysselsatta i syfteatt kunna erbjuda dem lämpligaindividuella åtgärder.”14

Andra sakersom kan påverka elevens möjligheterSkolan kan inte lösa allt som hindrar enelev från att fullfölja sin utbildning. Däremotkan det vara bra om personalen harkunskap även inom andra områden somkan skapa svårigheter för en ung föräldersom vill fullfölja sin utbildning.EkonomiDet är vanligt att elever idag hinnerbli myndiga innan de är klara med singymnasieutbildning. För att skapa likamöjligheter för alla är det reglerat i föräldrabalkenatt föräldrarna ansvarar för sinabarns försörjning så länge de går i gymnasiet,dock längst till 21 års ålder. Förden unge föräldern som är gift är partnernförsörjningspliktig. Om partnern av någonanledning inte kan försörja familjen blirelevens föräldrar åter försörjningspliktigaför eleven.De unga föräldrar som av någon anledningväljer att lämna föräldrahemmet,känner sig tvungna eller tvingas, har idagsvårt att klara ekonomin under den tid degår i gymnasiet. De ska med små ekonomiskaresurser tillgodose barnets allabehov och barnet befinner sig därmed ien ekonomiskt utsatt livssituation. För endel träder ursprungsfamiljen in och bidrarmed medel, men om också denna familjhar knappa resurser ökar utsattheten.Innan eleven fyllt 20 år kan hon ellerhan inte heller söka medel från Centralastudiestödsnämnden (CSN) för studier igrundskola eller på gymnasienivå. De kaninte heller för egen del få försörjningsstöd,då deras egna föräldrar är försörjningspliktigamedan de går i gymnasiet. När deinte kan klara försörjningen för sig självaoch sitt barn blir skolan inte längre ett alternativför de unga föräldrarna. Den elevsom fyllt 18 år och hoppar av gymnasietär däremot berättigad till försörjningsstöd.Genom ansökan till socialtjänsten kanunga föräldrar, om starka särskilda skälföreligger, få försörjningsstöd. Regler ochpraxis är dock delvis motstridiga och detkan vara svårt för unga föräldrar att självahävda sina rättigheter.Skolan kan dock vara ett stöd för enelev i denna situation. Skolkuratorn kaninformera om vilka kontakter som ärviktiga för eleven att ta eller hjälpa eleveni kontakten med socialtjänstens ekonomiavdelningoch se till att en ansökan lämnasin. Socialtjänsten kan i sin bedömning avFöräldrabalken (1949:381)kap. 7 § 1 stycke 2 beskriverunderhållsskyldighet:”Underhållsskyldigheten upphörnär barnet fyller arton år.Går barnet i skolan efter dennatidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldigaunder den tid somskolgången pågår, dock längstintill dess barnet fyller tjugoettår. Till skolgång räknas studier igrundskolan eller gymnasieskolanoch annan jämförlig grundutbildning.”15

När du kommer tilljobbet kan du pratamed dina kollegor omhur det är att varaförälder. Vem pratardin elev med?ansökan ta särskild hänsyn till att det lillabarnet på lång sikt påverkas av föräldrarnasutbildningsnivå.Övriga bidrag som unga föräldrar över16 år som studerar kan få är:• studiehjälp• barnets barnbidrag – för vårdnadshavare• bostadsbidrag kan även sökas av eleversom bor hemma. Ansökan prövas mothushållets inkomst• underhållsstöd – en ensamståendeförälder kan ha rätt till underhållsstödom den andra föräldern inte bidrar medunderhållsbidrag eller betalar en summasom är lägre än den lägsta summan somFörsäkringskassan slagit fast.• föräldrapenning – kan vara möjligt att taut om den unge studerar på deltid.Bra att veta: Vård av sjukt barn räknassom giltig frånvaro enligt CSN och påverkarinte rätten till studiehjälp. Frånvaronmåste dock anmälas till skolan på sammasätt som en anställd anmäler frånvaro tillsin arbetsgivare. Även närstående kan fåersättning från försäkringskassan för vårdav sjukt barnNätverkEtt bra nätverk är en skyddsfaktor motframtida utsatthet, och det gäller specielltdet lilla barnet. Skolan kan, till exempelgenom elevhälsan, aktivera det befintliganätverket runt eleven. Fråga hur elevenhar det hemma. Vilka bor eleven medoch vilket stöd finns det runt eleven? Görgärna en nätverkskarta tillsammans medeleven för att tillsammans hitta vilkaresurser som finns. Det kan också synliggöraatt det finns motstånd i nätverket someleven behöver skolans hjälp att hantera.Din uppgift är att fokusera på eleven ochhur hon eller han, med ert stöd, ska kunnaslutföra sina studier.16

Alternativa studieformerDet finns olika sätt att möta elevens behov och samtidigt följa de regelverk somskolorna har. Ibland är målsättningen för eleven att fullfölja ett nationellt program,ibland kan det vara att klara av ett par enskilda ämnen eller samla ett visst antal studiepoängför att vara bättre rustad för att återgå till studier i ett senare skede. Nedanpresenteras några skolor och skolformer som har erfarenhet av att utbilda ungaföräldrar och som på olika sätt stöttar dem att nå sina mål.Norra Djurgårdsgymnasieti Stockholmwww.ndgledarskap.seMed fokus på gymnasieutbildning harNorra Djurgårdsgymnasiet skapat enutbildning för unga föräldrar och derasbarn. Klassrummet präglas av studieromed utrymme även för barnlek. Mångakursmål bygger på de unga föräldrarnasegna erfarenheter. Att studera tillsammansmed ungdomar i samma situationger möjlighet för de unga föräldrarna att,parallellt med studierna, stärkas i både sinsjälvkänsla och sin elevroll.Onlineskolan på Angeredsgymnasieti Göteborgwww.onlineskolan.orgSyftet med verksamheten är att skapa enundervisningsform för de ungdomar sompå grund av olika omständigheter inte klararatt komma till den fysiska skolbyggnaden.Studierna läggs upp så att elevenhemifrån, via internet (Hjärntorget), kanläsa in olika gymnasiekurser. Eleven harkontinuerlig kontakt med sin mentor/pedagogsom hjälper eleven med studierna.Dock är ett betyg i en kurs inte alltid detprimära målet för den här elevgruppen,utan oftast handlar det om att faktisktkomma tillbaka till ett lärande igen.Lärcentrum i Göteborgwww.goteborg.seLärcentrum är ett alternativ för den elevsom av fysiska och/eller psykosociala skälinte orkar med den vanliga gymnasieskolan.Detta är en flexibel och individualiseradgymnasieutbildning där innehåll ochupplägg skräddarsys efter elevens behovoch förutsättningar. Målet är att elevenska få en fullständig gymnasieutbildningÖrebro kommunwww.orebro.seÖrebro kommun erbjuder tonåringar ochgravida eller de som redan fått barn enöppen verksamhet kallad Unga mammoroch pappor där de bland annat kan få stödoch vägledning när de återgår till studiereller arbete. Verksamheten har en lärareanställd som hjälper eleven med studieuppläggoch skolkontakter.17

ReferenserIntegrationsverket (2007). Närmar sig och fjärmar sig.Integrationsverkets stencilserie. Integrationsverket.SCB (2011). Utbildningsregistret och registret över totalbefolkningen,bearbetat av Ungdomsstyrelsen.Stål, R. (1997). De mest utsatta: om människors kapacitet och behov av socialt stöd.Sköndalsinstitutets skriftserie, nr 6. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.Ungdomsstyrelsen (2008). Fokus 08 – En analys av ungas utanförskap.Stockholm: Ungdomsstyrelsen.Ungdomsstyrelsen (2009). Unga föräldrar – studier och arbete.Stockholm, Ungdomsstyrelsen.Ungdomsstyrelsen (2011). Ung idag 2011 – En beskrivning av ungas villkor.Stockholm: Ungdomsstyrelsen.LagarFöräldrabalken (1949:381)Skollagen (2010:800)InternetLärcentrum i Göteborgwww.goteborg.seNorra Djurgårdsgymnasiet i Stockholmwww.ndgledarskap.seOnlineskolan på Angeredsgymnasiet i Göteborgwww.onlineskolan.orgÖrebro kommunwww.orebro.se18

Ungdomsstyrelsenär en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor.Vi ger stöd till föreningsliv och kommuner samt till internationellt samarbete.Medborgarplatsen 3, Plan 11 • Box 17801 • SE-118 94 Stockholmtfn 08-566 219 00 • fax 08-566 219 98e-post: info@ungdomsstyrelsen.se • webbplats: www.ungdomsstyrelsen.se20