Familjeskogsbruket erbjuder … - Norra Skogsägarna

Familjeskogsbruketerbjuder …hållbar framtid på och för landet

InnehållsförteckningSidanMänniskan, skogen och den gröna ekonomin 3En skogshistorisk tillbakablick 4Mathilda Clausén Wingårdh – skogsägare i Halland 9Naturhänsyn i skogsbruket 12Den svenska modellen för brukande av skog 12Fakta om Sveriges skogar och skogsägare 14Vad är KOMET? 16Kontinuitetsskogsbruk 18Viktiga grundstenar i vårt svenska skogsbruk 18Svarte Swartling – skogsägare i Västerbotten 20Skogsbruket och klimatet 24Förnybar energi 26Nya produkter från skogen 28Ola Persson – kommunalråd i Sunne 31Vad betyder skogsnäringen för Sverige idag? 34Familjeskogsbruket erbjuder…. 36Skogsägarrörelsen 371

Människan, skogenoch den gröna ekonominFOTO: Jocke LagercrantzSkogen är värd all uppmärksamhet denkan få – av den enkla anledningen attmänniskor i framtiden kommer att behövaden mer än någonsin. Inte minst för attlösa de stora globala utmaningarna. Skogenär vår värdefullaste förnybara resursoch grunden för en stor del av vårt välstånd.Skogen är också en omistlig del avvår natur och innehåller stora miljö- ochupplevelsevärden.Det ställs allt större anspråk på skogenfrån olika håll: Mer råvaror och bioenergi,bättre förutsättningar för biologisk mångfald,större hänsyn till rekreations- ochupplevelsevärden. Företagsekonomi ochäganderätt ska vägas mot ekologiska, socialaoch kulturella aspekter. Skogspolitikenska hantera både biologiska processer ochmänskliga beteenden. Odlarglädjen hargenom historien hjälpt människan i hennesutveckling. Den kommer att behövasframåt också. Vi tror på dialog och ökadkunskap för att på bästa sätt väga sammanden enskilde företagarens behov med samhälletsönskemål kring hur vi brukar våraskogar.Med den här lilla skriften vill vi frånsvenskt familjeskogsbruk lyfta fram vårtsätt att tänka, planera och jobba, och visapå de möjligheter för framtiden som familjeskogsbruketerbjuder. Det är en styrkaatt hälften av landets skogar ägs ochbrukas av enskilda skogsägare och derasfamiljer. Känslan för den egna gården ärSven Erik och Lena med barnen Evelina och Axelhemma på gården i Funäsdalen. Loftboden timradesav Sven Eriks farfars far.stark och ägandet går fortfarande i höggrad i arv från generation till generation.Mångfalden av ägare i familjeskogsbruketär i sig en tillgång. Variation i ålder, kön,uppväxt, boende och ekonomi återspeglasi ägarnas målsättning med sin skog ochintensitet och former för brukandet. Gemensamtför alla familjeskogsbrukare ärdock viljan att kombinera produktion ochmiljö. Effekterna av de senaste tjugo årensansträngningar att förbättra naturhänsynenbörjar nu också synas tydligt i statistiken.Tillväxten i våra skogar ökar stadigt. Detökar möjligheterna att ersätta fossil energimed förnybar och att byta energiintensivaoch icke förnybara produkter mot trä. Påså sätt är skogsbruket en viktig del av lösningenpå klimatproblemen. I framtidenkommer vi att få se många nya produkterfrån skogen, de flesta av dem är ännu inteupptäckta.Skogen betyder också 200 000 arbetstillfällen,många av dem på landsbygden.Skogen växer där den växer, över hela landet,och skogsbruket är därmed en viktigdrivkraft för en levande landsbygd.Välkommen att läsa vidare om allt somfamiljeskogsbruket erbjuder. Det handlarom en hållbar framtid på och för landet.Sven-Erik Hammarordförande LRF Skogsägarna3

En skogshistorisk tillbakablickVirkesbrist rådde i SverigeVid 1800-talets mitt rådde i stora delar avSverige virkesbrist. Professor Fries beskriver”hurusom i vestra Småland nu äro storaödehedar med en nödväxt vegetationaf ljung, mossa och lafvar”. Längre norrutvar skogarna kalhuggna runt järn- ochkopparbruken och längs Norrlandskustenhade sågverken förbrukat det grova virket.En skogskommitté tillsattes för att utredavirkesbristen i Sverige och lämna förslagtill en återväxtlag.Första skogsvårdslagarnaFörst i början av 1900-talet fick dock Sverigesin första skogsvårdslag, en ren återväxtlag.Då tillkom också skogsvårdsstyrelsernamed rådgivning, lagtillsyn och servicesom uppgift. En bolagsförbudslag infördesför att få stopp på bolagens uppköp av skogoch långa avverkningsrätter. Den framväxandemassaindustrin och de stora brännveds-och kolvedsavverkningarna underförsta världskriget ledde till att det 1923 infördesen ny skogsvårdslag för att skyddaväxande ungskog från annan avverkningän ändamålsenlig gallring. Lagen gälldeendast enskilda skogsägare. På 1920-taletinrättades också Riksskogstaxeringen somalltsedan dess försett oss med väl underbyggdskogsstatistik.SkogsbruksmetoderSå länge sågtimmer var den viktigaste råvaranfrån skogen var den dominerandeskogsbruksmetoden blädning eller dimensionsavverkning.När massaindustrin runtsekelskiftet växte övergick man till trakthyggesbruk.Sådd var länge den dominerandeåterväxtmetoden. Under mellankrigsårenspressade ekonomi upplevdes dock föryngringskostnadernabetungande och dimensionsavverkningentogs åter i bruk. Underandra världskriget avverkades stora volymerbrännved. Resultatet av blädningsepokenblev stora arealer rest- och trasskogaroch på 50-talet återgick man till trakthyggesmetoden.Sådd var fortfarande en vanligföryngringsmetod men ersattes alltmerav plantering.En slitstark skogsvårdslag1948 fick Sverige en ny och heltäckandeskogsvårdslag. Syftet var ökad virkes-SKOGS-FAKTASkogspolitisk historia isammandrag:1903: Sverige får sin förstaskogsvårdslag, en ren återväxtlag.1923: Ny lag med syfte att stoppaavverkning av ungskog.1948: Sverige får en ny skogsvårdslag,syftet är ökad virkesproduktion,tillfredsställandeekonomiskt utbyte och jämn avkastning.FOTO: SKOGEN BILD1974: Anmälningsskyldighet förhyggen och krav på försiktighetsåtgärderavseende naturvård införsi lagen.1974: Bokskogslagen tillkommer.Den omformas senare tillen ädellövskogslag.Fällning med Hornet tvåmanssåg.Simonstorp, Östergötland. 1948.FOTO: SKOGEN BILD4

produktion, tillfredsställande ekonomisktutbyte och jämn avkastning. Lagen användesi trettio år men justerades flera gångerunder tiden. 1974 fick lagen ett tilläggsom stadgade att ”hänsyn skall tagas till naturvårdensintressen”. En anmälningsskyldighetför slutavverkningar infördes också,liksom en bokskogslag som senare omformadestill en ädellövskogslag.FOTO: SKOGEN BILDFällare-läggare – en del i skogsbrukets mekaniseringpå 1970-talet.Teknisk utvecklingTeknik och arbetsmetoder förändrades nusnabbt. På 50-talet bytte man yxa och svansmot motorsåg och på 60-talet började traktorerersätta hästen i skogen. På 70-taletkom processorerna som kvistade och kapadeför att på 80-talet ersättas av skördaresom även tog hand om fällningen. Flottningenersattes under 70-talet alltmer avlastbilstransporter. Den på 50-60-talet såvanliga hyggesbränningen byttes till maskinellmarkberedning och plantering blevdominerande föryngringsmetod.Det tuffa 70-talets nya lagPå 1970-talet var ekonomin i skogsbrukettuff, likaså den skogspolitiska debattensom handlade om kalhyggen, hyggesplöjningoch kemiska bekämpningsmedel.Samtidigt rådde en växande oro för enkommande virkessvacka. Mot den bakgrundenledde en skogspolitisk utredningfram till en ny skogsvårdslag 1979. Lagentog sikte på produktion och detaljregleradeolika skötselåtgärder. Den inkluderadenu även statliga skogar. Den tidigare infördaskogsvårdsavgiften höjdes successivtoch blev en finansieringskälla för bidragtill skogsbruket. ÖSI (Översiktlig Skogs-Inventering) infördes och skogsskyddsbestämmelsernaskärptes. 1983 tillkom avverkningspliktoch skyldighet att innehaskogsbruksplan.SKOGS-FAKTAFOTO: SKOGEN BILD1979: En ny skogsvårdslag medsikte på produktion. Detaljregleringav olika skogsskötselåtgärder.1983: Avverkningsplikt och skyldighetatt inneha skogsbruksplaninförs.1994: Skogsvårdslagen görs omoch får två jämställda mål förproduktion och miljö. Principenfrihet under ansvar tar sin början.Naturvårdskraven skärps.2006: Den skogspolitiska utredningenpresenterar sitt slutbetänkandeMervärdesskog. Utredarenkonstaterar att gällandeskogspolitik fungerar överlag bra.2010: Gränsen för svårföryngradskog tas bort.2012: Ny formulering av hänsynsparagrafeni skogsvårdslagen.6

Frihet under ansvarDetaljregleringens tid rann så småningomut och en ny skogspolitik infördes 1994.Skogsvårdslagen fick två jämställda mål -produktion och miljö. Nyckelbiotopsinventeringenstartade och naturvårdskravenskärptes både i skogsvårdslagen ochi miljölagstiftningen. Skogsvårdsavgiftentogs bort. Principen frihet under ansvartar här sin början. Efter ett par år skärptesransoneringsreglerna. 2010 togs gränsenför svårföryngrad skog bort och så sentsom 2012 omformulerades hänsynsparagrafeni skogsvårdslagen.UtbildningarSom ett led i den nya skogspolitiken genomfördeskogsvårdsorganisationen under1990-talet tre stora utbildningskampanjerför skogsägare, maskinförare ochtjänstemän. Rikare Skog, Kulturmiljövårdi skogen och Grönare Skog. De handladeom ståndortsanpassat skogsbruk med godahänsyn till natur- och kulturmiljövärdenoch hade totalt över 200 000 deltagare.Två händelserika decennierUte i skogsbruket började Gröna skogsbruksplanerintroduceras och miljöcertifieringav skogsbruket tog fart på slutet av90-talet i Sverige. Grönt körkort för skogsmaskinentreprenörerinfördes och är från2009 ett krav för PEFC-certifiering. StormenGudrun fällde 2005 en hel årsavverkning,70 miljoner kubikmeter, i södra Sve-Stora studiekampanjerför skogsägare:1990 Rikare Skog 85 000deltagare1994 Kulturmiljövård i skogen47 000 deltagare1997 Grönare Skog över100 000 deltagare2007 Kraftsamling Skog73 000 deltagare2012 Skogens VattenMed sikte på ökad kunskap.rige. På 2000-talet seglade skogstillväxtensbetydelse för energi- och klimatlösningarupp. 2007 inledde skogsägarrörelsen sinstora utbildningskampanj KraftsamlingSkog med sikte på ökad och hållbar skogstillväxt.2000-talets skogspolitikEn skogspolitisk utredning presenterade2006 sitt slutbetänkande där utredarenMaggi Mikaelsson konstaterar att gällandeskogspolitik fungerar överlag bra. I enskogspolitisk proposition 2008 bedömerregeringen att grunderna i den gällandeskogspolitiken bör ligga fast men att framtidaklimatförändringar i högre grad börbeaktas. Man slår också fast att skogspolitikenstvå jämställda mål och det deladeansvaret mellan samhället och skogsägarnaförutsätter en tydligt definierad och långsiktigäganderätt.7FOTO: KRISTIN GUSTAFSSON FOTO: MARIA BOSTRÖM

Mathilda ClausénWingårdh –skogsägare i HallandNär Mathilda gick ut skogsbruksskolanfick hon en knallröd ”Skogis” av sin morfar.I grunden är det en snöskoter sombyggts om till en skogsmaskin.– Den hade en del tekniska brister, mende har vi fixat till. Eftersom maskinen gårpå band är den väldigt skonsam mot marken.Jag använder den ofta där det är liteblött för att undvika körskador, säger Mathilda.Hon berättar hur morfars närhet oftakänns på gården, ett par mil utanför Laholm.– Nu sköter jag den skog han en gångröjde och får ofta aha-upplevelser om hurmorfar tänkte när träden planterades.– Skogen är som en levande röd tråd genomolika generationer. En dag hoppasjag vår dotter vill ta över och fortsätta attta hand om den skog jag nu planerar ochröjer fram.Egentligen hade hon tänkt bli veterinäroch det var inte roligt att som ensam tjejbörja på skogsskolan. Mathilda berättar atthon var väldigt arg, men det var inte lägeatt sätta sig emot.– Till slut blev det ändå väldigt bra. Jagtrivs med livet som skogsägare och kombra överens med morfar. Vi fick mångafina stunder tillsammans.FOTO: PÄR FORNLINGpå gården i Mästocka kan man säga attbåde den röda tråden och den lilla rödaskogsmaskinen överbryggar generationerna.”Skogis” blev en älskad examenspresent,men upptakten var ganska traumatisk.Morfar var en auktoritär person, av dengamla skolan. Då han fick två döttrar väntadehan en generation med förhoppningenom en manlig arvtagare till gården.När alla fyra barnbarnen var flickor föllvalet på Mathilda …Examenspresenten från morfar är en kär arbetskamrat.(till vänster). Mathilda är en uppskattadmotorsågsinstruktör (till höger).FOTO: PÄR FORNLING9

FOTO: PÄR FORNLINGMer teknik än styrka, säger Mathilda om arbetet iskogen.men någon liknande press lägger inteMathilda och maken Björn på sin dotterYlva, som precis slutat gymnasiet och planeraratt läsa vidare till ingenjör.– Visst tycker vi det är väldigt roligt omhon vill ta över, men det är Ylvas val.– Jag vill gärna förmedla det lustfylldaoch roliga med att vara skogsägare. Det lederfel om barnen får släpa ris från vägaroch göra en massa tråkigt arbete.Mathilda håller också utbildningar i atthantera motorsågen på ett säkert sätt ochför något år sedan ordnade hon en kursför dottern och hennes kompisar, som allalyckades ta motorsågskörkort.– Det hela blev mycket uppskattat. Därefterhar jag fått många påstötningar omatt vi ska ge oss ut i skogen och arbeta tillsammans.när mathilda får frågan om varför hontrivs med skogen bubblar det upp en massasaker. Fram växer bilden av glädjen överatt styra och påverka sin egen vardag, attjobba med något som känns meningsfullt,att hela tiden lära sig nya saker och få provanya idéer.– Man blir aldrig fullärd. Efter stormenblåste många lärkar ner. I det kvarvarande,glesa lärkbeståndet, kom självföryngradgran som jag nu testar att driva att drivafram till julgranar i skuggan av lärken.Det verkar fungera kanonbra!- Jag testar olika sorters ek i hägn. Innanförhägnen passar jag också på att planteraett antal pinnar av sälg, som är chanslöstatt få fram utanför hägnet på grund avälgbetet.– Jag lär inte få någon ekonomisk nyttaav sälgen, men den är trevlig och bra förmångfalden.På samma tema har hon som mål attvarje år sätta upp minst 10 fågelholkar, läggaut saltstenar och vinteravverka tallenför att ge foder åt älgen.Mathilda går alltid omkring med enrulle märkband i fickan och väljer gärnanya vägar genom skogen. Det blir lite avskattjakt.Till skatterna hör ekar som sått sig själva.– De får jag alldeles gratis. Jag märker utplantorna och pysslar om träden. Förhoppningsvisutvecklas de till värdefulla timmerstockarför kommande generationer.10

upptäckarglädjen leder till ett ganskaplottrigt skogsbruk, med små ytor somsköts olika beroende på förutsättningarna.– Min planläggare brukar klaga på det,men för mig känns det helt rätt. Eftersomjag gör mycket själv går det att ta vara påmindre områden på ett annat sätt än omdu bara hyr in större maskiner.– Men det är klart att jag också tar hjälpav entreprenörer för större avverkningar.Oftast blir det då runt ett hektar. Det störstahygge vi någonsin haft var två hektar.Mindre områden avverkar Mathilda självmed motorsågen. Hon vinschar fram trädenmed traktorn eller ”Skogis” som kommerväl till pass i blötmarkerna runt sjöndär hon i första hand hugger bort granenoch satsar på björkarna.Likväl är det förstås ett företag som skage försörjning. Ett normalår brukar honavverka runt 400 kubikmeter.– Det var en annan tid. Därefter harmycket hänt när det gäller inställningentill kvinnliga skogsägare, även om vi haren bit kvar.– Naturligtvis är tjejer lika bra lämpadesom killar för att sköta skogen. Det vanligaär att köpa tjänsterna, men även om mansom jag gör mycket arbete själv är det ingetproblem.Det handlar mindre om muskelstyrkaoch mer om att arbeta på ett smart sätt.Att variera uppgifterna och arbeta ergonomisktutan att behöva anstränga kroppeni onödan.– Med variation och rätt arbetsteknikblir arbetet dessutom roligare. Och det ärviktigt. För att göra att bra jobb ska mantrivas med uppgiften.FOTO: PÄR FORNLINGmen nu finns det sällan normalår. Stormenhar flera gånger satt käppar i hjuletoch hon oroas över klimatförändringarnamed insekter, torkstress och utebliventjäle.Ett annat hot, som hon inte tycker skogsbrukettar riktigt på allvar, är rotrötan.– Vi borde ha en mycket mer konsekventbehandling mot rötsvampen.På det politiska planet finns alltid ettoch annat orosmoln.– På det hela taget tycker jag ändå detfungerar bra. Vi har fått frihet under ansvar,vilket är helt rätt. Tanken på att någonskulle sitta bakom ett skrivbord ochpeka med hela handen är vansinnig, detskulle ta bort hela glädjen med skogsbrukandet.– Friheten ger oss också ett ansvar attvara engagerade och skaffa oss kunskapsom skogsägare, men det är ju också endel av det roliga. Att lära sig nya saker.och morfar hade inte behövt vara såangelägen om att en son skulle ta över.Virke vid väg – skogsägarens försörjning.11

Naturhänsyn i skogsbruketOlika sorters naturhänsynDen svenska skogsbruksmodellen innebären aktiv skötsel med generella naturhänsynpå huvuddelen av skogsmarken ocholika slags avsättningar av skyddsvärda områden.Att lämna skog orörd är inte alltidden bästa naturvården. Det finns mångaarter som kräver aktivt brukande för att trivas,t ex ljusälskande lövskogsarter. I skogsbruksplanenklassas dessa som NS-bestånd(Naturvård Skötsel).FOTO: SKOGEN BILDEtt exempel på formell avsättning enligt miljöbalken.generell hänsyn innebär t ex att vidavverkning lämna skyddszoner, skapa dödved, gynna lövträd, lämna naturvårdsträd.Idag lämnat i genomsnitt 12–14 kubikmeterper hektar i generell hänsyn, vilketmotsvarar 6–7% av den avverkade volymen.formella avsättningar enligtmiljöbalken är t ex nationalparker, reservatoch biotopskydd. I dessa fall får markägarennågon form av ersättning. Av Sverigeslandareal är idag totalt 4,9 miljonerhektar, 12%, formellt skyddad. Av detta är2 113 000 hektar skogsmark.frivilliga avsättningar är oftastdokumenterade i en skogsbruksplan e dyl.Ingen ersättning utgår till markägaren.Skogsstyrelsen uppskattar de frivilliga avsättningarnanedanför fjällnäragränsen till1 112 000 ha produktiv skogsmark. 647 000av dessa uppskattas ha höga naturvärdenoch 143 000 hektar har utvecklingsvärden.Ovanför fjällnäragränsen finns ca 200 000hektar frivilligt avsatt skog. 76% av de enskildaskogsägarna säger att de vill skyddasina frivilliga avsättningar i 30 år eller mer.SKOGS-FAKTADen svenska modellen förbrukande av skogOfta används uttrycket ”densvenska modellen” när vi talarom skogsbruk. Vad menar viegentligen med det? Så här tolkarvi från familjeskogsbruketssida den svenska modellen: Vi bedriver ett ekonomiskt,ekologiskt och socialt uthålligtskogsbruk. Skogen ska ge sinägare försörjning, naturvärdenska värnas och vårdas och skogenska vara en bas för en levandelandsbygd och naturnära friluftsliv. Vi bedriver ett skogsbruk medbalans mellan produktions- ochmiljömål, i enlighet med skogsvårdslagensportalparagraf. Naturhänsyn på fyra olika sättkombineras:− formella avsättningar− frivilliga avsättningar− impediment (dvs lågproduktivamarker) där vi inte bedrivernågot skogsbruk− sist, men inte minst, generellahänsyn vid alla åtgärdervi gör i skogen.12

Bok- och ekskog med död ved och äldre träd som gynnar insekter.FOTO: ANDREAS LINDHOLM Det enskilda ägandet utgör endrivkraft för långsiktigt ansvarstagandefrån generation till generationoch är också en förutsättningför en mångfald avbrukningsformer och hänsyn. Frihet under ansvar – skogspolitikenger ramarna men ansvaretför att leva upp till deskogspolitiska målen ligger hosskogsägarna själva.FOTO: JOCKE LAGERCRANTZ Dialog och samverkan mellanmyndigheter och skogsägare. De enskilda skogsägarna samverkari demokratiskt styrdaskogsägarföreningar. Vi ser skogens stora möjligheteratt bidra med virke, energi,biodiversitet, klimatlösningar,rekreation och landsbygdsutveckling.13

lågproduktiv skogsmark, ellerskogliga impediment, får enligt skogsvårdslageninte brukas. Det finns utanförformellt skyddade områden ca 4 miljonerhektar sådan skogsmark i Sverige. Dessahar i många fall höga naturvärden och utgören viktig del i den gröna infrastrukturen.Impedimenten bidrar till variationeni ekosystemen och ingår bland annat somen del av vattenhushållningen.Mångfald av ägare och brukandeVåra 330 000 familjeskogsbrukare har enmångfald mål för sitt ägande. Det betyderallt från skogsägaren som lever av sittskogsbruk med intensiv skötsel till skogsägaresom är mindre aktiva. Denna variationi ägande och brukande innebär i sigen mångfald i skogslandskapet. Mångaskogsägare tycker det är viktigt att visahänsyn utöver skogsvårdslagens krav. Detgör de bland annat genom att certifierasitt skogsbruk och avstå en del av brukanderättengenom frivilliga avsättningar.CertifieringMer än hälften av Sveriges skogsmark ärhittills certifierad av PEFC och/eller FSC.PEFC är världens största system för skogscertifieringoch familjeskogsbrukets förstahandsval. PEFC syftar till ett uthålligtskogsbruk där skogens biologiska mångfald,produktions- och föryngringsförmåga,vitalitet och viktiga ekonomiska, ekologiska,och sociala funktioner nu och iframtiden, bevaras, utan att andra ekosystemskadas. Det innebär att skogsbruketska:– Nyttja skogen effektivt och ansvarsfulltså att den ger uthålligt god avkastning.Skogsägaren ska ha frihet och ansvar attsjälv besluta om användningen av detskogen producerar.– Ta hänsyn till natur- och kulturmiljöeri skogen så att t ex biologisk mångfald,god vattenkvalitet och värdefullakulturmiljöer bevaras.– Ta sociala hänsyn angående t ex anställningsförhållanden,arbetsmiljö, arbetsorganisationoch kompetenskrav i skogsbruket.Det handlar också om relationermellan skogsbruk och rennäring, allemansrättoch landsbygdsutveckling.Certifieringsstandarden ställer i mångaavseenden högre krav än lag stiftningen.Godkända oberoende certifierare genomförkontrollerna.Nagoya-överenskommelsenFN-mötet i Nagoya 2010 resulterade i enöverenskommelse om en plan för biologiskmångfald. Syftet är att inspirera länderoch intressenter att utveckla nationellaoch regionala mål för biologisk mångfald.I överenskommelsen finns tjugo mål, varavett säger att minst 17% av land och sötvattenmed betydelse för biologisk mångfaldoch ekosystemtjänster ska bevaras.I Sverige är ungefär 26% av skogsmar-SKOGS-FAKTAFakta om Sveriges skogaroch skogsägare I Sverige finns 28,3 miljonerhektar skogsmark, varav 22,5miljoner hektar, utanför formelltskyddade områden, är produktiv(=tillväxt >1 m 3 /år och ha). 50% av skogsarealen ägsav 330 000 enskilda familjeskogsbrukare.25 % ägs av privatägdaaktiebolag och 14 % avSkogens ägarePrivatägda aktiebolagStatsägdaaktiebolagÖvriga ägareEnskilda ägarestatsägda aktiebolag. Resterande11 % är övriga ägare. 38% av de enskilda skogsägarnaär kvinnor. 24% av de enskilda skogsägarnabor i en annan kommunän där deras skog finns. 39% av den svenska skogsarealendomineras av tall, 27%av gran, 15% är blandskog och6% lövskog.14

ken undantagen från skogsbruk. Det inkluderarskydd enligt miljöbalken, skogsbruketsfrivilliga avsättningar och delågproduktiva skogarna. De lågproduktivaskogarna inkluderas eftersom de, utöveratt de ofta har höga naturvärden, i storomfattning bidrar till ekosystemtjänsterna.Förutom att räkna skogsområden skyddadefrån brukande, kan 17 %-målet uppnåsgenom andra avsättningar, t ex strandskydd,eftersom all landareal utgör grundför målet. Arealbaserade skötselåtgärderför arter som är knutna till hävd och brukandeborde också räknas.Syns det några resultat?Med den nya skogspolitiken 1994 fick naturvårdsfrågornai skogsbruket en betydligtstarkare ställning än tidigare. Stora utbildningsinsatsersom Rikare Skog ochGrönare Skog sattes in för skogsägare,tjänstemän och skogsentreprenörer för attklara av den generella vardagshänsynenenligt skogsvårdslagens hänsynsparagraf.Skogsbruk är en långsiktig verksamhetoch förändring tar tid. Nu, efter tjugoår med den nya skogspolitiken, börjarvi se resultatet av de naturhänsyn som tagits.Riksskogstaxeringens siffror visar t exMångfald i familjeskogsbruket – ingen skogsägare är den andra lik.FOTO: KRISTIN GUSTAFSSON Andelen lövträd av den totalastående virkesvolymen är idag19%. På 1920-talet var den 18%och på 1950-talet 15%. Den totala årliga virkestillväxteni Sverige är nästan 120 miljonerskogskubikmeter. Varje årav verkas 80–90 miljoner kubikmeter.Den totala volymen ståendeskog ökar alltså varje år medcirka 30 miljoner kubikmeter.Virkesförråd (Milj m 3 sk)30002000100001920 1940 1960 1980 2000Vi har idag nästan dubbelt så stor stående virkesvolym som på 1920-talet.15

att mängden död ved ökar liksom arealenäldre skog och lövrik skog. Alla dessatre strukturer är viktiga för den biologiskamångfalden. Dessutom får de träd ochträdgrupper som lämnas vid avverkningett allt högre naturvärde. Positiva signalerkommer också om att flera skogslevandefågelarter ökar i antal.År 2010-11 utbildades nästan 2000skogsmaskinentreprenörer i hur man undvikerkörskador i anslutning till vattendrag.Skogsstyrelsens inventeringar visade2012 att andelen avverkningar med transportöver vattendrag minskat från 43% till19%. Ett mycket konkret exempel på attkunskap kan leda till förändring.Skogsstyrelsen inventerar den miljöhänsynskogsbruket tar (den s.k. Polytaxen),men senare års redovisningar har kritiseratsoch vid en kontroll upptäcktes storaskillnader i bedömningarna mellan myndighetensolika tjänstemän som utför inventeringarna.Resultaten anses därförinte längre vara nog tillförlitliga. De bristeri den generella hänsynen som de omdiskuteradeinventeringarna pekat på harsamtidigt visat att markägarna lämnar mervirke i form av generell hänsyn än vad lagnivånkräver. En förbättring uppnås alltsågenom att prioritera hänsynen annorlunda,i princip en pedagogisk uppgift.För att tydliggöra vad som brister i denmiljöhänsyn som tas har Skogsstyrelsen idet dialogarbete man initierat tillsatt ar-betsgrupper om hur en objektiv uppföljningkan göras samt hur hänsynen skaprioriteras. Skogsstyrelsens senaste redovisningav den generella miljöhänsynenutgår ifrån enskilda miljövärden.Vad gör familjeskogsbruket för attförbättra naturhänsynen?– Arbetar aktivt med utbildning ochrådgivning för skogsägare, entreprenöreroch tjänstemän. År 2012-14handlar det bl a om Skogens Vatten.– Verkar för att fler skogsägare skaffarGröna skogsbruksplaner.– Utvecklar de Gröna skogsbruksplanernamed ett Blått skikt för vattenhänsyn.– Arbetar för skonsam avverkning genomatt bl a kräva att entreprenörerna hartillgång till tekniska hjälpmedel somt ex portabla broar– Medverkat i framtagandet skogsnäringensgemensamma körskadepolicy– Anlitar bara maskinentreprenörer somhar Grönt körkort.– Verkar för att fler skogsägare skacertifiera sitt skogsbruk.– Marknadsför KOMET-programmet– Deltar aktivt i det av Skogsstyrelseninitierade Dialogarbetet.– Deltar aktivt i två av miljömålsberedningensexpertgrupper.SKOGS-FAKTAVad är KOMET?Komet är ett femårigt pilotprojektsom startade på fem ställeni landet år 2010. Syftet är attmarkägaren själv ska föreslå områdenatt avsätta. Projektet drivsav Skogsstyrelsen, Naturvårdsverketoch länsstyrelserna menstöds även av skogsägar föreningarnaoch LRF. En halvtids­utvärdering visar att tidigareokända områden med höga naturvärdenhar anmälts för formelltskydd. De berörda skogsägarnaär mycket nöjda medarbetssättet där man känner sigmer delaktiga än i tidigare myndighetskontakter.FOTO: PÄR FORNLING16

Mängden död ved ökar i våra skogar vilket är bra förden biologiska mångfalden.FOTO: MARIANNE ERIKSSON26%av skogsmarksarealen är undantagenfrån skogsbruk.Skog som undantas från skogsbruk i Sverige (hektar)– Formellt skyddat enligt miljöbalken 2 113 000– Skogsbrukets frivilliga avsättningar(nedanför fjällnäragränsen) 1 112 000– Naturvårdsavtal 32 000– Lågproduktiv skog som inte får brukas enligtskogsvårdslagen 3 975 000~7 232 000Observera att siffrorna i detta avsnitt avser hela skogsbruket, intebara familjeskogsbruket.17

KontinuitetsskogsbrukVad är kontinuitetsskogsbruk?I skogsbruksdebatten framförs ibland kontinuitetsskogsbruksom en ny metod somskulle vara lösningen på den ibland svårfunnabalansen mellan produktions- ochmiljömål. Begreppet kontinuitetsskogsbrukär dock inget nytt och innebär inte isig att skötseln är inriktad för att ta hänsynav olika slag.Gemensamt för de skogsskötselåtgärdersom går under samlingsbegreppen kontinuitetsskogsbrukoch hyggesfritt skogsbrukär att marken alltid är skogsbevuxenoch att inga stora kalytor tas upp. Detfinns olika metoder för att kontinuerligthålla skogsmarken trädbeklädd, t ex föryngringunder skärm eller fröträd. Andrasätt som praktiserats är blädning, dimensionsavverkningoch annan huggning därde grövsta träden avverkas medan småträdenlämnas kvar. Vi anser att ett ansvarsfulltkontinuitetsskogsbruk mycket väl kanbedrivas inom den nuvarande skogsvårdslagensramar bara inte avverkningsuttagengörs för stora.Till skillnad från trakthyggesbruk innebärblädningsskogsbruk att man behålleren fullskiktad skog, dvs det finns träd meden stor spridning i höjd och diameter. Entumregel som brukar användas är att kontinuitetsskogsbrukhar en tillväxt på ca 3 %av virkesförrådet. För att få en tillväxt i nivåmed trakthyggesbruket måste man hållahöga virkesförråd och fullskiktade bestånd.Sådana bestånd är ovanliga och att det tarlång tid att ställa om ett trakthyggesskogsbruktill blädningsskogsbruk. Att byggaupp virkesförrådet så kraftigt minskar avverkningsmöjligheternai decennier. Omställningeninnebär stora risker för skadorav storm, barkborrar m.m.Fördelar– I tätortsnära skogar kan kontinuitetsskogsbrukur estetiska och sociala perspektivupplevas som mindre störande.– Kontinuitetsskogsbruk kan passa förskuggtåliga lövträd, t ex bok, i södraSverige.– Kulturmiljön kan gynnas, framföralltlämningar som riskerar att skadas avmarkberedning.SKOGS-FAKTAViktiga grundstenar ivårt svenska skogsbruk: Ett hållbart skogsbruk där ekonomiska,miljömässiga och socialaperspektiv balanseras. Ökad skogstillväxt genom bl abättre föryngringar, skogsträdsförädling,alternativa trädslag,gödsling,och beskogning av marksom ligger i träda. Miljöanpassat trakthyggesbrukmed alternativa skötselmetoder,t ex kontinuitetsskogsbruk, somkomplement. Fortsatt satsning på hög virkeskvalitetgenom förbättrad beståndsvårdoch genom att minimeraskador (viltbetning, rotröta,insektsangrepp m.m.) Genomtänkta avverkningar. Fördjupad dialog och samverkanmellan myndigheter ochmarkägare i naturvårdsarbetet. Ökad kunskap och insikt är enbra grund för kloka avvägningaroch beslut i vardagsarbetet iskogen.18

– Naturvärden kan gynnas, t ex arter somkräver kontinuerlig beskuggning ochjämn luftfuktighet.– I vissa fall behövs ett kontinuerligt trädskiktför att marken inte ska eroderaeller försumpas.Nackdelar– Svenska forskare uppskattar att tillväxtenär ca 20 % lägre i ett kontinuitetsskogsbruki gran än i trakthyggesbruk. Uppskattningarnavarierar beroende på förutsättningarna.Om man inkluderarmöjligheten att vid trakthyggesbruk användaförädlat frö- och plantmaterialblir skillnaden betydligt större.– Pionjärträdslag som tall och björk harsvårt att föryngra sig i skuggan av störreträd medan sekundärträdslaget grandäremot trivs och breder ut sig, landskapet”granifieras” alltså.– Avverkningskostnaderna blir högre,de kan jämföras med kostnaden förgallring. Därtill kommer eventuell utsyningskostnad.– Mer frekvent tillsyn och skötsel krävs,liksom ett stort kunnande för stamvaloch föryngringsarbete.– Risken för skador på mark, vatten ochkulturmiljöer ökar p g a att man oftarekör i beståndet.– Möjlighet till skogsbränsleuttag minskar,eftersom grenar och toppar behövs föratt risa stickvägarna.Våra slutsatser:– Den största utmaningen vid hyggesfrittskogsbruk är att få långsiktig lönsamhet.En samlad bedömning är att kontinuitetsskogsbruki gran ger cirka 40% lägrenuvärde jämfört med trakthyggesbruk.– Vi tror inte på kontinuitetsskogsbruk itall, björk och andra ljuskrävande trädslag.Naturlig föryngring av tall är dockofta en bra metod.– Ur naturvårdssynpunkt finns bådeför- och nackdelar med hyggesfrittskogsbruk. Det avgörande för hurnaturvärden kommer att utvecklas ärinte skogsskötselsättet utan omfattningenav och kvaliteten på naturhänsynen.Hyggesfritt skogsbruk är inte i sig själven garanti mot artutarmning.– Det viktigaste ur ett skogsägarperspektivär att markägaren själv inom lagensramar har rådighet att besluta hur hon/han vill sköta skogen och har tillgångtill fakta inför sitt beslut.FOTO: MARIANNE ERIKSSONRäkna med lägre tillväxt vid kontinuitetsskogsbruk jämfört med trakthyggesbruk.19

Svarte Swartling –skogsägare i VästerbottenFOTO: PÄR FORNLINGFrån gårdsplanen är det milsvid utsikt. Idalgången glittrar Ume-älven och bakomden böljar skogsklädda kullar långt in mothorisonten.Hit till Norrfors, mellan Umeå och Vännäs,kom Svarte Swartling tillsammansmed pappa Måns för tre årtionden sedan.Innan dess hade familjen fört ett kringflackandeliv och bland annat tillbringatflera år i östra Afrika. Där arbetade pappamed landsbygdsutveckling och mamma,som var textilkonstnär, lärde blinda människoratt väva.på sätt och vis har cirkeln slutits. Närvi träffar Svarte har han precis kommithem från Kenya där han hjälpt afrikanskaskogsägare att gå samman och bilda föreningarför att göra sin röst hörd och få bättrebetalt för virket.– Förutsättningarna är annorlunda, meni grunden befinner sig Kenya där vi var för150 år sedan. Då var skogarna skövlade ochmarkägarna värnlösa. Utvecklingen vändegenom återbeskogningen och bildandetav skogsägarföreningar som gav de mångasmå skogsägarna styrka genom att samarbetaoch samla utbudet, berättar Svarte.En grundbult i utvecklingen är äganderättenoch förfoganderätten.Arbetet i Kenya (som är ett projekt avLRF Skogsägarna och Kooperation utangränser) har handlat en hel del om de frågorna.Friheten är en drivkraft hos många skogsägare.Tillväxtborren är ett viktigt verktyg för Svarte Swartling. Med hjälp av den kan han se både ålder och tillväxt.20FOTO: PÄR FORNLING

Svarte ger ett pedagogiskt exempel;- En liten skogsägare kan hugga ner skogenidag och köpa en cykel till sitt barnför pengarna. Men han kan också låta denväxa i värde och låta skogen finansiera enuniversitetsutbildning för barnet.– Om skogsägaren ska välja det senarealternativet måste han känna sig säkerpå att också äga skogen i framtiden och fåskörda frukterna av sitt arbete.Den här grundläggande principen taladeSvarte en hel del om nere i Kenya.Han är både förvånad och ledsen överatt nu möta precis samma frågeställningpå gården hemma i Västerbotten.men först är vi tillbaks till mitten av1980-talet när Svarte började bruka gårdensom därefter vuxit till drygt 700 hektar.Det har varit en aktiv tid där han medliv och lust engagerat sig i skötseln, testatolika möjligheter, lusläst forskningsresultatoch gjort egna försök.När vi träffar honom har han precis fåtten omgång plantor av hybridpoppel frånlantbruksuniversitetet.De ingår i ett försök för att få fram tåligasnabbväxande lövträd för norra Sverige.På gården finns ett par hektar med enkombination av sibirisk lärk och gran somgår jättebra. (Lärken är dubbelt så högsom granen).Planteringen har föregåtts av hyggesbränning,en metod som Svarte också använderför att få upp fina bestånd av frösåddtall.Han gödslar, odlar innanför hägn, provarflera trädslag, stamkvistar och funderarständigt på nya möjligheter.– Utmaningen är att jobba med naturen,att förstå skogen och kunna påverkaden dynamiska utvecklingen.– Jag ser det som ett arbete i Carl vonLinnés anda. Linné ville ta tillvara på nyttigheternai naturen för samhällets fromma.Det var därför han på uppdrag avstatsmakterna gav sig ut på sina resor föratt inventera vad som fanns i riket.22och då, precis som nu, behövs naturresurserna.– Samhället har allt att vinna på att jagproducerar nyttigheter i skogen. Trä är ettförnybart och miljövänligt material som bidrartill att lösa klimatproblemen.– För varje kilowatt bioenergi som användsslipper vi lika många kilowatt fossiltbränsle. Dessutom skapar det jobb och arbetstillfälleni landet.Och ju mer tillväxten ökar ju större blirvinsterna. Svarte Swartling ser goda möjligheteratt öka tillväxten med ytterligare20 procent.– Om tillväxten är 1000 kubikmeter betyderdet ytterligare fem fulla timmerbilar.Låt vara att det kanske dröjer hundraår, men det är målet jag ser för min inresyn i arbetet på gården, säger Svarte ochbetonar att det förutsätter att han kännersig säker på att han eller barnen får skördafrukterna av de långsiktiga satsningarna.Och det är här han ser hur problemen iKenya nu också kan anas i Sverige.Det handlar om debatten om skogsbruketoch inskränkningar till följd av miljöintressen.- Jag har varit skogsägare i 27 år ochhela tiden tyckt det varit jätteroligt att investerai skogen. Nu känner jag mig utmanadav en hård kampanj för att skogliga åtgärderska underkastas miljöbalken ochinskränkningar i förfoganderätten.– Varför ska jag gödsla min skog om jaginte vet säkert att jag får skörda den om tioår, undrar Svarte Swartling retoriskt.han talar gärna om vikten av miljöhänsyni skogen. Om att spara gamla grovalövträd, flera hundra år gamla tallar, dödved och träd kring vattendrag.– Ungefär en fjärdedel av skogen påmin mark är undantagen från vanligtskogsbruk. Jag gör det för att jag vill ta denhänsynen och det finns ett berättigat kravfrån omvärlden på att jag ska göra det, sägerSvarte.

FOTO: PÄR FORNLINGSkogsföretagaren Svarte Swartling drar sig inte förett pass i verkstaden.Det som nu oroar honom är nya kravoch att besluten om skogsbruket ska förflyttastill miljöbalken och att därmed alltfrån miljöorganisationer till grannar ochsvampplockare ska få ett direkt inflytandepå tillstånd för avverkning och andra åtgärder.– Det skulle ta bort motivationen ochfaktiskt skapa en del av den olyckliga osäkerhetsom jag sett exempel på i Kenya.Idag har vi ett skogsbruk med frihet underansvar, vilket känns bra. Vi ska definitivtta vårt ansvar och friheten ger utrymmeoch inspiration att utveckla skogensmöjligheter.23

Skogsbruket och klimatetÄr skogen en bra kolsänka?När skogen växer binder den koldioxidfrån luften vilket bidrar till att minska koncentrationenav växthusgaser i atmosfären.Sverige är det land i Europa som har denstörsta arealen skogsmark. Det svenskaskogsförrådet är idag ungefär dubbelt såstort som för hundra år sedan. Likaså harmarkens kolförråd ökat. Sverige redovisarinom klimatrapporteringen att 30-40 miljonerton koldioxidekvivalenter per år lagrasin i skog och skogsmark i riket. På kortsikt har detta en positiv inverkan, men pålängre sikt är lagring av koldioxid i skogsom en kolsänka ingen stabil lösning.Substitution ger långsiktigklimatnyttaViktigast för klimatet är att skogsråvaranskördas och används för att ersätta fossilabränslen och energiintensiva materialsom betong, stål och plast. I forskningsprojektetLustra, en del av Mistra, har manräknat fram att en sådan användning avskogsråvaran på lång sikt (280 år) ger fyragånger så stor reduktion av klimatgasutsläppenjämfört med att låta skogen ståkvar som kolsänka.Skogens kolcykelVid avverkning av ett skogsbestånd ökarnedbrytningen av biomassa, främst frånträddelar som ligger kvar, och tillförseln avkoldioxid till atmosfären ökar under enbegränsad period. Även det unga beståndetförlorar koldioxid till atmosfären. Beståndi 35-60 års ålder kan däremot ta uppomkring 10 ton kol per hektar och år. Närtillväxten börjar avta i äldre bestånd minskarockså upptaget av koldioxid, och detfinns exempel på gamla bestånd, som t o mkan ge en kolförlust.Kontinuitetsskogsbruk och klimatI ett kontinuitetsskogsbruk får man räknamed minst 20 procent lägre biomassaproduktionjämfört med trakthyggesbruk.Utgår man ifrån en skogstillväxt på 100miljoner kubikmeter per år skulle kontinuitetsskogsbrukpå all skogsmark (vilketi och för sig inte är realistiskt) innebäraatt den årliga inbindningen av koldioxidminskar med ca 25 miljoner ton vid kontinuitetsskogsbruk.Klimataspekten är alltsåinget bra argument för en övergång tillkontinuitetsskogsbruk.SKOGS-FAKTAHur ett skogsekosystem tar upp och avger kol.avverkningkolavgivningkolupptagningDet ljusblå området indikerar attskogen tar upp mer kol än denavger. I det ljusgula området ärförhållandena de motsatta.plantskog ungskog slutenskogKälla: SLU24

Bilden visar ett brobygge i trä. Allt i bron är av furuvirke,utom de galvade stagen. Gjuten i betongskulle den ha kostat 6-7 gånger så mycket ochEnergi och klimatNär biobränsle från skogen förbränns avgerdet koldioxid men den koldioxid somfrigörs skulle ändå ha avgetts till atmosfärennär trädet dör och biomassan brytsned. Om skogen återplanteras efter avverkningenså upptar den växande biomassanefter en tid motsvarande mängd koldioxid.För biobränslen kan man därför påsikt tala om koldioxid- eller klimatneutralitet.Vid förbränning av fossila bränslensker däremot bara ett tillskott av koldioxidtill atmosfären. Att ersätta fossila bränslenmed biobränsle ger ett permanent minskatutsläpp av koldioxid och är därför enav de viktigaste åtgärderna för att lösa klimatproblemen.krävt åtskilligt mer i både tid och transporter. Livslängdenför den nya bron beräknas till cirka 80 år,samma som för betong. Träbanan är på den färdigabron täckt av asfalt.SlutsatserSnäva betraktelser av kolflöden inom enskildaskogsbestånd har liten relevans idetta sammanhang. För att kunna bedömaskogens roll i klimatarbetet måste man utvidgasin analys i tid och rum. Avgörandeär hur den totala skogsproduktionen i Sverige,och därmed kolinlagringen, utvecklasöver tid, samt i vilken utsträckning vikan ersätta användningen av fossila bränslenmed biobränslen. Att vi ersätter energikrävandeoch icke förnybara produktersom betong, aluminium och olja med trähar också avgörande betydelse för klimatarbetet.FOTO: JESPER ANDERSSONAtt ersätta fossila bränslen medförnybara biobränslen, som t exdessa barkpellets, bidrar till enlösning på klimatfrågan.25

Förnybar energiGlobal utmaningGlobalt är vi till mer än 80 procent beroendeav fossil energi och energianvändningenökar hela tiden. Av resurs- ochklimatskäl är en övergång till ett lågenergisamhällebaserat på förnybar energi ochförnybara material önskvärd.EU-målEnligt EUs energi- och klimatpaket ska 20procent av medlemsländernas energi kommafrån förnybara energikällor år 2020.Då ska också den totala energiförbrukningenha minskat med 20 procent och 10procent av transporterna baseras på biobränslen.En konsekvens av detta kan blien omfattande handel med skogsenergiinom och utom EU, t ex för inblandning ikolkraftverk. Det förutsätter dock att EUsregelverk för hållbar produktion av fastabiobränslen inte blir för krångligt.Oberoende av fossil energDe svenska politikerna har satt upp målom oberoende av fossil energi i transportsektorntill 2030 och att Sverige ska varaett land utan nettoutsläpp av växthusgasertill 2050. Tillväxthöjande åtgärder i skogenför att kunna ökade uttaget av biomassabehövs om vi ska ha en chans att nådessa viktiga mål. En positiv bieffekt av attersätta fossil energi med bioenergi är attdet bidrar till ett minskat importberoendefrån politiskt instabila områden såsomMellanöstern och Ryssland. Bioenergiproduktionär ofta lokal och därmed mindresårbar.Skogsbränsle dominerarÅr 2010 kom 141 TWh av Sveriges energiförbrukningfrån biobränslen. Den totalaenergiförbrukningen var 411 TWh (= terawatt-timmar).Ungefär 85 procent av bioenerginkommer från skog och skogsindustri,runt en procent från jordbruket ochresten är avfall och torv.Från olja till bioenergiUr skogen hämtas energiråvara för elkraft,värme och drivmedel. Sedan 1970-talethar vi i Sverige när det gäller uppvärmningav bostäder och lokaler gått från ettSKOGS-FAKTANågra siffror om energi: 80% av världens energitillförselkommer från fossil energi. Den totala energitillförselni Sverige är 616 TWh. 205 TWhavgår, främst som omvandlingsförluster.Den totala energianvändningenblir då 411 TWh.33 47% av Sveriges energi användning kom år 2010 från förnybarakällor, 1990 var siffran 33%. 141 TWh (33%) av Sverigesenergiförbrukning kom år 2010från biobränslen, 1970 var motsvarandesiffra 43 TWh. 47% av fjärrvärmen i Sverigebaseras på skogsråvaraprocent från biobränslen26

kraftigt oljeberoende till en dominans förbioenergi. Ca hälften av fjärrvärmen baseraspå skogsråvara, dels bark, flis, spån ochpellets från sågverk och massabruk ochdels primära skogsbränslen somGROT(=grenar och toppar).Hälften av virket blir energiIdag används drygt halva den avverkadeskogsbiomassan till bioenergi, dels genomatt restprodukter som svartlutar nyttjasinom skogsindustrin, dels genom leveranserav skogsbränsle och restprodukterfrån sågverk och massabruk till värmeverken.Anmälan av skogsbränsleuttag, främstGROT, har ökat under första hälften av2000-talet och ligger sedan 2006 på dryga80 000 hektar per år.ÖkningspotentialDet finns potential att öka uttaget av biobränslefrån skogen betydligt. Idag användsca 10 TWh grot och stubbar och detkan med dagens ekologiska kunskap ökatill 25 TWh. Energigallringar i eftersattaröjningar och klena förstagallringar skullekunna öka till ca 10 TWh per år men ekonomioch teknik behöver förbättras.”Talldiesel”En spännande utveckling pågår på drivmedelssidan.Fossil råvara raffineras tillsammansmed förnybar råvara (tallolja)till diesel. Till den färdiga dieseln låginblandassedan RME (rapsmetylester gjortpå rapsolja). Slutprodukten ger 25% lägreCO2-utsläpp än vanlig diesel.Flisning av GROT (grenar och toppar) i skogen.FOTO: ANDREAS LINDHOLM27

Nya produkter från skogenTrä istället för oljaMånga produkter som idag görs med oljasom bas kan i framtiden framställas frånskogsråvara. I framtiden kommer skogenoch dess biokompositer att ersätta en långrad produkter som idag görs av olika typerav klimatskadliga oljebaserade plastmaterial.Exempel på framtida produkter baseradepå trä är emballage, byggmaterial,gröna kemikalier och drivmedel. Kosmetikaoch mediciner är andra utvecklingsområden.Flygplan, kläder och dieselEn del av de kompositer som framställsfrån träråvara är så starka och lätta attde används i flygplansdelar. Nanopapperframställs av nanofibrer som bara ären tusendel så stora som den ursprungligacellulosafibern. Bindningen mellan nanofibrernaär extremt stark. Kläder av cellulosa,viskos, blir allt vanligare. Viskoskan i hög grad ersätta bomull och därmedminska den miljöbelastning som bomullsproduktionkan innebära. Och när det gäl-ler drivmedel så finns det redan ett oljebolagsom använder upp till 23% tallolja vidtillverkningen av diesel.Många olika ämnenDet är inte bara cellulosan som är intressanti veden. Ämnen som hemicellulosa,lignin och speciella ämnen i barkenhör till framtidscenariot. Skogen kommeri framtiden att användas till produktermed ett mycket högre värde än de somden idag används till. Framtiden tillhörskogen!NyafordonsbränslenDrivmedelMetanolbränsleceller»Cellulosa är ett av de vackraste material som naturen har framställt«Lars Berglund,professor vid Kungliga Tekniska Högskolan28

HögabsorberandeblöjorNaturmedelFörpackningarKoldioxidViskosLigninSmörjandemedicinLäkemedelMetanFibermassaKonsistensgivareVätskehållandemedicinTimmer ochbyggråvaraLivsmedelNäringskällaFiskfoderGödselPlastFordonsbränsleByggmaterialImpregneringBiologisktskydd motsvamp,bakterierKemikalierFjärrvärmeoch elKonsistensgivareAntioxidanterKolesterolsänkandetillskottBantningsmedelEmulgeringsmedelIdagKemikalierI framtidenSkogsråvaraKälla Processum och LRF.Verklighet och visioner. Figuren visar på den mångfaldav möjligheter som finns med skogen som råvara.29

Ola Persson,– kommunalråd i SunneFOTO: MARIE LAGERQUISTI många av landets kommuner finns merän vart femte arbete inom skogsnäringen.En av alla dessa platser är Sunne i Värmland,där den frodiga granskogen är litegrönare än på många andra platser...– Jag vågar inte ens tänka på hur detskulle vara utan skogen, säger kommunalrådetOla Persson.Han är själv skogsägare i Västra Ämtervik,tillsammans med hustrun Ulla och defem barnen.Numera, när både dagar och kvällarfylls med möten, är det äldste sonen Johansom drar tyngsta lasset i arbetet på gårdenmed skog och växtodling.innan politiken tog överhanden vardet mer tid för praktiskt arbete. Trots attgården är relativt stor kombinerade familjenjord- och skogsbruket med att hyra uthus till turister genom projektet «Bo pålantgård».– Det är ganska typiskt. Den som levermed jord och skogsbruk är oftast företagsam,det ligger i sakens natur att hugga tagi saker och ting på gården.– Det där föder en företagsamhet somofta blir ett komplement till skogen. Detbidrar till att Sunne tillhör kommunernamed flest företag per 10 000 invånare, sägerOla Persson.Medelarealen är bara 45 hektar och detligger nära till hands att komplettera medannan verksamhet, där turism är ett av fleraexempel.Ola Persson är kommunalråd i Sunne, en inlandskommunmed skogen som ryggrad.någon riktig beräkning av hur mångajobb skogen ger låter sig inte göras eftersomden är motorn i så mycket mer.Mätt i direkt antal anställda är i vanligordning kommunen den störtra arbetsgivaren.Vid sidan av den toppar kommunensgrafiska industri.På andra plats kommer besöksnäringenoch på tredje plats de gröna näringarnamed jord och skog.– Egentligen utgår alla tre från skogen,säger Ola Persson.Den grafiska industrin tog fart genomTetra Paks etablering och har därefter växttill ett kluster av företag. På ena eller andrasättet arbetar alla med tryck och pappförpackningar.Med andra ord handlar det om en förädlingav råvara från skogen.– För besöksnäringen bidrar skogenoch naturupplevelserna till att locka turisteroch konferensgäster, säger Ola Perssonoch avslöjar varför skogen är lite grönarei Sunne...– De djupa och sju mil långa Frykensjöarnaligger precis i nord- sydlig riktning.Därmed fångar de upp och bryter mycketsoljus mot den näraliggande skogen.Det bidrar till Fryksdalens färger därdet gröna förstärks och höjderna blånarmot horisonten, vilket bygdens stora kvinna,Selma Lagerlöf, gett målande beskrivningarav.även om granskogen dominerar är detframför allt kommunens björkar som fårspridning över världen!31

FOTO: MARIE LAGERQUISTKan det här trädet månne vara ett specialämne förbåtbygge?Det lilla lövsågverket Prästbols Såg &Bygg i Östra Ämtervik levererar råvara till1,2 miljarder tandpetare som tillverkas iNorge av Jordan.Dessutom ingår Bäckesbrons sågverkoch Rottneros Bruk i Sunne kommunsskogsindustri.Men på Rottneros är det förändringar.Företaget har beslutat att upphöra medslipmassa till tryckpapper.Personalen halveras till 50 personer.På varje varje anställd i fabriken går detdessutom minst lika många som arbetarmed transporter och service till Rottneros.I en kommun med knappa 14 000 invånare(varav nästan var femte äger skog ! )är det kännbart.Brukets tillverkning koncentreras nu påpappersmassa till kartonger som är mer efterfrågatpå marknaden.– Det gäller att i tid anpassa produktionenför framtiden. Det är marknaden somstyr. Tiden är över när lösningen var attskicka delegationer till Stockholm.– Jag är med i ett nätverk med kommunalrådsom försöker agera för energikrävandebasindustrier och här är energipriseten del av problemet, säger Ola Persson.Han önskar sig dessutom långsiktigaspelregler på energimarknaden.– Det skulle göra att företagen vågade investerai alternativ. Jag vet att Rottneros harlångtgående planer på ett biokombinat,men tvekar på grund av osäkerheten.– I Sunne har vi också Björn Gillbergsom planerar för en storskalig metanoltillverkningi angränsande Hagfors kommun.32

Vi har inte resurser att koppla upp varjeenskilt hushåll. Det hela fungerar jättebra.Här finns en koppling till företagandet pålandsbygden och till folkrörelseandan somockså präglar skogs- och jordbrukskooperationen.de boende i Sunne är oftast väl medvetnaom skogens betydelse, men Ola Perssonskulle gärna se att fler blev informerade,inte minst i storstäderna.– I grund och botten är det produktionsskogarsom ger välstånd. Skogen är ett levandeväsen i olika faser. Ibland är denplantskog, ibland bärplockarskog och iblandskördas råvaran. De sambanden måsteman förstå.- Samtidigt ska man förstås ta miljöhänsynoch ha respekt för fritidsområden.Sunne kommun äger en hel del tätortsnäraskog där vi anpassar skogsbruket till friluftslivetoch så måste det vara. Men nästan80 procent av Sunne kommun är skogsklättoch det allra mesta är produktionsskogar.Den typen av satsningar behöver långsiktigaspelregler. Det är upp till regering ochriksdag att ordna det.men det finns andra saker kommunen kangöra för att hjälpa landsbygdsföretagandet.I början av sommaren var IT- och energiministernAnna-Karin Hatt i Ransbysätteroch invigde det Ola Persson kallar «landetssnabbaste by».Byn har nu bredband som klarar rekordartade1000 Megabyte i sekunden.– Vi i kommunen bygger ett stamnät.Därefter är det upp till byalagen att kopplapå husen i ett finmaskigt nät. Det öppnarupp för helt nya verksamheter på landsbygden,ofta i komplement till jord- och skogsbruket.– För att bygga upp nätet krävs ett samarbetemellan kommunen och byalagen.likväl har skogen många fler värden. Tillde allra finaste stunderna i naturen för OlaPersson hör när han går upp till en litentimmerkoja högt upp på Fryksdalshöjden,hemma på gården.– Efter arbetsdagar och veckor medmånga möten är det skönt att sitta där itystnaden, fundera över livet och hämta andan.En del av skogen jag tittar på var jagmed och planterade som barn, nu är jag 58år och skogen har vuxit upp till grova träd.Det ger lite perspektiv på saker och ting.– Träden har förstås ökat i ekonomisktvärde, vilket betyder mycket för familjen,kommunen och landet. Men det finns ocksåså många andra värden och känslor attuppskatta.– Det går inte att tänka sig Sunne utanskogen.33

Vad betyder skogsnäringenför Sverige idag?Levande landsbygdDen gröna produktionsapparaten skogenkan inte flyttas till storstäder eller andraländer. Skogen växer där den växer,över hela landet, och ett aktivt skogsbrukskapar många möjligheter för sysselsättningoch lokalt företagande på landsbygden.30 000 av de 200 000 arbetstillfällensom skogen, direkt och indirekt, skaparåterfinns i det direkta skogsbruket ochmerparten av dessa finns på landsbygden.Många av dem är egna småföretagare,skogsvårds- eller skogsmaskinentreprenörer.Behovet av arbetskraft är stort och deungdomar som har skogsinriktning på singymnasieutbildning får ofta arbete direkt.På landsbygden är varje arbetstillfälleextra viktigt. Varje person som jobbar iskogsbruket sysselsätter i sin tur fem personeri andra grenar av skogsnäringen, t ex iförädlingsindustrin, kringtransporter, serviceoch maskinförsäljning. Dessa personergenererar i sin tur sysselsättning i serviceyrkenoch underlag för infrastruktur,skola och vård. Fungerande infrastrukturoch service är en förutsättning för ett bralandsbygdsboende året runt. Utan infrastrukturoch service tappar landsbygdenockså sin attraktionskraft som besöks- ochrekreationsmiljö.Det mesta av det avverkade virket gårtill större sågverk och massa- och pappersbruk.Bland LRFs medlemmar finns dock2000 lantbruksföretag som bedriver träförädlingi någon form, baserad på eget ellerinköpt virke. Över 5000 lantbruksföretagbedriver på sin fastighet någon form avturism och inom landsbygdsturismen harskogen förstås en viktig roll som upplevelse-och rekreationsmiljö. I Sverige finnsöver 300 000 jägare och 1 miljon människorfritidsfiskar ibland. Ännu fler nyttjarskogen för att plocka bär och svamp ellerbara ströva i.Sveriges ekonomiSkogen är landets viktigaste basnäring. Avsvensk industris sysselsättning, export, omsättningoch förädlingsvärde svarar skogsindustrinför 11–13 procent. Av massa- ochSKOGS-FAKTAVisste du att …..? Av världens totala virkesproduktionanvänds nästan hälftensom brännved. Skogsnäringen ger underlagför 200 000 arbetstillfällen iSverige. 16% av de sysselsatta inomskogsbruket och skogsindustrinär kvinnor. Skogsindustriprodukter ut görcirka elva procent av den totalavaruexporten. Skogsnäringens nettoexport ärnästan 100 miljarder kr. Sverige står för 7 % av dettotala exportvärdet av skogsprodukteri världen. 70% av Sveriges papperskonsumtionsamlas in somreturpapper. För tio år sedan varmotsvarande siffra 63%. Det totala taxeringsvärdetför Sveriges produktiva skogsmarkvar 423 miljarder kronorår 2010. I Europa förbrukades år 201085 miljoner ton papper. 10% avdetta var tillverkat i Sverige.34

pappersproduktionen exporteras över 85procent, och motsvarande för sågade trävarorär nära 70 procent. Värdet av Sverigestotala export av skogs- och skogsindustriproduktervar 128 miljarder kronor år2010. Eftersom råvaran till största delenär inhemsk och importen relativt liten gerskogsindustrin ett betydande bidrag tillSveriges handelsbalans, närmare bestämt98 miljarder kr.30 000 personer är sysselsatta i skogsbruketoch ytterligare 70 000 i förädlingsledeni skogsindustrin. Lägger man därtillindirekt sysselsatta inom skogsnäringenstransporter, maskinförsäljning ochservice etc så skapar skogsnäringen nästan200 000 arbetstillfällen.Sverige – en skoglig stormaktSverige är väldens näst största exportörsammanlagt av papper, pappersmassa ochsågade trävaror. Den svenska massa- ochpappersindustrin är världens femte största.Sverige spelar en avgörande roll i Europasfiberförsörjning genom att produktionentill största delen är färskfiberbaserad. FrånSverige och de flesta andra länder exporterasen relativt liten del av massan. I ställetvidareförädlas massan till papper somsedan exporteras.Sverige är på tredje plats bland världensexportörer av sågade trävaror. En femtedelav EU-ländernas konsumtion av sågadeträvaror produceras i Sverige.Världen över uppmärksammas svensktfamiljeskogsbruk som ett framgångsriktkoncept. Det senaste året har Kina och Kenyatagit del av vårt sätt att organisera familjeskogsägare.Sverige är världsledande när det gällermetodutveckling och system för skogsskötsel,liksom när det gäller uppföljningoch inventering av vårt skogsbruk. Vi skullekunna exportera kunskap i en betydligtstörre omfattning än vi gör i dag.Värt att notera i sammanhanget är attlandsbygdsdepartementets satsning Skogsrikethar som en målsättning att skogssektorntill år 2020 ska öka sin export avskogsprodukter och tekniskt kunnandemed 20%.Skogsnäringen är en viktig drivkraft för en levandelandsbygd.FOTO: SKOGEN BILDExport och import av några varugrupper 2011 (Milj kr)SkogsindustriprodukterVägfordonElektrovaror, telekomMaskiner, övrig verkstadsprod.EnergivarorMineralvarorLäkemedelÖvriga kemiska produkterExportImport0 50 100 150 200 250Källa Skogsindustrierna98miljarder kr nettoexport35

Familjeskogsbruket erbjuder …I våra ambitioner att leva upp till ”Frihet under ansvar”, som är den bärande tanken i skogspolitiken,erbjuder vi oss att: Fortsätta satsa på att öka tillväxten i våraskogar, vilket i sin tur ger– ökad lönsamhet för de enskilda skogsföretagarna– fortsatt tillgång på träråvara, sysselsättningoch handelsbalans– en del av lösningen på klimatfrågangenom• ökat koldioxidupptag• ökad möjlighet att ersätta fossil energimed bioenergi• ökad möjlighet att ersätta icke förnybaraprodukter med träbaseradeprodukter Fortsätta att utveckla naturhänsynen ivårt skogsbruk, genom att bl a– utbilda skogsägare, entreprenörer ochtjänstemän– utveckla användningen av gröna skogsbruksplaner– verka för att fler skogsägare certifierarsitt skogsbruk– arbeta för skonsammare avverkningar Aktivt delta i olika former av samverkanoch kunskapsutbyte med andra aktöreri omvärlden enligt den svenska traditionenav dialog och samverkan. Några exempelär arbetet med ny älgförvaltning,miljömålsberedningen, Skogsstyrelsensdialogarbete och olika samverkansgrupperför forskning och utbildning. Välkomna svenska folket ut i våraskogar för att ströva, njuta och hämtakraft och ro.För att känna arbetsglädje, trygghet och framtidstro vill vi familjeskogsbrukare se följande: De politiska spelreglerna ska präglas avhelhetssyn, dvs– vara målstyrda och undvika detaljreglering– vila på en balanserad sammanvägningav lönsamhet, miljö, sysselsättning ochlandsbygdens utveckling– vara stabila och långsiktiga, vilket är enförutsättning för ett hållbart skogsbrukpå en konkurrensutsatt marknad Förtroendefull dialog och samverkanmellan staten och familjeskogsbruketutifrån våra förutsättningar Full ersättning ska gälla när den enskildeskogsägarens ägande- ochbrukanderätt inskränks. Den enskildes ägande- och brukanderättär drivkraften för den ansvarskänslasom tryggar ett hållbart skogsbruk ävenför kommande generationer.36

SkogsägarföreningarnaSkogsägarrörelsen i Sverige växte fram under1920- och 1930-talet med den kooperativaidén att satsa på bättre skogsvård,ta hand om skogsägarnas virke och försvaraderas näringsintressen. Idén visadesig redan från början livskraftig och i slutetav 1930-talet fanns det mer än 30 skogsägarföreningar.Skogsägarföreningarna har genom årenfusionerat till större och rationellare enheteroch nu finns fyra skogsägarföreningarsom samverkar i LRF Skogsägarna.De fyra skogsägarföreningarna är NorraSkogsägarna, Norrskog, Mellanskog ochSödra med sammanlagt 112 000 medlemmar.De har genom sina 84 skogsbruksområdenstarka lokala nätverk för socialoch intressebaserad gemenskap.Från 1950-talet engagerade sig skogsägarrörelsenallt mer i industriella satsningar.Syftet var att trygga avsättningenav virke och skapa mervärden åt medlemmarnagenom att ge dem del av förädlingsvinsterna.Efter både framgångar ochkriser har skogsägarföreningarna nu enväletablerad och utvecklingsbar industri,främst sågverk men för Södras del ävenmassabruk.Skogsägarföreningarna erbjuder sinamedlemmar ett brett serviceutbud vadgäller information, utbildning, rådgivning,skogsbrukplaner, avverkning, skogsvård,certifiering, vägbyggnad, förvaltning ochunderhåll. Målet är att vara medlemmensbästa långsiktiga rådgivare och affärspartneri fråga om hållbart skogsbruk, kostnadseffektivitet,kvalitet och högt utnyttjandeav virkesvärdet.Skogsägarförening Antal medlemmar Medlemsareal 1 000 haSödra 51 247 2 373Mellanskog 32 614 1 701Norrskog 12 890 950Norra Skogsägarna 15 908 1 063Totalt (31dec 2011) 112 659 6 087LRF (Lantbrukarnas Riksförbund)LRF är en intresse- och företagarorganisationför alla som äger eller brukar jord,skog och trädgård, och för deras gemensammaföretag och organisationer inomlantbrukskooperationen. LRF har 172 000enskilda medlemmar och 29 organisationsmedlemmar(som i sin tur har 275 000medlemmar).LRFs syfte är att medverka till utvecklingenav företag och företagare som baserarsin verksamhet på jord och skog, så attden enskilde medlemmen kan förverkligasina ambitioner om tillväxt, lönsamhet ochlivskvalitet. LRF arbetar nationellt, regionaltoch lokalt med att skapa positiv opinionför de gröna näringarna, bygga upp kunskaphos medlemmar, förtroendevalda ochanställda, erbjuda medlemmarna personligservice och genom egen affärsverksamhetpå utvalda områden tillgodose efterfråganpå kvalitativa tjänster.LRFs medlemmar är organiserade i ca1 100 lokalavdelningar, 270 kommungrupperoch 17 regioner.

Vi erbjuder…… hållbar framtid på och för landetDet var vi som ärvde skogen där hemma. En dag skavi lämna den vidare till våra barn. Intill dess är denen del av vårt levebröd och livsmiljö. Vi skördar denmogna skogen och planterar nya träd för kommandegenerationer. Naturen och vi har våra egna smultronställensom vi sköter med varsam hand eller lämnarhelt orörda. Vi gläds över att bruka en så viktig naturresurssom skogen, solfångaren som ger oss alla förnyelsebaraprodukter och är en del av lösningen påklimatfrågan, men också är hemvist för poesi, äventyroch vila. Att bruka skogen gör det möjligt för oss,och många andra, att leva ett bra liv på landsbygden.Med stolthet utgör vi en del av samhällets ryggrad, nuoch i framtiden.Sveriges familjeskogsbrukareLayout: Norberg Design Omslagsfoto: Calle Bredberg Tryck: Åtta.45, juli 2012 (andra upplagan)LRF Skogsägarna, 105 33 Stockholm, Telefon 08 787 50 00, www.lrf.se