Bo Tillsammans 27 - Kollektivhus NU

Bo tillsammansnr27Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU • www.kollektivhus.nu sept 2013Växa upp tillsammans i TrekantenNästan som att vara syskonNär den andra generationens kollektivhusbörjade byggas på 80-talet blev deten del uppmärksamhet i media. Fleratidningar skrev om fenomenet och illustreradedet med intervjuer med personersom växt upp i kollektivhus på 40-och 50-talet. Några av dem hade ganskatråkiga minnen från ett liv medanställd personal dygnet runt och litetid med de egna föräldrarna.Nu finns många unga vuxna som växtupp i den nya typen av kollektivhus.Kalle Kohlström, Amanda Kohlström,André Rach och Mattias Egerö är18‒24 år och har alla växt upp i kollektivhusetTrekanten i Stockholm. Mattias harflyttat hemifrån och de andra är snart påväg ut. Jag samlade ihop dem på husetstakterrass en sommarkväll för att prata omhur de har upplevt att växa upp i andragenerationens kollektivhus.– Det var jävligt roligt att växa upp iTrekanten, säger Mattias.– Det var så mycket vänner i ungefärens egen ålder, fyller Kalle i.Lättare träffa kompisarnaAndra barn behövde ringa till varandraoch planera för att träffas. I kollektivhusetgick man bara och knackade på hos sinakompisar när som helst. Var man sugen påatt bygga lego gick man hem till den somhade mest av det, ville man spela TV-spelgick man till den som hade de roligastespelen. Och ofta samlades snart hela gängethemma hos någon.– Mamma blev ibland jätteirriterad påalla som sprang och ringde på hela tiden,minns Amanda.Mattias Egerö, Kalle Kohlström, Amanda Kohlström, André Rach gillade att växa upp i kollektivhusetTrekanten.De är alla överens om att det var särskiltpositivt att man umgicks i gäng med ganskablandade åldrar. I deras gäng skiljde detsex år mellan den yngste och den äldste. Detycker att det har lärt dem att ålder inte harså stor betydelse. Många av deras kompisarsom inte bodde i huset var avundsjuka ochMissa inte Öppet hus 5–6 oktoberHåll utkik på www.kollektivhus.nu efter annons omÖppet hus. Omkring 20 kollektivhus brukar öppnasina dörrar för allmänheten den första helgen i oktobervarje år. Att besöka en bogemenskap är bästasättet att förstå hur bogemenskap fungerar. Du somredan bor i gemenskap kan lära dig något nyttgenom att besöka ett annat kollektivhus. Alla hus ärolika!ville också bo i »huset« som det kallades istadsdelen.Och fantasin flödade långt upp i ton -åren. Man hittade på många egna lekar,som »kollek-patrullen« som smög runthuset och försvarade det mot inbilladeinkräktare.»Redaktion: Dick Urban Vestbro och Eva Norrby. Layout: Ingrid Sillén, Migra Grafiska • www.migra.nu

FinlandNytt intresse för bogemenskapLiksom Norge har Finland få kollektivhus.Men på senare tid har intressetökat. Flera nya projekt är på gång.Det framgår i boken Askeleita Kohti Yhteisöasumistaav Anna Helamaa och RiikkaPylvänen. Boken är ett resultat av ett forskningsprojektvid Tekniska universitetet iTammerfors, inriktat på de gemensammarummen i staden. Sex kommuner deltog iarbetet med att hitta nya sätt att planeraoch bygga bostäder. En viktig del var ocksåatt samla och sprida erfarenheter av bogemenskaperi olika europeiska länder.Boken är på finska, men tack vare rikligtmed fotografier och ritningar kan manändå »läsa« boken med behållning. Deninnehåller exempel från Finland, Danmark,Tyskland, Österrike och Nederländerna.Hela boken är värd en svensk översättning.En av författarna, Anna Helamaa, fortsätteratt forska kring bogemenskaper.Undertecknad (Vestbro) träffade hennenyligen och fick då en sammanfattning avläget för bogemenskap i Finland. Anna borsjälv i ett kollektiv i Tammerfors. Närstadsdelen Tammela, med många gamlaträhus, skulle saneras blev det protester.Efter tio års strid lyckades man rädda kvarteretAnnikki där Annas kollektiv ligger. ITammerfors finns även kollektiven Kotipehkuoch Hiidenkivi.Kollektivhus i HelsingforsI Helsingfors ligger kollektivhuset Loppukiri,inflyttat 2006. Det liknar Färdknäppeni Stockholm. Man måste vara minst 48 årför att flytta in. Huset har sju våningar, 28lägenheter och 450 kvm gemensammalokaler.Föreningen Aktiiviset seniorit, som skapadeLoppukiri, planerar nu ett nyttseniorkollektiv under namnet Kotisatama.Ett annat projekt under planering ärOmatoimi i Saarijärvi.I Helsingfors finns också ett alldelesnytt kollektivhus för blandade åldrar. Dethar fått namnet Casa Malta (tidigare »Hemi stan«) i stadsdelen Busholmen. De boendesförening har varit byggherre. Antalhushåll är 60 stycken. En av de boende,Salla Korpela, kallar projektet ett av deMatsalen i Loppukiri.mest ambitiösa i Finland. Inflyttning skerunder hösten 2013. Tanken är att man skaha gemensamma middagar som i densvenska modellen. Förutom matsal ochgemensamt kök i bottenvåningen finnsbastu, gemensamhetslokaler och en inglasadträdgård på taket. Casa Malta värmsmed jordvärme och har värmeväxlare,fyrglasfönster och god isolering i övrigt.Huset ligger intill T-banan och ska ha bilpool.Huset ligger vid Välimerenkatu sombetyder Medelhavsgatan, därav namnetCasa Malta (som på finska betyder ”tålamod”,något som gruppen haft för att förverkligaprojektet).Mer informationTidigare bostadsprojektDet visar sig att Finland också haft intressantakollektivabostadsprojekttidigare i sin historia.ForskarenBianca Gräsbeck iÅbo har nyligen grävt fram material om enhel rad ’centralkökshus’ av samma typ sombyggdes i andra europeiska länder i börjanpå 1900-talet.I Tammerfors finns ett utomhusmuseumbevarat som visar att arbetarbostäder islutet av 1800-talet och början av 1900-talethade gemensamma kök – av ekonomiskaskäl.Det är dags för en studieresa till Finland!■kerstin kärnekull &dick urban vestbroBoken Askeleita Kohti Yhteisöasumista kan laddas ned frånhttps://wiki.tut.fi/pub/Monikko/WebHome/Monikko_Loppuraportti_web.pdf).Läs mer om Annikki-kollektivet (på svenska):http://www.rakennustieto.fi/lehdet/ry/index/lehti/6EOXgiC3X.html.Läs mer om Loppukiri på: http://arch1design.com/LOPPUKIRI_HOUSING_COMMUNI-TY.html .Det finns även en färsk doktorsavhandling om finsk kollektivhushistoria. Den är skriven(på engelska) av Özlem Özer-Kemppainen och kan laddas ned från: http://herkules.oulu.fi/isbn9514280822/isbn9514280822.pdfBo tillsammans nr 27 • 3

Amanda Pearson berättade om Thresholds tillkomst och funktion i dag.Threshold CentreTolv arbetsgrupper, gemensamfrysbox och egna grönsakerI samband med ett möte inom ramenför det EU-finansierade projektetCoElderly fick undertecknad och IngelaBlomberg tillfälle att besöka kollektivetThreshold Centre i Gillingham i södraEngland. Vi var 15 personer från fyraländer som blev mottagna med te, jos,saft och kakor på den gemensammagården i högsommarvärmen. AmandaPearson och Michael Gillings visade ossrunt och berättade kollektivets historia.Threshold Centre startades av enmindre grupp för över tio år sedan.År 2004 lyckades man få tag på engammal bondgård som var till salu. För attfå hjälp med finansiering, ombyggnad ochnybyggnad vände sig gruppen till ettbostadsföretag med inriktning på mindrebemedlade. Ett villkor för stöd var att 40procent av bostäderna avsattes för människormed låga inkomster. Kollektivet harbostäder med både äganderätt och hyresrätt.Alla medlemmar har rösträtt, men förutgifter över 150.000 kr är det bara ägarnasom kan ta beslut.Byggnadernas kulturhistoriska värdegjorde att man inte kunde göra omfattandeupprustning av husen. De boende stodför en stor del av upprustningen själva.Amanda och Michael pekade stolt på denvackra gemensamma parken i mitten ochförklarar att den från början bara bestodav lera och vattenfyllda diken.Blandad sammansättningKollektivet består av en blandning av barnfamiljer,ensamstående och barnlösa par,sammanlagt 14 hushåll i radhus om två tillfem rum. Amanda förklarade att det intefick plats med så många barnfamiljer eftersomhusen är för små. De flesta boendehar jobb i offentlig sektor medan några haregen firma och en del är pensionärer. Nästanalla har egen bil.Kollektivet har gemensamma middagartorsdagar och söndagar. 12‒14 medlemmarbrukar komma och äta. Endast vegetariskmat serveras. Andra gemensamma aktiviteterär sångstunder, grillfester och dans. Ianläggningen finns gästrum, ett meditationsrumoch en gemensam tvättstuga.Inga privata tvättmaskiner förekommer.Man har en gemensam frysbox så att deindividuella hushållen slipper sådan energislukandeutrustning. Threshold klararsin energiförsörjning med solpaneler ochen egen värmepanna som drivs med träflis.På andra sidan vägen har kollektivet enstörre markyta med växthus, komposttoaletteroch hönsgård.Alla boende förväntas göra en arbetsinsatsom fyra timmar per vecka. Mycketarbete krävs för upprusning och underhållav byggnaderna samt skötsel av värmeanläggningen,växthusen och hönsen. Detfinns sammanlagt 12 arbetsgrupper iThreshold. Ingen får arvode för sitt arbete.En gång om året ordnar Threshold4 • Bo tillsammans nr 27

öppet hus. Då bjuder man in vänner ochgrannar som får göra en mindre arbetsinsatsmot att de får mat, rundvisning ochövernattning. Intresserade är även välkomnapå kaffe/te en söndag i månaden. För attmöta intresset för kollektivt boende i allmänhetordnar Threshold Centre kurseroch seminarier.Föreningen har en 20-årsplan för investeringaroch underhåll. Alla betalar enavgift till det gemensamma – i proportiontill den egna bostadens storlek.Kände sig genast hemmaVi frågade Amanda hur hon kom tillThreshold. Hon förklarade att hon intehade några nära släktingar och därför letadeefter en annan typ av familjerelationer.När hon fick kontakt med Thresholdkände hon sig genast hemma. Amandasäger dock att hon inte gjort ett åtagandeför livet. Om hon får andra prioriteringarkan hon tänka sig att flytta.Hur väljer ni ut de som ska bo i kollektivet?– Vi tar emot intresseanmälningar ochbjuder in folk på listan till särskilda evenemangdå de intresserade får tillfälle attsätta sig in i vad det innebär att bo i Threshold.Vi gör inte direkta intervjuer men lärkänna de sökande tillräckligt för att kunnata beslut. Var och en får komma till Thresholdett flertal gånger innan vi beslutar ominval. Om någon i kollektivet är tveksam såsäger vi nej.Hur gör ni med medlemmar som åldras ochbehöver omsorg?– Inställningen är att alla ska vara godagrannar. Det finns inga regler om att manska hjälpa medlemmar som får nedsatthälsa. En person i rullstol frågade om detfanns plats för henne, men vi var tvungnaatt säga nej med hänvisning till att lägenheternainte var handikappanpassade (tvåvåningar utan trappor). Om någon fårhemtjänst är det inget problem. Även densom har funktionsnedsättning kan hittaarbetsuppgifter i kollektivet.Läs mer på: www.thresholdcentre.org.uk.dick urban vestbroKollektivt boende på frammarsch i StorbritannienI Storbritannien byggdes tidigt intressantautopiska kollektiv. Ett av de mestberömda är den arbetarägda fabrikenNew Lanark i Skottland (numera bevaratsom museum). Ett annat kollektivtprojekt är Homesgarth i London från1910-talet. Där byggdes också det funktionalistiskaLawn Road House på 1930-talet. Men kollektivhus av självhjälpsmodellhar länge lyst med sin frånvaro.Sedan slutet av 1990-talet har dock byggandetav kollektivhus tagit fart i Storbritannien.I dag finns 14 förverkligade projektmedan 29 grupper arbetar för att förverkligasina idéer om bogemenskap (se kartahär intill).Kollektivhus NU:s motsvarighet Co -housing UK jobbar sedan 2007 aktivt föratt få till stånd fler bogemenskaper. Desssyfte är att stödja startargrupper, organiserakurser, stimulera forskning och utvecklanya modeller för finansiering av kollektivtboende. På dess hemsida www.cohousing.org.ukkan man få goda råd, kontaktmed befintliga grupper och ladda nerinformationsmaterial. Man kan vara medlemsom grupp, som individ eller stödmedlem.Cohousing UK har ett Board ofDirectors med elva volontärer.En av styrelsemedlemmarna är MariaBrenton som ingår i projektet CoElderlytillsammans med Ingela Blomberg, KerstinKärnekull och undertecknad från KollektivhusNU. Maria är själv med i gruppenOlder Women’s Co-Housing Group(OWCH), som har ett projekt på gång iBarnet i norra London. Projektet omfattar25 lägenheter om 1 till 4 rum och kök. Läsmer om projektet på: www.owch.org.uk.Maria säger att OWCH hoppas skapa historiamed sitt projekt. Det är öppet enbartför kvinnor över 50 år. Trötta på män somtidigare i deras liv bestämt över dem har denu utvecklat ett bostadskomplex heltsjälva.dick urban vestbroKollektivhus på gång i Sydkorea!Den 22 augusti hade kollektivhuset Tullstugan besök av ett filmteam från det sydkoreanskaTV-bolaget MBC (public service). Teamet gjorde en utförlig intervju med undertecknadoch filmade matlagning och middag i kollektivhuset. De fick också tillfälle attfilma ett matplaneringsmöte och måltider i privata lägenheter (för att visa att man kanha ett gott privatliv i kollektivhus). Teamet intervjuade även professor Eva Sandstedtom det ökande antalet småhushåll i samhället och de enboendes situation.dick urban vestbroBo tillsammans nr 27 • 5

TysklandSvensk kollektivhusmodell inspirerarVi är ett gift par från Tyskland ochKöln/Bonn-regionen som kom i kontaktmed idén om »cohousing« i sambandmed den internationella konferensen omkollektivt boende i Stockholm maj 2010.Sedan dess är vi begeistrade över idénoch vill bo och leva i en bogemenskap.I Tyskland har vi dock inte hittat någotsom kollektivhusen i Sverige, trotsintensiva efterforskningar. Därför måstevi själva importera idéerna till Tyskland.I SLUTET AV FÖRRA ÅRET bildade vi en startargruppför ett kollektivhusprojekt tillsammansmed personer som deltagit i ettstudiebesök till Stockholm sommaren 2012och på så sätt blivit övertygade. Gruppenförsöker få till stånd en bogemenskap eftersvensk modell med många gemensammautrymmen och gemensamma måltider.I den ännu så länge ganska lilla startargruppenarbetar vi med definitioner ochriktlinjer för vårt framtida gemensammaboende och för en stegvis utvidgning avgruppen med personer som ställer upp påidéerna. För att övertyga fler om grundtankarnakommer vi att ordna en ny studieresatill Stockholm.För oss var innehållet i seminariet omhur man skapar ett bra samarbetsklimat iLinköping viktigt liksom samtal mederfarna kollektivister från hela Sverige. Vi»Kollektivister –framtidens folk!«KOLLEKTIVHUSET FÄRDKNÄPPEN fyller 20 åri år och firar detta med ett seminariumsom utgår från erfarenheter och lärdomarfrån de gångna åren. Seminariet äger rumtorsdag 7 november kl 18 på ABF-huset iStockholm.Hur vill vi bo om tjugo år till? Vilkautmaningar kommer vi att möta? Åldringsexplosion?Finns det nya kollektivalösningar där äldre inte ses som problemutan som resurser? Färdknäppens seminariumhandlar om framtiden, om alternativoch möjligheter. Arkitekten Katarina Bonnevier(från radioserien Fasad) inleder.anita perssonAxel Köpsell vid Kollektivhus NU:s årsmöte i mars 2013.har till exempel lärt oss om: modeller förkonfliktlösning, vikten av tydligt ansvaroch av fördelning av åtaganden, utvecklingav regler för beslutsprocesser och vikten avgoda förberedelser och uppföljning avmöten.FÖLJANDE TVÅ PUNKTER var viktigast föross:• Sambandet mellan olika upplåtelse- ochägandeformer och vilka olika typer avkonflikter som dessa kan leda till.• Vikten av att tänka till innan nya reglerStockholm bygger –kollektivhus?SEMINARIUM I KATASALEN, ABF-huset iStockholm den 10 oktober kl 18‒20. Paneldebattmed Stockholmspolitiker och byggherrarkring hur man vill möta efterfråganpå kollektivhus i Stockholm. Intresset förkollektivhus växer. I Stockholm finns fleraföreningar som arbetar för att skapa nyamiljömässigt och socialt hållbara hus medgemensamma utrymmen som matsal ochverkstäder. Vilka visioner finns? Ingår kollektivhusi »valfrihetens« utbud? De somstår bakom seminariet är föreningarnaKombo, Hållkollbo, Tyresö Kollektivhusförening,Föreningen Framtiden och riksföreningenKollektivhus NU.införs och av att dessa är ordentligtgenomdiskuterade med alla boendeinnan de antas.dorothee och axel köpsellKollektivtseniorboendeNU FINNS EN HANDBOK för den ökandeskara av människor som vill skapabogemenskap efter det att barnen flyttathemifrån. Boken »Bygga seniorboendetillsammans«, skriven av IngelaBlomberg och Kerstin Kärnekull (SvenskByggtjänst 2013), är en utmärkt hjälpför alla som vill lära sig hur man kan bobra när man blir äldre. Boken har kommittill med stöd av regeringsuppdragetBo bra på äldre dar. Författarna är arkitektermed lång erfarenhet av bogemenskaperi Sverige och utomlands.Handboken är pedagogisk, instruktivoch lättläst. Den inbegriper såväl planeringsom genomförande och inflyttning iolika former av boendeprojekt. Ett antalbogemenskaper i Sverige presenteras.Dessutom berättar sju personer omsina erfarenheter. Boken är användbarpå alla nivåer för dem som vill lära nyttoch arbeta ihop kring nya former avboende. Boken kan beställas från:http://butik.byggtjanst.se/bygglitteratur/byggnader/bostäder/bygga-seniorboende-tillsammans.eva norrby6 • Bo tillsammans nr 27

Kollektivhus i Sverige■ hyresrätt■ bostadsrätt■ kooperativ hyresrätt/blockuthyrning■ planeradeSödra Stations kollektivhus,SödermalmTersen, Falun Blomstret, GävleTrekanten, Liljeholmen■ Falun ■ GävleTullstugan, SödermalmTaljan, SödermalmHässelby FamiljehotellRudbeckia, UppsalaBlenda, UppsalaSockenstugan, SkarpnäckKvarten, HamburgsundElfvinggården, BrommaSjöfarten, Hammarby Sjöstad■ UppsalaPåängen ÖrebroRio, GärdetCigarrlådan, FarstaKupan, ÄlvsjöUndersammatak Gbg■ Örebro■ StockholmFristad, Spånga Ängviksgården, VärmdöMajbacken bogemenskap,Vildsvinet, Örebro ■ SödertäljeMajornaLergöken, SödertäljeEKBO/Gebers, SköndalTyresö kollektivhusKornet, Bo i gemenskap,Tunnan, Borås■ LinköpingDunderbacken, AxelsbergFässberg, Mölndal■ BoråsFullersta Backe, HuddingeFärdknäppen, SödermalmTrädet, Kortedala■ GöteborgStolplyckan, LinköpingPrästgårdshagen, ÄlvsjöKOMBO, södra StockholmStacken, BergsjönSlånbäret, VäxjöSolhem, Älmsta, Väddö Tre Portar, Skarpnäck■ VäxjöFortuna, HelsingborgSämjan, VäxjöUtkiken, SödermalmRussinet, LundRegnbågen, LundFiolen, LundSlottet, LundKollektivhus på gång i HärnösandSedan kollektivhuset Vialen i Luleålades ner har kollektivhusen i Gävleoch Falun varit de mest nordligamedlemmarna i Kollektivhus NU.Men nu finns chans att de blir slagnaav Intresseföreningen för kollektivhusi Härnösand. En av initiativtagarna,Karin Frejarö (f.d.Nordström), berättar: »Vi är ca 15personer som vill skapa kollektivhusför alla åldrar. Vi diskuterarmed det kommunala bostadsbolagetom möjligheten att ta över ettf.d. studentboende, men det är intealls klart ännu. Vi tänker oss attbilda en ekonomisk förening somblir ägare av kollektivhuset. Just nufunderar vi över lämplig form förorganisering«.Läs mer:https://www.facebook.com/IFKHarnosand■ Helsingborg■ Landskrona■ Lund■ Malmö■ KarlskronaYxan, LandskronaBoAktiv Landgången,BunkeflostrandKollektivhus 2010, Malmö■ HärnösandYtterligare kollektivhusi Malmö?Som vi tidigare rapporterat hållerMalmö KommunalaBostadsföretag (MKB) på attbygga kollektivhus i NorraSofielund. Inflyttning sker nästaår. Tydligen har MKB fått blodadtand ty redan nu börjar man planeraför ytterligare ett kollektivhus.Anna Bernstad SaraviaSchott, MKB:s projektledare förmiljö, har vänt sig till KollektivhusNU för att få kontakt med grupperi Skåne som kan vara intresseradeav bogemenskap. En lämplig tomtfinns redan i Augustenborg. Omdu är intresserad av projektet,kontakta anna.bernstadsaraviaschott@mkbfastighet.seStartargrupp, HärnösandSeniorboendet Bataljonen,KarlskronaKollektivhus nr 2 på gångi HuddingePå initiativ av Vänsterpartiet ochMiljöpartiet hölls ett möte 4 juni ikollektivhuset Fullersta Backe för attundersöka möjligheterna att startaett nytt kollektivhus i kommunen. Vidmötet talade Kollektivhus NU:s ordförandeDick Urban Vestbro. Enarbetsgrupp bildades för att startaen intresseförening. Den 4 septemberblir det en ny träff för att börjaplanera det nya kollektivhuset. »Detgick ju så bra med kollektivhusetFullersta Backe så vi tycker det ärdags att starta en bogemenskap till«,säger Karin Olsson från Vänster -partiet. Hon har själv bott i FullerstaBacke under många år.Intresset ökar för byggemenskaperi Stockholms länI sin bostadsmarknadsrapport Läget ilänet 2013:14 noterar länsstyrelsen iStockholm »det ökande intresset att ingåi en byggemenskap. En byggemenskap ären grupp människor som går samman föratt aktivt delta i planering och byggandeav ett eget bostadshus«. Nu gäller detbara att intresset omsätts i konkreta planeri kommunerna!Bo tillsammans nr 27 • 7

Kollektivhus NUDet här är nummer 27 av »BO TILLSAM-MANS« som är föreningen KollektivhusNU:s informationsblad. Vi har rullandeansvar för redaktionen.Den här gången är Dick UrbanVestbro och Eva Norrby redaktörer. Förnr 28 av Bo Tillsammans efterlyses villigaredaktörer. Utgivning 5 december.Från CoElderly-projektets möte i Laughton Lodge i Lewes. Till vänster de italienska deltagarna ochtill höger medlemmar i Old Women’s Cohousing Group, som håller på att förverkliga ett kollektivhusprojekti London.Ska vi gå in för äldreboendemed självförvaltning?Styrelsen i Kollektivhus NU 2013Ordförande:Dick Urban Vestbro, TullstuganStockholm, 070-655 94 83,dickurba@gmail.comVice ordföranden:Ulrika Egerö, Trekanten,Stockholmulrika.egero@comhem.seI MÅNGA EUROPEISKA LÄNDER får äldremänniskor med funktionsnedsättningarvård och omsorg genom offentliga skattefinansieradeservice. Frågan är om de äldreskulle kunna ta en del av ansvaret för sinegen vård och därmed göra omsorgen merattraktiv och kanske billigare. I andra delarav Europa är äldrevården starkt försummad.Här skulle självförvaltning kunnavara ett sätt att klara vården när samhälletsviker sitt ansvar.Dessa frågor är utgångspunkt för ettEU-finansierat projekt där KollektivhusNU ingår som en av fyra partners.*Vid ett möte i juni förklarade MariaBrenton från Cohousing UK varför hennesgrupp är med i projektet. Enligt Mariapräglas Storbritannien av starka fördomarmot gamla. De ses som problem ochbehandlas som objekt. De anses inte kunnaklara sig själva. Detta gäller särskilt inombostadspolitiken. Vad som behövs är en nysyn på äldre, särskilt kvinnor, som hela sittliv passat upp på make och barn. Mariamenar att de flesta äldre kvinnor är kompetentaoch beredda att ta på sig arbetsuppgifter.Detta är lättare och roligare omman jobbar tillsammans och bor kollektivt.Projektet ska göra ett utbildningspaketoch ta fram goda exempel på fastighetsskötseloch andra kunskaper för självförvaltningav kollektivt boende för människormed olika typer av handikapp. KollektivhusNU har valt att visa upp Tersen iFalun, Färdknäppen i Stockholm, Bataljoneni Karlskrona och bostadskooperativmed anknytning till Göteborg IndependentLiving.Kollektivhus NU ska stå som värd förett möte i februari 2014. Senare är detmeningen att en kurs eller ett seminariumska ordnas för representanter för befintligaoch planerade kollektiva seniorboendensamt för bostadsföretag som är intresseradeav frågan. Vidare ska 30 experter intervjuasinom området. Projektet ska ävenresultera i en ’affärsplan’, ett antal nyhetsbrevoch en slutrapport. Från KollektivhusNU deltar Kerstin Kärnekull, Ingela Blombergoch undertecknad.dick urban vestbro* Projektet har fått medel från EU:sGrundtvigprogram för Lifelong Learning.Initiativtagare är ASIS – ConsorzioCooperative Sociali i Neapel.Övriga partners är Cohousing UK,Storbritannien, och Fundacja AktywnySenior i Polen. Totalt har projektet fått70.000 euro. Av denna summa disponerarKollektivhus NU 10.000 euro. Pengarna fårendast användas till resor och logi.Hur ska framtidens äldre bo?I PRO:s rapport »Den sociala dimensionenoch närmiljön i boendet« handlarett kapitel om att bygga och planera förgemenskap. Bland exemplen finnsBataljonen i Karlskrona, Obbola i Umeå,byggemenskaper men ocksåDunderbacken och andra kollektivhusför andra halvan av livet. KollektivhusNU nämns också liksom att intresset förbogemenskaper ökar i många länder.Rapporten och föredragen från seminarietkring rapporten finns att hämta påhttp://www.pro.se/PROpaverkar/Boendekonferenser/Boendekonferens-maj-2013/kerstin kärnekullKassör: Birgitta Nordström,Sockenstugan, StockholmOrdinarie styrelsemedlemmar:Anita Persson, Färdknäppen, StockholmNiklas Krantz, Kombo, StockholmInga Alander, Boihop, GöteborgBertil Egerö, Slottet, LundSuppleanter:Karin Yttergren-Sahli, Vildsvinet/ÖrebroEva Norrby, Sjöfarten, StockholmWebbredaktör: Ingrid SillénVill du prenumerera på vårt elektroniskanyhetsbrev? Skicka e-post till nyhetsbrev-kollektivhus-NU-subscribe@googlegroups.comPå hemsidan www.kollektivhus.nu finnslistan över kollektivhus i Sverige.MedlemskapFöreningar/kollektivhus betalar efterantal lägenheter, se hemsidan. Enskildapersoner kan bli stödmedlemmar för100 kr/år, gärna mer som en gåva.Plusgirokonto 43 88 62–5.Ange namn och e-post.www.kollektivhus.nuKollektivhus NU på FacebookDu kan få reda på vad som händer ombogemenskap mm om du går in påKollektivhus NU:s fansida www.face-book.com/pages/Kollektivhus-NU/135622309786723. Där kan duäven annonsera efter lägenhet i kollektivhusoch debattera aktuella frågor.8 • Bo tillsammans nr 27