Områdesplan 2009 - Buf - Kristianstad

Barn- och utbildningsförvaltningenOmrådesplan 2009Skolområde 2Skolchef: Anders MånssonTelefonnummer: 044-135474E-postadress: anders.mansson@kristianstad.seOmrådesplan 2009 - Skolområde 2 1

InnehållsförteckningInledning........................................................................................................................................ 3Presentation av skolområdet och förutsättningarna för arbetet................................................... 3Omvärldsbeskrivning ...........................................................................................................................3Verksamheter .....................................................................................................................................4Förskolor............................................................................................................................................5Skolor ................................................................................................................................................6Särskola .............................................................................................................................................6Ledningsdeklaration ............................................................................................................................7Ekonomi.............................................................................................................................................8Verksamhetsförändringar inför och under året ............................................................................. 9Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål.........................................................................10Inledning..........................................................................................................................................10Normer och värden ...........................................................................................................................11Kunskaper/Utveckling och lärande ......................................................................................................11Elevernas ansvar och inflytande/Barns inflytande .................................................................................13Skola och hem/Förskola och hem .......................................................................................................13Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet ............................14Skolan och omvärlden .......................................................................................................................14Bedömning och betyg........................................................................................................................15Rektors ansvar..................................................................................................................................15Långsiktig planering och utveckling ............................................................................................17Personal...........................................................................................................................................17Lokaler.............................................................................................................................................17Prognoser.........................................................................................................................................18Statistik/Bilagor...........................................................................................................................19Elevantal ..........................................................................................................................................19Elever med annat modersmål än svenska............................................................................................21Betygsresultat åk 9............................................................................................................................22Områdesplan 2009 - Skolområde 2 2

InledningOmrådesplanen skall dels vara ett dokument för kommunikation mellan skolområdet och förvaltningen, delsmellan skolområdet och dess rektorsområden. Dokumentet är en övergripande plan för skolområdet medgemensamma mål som får sin konkretion i respektive förskolas/skolas arbetsplan. Dessa arbetsplaner kanförutom de områdesgemensamma målen innehålla egna lokala mål och prioriteringar.Resultat och måluppfyllelse redovisas dels i årsberättelsen för hela skolområdet, dels i verksamheternaskvalitetsredovisningar.Områdesplanen är ett levande dokument som revideras årligen.Presentation av skolområdet ochförutsättningarna för arbetetOmvärldsbeskrivningNäsby-Balsbygden-Arkelstorp är ett mångfacetterat skolområde. Området består dels av stadsdelen Näsbymed både villor och höghus, dels landsbygd, med basorten Arkelstorp samt orterna Vånga, Oppmanna,Österslöv och Fjälkestad med omgivning. Näsby har under en längre tid fått en allt större andel barn ochungdomar med invandrarbakgrund. De senaste åren har en majoritet av alla nya invånare medinvandrarbakgrund, som flyttat till Kristianstads kommun, bosatt sig i vårt område. I Balsby och Österslövsker en generationsväxling och en nybyggnation av villor. Det pågår också en byggnation på Näsby fält,vilket troligtvis resulterar i att barn- och elevunderlaget ökar.Arbetslösheten är hög ibland de boende på Gamlegården medan Gamla Näsbys innevånare i huvudsak äretablerade i arbetslivet. På några av förskolorna är nu andelen barn med invandrarbakgrund runt 80 %.Gamlegårdskolan och Näsby skola har mellan 80-95 % elever med invandrarbakgrund. FröknegårdskolanF-5 och 6-9 har en betydligt mer heterogen sammansättning av barn och ungdomar med olika bakgrund;här har ca 40 % invandrarbakgrund.Andelen elever med annat modersmål än svenska har på fem år fördubblats i hela kommunen (se diagrampå sidan 21). De flesta av dessa nyanlända har bosatt sig på Näsby. Detta får konsekvenser för arbetet medatt höja måluppfyllelsen, ekonomin. Vår beredskap, flexibilitet och erfarenhet borgar för att områdetsverksamheter ger våra nyanlända barn och elever en god lärandemiljö.Vi kan notera att ett allt större antal familjer boende inom Näsby väljer att söka placering till sina barn påandra, betydligt mindre invandrartäta förskolor och skolor. Av skolbarn som bor inom Gamla Näsby (oavsettetnisk bakgrund) går nästan 30 % på andra skolor än de som ligger i upptagningsområdet. För förskolebarnboende på Gamla Näsby är andelen ännu högre: 40 %. Samma siffror för boende på Gamlegården ärbetydligt lägre: ca 7 % i resp skolform. Familjer boende på Gamla Näsby gör med andra ord ett betydligtmer aktivt val att placera sina barn på andra förskolor/skolor än där man bor. Det står naturligtvisvårdnadshavarna fritt att göra så, men det komplicerar skolområdets integrationssträvanden.På landsbygden pendlar många av vårdnadshavarna till sina arbeten. De huvudsakliga näringarna pålandsbygden är mindre skogs- och jordbruk, samt småföretag inom industri och hantverk. Det finns endastett fåtal barn med invandrarbakgrund och då i huvudsak från andra EU-länder.Området präglas av en positiv anda. Många olika intressenter, såsom IT-stugan, Sparbanken 1826,idrottsföreningar, dans- och kulturföreningar, Region Skåne, Socialförvaltningen, AB Kristianstadsbyggen,HSB, Polisen med flera deltar på olika sätt i att utveckla Näsbyområdet. Här kan bl a nämnasAllaktivitetshuset, Familjehuset, IT-stugan. Särskild satsning sker genom det statliga utvecklingsavtalet förGamlegården i vilket alla berörda förvaltningar och organisationer deltar.Områdesplan 2009 - Skolområde 2 3

VerksamheterOmrådet leds av en skolchef, en administrativ chef, samt 10 rektorer.Våra verksamheter omfattar 4 familjedaghem, 10 förskolor, 3 grundskolor F-5 med fritidshem, engrundskola F-2, en grundskola 3-5, en grundskola F-9 och en grundskola 6-9. Samtliga skolor harskolbarnsomsorg förutom Fröknegårdskolan 6-9. Kristianstads musikklasser och tre av kommunens särskolorfinns i området, inklusive den relativt nya gymnasiesärskoleavdelningen på Ängsskolan.I våra verksamheter finns ca 580 barn i förskolan, omkring 1 420 elever i skolan, varav cirka 370 även ärinskrivna i fritidshemsverksamheten. Skolområdet har 394 årsarbetare, fördelade på 415 anställda. Vi kannotera ett sjunkande antal elever i Arkelstorp och ett ökat på Näsby; det senare mycket beroende påinvandringen. I stort är elevantalet mer fluktuerande än på andra håll i kommunen.Näsby förskolor och skolor har stor andel barn och elever med invandrarbakgrund. Några har myckettraumatiska upplevelser av krig och nöd med sig när de kommer hit. Dessa barn mår av förståeliga skälmycket illa av detta och har svårt att anpassa sig till vår verksamhet. Stora arbetsinsatser läggs på atthantera och bemöta detta på bästa sätt. För det mesta går det bra, men tär samtidigt på personal ochresurser.Förskolorna på Näsby har modersmålstränare och tvåspråkig stödpersonal.Andelen elever, som 2008 fick slutbetyg som innebär att de är behöriga till gymnasiets nationella program,är med hänsyn till områdets struktur förhållandevis hög (se sidan 22). Detta trots att andelen elever medannat modersmål har ökat (se sidan 19).Kristianstads musikklasser är en väl etablerad profil på Fröknegårdskolan och utgör en verkligspetsverksamhet med lång erfarenhet. Föräldraföreningen har ett stort engagemang och utgör ett viktigtstöd för skolverksamheten. Musikklasserna är inkluderade i övrig verksamhet på ett naturligt sätt, vilketstärker integrationssträvandena.På sidan 21 ses antalet elever i kommunen som deltar i de olika undervisningsformerna särskiltanpassade för elever med annat modersmål. Antalet har följaktligen ökat i takt med att antalet elever medannat modersmål också har ökat.Personalen i området visar stort engagemang för sin uppgift. Detta beror till stor del på att det heltenkelt är nödvändigt för att både kunna och orka genomföra verksamheterna med barn med den sociala ochetniska struktur som till stor del präglar område 2. Samarbete i arbetslag blir en nödvändighet för att klarauppdraget. Detta i sin tur ger också mycket positivt tillbaka dels i det personalsociala perspektivet, menockså i vår strävan mot måluppfyllelse.Andelen behöriga lärare är hög i området. Läsåret 2008/2009 är i princip alla tjänster tillsatta med behörigpersonal. Personalomsättningen är låg i alla verksamheter, vilket vi ser som ett positivt kvalitetstecken.Området bedriver verksamhet i ett 25-tal byggnader av mycket skiftande kvalitet. Flertalet av byggnadernaär hårt slitna och det finns ett omfattande renoveringsbehov.Områdesplan 2009 - Skolområde 2 4

FörskolorGamlegårdens förskola har sex avdelningar varav en är en av kommunens särskilda resursavdelningar förbarn med särskilda behov. Endast ett fåtal av barnen har svenska som modersmål. Många av vårdnadshavarnaär arbetslösa, sjukskrivna eller går i skola (Sfi, Komvux el motsv). Eftersom de flesta barnen harannat modersmål än svenska prioriteras arbetet med svenska språket högt. Resursavdelningen har ca 12barn varav en knapp handfull har kontakt med habiliteringen eller specialpedagog. Personaltätheten är avnaturliga skäl högre på resursavdelningen. Förskolan har 80 % barn med annat modersmål.Näsbygårdens förskola har sex avdelningar. Eftersom förskolan ligger inom Gamlegården har även pådenna förskola endast ett fåtal av barnen svenska som modersmål. Även här prioriteras arbetet med såvälsvenska språket som modersmålsträningen. Förskolan har 90 % barn med annat modersmål.Kämpaställets förskola har fem avdelningar. Upptagningsområdet är i huvudsak Balsbygden med familjeri villasamhällen och landsbygd. Förskolan är diplomerad enligt Myndigheten för skolutvecklings kravangående ”Förskola för hållbar utveckling”. Förskolan har 1 % barn med annat modersmål.Näsbyvillans förskola har två avdelningar. Upptagningsområdet är i huvudsak Gamla Näsby ochGamlegården. Även här är andelen barn med annat modersmål hög. Näsbyvillans förskola ligger inomsamma fastighet som Näsby skola, men med egen inhägnad gård. Verksamheterna har därför i viss månsamordnade resurser. Förskolan har förlängt öppethållande tillsammans med fritidshemmet. Förskolan har94 % barn med annat modersmål.Tvedegårds förskola har sex avdelningar. Barnen kommer i första hand från Gamlegården med enstakabarn från omgivande byar. Då barnunderlaget ständigt är i förändring är verksamheten flexibel såväl vadgäller barnantal som arbetssätt. Förskolan har 66 % barn med annat modersmål.Albogårdens förskola och Änglagårdens förskola är inrymda i var sin lägenhet på Gamlegården.Förskolorna har en avdelning var. Albogården är inriktad att arbeta med barn till nyanlända flyktingar ochhar därför en något högre personaltäthet. Flertalet av barnens föräldrar deltar i SFI-undervisning.Förskolorna har 97 % barn med annat modersmål.Arkelstorps förskola har två småbarnsavdelningar och två separata byggnader med en syskonavdelning ivar byggnad. Upptagningsområdet är Arkelstorp-Oppmanna-Vånga med familjer boende i villor och pålandsbygd. Förskolan har 3 % barn med annat modersmål.Vångas förskola är en lägenhetsförskola i två plan med ett 20-tal barn. Upptagningsområdet är Arkelstorp-Oppmanna-Vånga med familjer boende i villor och på landsbygd. Ett något vikande barnunderlag kan idagmärkas. Förskolan har inga barn med annat modersmål.Lingenässkolan öppnade i augusti förra året som en konsekvens av den stora invandringen. Förskolan hartre avdelningar för i huvudsak nyanlända barn. Flertalet av barnens föräldrar deltar i SFI-undervisning.Förskolan har 92 % barn med annat modersmål.Skolområdet har totalt fyra familjedaghem; ett i Balsby och tre i Arkelstorp.Öppen förskola finns på Familjehuset i Gamlegårdens centrum. Denna är viktig för föräldrar i stadsdelenoch många besökare. Resurserna är tyvärr alltför knappa för det behov som finns.Områdesplan 2009 - Skolområde 2 5

SkolorFör elevantal se statistikuppgifter på sidan 19.Österslövs skola och Fjälkestads skola har tillsammans drygt 150 elever. Fritidshemsverksamheten harfyra avdelningar. Skolorna utgör tillsammans en F-5-enhet där Österslövs skola har år F-2 och Fjälkestadsskola år 3-5. Upptagningsområdet är i huvudsak Balsbygden samt en etablerad integration av nu nästan 30barn från Näsby; en mycket lyckad inkludering. Andel elever med annat modersmål än svenska är 14 %.Skolornas miljöprofil stärks av att de är diplomerade enligt Myndigheten för skolutvecklings krav angående”Skola för hållbar utveckling”.Gamlegårdskolan har ca 200 elever i år F-5. Fritidshemsverksamheten har tre avdelningar.Upptagningsområdet är i huvudsak Gamlegården. Skolan har en stor andel elever med annat modersmål änsvenska: 91 %. Skolan har två förberedelseklasser.Näsby skola har 135 elever i år F-5. Upptagningsområdet är Näsby, men också elever boende i helt andraområden som valt att gå här. Fritidshemsverksamheten har två avdelningar och även förlängt öppethållandetillsammans med förskolan. Skolan har märkt av en nedgång av elevantalet, vilket vi i viss mån balanserarmed de två förberedelseklasser skolan har. Andel elever med annat modersmål än svenska är 89 %.Spängerskolan F-9 har 267 elever fördelade på 3 st F-2:or, 3 st 3-5:or, 2st 6-7:or och 2 st 8-9:or.Upptagningsområdet sträcker sig över Oppmanna, Vånga, Mjönäs, Skärsnäs och Arkelstorp. Elevantaletsjunker tillfälligt på senaredelen (se diagram på sidan 19). Strategier för att hantera detta finns och kommeratt utvecklas ytterligare. Skolan har sedan maj 2008 en förberedelseklass integrerad på skolan. Andel elevermed annat modersmål än svenska är 8 %. Fritidshemsverksamheten har fyra avdelningar.Fröknegårdskolan år F-5 har ca 175 elever. På 3-5 finns två profiler, en kommunal musikprofil,Kristianstads musikklasser, och en lokal kommunikationsprofil. Upptagningsområdet är Gamla Näsby och iviss mån Gamlegårdsområdet. Även barn från andra kommundelar väljer att gå på Fröknegårdskolan, inteminst till musikklasserna. Skolan har en förberedelseklass. Andel elever med annat modersmål än svenska är50 %. Fritidshemsverksamheten har tre avdelningar.Fröknegårdskolan år 6-9 har ca 475 elever. Elevantalet stiger de närmaste läsåren (se sidan 20).Upptagningsområdet är Näsby samt Balsbygden. Dessutom innehar skolan 4 klasser av Kristianstadsmusikklasser. Andel elever med annat modersmål än svenska är 54 %. Skolan har fem förberedelseklasser.SärskolaFröknegårdens Träningsskola har 12 elever från upptagningsområdet Kristianstads och Bromöllakommuner, varav en elev går i gymnasiesärverksamhet. Fritidshemsverksamheten är integrerad på skolan.Ängsskolan har idag 13 elever i grundsärdelen och 3 elever går i gymnasiesärverksamhet. Skolan harfrämst elever med autism. Fritidshemsverksamheten är integrerad på skolan.Områdesplan 2009 - Skolområde 2 6

EkonomiOmrådet har en budget på drygt 150 miljoner kronor. Eftersom ersättningen till området varierar från månadtill månad, finns det en osäkerhet i hur mycket resurs som kan fördelas till de olika verksamheterna. En starkekonomisk medvetenhet och ständigt arbete kring ekonomiska prognoser borgar för en god och effektivhushållning med resurserna.Vi står de kommande åren inför stora utmaningar när den samlade ramen krymper pga det omgivandesamhällets sämre ekonomiska förutsättningar. Långsiktiga strategier och rätt prioriteringar är viktigt för attkunna hålla även en krympande budgetomfattning.Budgeten fördelas till de olika verksamhetsformerna på detta sätt:7%0%1% Öppen förskola28%FörskolaFamiljedaghem55%8%0%1%FritidshemFamiljefritidshemGrundskolaObl särskolaGy-särskolaEkonomiska beslut och befogenheter i området, skall delegeras så långt ut i verksamheten som möjligt.Detta medför större insyn, delaktighet och engagemang från personalen i ekonomiska beslut och en godhushållning med resurserna.På grund av områdets karaktär, med bland annat en stor andel barn och ungdomar med invandrarbakgrund,får skolområdet större tilläggsresurs än andra områden. Dessa resurser bedömer vi vara avgörande för attresultaten och måluppfyllelsen hos våra barn och elever skall vara i paritet med genomsnittet i kommunen. Idessa strävanden har vi bl a följande satsningar och verksamheter:• Förberedelseklasser.• Undervisning i svenska som andraspråk.• Ett rikt arbete kring värdegrundsfrågor.• Tätare bemanning i grundskolan och förskola.• Större andel specialpedagoger, där några också har särskild kompetens inom språk och tal.• Kostnader för tolkar och översättningar.• Inkluderade invandrarelever på Österslövs och Fjälkestads skolor samt Spängerskolan.• Delfinansiering av Allaktivitetshuset i Gamlegårdens centrum.Områdesplan 2009 - Skolområde 2 8

Verksamhetsförändringar inför och under åretI detta avsnitt presenteras främst organisatoriska förändringarberoende på ekonomi, personal, barn och elever, lokaler och arbetsmiljö; de "hårda" värdena. Utveckling avde pedagogiska, "mjuka", kärnverksamheterna ses under avsnittet "Arbetet i verksamheten utifrånprioriterade mål" på sidan 10. Utifrån båda aspekterna skall vi ha en lärande organisation. Demångskiftande förutsättningar arbetsplatserna har genererar en rik flora av utvecklingssatsningar i stort ochsmått. Det är då viktigt att vi lär av varandra och tar tillvara alla goda exempel. Ett medvetet arbete ochorganisation skall byggas upp under året för att detta skall komma tillstånd.I den följande texten innefattar begreppet skola också skolbarnsomsorgen.Mål i detta och efterföljande avsnitt står med framför.Lokalerna inom skolområdet är av mycket skiftande kvalitet. Några är tämligen nyrenoverade och kännstrivsamma och stimulerande att arbeta i. Andra har mycket stora renoveringsbehov; främst kring ventilation,lukt, värme, ljus samt dålig standard på inredning. Förskolorna saknar generellt adekvata arbets- ochsamtalsrum. Några skolor saknar utrymmen som t ex rum för modersmålsundervisning, arbetsplatser, samtaloch möten. Någon skola saknar adekvat undersökningsrum för skolsköterskan. En satsning för att kommatillrätta med dessa problem är nödvändigt, inte bara av arbetsmiljöhänsyn utan även av integrationshänsyn. Kontakter med planeringsavdelningen kring lokalers och fastigheters renoverings- ochombyggnationsbehov skall tas i de fall så är nödvändigt.Antalet barn på Näsby ökar, främst beroende på invandring och flyktingströmmar. Detta sker samtidigt somelevantalet ser ut att sjunka tillfälligt på Spängerskolan (se sidan 20). Vi kommer inte att kunna inrymma detökade elevantalet på Näsby utan att utöka lokalerna. Idag går det redan en förberedelseklass påSpängerskolan. En modell där barn boende på Näsby går sin skolgång på Spängerskolan, så som sker iFjälkestad och Österslöv kan delvis lösa båda elevförändringseffekterna. Samtidigt utgör dennaorganisation en bra integrationssatsning. Strategier för att vidareutveckla modellen att barn boende på Näsby går på Spängerskolan skallutarbetas. I bästa fall väljer dessa elever att stanna kvar hela sin ordinarie skolgång på Spängerskolan.Skolorna i området har idag en flexibel och uppdragsinriktad arbetsfördelning. Det är viktigt att ta tillvarapå samt utveckla och sprida detta ytterligare. En kreativ tolkning och anpassning av gällande arbetstidsavtal, i samförstånd och samverkan medberörda pedagoger, skall vidareutvecklas för varje verksamhet.Personalomsättningen i området är fortsatt låg. Vi tolkar detta som ett positivt tecken på att man trivs ochkänner stor arbetstillfredställelse. Det är viktigt att vi inte slår oss till ro med detta utan fortsätter de inslagnavägarna för att hålla hög kvalitet i arbetsmiljön och sann arbetsglädje.Alla arbetsplatser skall ha gemensamt framtagna friskvårdssatsningar för att bl a genom detta säkra enbra arbetsmiljö och trivsel.Områdesplan 2009 - Skolområde 2 9

Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade målInledningI detta avsnitt presenteras de mål som skolområde 2 skall satsa speciellt på under året. Utgångspunkter ärläroplanerna, skolplanen, styrkortet samt de övriga utvecklingsbehov som finns lokalt. Hur arbetet med attnå målen och sedan utvärdera insatserna konkretiseras i varje verksamhets lokala arbetsplan.De satsningar vi skall fokusera på ses i denna bild:Det enskilda barnets/ungdomens lärande är avgörande för om vi lyckas med vårt uppdrag. I centrum förvåra mål ligger då följdriktigt kärnan i verksamheten; lärandet och hur pedagogen skall förhålla sig de olikaingående delarna av detta.SpråkutvecklingInkluderingVärdegrundLärandets innehållArbeta mot de kunskaper ochegenskaper som framtidenssamhällsmedborgare behöveroch förväntas ha.Lärandets strukturAnge klara förväntningar och målsom sporrar till goda resultat.Sätt ramar och struktur somger trygghet.Lärandets metodikArbeta med det enskildabarnets/ungdomens egen lärstil.Ta till dig vad forskningen ger.MåluppfyllelseIT/mediaHållbar utvecklingLärandets innehållVilka är de grundläggande kunskaper som varje ungdom behöver ha när de går ut skolår nio? Hur blir vibättre på att arbeta med ett innehåll som berör våra barn och ungdomars vardag och intressen? Hur ser vipå ett bättre sätt till att de kunskaper vi arbetar med i de olika åldrarna följer på varandra och inte blirlösryckta nedslag eller upprepningar?Utgångspunkt för att besvara dessa frågeställningar är läroplanens, skolplanens och denna områdesplansmål transponerade och anpassade till den enskilda förskolans/skolans och det enskilda barnets/elevensförutsättningar.Lärandets strukturFörskolan och skolan är arbetsplatser, där barn, ungdomar och vuxna tillsammans arbetar för att nåframgång med den enskildes lärande. Att veta vad som förväntas, ha god studieteknik mm är en viktigadelar för att lyckas med detta arbete.Områdesplan 2009 - Skolområde 2 10

Lärandets metodikMänniskor lär sig på olika sätt. Att arbeta mer med det enskilda barnets/elevens lärstilar är därför viktigt.Det finns ingen enstaka metod som passar alla. Det finns mycket att hämta ur den didaktiska ochpedagogiska forskningen. De arbetssätt och metoder som pedagogen väljer att arbeta med skall varabaserade på vad forskningen säger. Det är viktigt att kunna svara både på frågan hur? och varför? när manväljer att arbeta på ett visst sätt.Då barnet/eleven byter verksamhet är det viktigt att utbyter information om hur var och en lär sig bäst. Detär också viktigt att information ges och tas mellan pedagogerna på ett professionellt sätt för att byggavidare på de starka sidor barnet/eleven har, men också de sidor som kräver extra omsorg, stöd och hjälp.Den hjälp och stöd som barn/elever med särskilda behov har skall ges så tidigt som möjligt. Alla barn/eleverhar störst möjligheter att nå målen om pedagogerna har ett öppet, professionellt, konstruktivt och etisktförhållningssätt kring alla aspekter av barns/elevers utveckling.Här nedan följer de prioriterade målen för skolområdets verksamheter i perspektivet barnets/elevensutveckling. Målen är inordnade under motsvarande rubriker som återfinns i läroplanerna.Normer och värdenEn mycket viktig grundpelare i alla våra verksamheter är arbetet med värdegrunden. Det är enförutsättning både för att vårt inre arbete och våra barns och ungdomars fortsatta liv skall bli såbra som möjligt. Det främjar synen på hela människan verkar för bättre sammanhållning i klasser ochgrupper. I området arbetas det med en mängd olika metoder, arbetssätt och strategier kringvärdegrundsarbete. I området finns ART-utbildad personal (ART = Aggression Replacement Training).Mål: All personal skall i alla situationer vara goda förebilder för hur vi vill att våra barn och ungdomar skalltänka och göra i det sociala samspelet. Varje förskola och skola skall ha sin egen, väl förankrade, likabehandlingsplan. Denna plan skallpubliceras på resp verksamhets hemsida. Personalen som arbetar med samma barn-/elevgrupp skall ha samma normer och värden i sittbemötande och sin gärning. Sättet man sedan väljer att agera på kan variera utifrån dennagemensamma grund. Diskussioner kring detta skall ingå som en naturlig del på arbetsplatsträffar ocharbetslagsmöten. Samspelet med vårdnadshavarna skall stärkas så att vi tillsammans lyckas med dessa strävanden. Barn och elever i behov av särskilt stöd samt barn och elever med funktionshinder skall bemötas medrespekt och hänsyn. På varje grundskola skall det finnas ett antimobbningsteam.Kunskaper/Utveckling och lärandeDet är idag stort fokus på kunskapsresultaten. Satsningar för att stärka kunskaperna i svenska,engelska och matematik skall göras samtidigt som fokusering även sker på att eleverna nårmålen i övriga ämnen, inte minst naturvetenskap och teknik i de lägre åren. Signalerna från statsmakten iallmänhet och kommunens skolplan i synnerhet ger oss uppdraget att öka måluppfyllelsen avseendekunskaper och lärande.Av naturliga skäl arbetar skolor och förskolor på Näsby arbetar extra mycket med språkutveckling. Dettagäller såväl det svenska språket som barnens modersmål. De goda metoderna och projekten av detta arbeteskall också tas tillvara inom övriga delar i skolområdet.Stora ansträngningar och mycket resurser läggs på att hjälpa och stärka barn och elever i behov avsärskilt stöd. Det handlar både om att stärka specialpedagogerna i deras roller, men också om att utvecklametoder och förhållningssätt hos varje pedagog. Det är viktigt att information ges och tas mellanpedagogerna på ett professionellt sätt för att bygga vidare på de starka sidor barnet/eleven har, men ocksåOmrådesplan 2009 - Skolområde 2 11

de sidor som kräver extra omsorg, stöd och hjälp. Hjälp och stöd som barn/elever med särskilda behov harskall ges så tidigt som möjligt. Specialpedagoger arbetar aktivt redan i förskolan med att lyfta fram barnsstarka sidor och att medvetandegöra övriga pedagoger kring framgångsrika arbetssätt och förhållningssätt.Området genomför de närmaste åren en stor satsning kring bedömning och betygsättning. Enfundamentalt viktig del för en god måluppfyllelse är att lärare och elever är väl medvetna om vilka målverksamheten har. För eleven är det dessutom viktigt att man är medveten om hur läraren genomförbedömningen av vad man kan. Se vidare under rubriken "Betyg och bedömning" på sidan 15.En stor satsning på användning av IT och media genomförs i skolområdet. Särskilda handledare har ochkommer att ha en inspirerande och stödjande funktion bland alla pedagoger. Idag finns en rik tillgång tilldatorer och videokanoner i alla verksamheter. Detta möjliggör ett flexibelt och pedagogiskt arbetssätt därden senaste tekniken kommer till stor användning. Satsningens övergripande syfte är en förbättring avbasfärdigheterna skriva, läsa och räkna. Datorn kan på ett mångfacetterat sätt vara ett mycket gottpedagogiskt instrument och stöd, t ex Tragetons modell (skriva på dator för att utveckla läsandet), talsyntes,Activeboard, digital dokumentation av barns och elevers utveckling.Läslag genomförs i åk 3 med stöd av de särskilt tilldelade utvecklingsresurserna. Projektets mål var att ökaläsförståelsen, läshastighet och ordförståelse genom intensivträning. De flesta elever förbättrar sittstaninevärde i läsförståelse med 1-2 steg. Resultatet visar att kontinuerlig lästräning ger på sikt en bättreläsförståelse. Vi kommer också att fortsätta lästräning, läsförståelse och ordförståelsearbetet inomklassernas ordinarie undervisning.Vi inleder detta år också satsningen kring kompetensutveckling av naturvetenskap och ämnesdidaktiskkunskapsutveckling för förskolan. Kompetensutvecklingen syftar till att utveckla ämnesdidaktisk kunskap iförhållande till ett naturvetenskapligt innehållsområde och förskolebarns lärande. Satsningens övergripandesyfte är att öka personalens kunskaper och medvetenhet kring att använda naturvetenskap i detpedagogiska arbetet med barnen. Vi vill öka inslaget av naturvetenskap vid planeringen av verksamheten.I områdets förskolor implementeras sk Nycklar för att lyfta fram och bygga vidare på varje barns starkasidor. Med detta som utgångspunkt går utvecklingen av barnets alla egenskaper och förmågor lättare, ävende där hinder finns. Nycklarna är kopplade till förskolans läroplan. Vi får på detta sätt en god pedagogiskdokumentation som bl a kan användas i kommunikation med föräldrar och mottagande grundskola. Våraspecialpedagoger i förskolan har ett särskilt ansvar för att implementera och utveckla detta arbete.Arbete kring hållbar utveckling genomförs mer eller mindre integrerat i de dagliga verksamheterna.Hållbarhetstanken omfattar såväl de ekologiska som de sociala och ekonomiska aspekterna. Vi skall ge vårablivande samhällsmedborgare goda kunskaper, möjligheter och motivation för att bättre kunna handla ochagera för ett hållbart samhälle. Kämpaställets förskola, Österslövs skola och Fjälkestads skola är nudiplomerade enligt Myndighet för skolutvecklings krav angående ”Skola för hållbar utveckling”.Dokumentationen i särskolorna har utvecklats de senaste åren, bl a genom videofilmning. Filmernaanvänds vid analysering och diskussion i arbetslagen, men också tillsammans med vårdnadshavare,habiliteringen och andra stödresurser. För att överbrygga de svårigheter som eleverna i särskolan har i sinspråk- och kommunikationsutveckling kompetensutvecklats personalen därför i "alternativ kommunikation"och TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Personalens uppmärksamhet på atttolka elevernas signaler inom kommunikationen är i fokus i alla situationer.Fritidshemmen inom vårt skolområde har, genom kompetensutvecklingen ”Offensiva fritidshem” med LarsAndersson, lett till att personalen blivit mer medvetna om vikten av att stärka och utveckla fritidshemsverksamheten.Under kommande år kommer vi i större utsträckning att utgå ifrån en tydligare målsättningoch utvärdering av måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningarna skall vara ett reellt verktyg för dennaverksamhetsutveckling.Mål:Under året skall utvecklingsprojekten kring måluppfyllelse utvecklas och spridas.Ett systematiskt kvalitetsarbete kring måluppfyllelse, anpassad till varje verksamhet, skall tas fram isyfte att eleverna når målen alla ämnen.Tvåspråkighet bland personalen skall finnas i skolan och förskolan för att bygga på modersmålet somgrund för lärande i svenska och övriga ämnen.Områdesplan 2009 - Skolområde 2 12

Användningen av IT/media skall stärka lärandet. Metoder och material för att nå längre skall utvecklasoch undersökas. Minst 40 % av pedagogerna skall vara diplomerade i PIM nivå 3.Tydligheten mellan pedagogerna skall stärkas kring både varje barns/elevs starka sidor och de delarsom kräver extra omsorg, stöd och hjälp. I arbetet att få fram den kompletta bilden av varje barn/elevskall vedertagna tester, prov, enkäter o dyl användas.De barn och elever som har behov av särskilt stöd skall ges detta på det för individen bästa sättet.Naturvetenskapen skall utvecklas och integreras i det pedagogiska arbetet på förskolorna.Utveckling av arbete kring hållbar utveckling skall vidareutvecklas. Erfarenheterna från verksamheterna iBalsbygden skall spridas i området.Ytterligare en skola/förskola skall få Grön flagg under året.Elevernas ansvar och inflytande/Barns inflytandeDet är viktigt att barn och elever känner motivation, engagemang och ansvar för sitt lärandeoch sin utbildning. Det är då viktigt att de känner att de har insyn i och kan påverka sin vardag.Vi har att förhålla oss till de formella krav på elevmedverkan som skollag och förordningar anger.Mål:Varje skola skall ha väl fungerande formella former för elevsamverkan, t ex elev-, klassråd ellermotsvarande.Varje pedagog skall genom ett demokratiskt förhållningssätt utveckla barnens/elevernas inflytande överden dagliga verksamhetens arbetsformer och innehåll.Eleverna skall vara delaktiga i utarbetningen och utvärderingen av arbetsplanen, kvalitetsredovisningenoch likabehandlingsplanen.Barnens/elevernas uppfattning om sin arbetsmiljö skall lyftas fram och utgöra grund för satsningar förförbättringar. Elevskyddsombudens roll skall stärkas.Skola och hem/Förskola och hemVårdnadshavarnas samverkan med förskolan och skolan är av största vikt för att derasbarns lärande och utbildning skall bli så bra som möjligt. En förståelse mellan förskola/skolaoch hem kring värden, mål och arbetssätt är av störst vikt.IUP är ett viktigt instrument i kommunikationen mellan skolan och hemmet. Dokumentet skall utvecklasytterligare för att höja kvaliteten.Familjehuset är en öppen förskola i samspel med Region Skåne och socialtjänsten. Här finns mångautvecklingsmöjligheter och vår vision är att Familjens hus ska vara en samlande länk mellan olikaintressenter och projekt på Näsbyområdet.Mål:Varje förskola/skola skall ha väl fungerande formella former för föräldrasamverkan.Vårdnadshavare skall vara delaktiga i utvärderingen av arbetsplanen och i arbetet medkvalitetsredovisningen.En ökande andel av vårdnadshavarna ska …- uppleva att de får god information om sitt barns skolgång/förskoleverksamhet- uppleva att de har goda möjligheter till inflytande- ska känna sig välkomna till våra verksamheter- vara nöjda med den verksamhet vi erbjuderIUP skall utvecklas och användas som det stöd det är tänkt att vara enligt Skolverkets allmänna råd.Områdesplan 2009 - Skolområde 2 13

Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen,skolan och fritidshemmetDå barnet/eleven byter verksamhet är det viktigt att utbytet av information om hur var och en lär sig bäst.Det är också viktigt att information ges och tas mellan pedagogerna på ett professionellt sätt för att byggavidare på de starka sidor barnet/eleven har, men också de sidor som kräver extra omsorg, stöd och hjälp.Den hjälp och stöd som barn/elever med särskilda behov har skall ges så tidigt som möjligt. Alla barn/eleverhar störst möjligheter att nå målen om pedagogerna har ett öppet, professionellt, konstruktivt och etisktförhållningssätt kring alla aspekter av barns/elevers utveckling.Ett beslutsstödssytem kring betygsättningen i år 9 och gymnasiet är under framtagande. Detta gerstatistik och diagram ur alla perspektiv på denna fråga. Utifrån detta rika underlag kan diskussioner kringbedömning och betygsättning hållas levande vid övergången grundskola gymnasieskola.Mål: Ett professionellt och fullödigt informationsutbyte skall ske vid varje "stadieövergång" (dvs dåbarnet/eleven skall gå vidare till andra pedagoger; småbarnsavdelning syskonavdelning, …,åk 5 åk 6).Skolan och omvärldenSamarbetet med övriga myndigheter och förvaltningar i allmänhet och integrations- ocharbetsmarknadsförvaltningen i synnerhet skall stärkas. Detta för att hitta gemensammastrategier kring bl a flyktingmottagandet. Vi måste ha en bättre beredskap än idag ochinte enbart förlita oss på den uppfinningsrikedom och flexibilitet som finns idag. Vi ser fram emotatt Slussen skall komma igång, vilket innebär ett bättre mottagande och introduktion på alla sätt.Integrationsprojektet Näsby-Balsbygden. Utifrån behov och intresse, har idag 28 elever medinvandrarbakgrund valt att gå på Österslövs och Fjälkestads skolor. Projektet har pågått i sex år och detfinns i princip bara positiva erfarenheter från det.Allaktivitetshuset. För att få fler av områdets barn och ungdomar att bli engagerade i föreningsliv, finnssedan december 2005 ett Allaktivitetshus på Gamlegårdens centrum. Skolan är engagerade i projektet ochser stor nytta i att barnen och ungdomarna i området får meningsfull sysselsättning på kvällar och helger.Nyanlända barn får delta i Språkträdgården, vilken är en sommarverksamhet med bl a språkträning införskolstarten. Verksamheten sker i samarbete med integrationskontoret.Alla elever i förberedelseklasser deltar i ett bildprojekt i samarbete med IA-förvaltningen. Barn får medhjälp av att teckna och måla bearbeta sina tankar och upplevelser, bl a traumatiska krigsupplevelser.Projektet har hittills varit mycket givande.Spindelgrupper, där representanter för förskola, grundskola, socialen och polisen träffas är viktiga urstrategiskt hänseende. Det informationsutbyte som här kan ske är av godo för alla parter, som på detta sättstår bättre rustade att förebygga och bemöta olämpliga beteenden och värderingar hos våra elever.Det statliga avtalet för att utveckla Gamlegården. Målområdena är språkutveckling och utbildning,demokrati och delaktighet samt ökad förvärvsfrekvens. Av naturliga skäl deltar skolområdet i arbetet medspråkutveckling och utbildning. Projektet syftar till inkludering ur alla aspekter, inte bara den etniska.Förskolorna i området anordnar sommarkollo vid Österslövs skola med möjligheter för barnen i områdetatt mötas under trivsamma och natursköna former.Mål: Eleverna i förberedelseklassen på Spängerskolan skall integreras i den ordinarie undervisningen därunder sin resterande skolgång. Vi skall sträva efter att få gemensamma strategier och arbetssätt med övriga myndigheter ochförvaltningar för att bättre kunna hantera flyktingtillströmningar och övriga flyttningar.Områdesplan 2009 - Skolområde 2 14

Bedömning och betygSamtidigt som bedömning och betygsättning är subjektivt skall de vara likvärdiga oberoendeav skola och lärare. Arbetet att säkerställa en likvärdig bedömning och betygsättningmåste därför fortgå oavbrutet. Betyget skall uttrycka i vad mån den enskilde eleven har uppnått demål som anges i kursplanerna och betygskriterierna.Området genomför de närmaste åren en stor satsning kring bedömning och betygsättning. Enfundamentalt viktig del för en god måluppfyllelse är att lärare och elever är väl medvetna om vilka målverksamheten har. För eleven är det dessutom viktigt att man är medveten om hur läraren genomförbedömningen av vad man kan. Då våra skolor på ett fullödigt sätt lever upp till detta kommer de att hamycket goda förutsättningar att lyckas med en god måluppfyllelse. Projektet genomförs med externhandledning av Steve Wretman och Helena Moreau, ledande i Sverige på detta område och därför starktknutna till bl a Skolverket. I varje arbetslag finns utbildade samtalsledare som leder diskussionerna.Rektorerna har fått kompetensutveckling i processledning samma syfte: att stimulera och utveckla depedagogiska diskussionerna, strategierna och besluten.Särskild kompetensutveckling kommer också att genomföras för särskolans personal kring bedömning.Dokumentationen kommer att utvecklas.Nya mål är införda för åk 3. En ny läroplan står för dörren och skall implementeras på bästa sätt. Fokuspå tydligare mål, uppföljning och bedömning blir allt tydligare.Ett beslutsstödssystem kring betygsättningen i år 9 och gymnasiet är under framtagande. Detta gerstatistik och diagram ur alla perspektiv på denna fråga. Utifrån detta rika underlag kan diskussioner kringbedömning och betygsättning hållas levande vid övergången grundskola gymnasieskola. Detta år blir detandra året som vi gör denna jämförelse. Tack var detta får vi ett ännu rikare underlag till diskussioner ochutveckling.Mål:Mål och betygskriterier skall vara tydliga för eleverna.Betygskriterierna skall dels beskriva hur bedömningen går till, dels vara tolkade och konkretiserade påvarje skola.Uppföljning, utvärdering och bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målenskall ske i samtliga ämnen.Diskussioner skall organiseras kring beslutsstödssystemet rörande betygsättningen.Skriftliga omdömen skall utvecklas och integreras i IUP i enlighet med Skolverkets allmänna råd samtpolicys i vår förvaltning.Rektors ansvarRektor har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationellamålen. Rektorn ansvarar för upprättande av arbetsplanen och för att skolans resultat följs upp ochutvärderas. Utvärderingen skall ske i förhållande till de nationella målen och de kommunala målen iskolplanen och den lokala arbetsplanen.Rektorn har också ansvaret för att kvalitetsarbetet bedrivs systematiskt kring förankring, dokumentation,uppföljning, analys och förnyade utvecklingssatsningar. Kvalitetsredovisningarna skall möta de krav somanges i Skolverkets allmänna råd. Stöd och inspiration i detta arbete fås av våra utvecklingsstrateger, vilka vianser utgör en viktig resurs.Personal i förskolan har utbildats till att vara samtalsledare i arbetslagen. Samtalsledare utbildas underåret även i skolan. Denna modell är ett viktigt led att hålla en hög kvalitet på det lärande samtalet ochsäkerställa utveckling av kvalitetsarbetet. Rektorernas roll som processledare och pedagogisk ledare ärmycket viktig.Områdesplan 2009 - Skolområde 2 15

Vi skall arbeta mot att bli en alltmer lärande organisation. Rektor har i detta ett särskilt ansvar för attgoda tankar, erfarenheter och idéer tas tillvara och sprids i området och kommunen.Mål:En årscykel av kvalitetsarbetets ingående delar skall tas fram för att öka tydligheten, metodiken ochframförhållningen. Ingående delar är t ex områdesplan, arbetsplaner, utvärderingar, enkäter,kvalitetsredovisningar.Rektorernas roll som processledare och pedagogisk ledare skall stärkas bl a genom processledarutbildning.Medarbetarsamtalen skall vara uppdragsinriktade och ha siktet inställt på såväl processer som resultat.Den väl förankrade strukturen kring medarbetar- och lönesamtal samt lönerevision skall förankras ochvidareutvecklas ytterligare.Principerna för lönesättningen skall vara tydliga. Den individuella lönerevisionen skall användas sominstrument för ökad måluppfyllelse.Rektors roll som processledare i utvecklingsarbetet skall stärkas.Aktiviteter så att utbyte av goda tankar, erfarenheter och idéer tas tillvara skall utvecklas på arbetslags-,skol- och skolområdesnivå. Alla rektorer skall vara diplomerade i PIM nivå 3.Områdesplan 2009 - Skolområde 2 16

Långsiktig planering och utvecklingPersonalAndelen behöriga lärare är hög i området. I princip är alla tjänster tillsatta med behörig personal.Personalomsättningen är låg i alla verksamheter.Könsfördelningen är skev inom förskolan, grundskolan F-5, samt inom särskolan med övervägandekvinnor. Fjälkestads skola, Fröknegårdskolan 6-9, Spängerskolan skolår 3-9 samt till viss delGamlegårdskolan, har en bra könsfördelning. Inom området finns ett flertal anställda med utländskhärkomst. I de fall en bättre könsfördelning kan åstadkommas skall detta göras.Åldersstrukturen är bra, andelen anställda som går i pension de närmaste åren är hanterbar.Möjligheterna med generationsväxlingen fungerar bra och skall vidareutvecklas.För att vår verksamhet även i fortsättningen ska hålla en hög kvalitet, är det viktigt att vi aktivt arbetar medarbetsmiljön för barn, ungdomar och personal. Sjukskrivningarna har totalt sjunkit med 26 % sedanförra året, en signifikant sänkning! Långtidssjukskrivningarna har för några personalkategorier i detnärmaste halverats. Det målmedvetna arbetet i personalgrupperna i allmänhet och enskilda medarbetare isynnerhet skall vidmakthållas och vidareutvecklas för att säkerställa denna trend.Vi arbetar aktivt med rehabilitering och hittar bra lösningar för berörd personal. Några har fått hjälp attbättre klara sitt ordinarie arbete, andra har fått nya arbetsuppgifter inom vårt område och ytterligare någonhar valt att lämna vår organisation för att prova andra utmaningar.Mål:Områdets arbetsplatser ska präglas av en positiv miljö som främjar en god hälsa hos personal, barn ochungdomar.Det genomsnittliga antalet sjukdagar per anställd ska minska ytterligare det kommande året.Den anställdes känsla av trivsel på arbetet skall öka.De i budgeten särskilt avsatta medlen till hälsobefrämjande aktiviteter skall användas på ett effektivtsätt till fromma för trivsel, arbetsmiljö och hälsa.LokalerSom tidigare är områdets lokaler av både bättre och sämre kvalité. För att vi i framtiden ska kunna bedrivavår verksamhet på ett bra sätt och för att vi ska vara attraktiva som val av förskola/skola så behöversatsningar göras.FörskolornaMånga av förskolorna i området har funnits en lång tid och är därför allmänt slitna. Någon har fått enrenovering av bl a utemiljön, men mycket återstår och behovet är stort.Arkelstorps förskola har under många år bedrivit sin verksamhet utspridd i många olika lokaler. Dels i enpaviljong, dels i kommunhuset samt i förskolans huvudbyggnad. Diskussioner har förts kring en tillbyggnadav förskolan i Arkelstorp så att verksamheten kan bli samlad under ett tak. Det är av stor vikt att dennatillbyggnad kommer till stånd.Underlaget till Vånga förskola är något vikande. Om denna trend fortsätter kan det komma att bli nödvändigtmed en strategisk diskussion kring hur en framtida organisation av barnomsorgen i Arkelstorp/Vånga kan seut.Områdesplan 2009 - Skolområde 2 17

GrundskolornaFröknegårdskolan F-5, Näsby skola och Fjälkestads skola är mycket slitna. Förutom renoveringsbehovet finnsbehov av tillbyggnad då det saknas personalrum och arbetslokaler för modersmålslärarna. Fröknegårdskolanhar sedan ett stort antal år framtagna underlag för tillbyggnad och renovering.Näsby skola är en gammal skola som har sin charm, men är otroligt sliten. Att renovera skolan är ingetsjälvklart val då lokalerna i sig är dåligt disponerade och att kostnaderna för en renovering kommer att blihöga. Vårt förslag är att skolan underhålls och framöver ersätts med ny skolbyggnad på annan plats iområdet; inte minst om nybyggnationen så påbjuder.Fjälkestads skola har en liknande problematik som Näsby skola. Den är inte lika sliten som Näsby skola menlokalerna är i stort behov av renovering. Skolsköterskan saknar adekvat rum för sin verksamhet. De eleversom går på skolan bor i huvudsak i Österslöv och Balsby. Andelen elever som bor i Fjälkestad med omnejdär liten. Vårt förslag är att skolan underhålls hjälpigt och att den framöver ersätts med nybyggnation ute iÖsterslöv.Spängerskolans tidigaredel byggdes i mitten på 60-talet och var egentligen tänkt att vara en tillfällig lösning iavvaktan på att en ny skola skulle byggas. De barackliknande husen har sedermera blivit permanenta hus.Lokalerna fick en uppfräschning under mitten på 90-talet och är relativt ändamålsenliga för verksamheternasom bedrivs där. Trots att elevantalet har minskat saknar vi dock fortfarande konferensrum och en delarbetsplatser till personalen.SärskolanLokalytorna på Ängsskolan är begränsade och redan idag har vi diskussioner med planeringsavdelningen föratt ha beredskap inför hösten. Paviljongen som inrymmer gymnasieverksamheten bedömer vi vara mindrelämpliga för autistiska elever. Via samarbete med övriga skolledare för särskolan och planeringsavdelningensöker vi hitta alternativa lokallösningar.PrognoserGrovt skissat kan man notera att barn- och elevantalet stiger på Näsby och sjunker i Arkelstorp. Samtidigtmåste klargöras att prognoserna avseende Näsby är tämligen osäkra beroende på den stora inflyttningen,inte minst av flyktingfamiljer. Se statistik på sidan 19 och framåt.Under de senaste åren har det skett nybyggnation av villor på Gamla Näsby; denna byggnation fortskriderän idag. Ännu mer omfattande planer diskuteras för området väster om Högskolan. Vi ser det som viktigt attligga i fas med dessa planer så att det ökade förskole- och skolbehovet kan mötas inte minst avinkluderingshänsyn. Det senare för att vi i framtiden på skolorna på Näsby i allmänhet och Fröknegårdskolan6-9 i synnerhet ska kunna få respektive behålla en positiv blandning av barn och ungdomar med olikaursprung.Kristianstad, 2009-03-26Anders MånssonSkolchefOmrådesplan 2009 - Skolområde 2 18

Statistik/BilagorElevantalAntal elever totalt i respektive årskursElever i Musikklasserna tas in i åk 3 och ses här särredovisade i gröna staplar. Noteras bör att antalet i F-2 istort sett är lika höga som i åk 3-5 trots att ännu inga musikklasselever tillkommit än.Prognos över antal elever på Näsby i åk F-2180173180160140120100806040135135144139144 13912417107142221201392711212328951301342626104 10823150160140120100806040MusikklassOrdinarieTotal20200F 1 2 3 4 5 6 7 8 90Elevantalet på Näsby skolor i åk F-2 börjar en markant ökning om tre år:350F 1 2 Total30930025020024483253 254 25282 799227083278771101501008279 928377 11091507992 83 7711091108008/0909/1010/1111/1212/1313/1414/15Områdesplan 2009 - Skolområde 2 19

Elevantalet på Spängerskolans 6-9-delHär ses den tillfälliga nedgång av elevantalet i åk 6-9 som Spängerskolan står inför de närmaste läsåren.1406 7 8 9 Total140120100806010696 9691372328 1823 28 18 271022723107111232323 291201008060402818 27 23232932402001827 23 2329 3227200Elevantalet på Fröknegårdskolans 6-9-delHär ses elevantalen för Fröknegårdskolans åk 6-9 de närmaste läsåren; en stabil, men måttlig uppgång.Beräkningen bygger på att 20 % av de boende i området väljer annan skola än den som ligger i området.6005004006 7 8 9 Total450437 445 444129 113103 105470116486 494121102600500400300113 103105 116121102131300200103105 116121102131 132200100105 116 121 102131 132 1291000008/0909/1010/1111/1212/1313/1414/1508/0909/1010/1111/1212/1313/1414/15Områdesplan 2009 - Skolområde 2 20

Elever med annat modersmål än svenskaAndel och antalHär ses både antal och andel elever med annat modersmål än svenska. Noteras bör att andelen fördubblatspå fem år. Siffrorna avser hela kommunen.30%2200200025%180020%1600140015%10%AndelAntal2003 2004 2005 2006 2007 200812001000UndervisningsformerHär ses antalet barn som deltar i modersmålsundervisning, undervisning i svenska som andraspråk samthandledning i skolämnen på modersmålet. Man kan tydligt se att staplarnas utveckling följer kurvorna idiagrammet ovan. Anledningen till att inte antalet som läser modersmål är detsamma som antalet medannat modersmål är att det är frivilligt att delat i denna undervisning och att ca 1/3 väljer att inte göra det.140012001000ModersmålsundervisningSvA-undervisningStudiehandledning80060040020002003 2004 2005 2006 2007 2008Områdesplan 2009 - Skolområde 2 21

Betygsresultat åk 9Här ses diagram över hur det genomsnittliga meritvärdet av samtliga avgångsbetyg har utvecklats på våratvå betygssättande skolorna jämfört med riket. De meritvärden som motsvarar respektive betyg är G=160,VG=240, MVG=320.Man kan nu konstatera att Spängerskolan ligger väl i linje med riket. Fröknegårdskolans resultat är ocksågott med tanke på att andelen elever med annat modersmål är 40 % här mot 14 % i riket.220,0Genomsnittligt meritvärde200,0180,0160,02003 2004 2005 2006 2007 2008Spängerskolan Fröknegårdskolan RiketI detta diagram ses andelen av eleverna som har full behörighet till gymnasiet, dvs de har godkänt i Ma, Svoch En. Båda skolorna ligger nu i linje med rikets resultat.100%Andel behöriga till gymnasiet80%60%40%20%0%2003 2004 2005 2006 2007 2008Spängerskolan Fröknegårdskolan RiketOmrådesplan 2009 - Skolområde 2 22