Kustplan - Sundsvall

SUNDSVALLS KOMMUNKustplanPlaneringsunderlag för översiktsplanBeslutad i kommunfullmäktige 28 februari 20111

Miljökontoret har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till kustplan för Sundsvall som ettplaneringsunderlag till översiktsplanen. Arbetet har skett i samarbete med stadsbyggnadskontoret och kulturochfritidsförvaltningen. Länsstyrelsen har beviljat stöd i form av LONA-bidrag.Synpunkter på kustplanenVid två tillfällen har det funnits möjligheter att lämna synpunkter på förslaget till kustplan. Under samrådstidensom pågått 4 januari till 28 februari 2010 med förlängning till 17 mars 2010 kom det in 31 yttrandenfrån kommunala förvaltningar och bolag, privatpersoner, statliga myndigheter och organisationer.Under perioden 15 juni-15 september 2010 fanns kustplanen i kommunhusets foajé och Kulturmagasinet.Sexton yttranden kom då in från kommunala förvaltningar och bolag, privatpersoner, statliga myndigheteroch organisationer.Två av instanserna, länsstyrelsen och kommunens koncernstab, anser att kustplanen inte kan vara etttematiskt tillägg till översiktsplanen av flera skäl. Ett av skälen är att kustplanen inte anger områden för exploateringoch att kustplanen inte omfattar hela kommunens yta. Kustplanens arbetsgrupp har samrått medstadsbyggnadskontorets strategiska planering, och kommit fram till att kustplanen istället bör antas som ettunderlagsdokument till den kommuntäckande översiktsplanen.Övriga synpunkter handlar till stor del om kompletteringar av kartor och korrigering av faktafel.Synpunkterna som helhet finns utlagda på hemsidan www.sundsvall.se/forslagtillkustplanInnehåll i kustplanenDe första två kapitlen i kustplanen beskriver bland annat förutsättningar, värden och anspråk som finns inomkusten. Kapitel tre innehåller riktlinjer för kustplanering och klassning av kusten utifrån värden. Fjärde kapitletinnehåller en miljöbedömning, behov av fortsatt arbete och åtgärder som kan förbättra biologisk mångfald.Bilagorna innehåller bland annat kartor som redovisar värden för rekreation och friluftsliv samt beskrivningarav bottentyper, djupkurvor och jordarter.Kustplan, planeringsunderlag för översiktsplan 2011-04-27 Sundsvalls kommun, miljökontoret. Omslagsbild: Björkö kust.Foto: Ronnie NordströmProduktion: Kontorsservice, Sundsvalls kommun2

Innehållsförteckning Kustplanen1 Förutsättning och utgångspunkter för kustplanen 51.1 Syfte 61.2 Sundsvallskustens ekologiska värden och förutsättningar 81.3 Kusten – en resurs för boende 121.4 Mål och riktlinjer 131.5 Strandskydd 161.6 Ett förändrat klimat 182 Värden, anspråk och ställningstaganden 192.1 Natur 202.2 Kulturmiljö 242.3 Rekreation och friluftsliv 272.4 Yrkesfiske 332.5 Jord- och skogsbruk 352.6 Bebyggelse och verksamheter 362.7 Industri och kommunikation 382.8 Vindkraft 402.9 Vattenbruk 412.10 Muddring och dumpning 413 Planförslag – strategi för kustplanering 434 Åtgärder för biologisk mångfald - Fortsatt arbete - Miljöbedömning 555 Bilagor 675.1 Regionala miljömål 685.2 Vattenmyndighetens bedömning av kustvatten 695.3 Riktlinjer för avlopp 705.4 Skydd av allmänna intressen och värdefull natur 755.5 Miljögifter 765.6 Friluftsbad 795.7 Utflyktsmål 825.8 Fågelskådning 855.9 Fritidsfiske 875.10 Kajak 905.11 Långfärdsskridskor 925.12 Dykning 945.13 Båtliv 975.14 Farled med tillåten vattenskotertrafik 1005.15 Djupkurvor 1015.16 Geologisk karta över land 1025.17 Bottentyper 1035.18 Miljögifter 1045.19 Dumpning-Deponier 1055.20 Påverkansgrad enligt länsstyrelsen 1065.21 Metodbeskrivning 1075.22 Protokollsutdrag, kommunfullmäktige 1083

Referenserde Facto 2010, Miljömålsrådets uppföljning, NaturvårdsverketFiskyngelförekomst i grunda marina miljöer 2009:5, Länsstyrelsen Västernorrlands länHavsörn i Västernorrland, 2009:1, Länsstyrelsen Västernorrlands länInventering av glosjöar i Västernorrland 2008:19, Länsstyrelsen Västernorrlands länInventering av större vattensalamander 2008:9, Länsstyrelsen Västernorrlands länKlimat- och sårbarthesanalys 2010, Länsstyrelsen, Västernorrlands länKustinventering miljökontoret 1997-2003, Sundsvalls kommunMarin basinventering i södra Västernorrland 2008:5, Länsstyrelsen Västernorrlands länMarina dykinventeringar 2009:9, Länsstyrelsen Västernorrlands länMarina skyddsvärda områden, 2009:3, Länsstyrelsen Västernorrlands länMjukbottenfaunautbredningen 2008:2, Länsstyrelsen Västernorrlands länRecipientkontroll i Sundsvallsbukten 2008, Sundsvallsbuktens Vattenvårdsförening, 2009Samrådshandlingar 2009: förvaltnings- och åtgärdsplan, miljökvalitetsnormer, miljökonsekvensbeskrivning,Vattenmyndigheten BottenhavetSkydd av marina miljöer med höga naturvärden –vägledning, rapport 5739, NaturvårdsverketStrandinventering av tre havsområden 2009:15, Länsstyrelsen Västernorrlands länStrandskydd – en vägledning för planering och prövning. Handbok 2009:4, NaturvårdsverketSveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan, delrapport 5830, NaturvårdsverketÖversiktlig kustinventering 2002-2004, 2005:3, Länsstyrelsen Västernorrlands länÖversiktsplan för Sundsvalls kommun 2005LänkarFiskeriverket: www.fiskeriverket.seIndalsälvens vattenvårdsförbund: www.indalsalven.seLivsmedelsverket: www.slv.seLänsstyrelsen Västernorrlands län: www.y.lst.seNaturvårdsverket: www.naturvardsverket.seRiksantikvarieämbetet (Fornsök): www.raa.se klicka eller sök på FornsökSjöfartsverket: www.sjofartsverket.seSundsvalls kommun: www.sundsvall.seSveriges geologiska undersökning, SGU: www.sgu.seVatteninformationssystem i Sverige: www.viss.lst.seVattenmyndigheten Bottenhavet: www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenhavet/Deltagare i arbetsgruppen för kustplanenStadsbyggnadskontoret : Anders Bolin och Daniel Jasek.Kultur- och fritidsförvaltningen: Kerstin Sjödin-Pettersson och Lars-Erik Återgård.Miljökontoret: Ronnie Nordström, Erik Isacson, Stig Johansson och Ylva Jakobsson.Per Hansson, Carina Sandgren på miljökontoret och Helén Lundahl, Stadsbyggnadskontoret.har bidragit med texter och synpunkter.Mats Bergmark, MittSverigeVatten, har bidragit med texten 1.5 Ett förändrat klimat.Peter Sundborg, Sundsvalls Museum, har bidragit med texten, 2.2 om kulturmiljö.Kartor: Karin Gullmark.Fotografer: Erik Isacson, Roger Andersson, Tina Jonsson, John Paulsson, Ronnie Nordström.Omslagbild: Ronnie Nordström.Layout: Kerstin Sellin.4

DEL 1FÖRUTSÄTTNINGAR OCHUTGÅNGSPUNKTER MEDKUSTPLANEN5

1. Förutsättningar och utgångspunkter med kustplanen1. Miljökontoret har på uppdrag av kommunstyrelsens samordningsutskott tagit fram ett förslag till planeringsunderlagför översiktsplanering som omfattar Sundsvalls kust. Arbetet har skett i samarbete medstadsbyggnadskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen. Länsstyrelsen har beviljat stöd i form av LONAbidrag.1.1 SyfteKustzonen är attraktiv för olika slag av exploatering.Intresset är störst för bostäder, fritidshus och friluftsliv,men även andra verksamheter söker sig gärna till kusten.Samtidigt hyser kustzonen många värden knutnatill natur- och kulturmiljö samt till rekreation och friluftsliv.Kustplanen behandlar värden och anspråk kopplade tillkusten. Kustplanen innehåller riktlinjer för hur kustensvärden bör bedömas mot andra intressen i sambandmed översiktsplanering, detaljplanering och prövningav bygglov. Kustplanen föreslår inte områden som ärmöjliga för exploatering utan ska ses som ett verktygoch kunskapsunderlag för fortsatt planering.Geografisk avgränsningPlanområdet redovisas på karta 1 och omfattar områdetnärmast strandzonen både på land och i vatten.Generellt omfattar den områden som inte är bebyggdtomtmark. Avståndet från stranden varierar beroendepå vilken funktion området har utifrån olika aspekter.Den kan vara bebyggelse, vägar som utgör en barriärmot stranden, avrinningsområde som påverkar strandensekologiska värden, biotoper och andra ekologiskasamband. Kustplanen behandlar inte planlagda och befintligaområden med industri och tätortsbebyggelse.Samband med andra planerKustplanen är ett planeringsunderlag för översiktsplanen.Kustplanen har koncentrerat sig på behovet avskydd och bevarande av värdefulla områden medanöversiktplanen också beskriver önskvärd exploateringinom respektive område.Identifierade värdenNaturvärdesbedömningen är gjord utifrån en omfattandekustinventering som miljökontoret har tagitfram (1997-2003). Bedömningen grundar sig pånaturvårdsverkets kriterier i vägledningen ”Skydd avmarina miljöer med höga naturvården, rapport 5739”.Värden för friluftsliv har tagits fram av kultur- och fritidsförvaltningeni samarbete med aktuella föreningaroch Sundsvalls museum har skrivit om kulturvärden.Stadsbyggnadskontoret har skrivit om bebyggelse ochstrandskydd samt bidragit med en planmässig syn påområdena och metoden.6

1. Förutsättningar och utgångspunkter med kustplanenKlingerfjärdenKustplan - Karta 1Områden som omfattas av kustplanenNäsetÖråkerBirstaMålåsÅssjönFärstaBullåsHuliViGärdeGrönvikenAlnösundetALNÖNSundsvallLervikBredsandRÖDÖNSvarthamnSidsjöhöjdAnkarsvikSidsjöbodarnaBredsandStockvikDragetVindhemSpikarna³AllstaSvartvikHamnSundsvallsbuktenStorsvedjanKvisslebyEssvikÅkersvikenLångsjönNjurundaKyrkmonMarnaBergafjärdenRånaSolbergBottenhavetBergabodarnaNorrvikssandÖjenBölenKråkanLöruddenMingenBjörkönBjörköfjärdenMyrholmenRönnhamnBRÄMÖNSandsGårdsjönBjörnStorgrundBrämösundetNäsetNyråÅbodarnaArmsjönLubbanArmsjötorpet0 2,55 10km7

1.Förutsättningar och utgångspunkter med kustplanen1.2 Sundsvallskustens ekologiska värdenoch förutsättningarHöga naturvärdenDet finns flera naturreservat längs kusten: Stornäset,Långharsholmen, Klampenborg, Brämön och Salen.Värdefulla områden som saknar skydd är stora delarav nordöstra Alnö, norra Björkön och sträckan mellanLörudden och länsgränsen som består av grunda, inskurnafjärdar och vikar. Östra delen av Björköfjärdenär oexploaterad och är viktig för hela fjärden eftersomdjuprännan som ger vattencirkulation går här.I anslutning till kusten finns naturtyper som harstor betydelse för många djur- och växtarter: naturskog,blomsterrika strandängar med orkidéer, våtmarker,värdefulla grundområden, glosjöar, exponeradklippkust och kustmynnande bäckar. Det finns flerafina myrar, ett exempel är Grönviksmyran i Njurundasom är ett Natura 2000-område. De olika värdeklassadeområdena redovisas mer ingående i kapitel 2.1.Även länsstyrelsen har i en rapport 2009:3 kartlagtoch klassat marina skyddsvärda områden i länet, se karta2, sid 21. De områden som har högsta värde är LångochGrönviken söder om Galtström, Björköfjärdenmed mynningsområden och Salen som redan är avsattsom marint reservat. Områden med mycket högtnaturvärde är sträckan Björkvik till Lörudden ochLångharsholmen-Stornäset på nordöstra Alnö. Brämönoch Klampenborg är klassade med högt värde.GeologiKusten är till största del en flack klippkust med stortinslag av block och klappersten. Både öppna ochöverväxta klapperstensfält finns, vissa bildar magnifikafält som sträcker sig hundratals meter inåt land.Klapperstensfälten illustrerar hur landet höjer sig urhavet efter istiden. En av de största samlingarna avstora flyttblock finns vid nordvästra Björköfjärden,nordost om Kråkviken. De högsta kustpartierna finnspå Skorvens utsida (Spikarna), Essviksudden och Brämön.Fina sedimentängar finns på nordöstra Alnö,Salen, Grönviken vid Galtström. Norra Alnö är unikpå grund av sina vulkaniska bergarter som lockar besökarefrån hela världen. Det finns spår efter isälven vidBergafjärden med enorma sand- och grusavlagringar.Vid de gamla sågverken finns stränder med ballast8med sten från hela Europa som lossats under sågverksepoken.Geologiska kartor över land och havsbottenfinns i bilaga 5.16 och 5.17.ExponeringsgradStörre delen av kuststräckan är starkt exponerad avvind och vågor. Skyddade och oexploaterade vikaroch grundområden finns vid Östra Björkökusten,Björköfjärden, Galten, Lubban och Galtström, områdetrunt Hörningsholm och Långharsholmen påAlnö. Kring öarna Kalven, Lillkalven och Rödön samtAlnösundet finns skyddade vikar och grundområden.VegetationKalkbarrskogar finns vid Ås på Alnö och längs södraNjurundakusten bland annat i Björköviken. Störrestrandnära alskogar finns på Alnö och pampig lövskogmed bland annat lönnar dominerar naturreservatetKlampenborg. Längs sträckan Skönvik till Ortvikenfinns delar av lövskog kvar mellan de olika industriområdena.Lövträden finns också i svackor, kärr ochutströmningsområden runt småbäckar. Inne i vikarnaoch på flacka landhöjningsområden finns grå- ochklibbal. Avsnörda vikar bildar småvatten, glosjöar,kärr och myrar.Kustens hällmark och blockstränder består av entorr, lågvuxen fältflora med buskinslag och högörtersom vänderot, fackelblomster och skräppor. Innervikarnahar ofta en blockstrand eller sandstrand medhögörtsflora i frisk till sumpig miljö.Det finns fina våtmarker med fuktängar, mossar,frodiga lövskogar och fattigare tallbeväxta mossar utmedGaltströmskusten, Björköfjärden, Björkökusten,norr om Bergafjärden. På norra Alnö och bland annatSalen finns värdefulla alskogar.Landhöjningen skapar nya miljöerLandhöjningen har skapat strandnära våtmarker medtypiska arter som starrarter, sileshår, odon, pors, ängsulloch vitmossa. Här trivs ovanliga djur som mindreoch större vattensalamander. Groddjur som padda,vanlig groda och åkergroda är mer vanliga utmedkusten. De större tjärnarna och de nyligen avsnörda

1. Förutsättningar och utgångspunkter med kustplanenvikarna är ofta starkt myrpåverkade och dyiga medfiskar som dammruda och spigg. Tjärnarna är mycketviktiga rastlokaler för sjöfågel vid hårt väder.Småvikar och havspåverkade strandnära hällkarförvandlas genom landhöjningen till små våtmarksochmyrområden med allt lägre salthalt. Hällkaren ären skyddande miljö för groddjur och småkryp samtslick, tarmtång och till och med blåstång kan förekommai havsnära läge.Avsättningen av material från Indalsälven tillsammansmed landhöjningen har bidragit till de länsunikabetade strandängarna på norra Alnö.Lek- och uppväxtområdenDe skyddade vikarna är få och är viktiga som lek- ochuppväxtplatser för fisk och fågelliv. Även hällkar vidblockiga, skreviga stränder och småvikar kan fungerasom skydd- och födoplatser. Exempel på storaoch skyddade vikar är norra Bergafjärden, delar avBjörköfjärden, Salen, Storgrundsviken, Galtfjärden,Lubbanviken och vikarna söder om Galtström. Andragrundområden med sand och grus är vikarna påöstra Alnö som Slädaviken, Tranviken, Bänkåsviken,Ripsandsviken, Fläsian och runt Kalvarna samt delarav Alnösundet.Bland värdefulla hårda fiskgrund märks Storgrundenöster om Juniskär och Kattgrundet norr omBrämön samt grundområden kring Galtström blandannat Lillgrundet. Grunden är lekområden för strömmingoch sik, födosökslokal för dykänder och fiskartersom havsöring.SandstränderEn hotad naturtyp är sandstranden med känsliga insekteroch spindlar. I zonen mellan strand och vattentrivs vadande fåglar, lite längre ut finns kransalgsängarmed lekande och uppväxande fisk. Sandstrandensdjur- och växtliv kommer ofta i konflikt med fritidsbebyggelse,fritidsbåtar och badliv. Kusten har ont omorörda sandstränder. Därför är det viktigt att bevara desom finns kvar. Exempel är sydöstra Alnö, Rödön, Kalven,Storgrundsviken, Slyngskvalpen (östra Björkön),Sanna på sydvästra Brämön och norra Kalkugnsvikendär man kan finna den magnifika strandjaktspindeln.Flest glosjöar i länetGlosjöar är avsnörda havsvikar som inte längre har vattenutbytemed omgivande hav, men i utloppsbäckarnakan fisk vandra upp. Den ekologiska betydelsen är storeftersom de är reproduktionsområden för bland annatgädda, id, abborre och mört. Glosjöarna är också viktigasom rast- och födosökslokal för fågel. 2006 identifieradeLänsstyrelsen 12 glosjöar vid södra Njurundakusten,varav 6 med höga naturvärden och betydelse för fisk.Glosjöar ingår även i miljökontorets inventering.BottentyperSundsvallsbukten har relativt stora djup jämfört medresten av Bottenhavet. Östra sidan av Alnö har maxdjupkring 40-50 meter. Söderut utmed kusten minskardjupen och är i de flesta fall 40 meter. Öster, västeroch söder om Brämön, finns större djup uppåt minst86 meter. En bit utanför Galtströmskusten finns ävenspridda djuphålor på 50 meter. Karta 5.15 i bilaganvisar djupkurvor.Grundområden är få och finns i vikarnas inre delar.Ett undantag är det stora grundområdet utmed Alnönsnordöstra sida och Björköfjärdens hela nordvästra ochvästra sida. Karta 5.17 i bilagan redovisar bottentyper.Det finns en långsträckt grusås, Sundsvallsåsen, somsträcker sig från Holm längs Selångersån, genom stadenfortsätter sedan på botten i Sundsvallsbukten.Sundsvallskusten tillhör de områden i världen somhar störst landhöjning, ca 0,8 cm/år, efter tidigare nedpressningav en mäktig landis. När isen smälte för cirka9 000 år sedan låg havsytan (högsta kustlinjen) drygt260 meter över nuvarande nivå och några få bergstopparstack upp över is och hav.Salthalten styr artsammansättningenSalthalten i Sundsvallsbukten ligger oftast under 5promille, det kan jämföras med havet vid västkustendär salthalten är drygt 3 procent. Det innebär att vattnetär att betrakta som ett brackvatten, det finns bådesaltvatten- och sötvattensarter. I norr och väster sker enstor sötvattenspåverkan eftersom Indalsälven, Ljunganoch Selångersån mynnar där och förser bukten medsötvatten. I mynningsområdena kan salthalten liggakring 1 promille eller ännu lägre vid vårfloden. Enmarkerad salthaltsskiktning sker i Sundsvallsbuktenmed salthalt på 0-3 promille på 1-3 meters djup. Underdetta skikt är salthalten högre, ungefär 5 promille.9

1.Förutsättningar och utgångspunkter med kustplanenIsen omformar bottnarnaNågot som är unikt för vår kust är att isen lägger sigvintertid. Vanligtvis ligger isen i havet under periodenjanuari – mars. Isen för med sig att vi får en speciellvegetation med anledning av att isen påverkar strandvegetationoch omdanar grunda bottnar.Strömningsmönster och vindar påverkarvattenomsättningenSundsvallsbukten är ett vattenområde med ett kompliceratströmningsmönster, beroende på topografi med Alnöbelägen i buktens inre del, stora vattendjup i sundenoch stort sötvattenutflöde från Indalsälven och Ljungan.Alnösundet och Klingerfjärden är två separata mynningarför Indalsälven. Sundet har normalt en sydgåendeytström och djupare motgående ström, men där vädretkan ge olika förhållanden. Största delen av Indalsälvenletar sig genom Alnösundet. Även i Klingerfjärden harvi motsvarande strömningsmönster. Vatten från Ljungangår främst ut förbi Draghällan. Selångersån passerarTjuvholmen och Kubikenborg. Under isfri tid bestämmervinden vattenomsättningen, där ytvattnet pressas uteller in och där starka pålandsvindar även trycker in kalllarebottenvatten. Om kraftiga pålandsvindar förekommerunder flera dygn byts vattenmassorna ut helt.MiljögifterSundsvallsbukten har under en lång period varit hårtbelastad av utsläpp. Ända sedan industrialismens genombrotthar en rad förorenande ämnen släppts uti området som metaller, kvicksilver, klorerade föreningar,organiska ämnen och näringsämnen. Källornaär både direkta utsläpp från industrier och indirektautsläpp som orsakas av olika föreningar som läcker utfrån förorenade områden. I dagsläget finns verksamhetersom påverkar bukten och havet utanför. Se karta5.18 i bilagan som redovisar potentiellt förorenadeområden. Även Indalsälven, Ljungan och Selångersånsom mynnar i bukten tillför olika ämnen.Föroreningarna följs upp genom regelbundenprovtagning av sediment. Denna övervakning harpågått sedan 2003 och sköts av Sundsvallsbuktensvattenvårdsförening och finansieras av de större industriernaoch kommunen. Det förekommer ävenregionala undersökningar i området initierade avlänsstyrelsen. Under 2010 utreder länsstyrelsen vilkaämnen som läcker från fiberbankar som härrör frånmassaindustrin. Lokala undersökningar förekommer,ofta som ett komplement i miljöprövningsärenden ellerspecifika frågor där kommunen och privata företagkan vara inblandade. Eftersom de flesta miljögiftersamlas i sediment och bäddas in innebär det risker attmiljögifter sprids vid muddring, grävning och anläggningarav rör och kablar. Även landhöjning kan ledatill att skyddade sediment exponeras och att miljögiftersprids. Muddringsmassorna kan vara så förorenadeatt de måste tas omhand på land istället för att dumpasi någon djuphåla på havsbottnen. Det finns ettgenerellt förbud mot att dumpa i havet. Karta 5.19 ibilagan redovisar platser för deponier och dumpning.I Sundsvallsbukten har tunnor med kvicksilverhaltigtavfall tidigare dumpats. 3 500 tunnor har lokaliseratsmen uppgifter tyder på att cirka 23 000 tunnor hardumpats i havet. Utifrån den stora mängden kvicksilver(uppskattat till 9 ton kvicksilver i alla tunnor), tunnornastillstånd samt spridningsrisken på kort och lång siktbedöms tunnorna utgöra mycket stor risk enligt länsstyrelsensinventering.TendenserMan kan se att halterna av vissa ämnen som dioxin,PCB, olika bekämpningsmedel, kvicksilver och kadmiumminskar i Bottenhavet. PAH-halten kommersannolikt att minska när aluminiumsmältverket nuhar infört ny teknik. Trots detta kvarstår miljögifteroch tungmetaller som ett av de allvarligaste hoten motlivet i Bottenhavet och längs våra stränder. Minskningenav dioxin har avstannat under 1980-talet. Halternai fisk är till exempel fortfarande ett problem. Även omvissa kemiska ämnen är förbjudna sedan länge så finnsen risk att importerad råvara till industrin fortsätteratt tillföra dessa ämnen.Saluförbud och kostrådMängden av dioxiner i strömming och lax i våra vatten,är så hög att fisken inte får säljas för konsumtion iEuropa. Sverige och Finland har en överenskommelsemed EU att fisken får säljas i respektive land t.o.m.2011. Strömmingen får inte heller säljas som djurfoderpå den europeiska marknaden. Livsmedelsverketoch Fiskeriverket i samråd med Naturvårdsverket harett uppdrag att utreda hur Sverige ska agera när dioxinundantagetupphör 2011.10

1. Förutsättningar och utgångspunkter med kustplanenLivsmedelsverket rekommenderar att strömming,lax och öring, från Östersjön, inte ska ätas oftare än2 – 3 gånger per år om man är barn, kvinna i barnafödandeålder, gravid eller ammande. För män och äldrekvinnor är rådet att inte äta av dessa fiskarter mer änen gång i veckan. Det är därför viktigt att spåra dioxinkälloroch reducera de utsläpp man känner till föratt förbättra situationen.Livsmedelsverket har också kostråd för kvicksilveroch konsumtion av fisk. Kvinnor bör inte äta fisk somkan innehålla kvicksilver oftare än 2-3 gånger per årunder tiden man försöker bli gravid, liksom undergraviditet och när man ammar. För Sundsvallsbuktengäller det för abborre, gädda och lake. Det finns behovav exponeringsbegränsande kostråd som riktas till demsom äter mycket fisk. Undersökningar av strömmingvisar också på förhöjda halter av kadmium.Läkemedelsrester i avloppsvattenLäkemedelsrester passerar till stor del avloppsreningsverkutan att brytas ner. Effekter kopplade tillutsläppen är inte helt klarlagda i svenska vattendrag.Men hormonella effekter finns som påverkar könsfördelning.Mer forskning behövs innan åtgärder kanföreslås.Naturvårdsverket redovisade i februari 2008 ettuppdrag av regeringen att bedöma de kommunala avloppsreningsverkensförmåga att ta hand om de läkemedelsresteroch andra skadliga ämnen. Man föreslogfortsatt utveckling av reningsteknik samt kontroll ochprövning av läkemedel ur miljösynpunkt. Mer faktaom de olika miljögifterna finns i bilaga 5.5.Älvarna och SelångersånIndalsälven (440 m 3 /sek, medelvattenföring) ochLjungan (130 m 3 /sek, medelvattenföring) förser Sundsvallsbuktenmed stora mängder sötvatten. Selångersånsmindre flöde (4,8 m 3 /sek, medelvattenföring) påverkarbara lokalt. Någon tydlig tendens på att flödena ökaröver tiden går inte att se, men variationerna i flödenablir allt större. Älvarna tillför sötvatten, det innebär attBottenhavets salthalter minskar successivt, växter ochdjur anpassade till saltvatten får sämre livsbetingelser.Hög vattenföring innebär en stor transport av olikaämnen. Indalsälven transporterar ca 250 000 ton organisktmaterial per år, Ljungan ca 100 000 ton år ochSelångersån ca 3 000 ton per år. Transporter av organisktmaterial och fosfor har inte förändrats, men Ljungansvatten har högre halter och varierar mer än Indalsälven.Fosforhalterna är ungefär hälften jämfört med halterna1970-1980. Indalsälven transporterar 60 – 80 ton per åroch i Ljungan tycks nivån variera kring 50 ton per år.Indalsälven transporterar ca 4 000 ton kväve perår med kraftiga årsvariationer. För Ljungans del harmängderna legat kring 1 500 ton per år med kraftigavariationer mellan åren. Selångersån beräknas bidra medca 1 ton fosfor per år och ca 4 ton kväve per år till Sundsvallsbukten.Kusten förser oss med olika ekosystemtjänster enligtNaturvårdsverket:• Kustnära havsområden förser oss med naturresursersom fisk, skaldjur och andra nyttigheter.Naturresurserna är gratis att utnyttja och så självklaraatt vi sällan reflekterar över deras vara ellericke vara.• Biologiska filter av växter och bottendjur fångarupp näringsämnen och föroreningar från vattendrag.Sjögräs och andra bottenväxter stabiliserarsedimenten på mjuka bottnar och hindrar att despolas bort av vattenrörelserna.• Tångbälten, sjögräsängar och musselbankar ärnaturliga vågbrytare som bromsar upp vågor ochhindrar att stränder spolas bort vid stormar.• Biokemiska substanser till livsmedel och läkemedelkommer ofta från kustområden, ett exempelkonsistensgivare från alger.• Djur och växter finns på en plats för att vissa givnaförutsättningar råder där. Förändrar du miljönkan dessa förutsättningar ändras. Det kan leda tillatt vissa arter försvinner.• Olika arter har varierande möjligheter att kommatillbaka i områden där arten har försvunnit efterskadliga utsläpp eller fysiska ingrepp.11

1. Förutsättningar och utgångspunkter med kustplanen1.3 Kusten – en resurs och kvalitet för boendeUnder alla tidsskeden har människorna bosatt sig näravatten. De äldsta bosättningarna ägde rum i kustzonenoch bosättningarna har fortsatt under alla historiskaskeden. Talrika fornlämningar finns från stenåldern,bronsåldern, järnåldern och nästkommande perioder.Möjligheterna att försörja sig och behovet att hakontakt med omvärlden gjorde att närheten till havetvar viktig. På 1700- och 1800-talet kom ett merastorskaligt utnyttjande av naturresurser att dominera,stora anläggningar för industri och sjöfart prägladekustzonen.Kustzonen idag präglas av denna historiska utveckling.Flera sågverks- och industriområden är tillstora delar nedlagda. Att bo nära vatten är idag intenödvändigt för att kunna försörja sig. Det har iställetblivit en boendekvalitetsfråga.Förutsättningarna för nya etableringar för boendenära vatten är relativt begränsade. Dels finns det befintligabebyggelse- och industriområden, dels finnsdet förorenade områden som inte är lämpliga för nyabostäder. Dessutom finns det platser där andra samhällsintressenväger tyngre än exploateringsintressenför nya bostäder. Boende vid vatten kan även drabbasav skred och ras på grund av vågor och klimatrelateradevattenståndshöjningar.Det är en av Kustplanens huvuduppgifter att finnaen balans mellan de många intressen och kvalitetersom finns inom Sundsvalls kustzon.12

1.Förutsättningar och utgångspunkter med kustplanen1.4 Mål och riktlinjerInternationella miljömålLänderna kring Östersjön ingår i Helsingforskommissionen (HELCOM) och samtliga har åtagit sig att följa enaktionsplan, Baltic action plan (BSAP). Det finns flera områden som är prioriterade att arbeta med:• Näringsämnen: jordbruk, avloppsreningsverk, skogsindustrin, enskilda avloppsanläggningar.• Farliga ämnen: förbättra kunskap om spridning och lagregler.• Biologisk mångfald: marina skyddsområden och skydds- och förvaltningsåtgärder för torsk och ål.• Minska sjöfartens utsläpp av kväveoxider i luft och avfall till vatten.I juni 2008 beslutade EU om en gemensam strategiför havsmiljön som kallas Marina direktivet. Målet äratt EU:s marina ekosystem ska ha en god miljöstatus.Marina direktivet innebär att medlemsländerna måstekomma överens om definitioner för vad god miljöstatusinnebär och sedan ta fram åtgärder för att uppnåkriterierna. Till 2020 ska alla medlemsländerna hauppnått god miljöstatus i havsområdena. I direktivetlistas elva så kallade deskriptorer som beskriver olikadelar och problemområden i de marina ekosystemen.Dessa ska utgöra ramverket för bedömningen av godmiljöstatus.Att definiera vad god miljöstatus betyder är nu medlemsländernasgemensamma uppgift. Senast den 15 juli2012 ska länderna rapportera vad man menar med godmiljöstatus för varje region. Därefter ska man utvecklaövervakningsprogram och åtgärdsprogram samt genomföraåtgärder.Nationella miljökvalitetsmål skauppfyllas till 2020Flera av de nationella miljökvalitetsmålen berör kustendär ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” ärdet viktigaste. Miljömålsrådet följer upp de nationellamålen varje år och i skriften de Facto 2010 kommenterademan så här:Miljökvalitetsmål Nationell bedömning Lokala problem enligt kustplanenHav i balans samtlevande kust och skärgårdExploateringstrycket på kusterna ökar påkusterna och i öppet hav. Situationen förtorsk och ål är kritisk, men östra beståndetav torsk i Östersjön visar tecken pååterhämtning. Positivt är att arbetet medatt bilda naturreservat och områden medfiskeförbud går framåt.Tillämpning av strandskydd, tillåtet fiske ifredade områden, muddring, bryggor. Nybebyggelse inom strandskyddsområde.Utsläpp av näringsämnen från avlopp. Denökade hamnverksamheten och expansion avindustrierna vid Ortviken.Giftfri miljöDiffus spridning av farliga ämnen frånvaror och processer är svår att kontrollera.Produktionen av varor och kemikalier ökar,särskilt i länder med svag kemikaliekontroll.Effekterna i miljön av EU:s beslut dröjer ochdagens EU-regler behöver kompletterasSanering av förorenad mark vid strändermåste fortsätta. Industrierna har dumpatgifttunnor i havet. Vilken effekt har utsläppenav främmande ämnen i form av läkemedelsrestervia avloppsvattnet och gamla resterav kvicksilver, pentaklorfenol, PAH, PCB?Ingen övergödningSvenska utsläpp av fosfor- och kväveföreningaroch ammoniak har minskat. Störredelen av belastningen på hav och skogsmarkkommer från andra länder. Återhämtningstideni naturen är lång.Avverkning, dikning, utsläpp av syreförbrukandeämnen och fosfor från papper- ochmassaindustrier samt sanitära avloppssystem.13

1. Förutsättningar och utgångspunkter med kustplanenRegionala miljömål för VästernorrlandHav i balans samt levande kust och skärgårdFör att länets kustvatten ska klara miljökvalitetsmålet Havi balans samt levande kust och skärgård till år 2020 krävsytterligare åtgärder. Problem är döda bottnar, miljögifter,främmande arter och minskade fiskbestånd. Länsmålenom syrehalt, blåstångens utbredning, skyddade havsområden,fysisk exploatering och utformning av ny bebyggelsekan nås, men även då krävs ytterligare åtgärder. Ibilaga 5.1 redovisas en uppföljning av länsmålen.Det är inte lätt att se hur tillståndet i miljön förändras.En viktig indikator är utbredningen av blåstångsamhällensom är väl undersökta och inventeringar visar intepå några negativa förändringar. Fortsatta undersökningarär nödvändiga eftersom arten saknas på vissa platser ochför att följa den framtida förändringen. I sötvatten haren glosjöinventering genomförts för att identifiera värdefullalek- och uppväxtområden som kan behöva skydd.Efterfrågan på tomter i attraktiva strandnära lägenökar och strävan ligger i att inte exploatera områden medhöga natur-, kultur- och rekreationsvärden. Länsstyrelsenskustinventering, bilaga 5.20, visar påverkansgradoch naturvärden. Under år 2008 uppfördes 68 byggnaderi länet inom hundra meter från en havsstrand. Det ären ökning med 66% jämfört med 2007. Redovisat somnybyggnation per 100 kilometer havsstrand så uppvisarVästernorrland den högsta siffran i landet.Lokala målSundsvalls Agenda 21, antagen av kommunfullmäktige1997Sundsvalls Agenda 21 är en vägvisare för planeringmed siktet på en hållbar utveckling fram till 2020.Det här är målformuleringarna för området natur:Sundsvalls rika natur ska skyddas. Mångfalden blandlandskapets växter och djur ska bevaras. Vår stad ochvåra bostadsområden ska präglas av grönska, parkeroch planteringar.Detta betyder...att skog, åker, hav och sjö ska nyttjas varsamt. Jord- ochskogsbruk ska drivas ekologiskt hållbart. Hotade arteroch värdefulla naturområden ska skyddas. Denbiologiska mångfalden ska värnas även i bebyggdaområden. Naturen nära bebyggelsen ska vara tillgängligför rekreation. Sundsvalls läge vid havet skatas tillvara och utvecklas.Översiktsplanen antagen 2005Översiktsplanen innehåller ett flertal ställningstagandensom berör yrkesfiske, natur, friluftsliv, kultur. Bland annatanger översiktsplanen att arbetet med strandskyddsfrågor,vattenområdens produktionsförmåga, biologiskmångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden förfriluftslivet ska prioriteras. Vidare anges att strandskyddadeområden bör inventeras så att de faktiska värdenapå varje plats får utgöra underlag för ett nyanserat strandskydd.Stadsvisionen beslutad 2007Stadsvision är begränsad till dalgången kring Selångersånupp till Granlo. Den fastslår ett antal principenför hur tätorten ska utvecklas. De här två principernaberör kustplanen:5. Låt vattnet möta stadenVi för stadslivet närmare ån och fjärden när vattennäraytor görs tillgängliga för bostäder, aktiviteteroch näringsverksamhet.6. Bred ett nät av grönska över stadenVi kopplar samman våra gröna stråk och parkeroch länkar bergen till staden vilket ger gröna korridorertill nytta för motion och rekreation.Den sammanlagda grönskan i centrum ökar.Vattenmyndigheternas bedömningVattenmyndigheten har som uppgift att klassa ochfölja upp våra vattendrags status och kvalitet enligtEU:s vattendirektiv. Målet är att alla vattenförekomsterska ha god ekologisk status till 2015 och attinga förekomster ska få en sämre status än de har nu.Sundsvallskusten ingår som en del av vattenområdetMedelpads kustvatten och är indelad i 9 vattenförekomster: Alnösundet, Björköfjärden, Draget, Höga kustenskustvatten, Klingerfjärden, nedre mellersta (NM) Bottenhavetskustvatten, Sundsvallsbukten, Sundsvallsfjärdenoch Svartviksfjärden. Den övergripande ekologiskastatusen indelas i sex kategorier:1. Ej klassad2. Dålig3. Otillfredsställande4. Måttlig5. God6. Hög14

1.Förutsättningar och utgångspunkter med kustplanenMiljöproblemen kan vara övergödning, miljögifter,främmande arter, konstgjorda stränder, punktkällor ochpåverkanskällor i form av exempelvis förorenade områdenMIFO klass 1, miljöpåverkande anläggningar.Riskbedömningen beskriver möjligheten att uppnågod ekologisk status till år 2015. Samtliga vattenförekomster,utom Bottenhavet, får bedömningen: ”riskför att ekologisk status inte uppnås 2015”. Det finnsockså en risk att statusen klassas sämre (”at risk”) närmer data kommer.Vattenmyndigheten har fastställt miljökvalitetsnormerför vattenförekomsterna som ska beaktas när kommunenoch andra myndigheter beslutar om åtgärdersom kan påverka miljökvalitetsnormerna för en vattenförekomst.Inga åtgärder som förväntas försämravattenförekomsternas ekologiska och kemiska statusfår göras. Se även bilaga 5.2 där vattenförekomsternasstatus redovisas mer utförligt.Enligt Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattedistrikt2009 -2015 ska kommunerna senast 22 dec 2012 göraåtgärder som ska förbättra vattenförekomster som riskeraratt inte uppnå god ekologisk/kemisk status:Prioritera tillsyn av verksamheter som kan ha negativinverkan på aktuella vattenförekomsterStälla krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp sompåverkar negativt.Inrätta vattenskyddsområden för kommunala dricksvattentäkterså att god kemisk status och god kvantitativstatus bibehålls.Se till så att vattentäkter som inte är kommunala,som försörjer fler än 50 personer eller vattenuttag merän 10 m 3 /dag, har god kemisk och kvantitativ statusoch långsiktigt skydd.Utveckla planläggning och prövning så miljökvalitetsnormernaför vatten uppnås och inte överträds.Utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt iområden med vattenförekomster som inte uppnår,eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, godkemisk status eller god kvantitativ status.Länsstyrelsen kommer att utveckla modeller ochmetoder för att underlätta kommande arbete. Varje årska kommunerna rapportera om arbetet.Tabellen redovisar vattendelegationens beslut 2009-12-22 om vattenförekomsternas statusKlingerfjärdenAlnösundetDragetSundsvallsfjärdenSundsvallsbuktenSvartviksfjärdenBjörköfjärdenNM BottenhavetskustvattenHöga kustenskustvattenOtillfredsställande ekologisk status utifrån övergödning och främmande arter. Uppnår ej god kemiskstatus på grund av polyaromatiska kolväten, PAH.Måttlig ekologisk status utifrån övergödning och främmande arter. Uppnår ej god kemisk status pågrund av kadmiumföreningar.Måttlig ekologisk status på grund av främmande arter. Uppnår ej god kemisk status på grund avkadmiumföreningar och fluoranten.Måttlig ekologisk potential utifrån övergödning, främmande arter och morfologisk förändring.Vattnet är kraftigt modifierat ur ett fysiskt perspektiv. Uppnår ej god kemisk status på grund avhalterna av fluoranten.Måttlig ekologisk potential på gruns av främmande arter. God kemisk status exklusive kvicksilver.Påverkansanalysen visar på förekomst av särskilt förorenande ämnen som dioxiner och furaner.Kvicksilvertunnor har dumpats vattenförekomsten.Måttlig ekologisk status på grund av övergödning och främmande arter. Uppnår ej god kemiskstatus polyaromatiska kolväten, PAH. Påverkansanalys visar en negativ påverkan av miljöstörandeindustrier och förorenade markområden.God ekologisk status. God kemisk status exklusive kvicksilver. Fler undersökningar behövs.God ekologisk status. God kemisk status exklusive kvicksilver. Fler undersökningar behövs.God ekologisk status. God kemisk status exklusive kvicksilver. Fler undersökningar behövs. Vattenförekomstenär inte homogen.15

1.Förutsättningar och utgångspunkter med kustplanen1.5 StrandskyddDet finns två syften med bestämmelserna om strandskydd:säkerställa allemansrätten (stränder ska vara entillgång för friluftsliv) samt bevara strändernas betydelserför den biologiska mångfalden (skydd av djuroch växter). Bestämmelserna om strandskydd finns imiljöbalkens strandskyddsparagrafer (7 kap 13-18 §§).Enligt miljöbalken råder strandskydd vid havet, insjöaroch vattendrag. Det omfattar normalt land- och vattenområdetintill 100 meter från strandlinjen vid normaltmedelvattenstånd men kan ökas till 300 meter.I miljöbalkens intentioner för strandskyddet skakommunen redovisa hur tillgång till stränder nära tätorterkan tryggas på lång sikt. Genom att tillämpa kustplanensriktlinjer tillgodoses detta inom kustområdet.Reglerna om strandskydd i miljöbalken har ändrats2009. Det innebär att:• Kommunen prövar dispensärenden och har somförut tillsynsansvar för att lagen efterlevs. Dispensfår bara ges om strandskyddets syften intemotverkas och det finns särskilda skäl (7 kap 18b§).• Översiktsplanen ska peka ut områden för landsbygdsutvecklingi strandnära lägen där dispenskan medges.• Dispenserna prövas individuellt och landsbygdutvecklingräknas som ett särskilt skäl som skaavvägas mot strandskyddets syfte. Men det fårinte äventyra allmänhetens tillgång på tätortsnärastränder. Vår kommun ingår i en kuststräcka därdispenser ska ges restriktivt utifrån skälet landsbygdsutveckling(7 kap 18 e §).• Kommunen ska redovisa hur tillgång till strändernära tätorter kan tryggas på lång sikt.• Skäl för att upphäva strandskydd i detaljplan ochför dispenser ska redovisas.• Krav på fri passage för allmänheten vid varje beslutom dispens eller upphävande (7 kap 18 f §).• Ändrad användning av byggnader kräver dispensprövning.• Miljö- och friluftsorganisationer kan överklaga.• Länsstyrelsen ska pröva kommunens beslut.Utvidgat strandskyddLänsstyrelsen i Västernorrland har beslutat om utvidgatstrandskydd. Strandskyddet gäller då 200 meter frånstrandlinjen vid öarna i Bottenhavet och i Ljungan upptill Harabergsbron.Undantag från strandskyddLänsstyrelsen har förordnat om två generella undantagfrån strandskyddet. Dessa gäller kompletteringsåtgärderpå tomtplats som vidtas :• på den del av tomten som inte ligger närmarevattnet än huvudbyggnaden,• inom 15 m från huvudbyggnaden men inte närmarestrandlinjen än 25 m och• inom en tomtplats som angetts i ett beslut omdispensOmråden med stadsplan eller byggnadsplan som fastställtsföre 1975 omfattas inte av strandskydd.När är dispens möjlig?Djur och växtliv ska inte påverkas oacceptabelt ochallmänhetens tillgång till strandområdet får inte försämrassamt att det måste finnas särskilda skäl som ärangivna i 7 kap 18§ c miljöbalken:1. Området har redan tagits i anspråk som gör att detsaknar betydelse för strandskyddets syften.2. Väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annanexploatering skiljer av området från strandlinjen.3. En anläggning som för sin funktion måste ligga vidvattnet och behovet kan inte tillgodoses utanförområdet.4. Utvidgning av en pågående verksamhet och utvidgningenkan inte göras utanför området.5. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ettangeläget allmänt intresse som inte kan tillgodosesutanför området.6. Behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annatmycket angeläget intresse.16

1.Förutsättningar och utgångspunkter med kustplanenPrövning av dispensStadsbyggnadsnämnden är den kommunala myndighetsom hanterar dispensfrågor. Nämnden har till sin hjälpstadsbyggnadskontoret som bereder ärendena. För att säkerställaett så bra beslutsunderlag som möjligt användskommunens samlade kompetens. Exempelvis miljökontoretför att bedöma påverkan på växt- och djurlivet ochkultur- och fritidförvaltningen för att bedöma inverkanpå det rörliga friluftslivet. Alla beslut i ärenden omstrandskydd prövas av länsstyrelsen.Sundsvalls kommun använder sig av länsstyrelsenschecklistor för upphävande av strandskydd vid detaljplanläggningrespektive för dispens från strandskydd ienskilda ärenden.Prövning i detaljplanKommunen ska i samband med detaljplanläggningpröva frågor om upphävande av strandskydd. Dettasker inom ramen för ordinarie planarbete. Förutsättningarför upphävande regleras i PBL 5 kap. 7 a § samtMB 18 kap. c - g §§. (Undantag gäller områden enligt7 kap. 18 § första stycket 2).Prövning utanför detaljplanKommunen prövar enskilda dispenser från strandskyddet.Dispens kan medges om det finns ett särskiltskäl enligt MB 7 kap. 18 c - d §§. (Undantag gällerområden enligt 7 kap. 18 § första stycket 2).LandsbygdsutvecklingMiljöbalken medger att kommunen pekar ut avgränsadeområden som är lämpade för landsbygdsutvecklinginom strandskyddat område, LIS. Detta medges endasti begränsad omfattning för Norrlandskusten. Dennamöjlighet avser i första hand att stimulera utvecklingeninom verksamhetsområden vars förutsättningar utgårfrån ett strandnära läge, exempelvis turistföretagandeoch friluftsanläggningar. Vidare ges möjlighet till bebyggelsekompletteringi nära anslutning till redan befintligabostadshus.Dispenserna prövas individuellt och landsbygdutvecklingräknas som ett särskilt skäl som ska avvägasmot strandskyddets syfte. Men det får inte äventyraallmänhetens tillgång på tätortsnära stränder. Vår kommuningår i en kuststräcka där dispenser ska ges restriktivtutifrån skälet landsbygdsutveckling (7 kap 18 e §).En utökad bebyggelse kan medföra att kustens attraktionkan påverkas negativt och på så vis motverkalandsbygdsutveckling genom att allmänhetens tillgångtill stränder inom strandskyddat område minskar.Områdena bör inte omfatta mer än en begränsaddel av de strandområden som finns inom en kommunoch ska syfta till att skapa positiva sysselsättningseffekteroch ökat serviceunderlag. De platser som skaomfattas av möjligheten till landsbygdsutveckling ärJuniskär, Bergafjärden, Lörudden, Skatan och Galtström,eftersom det är områden med potential för attutveckla näringsliv. Stadsbyggnadskontoret utreder ytterligareområden som kan omfattas av LIS. Prövningska göras enligt gällande lagstiftning.Prövning om dispens från strandskydd med hänvisningtill landsbygdsutveckling ska göras med utgångspunktfrån strandskyddets två huvudkriterier;skyddet för livsbetingelser för växter och djur samtsäkerställandet av allmänhetens tillgång till rekreationi strandområden.TillsynKommunen ansvarar genom tillsyn för strandskyddetsefterlevnad.AllemansrättI Sverige har vi den unika Allemansrätten som gör attvi alla får vistas fritt ute i naturen oavsett vem somäger marken (med undantag för hemfridszonen runtbostäder). ”Alla ska ha rätt att vistas i naturen enligtallemansrätten” står det i vår grundlag (2 kap 18§regeringsformen). Men det finns några självklara reglersom måste följas och det är att man visar hänsynoch inte skadar, förstör eller skräpar ner (miljöbalken7 kap 1§).Allemansrätten betyder att vi kan känna oss friaatt vara i naturen men vi måste visa hänsyn i naturenoch inte störa andra människor eller djur. Vi får inteheller skada naturen eller något som andra äger. Densom bryter mot reglerna kan straffas. Allemansrätteninnebär att stränder inte får privatiseras genom exempelvisutegrillar, trädgårdsmöbler och förbudsskyltar.Gör man det kan man straffas och det finns ingenpreskriptionstid.För områden med någon form av lagstadgat skyddkan det finnas begränsningar i allemansrätten. Omdetta finns oftast att läsa på informationsskyltar vidde skyddade områdena.17

1. Förutsättningar och utgångspunkter med kustplanen1.6 Ett förändrat klimatHollands forskare (Delta Commission) är de mestuppdaterade i världen när det gäller havets nivåförändringar.Deras forskning översatt till Sundsvall germellan i stort sett oförändrade nivåer och upp tilldrygt en halv meters höjning av havet fram till 2100,med vår landhöjning inräknad. Mellan 2100 till 2200är ytterligare höjningar troliga.Havsnivåförändringen till 2100 är beräknad till, -0,1till 0,55 meter, då är vår landhöjning på drygt 7 mm/årär inräknad.Osäkra förutsättningar för planeringVi vet inte hur mycket havsnivåerna kommer attförändras på längre sikt, inte minst därför att vi intekänner till framtidens utsläppsnivåer. Men vi kankonstatera att vi är gynnade av vår landhöjning ochbör kunna jobba inom lägre intervall än andra städer isödra Sverige, Europa och världen i övrigt.Vi bör ha flexibilitet vid långsiktig planering närahavet och jobba med olika marginaler. Klimatförändringarkan öka riskerna för ras, skred, erosionoch översvämning. Risk för erosion finns vid kusten isödra Njurunda, Essvik, Svartvik, Stockvik, inre delarav Sundsvallsfjärden, Johannedal, Sundsbruk och pånorra Alnö, enligt Klimat- och sårbarhetsanalys, frånLänsstyrelsen 2010. All ny bebyggelse bör klara minst0,5 m över högsta högvattenyta för att vad vi vet idagkunna stå sig till år 2100. Samhällsviktiga funktioner börfå större marginal. Flexibilitet kan vara att lämna plats fören framtida skyddsvall, göra kajer påbyggnadsbara, byggnadersom står lågt kan byggas så att de tål att översvämmasvid extrema högvattennivåer i havet i framtiden.Inom Sundsvalls kommun arbetar projektet KlimatanpassaSundsvall med att utreda olika konsekvenseroch behov av skyddsåtgärder.18

2. Värden, anspråk och ställningstagandenAllmänna intressenAllmänna intressen ska alltid beaktas vid nybyggnationer och planläggning. Översiktsplanen för Sundsvalls kommunredovisar vilka allmänna intressen som finns. Natur, friluftsliv och kultur är exempel på allmänna intressen.RiksintressenRiksintressen är områden som har allmänt intresse och som är betydelsefulla ur ett nationellt perspektiv. Beslutsom berör riksintressanta områden bevakas i första hand av länsstyrelsen. Riksintressanta områden ska skyddas motåtgärder som kan skada värdena. De riksintressen som berör kustplanen och som beskrivs i kustplanen är natur,kultur, friluftsliv, yrkesfiske och sjöfart. Övriga riksintressen som vägar, järnvägar och försvarsmakten beskrivs iaktuell översiktsplan för Sundsvalls kommun.2.1 NaturDet finns olika typer av skydd för att värna om bådeallmänna intressen och riksintressen som är koppladetill natur. De vanligaste skydden är naturreservat,Natura 2000-områden och biotopskydd. I bilaga 5.4finns skillnaden mellan de olika skydden redovisade.Områden med riksintresse naturvårdRiksintresset naturvård, Natura 2000-områden ochnaturreservat visas på karta 2, se sida 21.Brämön med KalvenBrämön utgör Medelpads yttersta utpost i Bottenhavetoch är skyddad som naturreservat och Natura2000-område. Brämön och Kalven är ett representativtkustområde med mycket höga botaniska värden.Brämön karaktäriseras av karga bergknallar med artfattighällmarkstallskog som övergår i fuktiga dalstråkmed örtrik granskog samt myrmarker. Närvaro avkalk samt en sydligare klimatzon jämfört med läneti övrigt, gör öns flora unik. Det finns inte mindreän sexton orkidéarter på Brämön. Skogsbeståndensrikliga inslag av grova, flerhundraåriga tallar samt önsisolerade läge gör ön mycket lämplig som häckningsplatsför störningskänsliga rovfåglar.Östra BjörkökustenÖstra Björkökusten är ett skärgårdslandskap medgrunda djupt och inskurna vikar, unga strandskogaroch våtmarker och är ett framstående exempel på enflack landhöjningskust. De intressanta växtsamhällenahyser också en mycket värdefull orkidéflora samtandra botaniska rariteter. Slynghällan (fågelskyddsområde)är en viktig häckningslokal för kustfåglar. De tvåorörda myrarna Grönviksmyran och Juni-Stormyranär viktiga representanter för unga myrar i kustnäramiljö.Salen söder om Lörudden är en grund, oregelbundenhavsvik, som genom sina mycket smala sund medgrunda trösklar står i förbindelse med havet. Landhöjningeninnebär att havsförbindelsen helt avsnörsinom en inte alltför avlägsen framtid.Nedre LjunganNedre Ljungans outbyggda älvsträcka utgör en numerasällsynt och värdefull naturmiljö. Den naturligareproduktionen i älven av lax, havsöring och harr harett stort fiskeribiologiskt värde. Flodnejonöga, somdrastiskt minskat i länets vattendrag reproducerar sigi området. Representativa naturbetesmarker finns vidTunbyn i form av öppen hagmark och annan träd- ochbuskbärande hagmark.SelångersånSelångersån är ett oreglerat vattendrag som i sina övredelar (Sulån) hyser ett av Sveriges värdefullaste beståndav den sårbara flodpärlmusslan. Ån är ett betydelsefulltreproduktionsområde för den hänsynskrävande havsöringen.Selångersån med Selångersfjärden hyser ävenornitologiska och botaniska värden. Deltabildningen vidåns utlopp i Selångersfjärden är ett instruktivt exempel påpågående deltabildning.20

2.Värden, anspråk och ställningstagandenKlingerfjärdenHörningsholmenLångharsholmenStornäsetVärdefull natur - Karta 2RiksintresseNaturreservatNatura 2000Länsstyrelsens och kommunens naturvårdsobjektMarint värdefulla områdenAlnösundetAlnönSelångersånSundsvallRödönKlampenborg³TunbynLjunganBergafjärdenBjörkövikenNorrvikssandLindbomstjärnenJuni-StormyranJunibosandLöruddenBjörköfjärdenBjörkönGrönviksmyranRönnhamnSalenTjockholmsvikenBrämönStorgrundsvikenGaltenKalvenSlynghällanGaltström0 510kmGrönviken21

2. Värden, anspråk och ställningstagandenRödönRödön är en rikt illustrativ och viktig berggrundslokal.Rapakivimassiv bestående av granit med genomkorsandegångar av sur och basisk sammansättning.Norra AlnönNorra Alnös odlingslandskap är mångformigt med biotopersom är beroende av att marken hävdas. Den kalkrikaberggrunden har tillsammans med ett gynnsamt klimatskapat en mycket rik flora med stort inslag av sydligaarter. I de omfattande hagmarkerna samt på ängspartier,vägkanter och hällmarker förekommer gullviva, darrgräs,sundsvallsviol och backlök. Den hotade arten mnemosynefjärilfinns här i en av de största populationerna i landet.Vid Stornäset och på Långharsholmen finns stora betadehavsstrandängar som utgör viktiga rastlokaler för flyttandevadare och änder. Norra Alnön har en unik geologi medbergarter med mycket ovanliga sammansättningar. Härkan nämnas alnöit, fenit, pyroxenit, nefelinsyenit, sövit(kalk) och kimberlit.Trafikverket har värderat norra Alnö som ett hänsynsområdeutifrån natur- och kulturvärden, se sidan 25.Naturreservat och Natura 2000-områdenBrämöns naturreservat bildades i mars 2004 och omfattaröarna Brämön och Kalven med undantag för Sanna ochBrämöhamn. Naturreservatet är knappt 1550 hektar varavdrygt 1000 ha är antaget som Natura 2000-område enligtart- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Syftet medreservatet är att skydda ett oexploaterat och ostört kustområde,där skog, våtmarker och stränder huvudsakligen fårutvecklas fritt efter naturligt förekommande processer.Salen är Västernorrlands hittills enda och första marinanaturreservat. Det ligger längs Njurundakusten i Sundsvallskommun och bildades i juni 2008. Reservatet är 703ha stort, varav 518 ha är hav och 102 ha omfattar Natura2000 –områden Grönviksmyran och Juni-Stormyran.Området består av en mycket ovanlig kombinationav värdefulla marina, limniska och våtmarksmiljöer. Fleravikar kommer inom snar framtid (mindre än 100 år) attvara avsnörda från havet genom den pågående landhöjningen.Dessa grunda havsvikar har en rik bottenvegetationoch är lek- och uppväxtlokaler för fisk. Bottenväxternaoch den höga vattentemperaturen tidigt på våren utgörgrunden för vikarnas funktion som barnkammare förfisk. Miljön har också stor betydelse för många fågelarter.Klampenborg är ett kommunalt naturreservat som bildades1993. Reservatet sköts av Klampenborgsföreningen.Storleken på reservatet är knappt 64 hektar varav landarealenär 25 hektar. Fågellivet är rikt liksom växtligheten. Reservatetsskötsel inriktas på att låta lövskogens utvecklingmot naturskog fortsätta och att vidmakthålla de öppnamarkerna genom slåtter eller bete. Här finns spår från tidigjärnålder och det finns rester efter ett helt sågverkssamhällesom har funnits här. Syftet med reservatet är att bevaraområdets natur-, kultur- och rekreationsvärden.Stornäsets naturreservat bildades 1968 och är på 107hektar. Reservatet är antaget som Natura 2000-områdeenligt habitatdirektivet och som skyddsområde enligt fågeldirektivet.Syftet är att skydda och främja en av landetsförnämsta rastplatser för flyttfåglar. De betade strandängarnamed sin korta stubb är utmärkta födosökslokaler förrastande vadare, änder, gäss med flera. Både under vår- ochhöststräck rastar mängder av fåglar här. På Stornäset finnsbåde ett fågeltorn och ett fågelgömsle som även går att nåmed rullstol.Långharsholmens naturreservat bildades 1973 och är på108 hektar. Reservatet är antaget som Natura 2000-område enligt habitatdirektivet och som skyddsområdeenligt fågeldirektivet. För den fågelintresserade har önLångharsholmen med angränsande reservatet Stornäset påAlnö mycket att erbjuda. På Långharsholmen förekommerett stort antal unika och intressanta vulkaniska bergartermed en därtill hörande spännande flora.Lokala naturvärdenOmråden med lokala naturvärden redovisas på karta 2,se sidan 21.Nordöstra AlnöAlnös nordöstra del har ett stort sammanhängande områdemed strandängar och lövskog som är unika för Sundsvall.Berggrunden är unik för Sverige och internationellt genomresterna av den gamla vulkanen. Bäckarna i området haren hög buffertförmåga och växtligheten är speciell. Kringöarna Långharsholmen och Hörningsholmen finns grundahavsområden som är värdefulla livsmiljöer för både fåglar,fisk, smådjur och växtlighet. För fågellivet är det öppnajordbrukslandskapet en viktig kompletterande del.22

2. Värden, anspråk och ställningstagandenBergafjärden-LöranMellan Bergafjärden och Löran är kusten till stor del starktexponerad och även exploaterad. Björköviken är den endarelativt oexploaterade viken med en skyddsvärd kalktallskogoch stora värden för fågelliv. Det är en magnifik vikmed sandstrand längst in och med skyddade skär mitt iviken. Björköviken har flera utströmningsområden, Lindbomstjärnensutloppsbäck är den största och mynnar iett våtmarksområde med bladvass utanför på båda sidor.Inne i viken finns kalktallskog med unika svampar. Norrvikssandoch Junibosand har exponerade sandstränder.Junibosand har en skyddande anlagd hamn. Rätt utfördahamnar kan även få biologiska värden. Omedelbart nordvästom Lörudden finns ett kargt vildmarkspräglat kustavsnittsom har varit föreslaget som naturreservat.Björkökusten söder om LöranDen här sträckan består av en magnifik mosaik av olikabiotoper som våtmarker, gölar, sandstränder, strandängar,klipp- och blockstränder. Många vikar är viktiga för lekoch uppväxt av fisk samt fågelliv. På bottnarna växer blandannat kransalger och blåstång. I gölar och hällkar finnsde fridlysta arterna större och mindre vattensalamander.Salens marina reservat breder ut sig söder om Rönnhamnoch omfattar även Tjockholmsviken och delar av Storgrundsvikeni söder.Björköfjärden och södra GaltströmskustenBjörköfjärden är en unik havsfjärd med stora grundområdenoch stränder som delvis är obebyggda. En stor fiskproduktion,mindre strandängar, sumpskogar, strandnäratallhedar och unika kransalgsmattor bidrar till Björköfjärdenshöga naturvärden. Den flikiga halvön Galten harmånga värdefulla miljöer med fin strandäng, våtmarker,glosjöar, grunda vikar och exponerad klippkustmed rik förekomst av blåstång. Här finns till exempelstörre och mindre vattensalamander. Galtström harflera lokaler med större och mindre vattensalamanderoch utgör kustens största kärnområde. Fäbodvikenär en unik, lagunartad och skyddad vik. Den finaGrönviken, med frodiga fuktängar runt om kommeratt vara avsnörd inom ca 50 år. Flera av vikarna haräven kransalger. Här finns också stora områden medsumpskog och våtmarker runt tilloppsbäckar.Grundområdens och stränders ekologiska värdeBottenhavets grundområden är en mycket viktig länkför livet i havet, även för dem som lever på öppetvatten och stora djup. Produktionen är rik, vattenväxteroch alger ger skydd. Det är bra miljö för utbytetoch samspelet mellan olika havslevande organismersom växt- och djurplankton, bottendjur, fisk ochfågel. Grundområden är viktiga som rastplats ochhäckningslokal för många fåglar. Även våra däggdjurpå land är beroende av livet i våra grundområden.Några av grundområdenas nyckelväxter är de delvishotade kransalgerna som tillsammans med andra vattenväxterger en skyddande miljö för uppväxande fisk.Tillsammans bildar dessa växter en flerskiktad vegetationmed en mångfald av livsmiljöer och nischer. Växtlighetenär Bottenhavets motsvarighet till Västerhavetsålgräsängar eller landområdens flerskiktade skogar.Vissa arter eller vuxna fiskar vill ha exponerademiljöer, där vegetationen är mindre framträdandemed undantag av fastsittande alger. De exponeradehavsområdena efterliknar strömmande vatten, därtillgången på syrgas och tillförsel av mat ofta är bra,samt med små variationer av temperatur. Precis som irinnande vatten kan organismer fånga upp passerandefödoämnen genom de strömmar som bildas.HotI stort sett allt liv i vatten beroende av de få grundområdensom finns. Samtidigt är trycket mot dessa grundområdenstort. Båtplatser i grunda lek- och uppväxtvikarkan genom muddring och utsläpp från båtmotorerna gestora skador. Rom, yngel och uppväxande fisk är merkänsliga än vuxna individer.Ställningstagande natur• Kommunen ska i samband med planering, tillståndsgivningoch verksamhet skydda kustområdenmed riksintressen och höga naturvärdenmot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljöer.Inom övriga områden som omfattas avkustplanen, ska särskild hänsyn tas till ekologiskoch kemisk status i kustvatten, sjöar, vattendragoch våtmarker.23

2.Värden, anspråk och ställningstaganden2.2 KulturmiljöInom Sundsvalls kustområde finns många miljöer som speglar vår historia som fiskelägen, industrimiljöer ochodlingslandskap. Detta beskrivs i Sundsvalls kommuns kulturmiljöinventering 1999, där olika områden klassas.Sundsvalls museum har en inventering från 1977-1978 som beskriver industriminnen i Sundsvalls kommun.Riksintresse kulturmiljöOmråden med riksintresset kulturmiljö redovisaspå karta 3, sidan 26.Norra AlnöRiksintresset omfattar välbevarade bymiljöer, gravfältoch storhögar från järnålder samt en strategiskt lokaliseradtidig medeltida kyrka och eventuell kastal-lämning.Omedelbart intill medeltidskyrkan ligger en monumental1890-talskyrka, ritad av Ferdinand Boberg. I norradelen av miljön vittnar bebyggelsen i Hörningsholm,Nacka, Eriksdal, Hovid och Johannesvik om den koncentrationav sågverk som uppstod i området under1800-talets senare del. Landets första föreningslokalFolkets hus på landsbygden byggdes här 1896, Tors lokali Hörningsholm.Skönvik – MerloRiksintresset omfattar arbetarbostäder och industribyggnaderfrån 1800-talets slut i Skönvik. Det omfattarockså Villa Merlo med park och ekonomibyggnader.Från att i början ha varit en lastageplats ochett glasbruk utvecklades Skönvik på 1860-talet till ettsågverk. På fastigheten Merlo byggde sågverkspatronenFredrik Bünsow 1884 en sommarvilla i medeltidsromantiskstil som ritades av arkitekten GustafIsac Clason.Sundsvalls stenstadRiksintresset omfattar stadskärnan med hamn- ochjärnvägsmiljöer. Stenstaden utgör ett unikt uttryck försågverksindustrins expansion och det sena 1800-taletsburgna stadsbyggande med storstadsmässiga ambitioner.Stadskärnans rutnätplan härstammar från 1600-taletoch utvecklades med förändringar och utvidgningarunder 1800-talets slut. Stora delar av den nuvarandestenstadsbebyggelsen tillkom under en kort period efterden förödande branden 1888.Ljungans dalgångOmrådet är ett av de äldsta med kontinuerlig bosättningfrån tidig järnålder och med en stor mängd fornlämningar.Dalgången består av många karaktärer som storslagetjordbrukslandskap och spår efter tidig industrialisering .NjurundakustenRiksintresset omfattar brons- och järnåldersåldersgravrösenav olika typer, med rik formvariation och varierandekonstruktionsdetaljer. Gravskickets och gravformernasförändring i tiden kan följas genom gravlägenas förflyttningmot lägre nivåer och nya kustlinjer. I områdetingår även fiskeläget Skatan, som varit av betydelse förfjärrfisket under 1600- och 1700-talen. Området är enav norrlandskustens rikaste fornlämningsmiljöer.GaltströmRiksintresset omfattar järnbruksmiljön med bevaradrost- och masugn samt herrgård och brukskontor från1800-talet. Från brukets äldsta tid finns ett kapell från1680. Vid hamnen finns en bevarad ångdriven lyftkran.Lämningar efter vattendrivna sågar finns också. Galtströmvar ett så kallat integrerat bruk där både tackjärnsochstångjärnsproduktion förekom. Bruket grundades1673 och var Medelpads första järnbruk. Idag finns dären välbevarad och karaktäristisk bebyggelse från 1800-talet mitt.BrämönRiksintresset omfattar fiskelägesbebyggelsen vid de tvånärliggande hamnlägena Brämöhamn och Viken, kapelletfrån 1600-talet och lotsplatsen med ett fyrtorn,uppfört 1859. Brämön är omnämnd som fiskeläge sedan1400-talet och är en av de äldsta bland de mellansvenskastädernas fjärrfiskeplatser vid norrlandskusten. Fiskelägesbebyggelsenhar behållit sin ursprungliga prägel.24

2. Värden, anspråk och ställningstagandenLokala kulturvärdenIndustriminnen och industrisamhällenGångviken, som ligger mellan Skönvik och Sundsbruk,är ett så kallat komplementsamhälle som växtefram under ångsågsepoken. Komplementsamhällenalåg utanför sågverksbolagens mark och kontroll. Oftaväxte de fram utan någon som helst planering ellerreglering.I Sundsbruk, nuvarande Metso, finns en del byggnaderkvar från ångsågsepoken, bland annat pannhusoch verkstad.I Tunadal startades 1849 den första ångsågen iSundsvallsområdet. I anslutning till sågen växte detfram ett industrisamhälle. 1870 hade Tunadal en befolkningpå 420 personer. Från sågverkets storhetstidfinns bland annat pannhus, herrgård och arbetarbostäderkvar. Tunadal är det enda sågverk i områdetsom fortfarande är i drift.Petersvik är ett område med stora trävillor frånångsågsepoken. Villorna och området har ett stort kulturhistorisktvärde, inte bara ur ett lokalt utan också urett nationellt perspektiv.Karlsviks ångsåg på Alnö startades 1880 och drevsända till 1963 då den lades ner. Karlsvik är en av få lämningarfrån ångsågsepoken där skorstenen till maskinhusfinns kvar. Strax söder om Karlsvik ligger Viken, som är ettområde med välbevarade trävillor från sekelskiftet 1900.Svartviks industriminneSvartvik har en industrihistoria som sträcker sig tillbakatill början av 1800-talet. Under århundradens lopp harhär funnits lastageplats, skeppsvarv, ångsågverk ochmassafabrik. Svartvik har ett stort antal byggnader kvarfrån industriperioden och är ett viktigt besöksmål därman kan hitta atmosfären av historiska epoker. Underframför allt sommarmånaderna finns här många aktivitetermed bland annat vandringar och visningar. I herrgårdsbyggnadenfinns en restaurang och i det tidigare kontoretett hotell. I verkstadsbyggnaden finns en utställning omSvartvik och på somrarna är caféet i stallet öppet.FiskelägenI den översiktliga kulturmiljöinventeringen från 1999är Brämön, Löran, Skatan, Galtström och SpikarnaA-klassade fiskelägen, se karta 3, sidan 26. A-klassenomfattar ”Miljö eller enstaka byggnader, där byggnadernasenskilda värden bedöms så stora att högstaantikvariska hänsynstagande är motiverat vid förändringaroch bebyggelsekompletteringar.”Värdefulla vägarTrafikverket har pekat ut vägarna 665 (Hovid-Alnökyrka) och 671 (Alnö kyrka-Ås) på norra Alnö somkulturvägar eftersom de är värdefulla och kulturhistorisktintressanta. De har kvar sina ursprungliga sträckningaroch följer topografin. Trafikverket har värderatnorra Alnö som ett hänsynsområde utifrån natur- ochkulturvärden. 2011 kommer de artrika vägkanternaatt få särskilda skötselplaner.FornlämningarFlera miljöer med fasta fornlämningar skyddas enligt2 kapitlet kulturminneslagen och representerar högavärden. Riksintressen Norra Alnö och Njurundakustensom båda innehåller många fornlämningar berörsav Kustplanen. För att man även i framtiden skakunna förstå fornlämningarna och deras relation tilllandskapet, måste fornlämningsområdena som helhetbeaktas så att exploateringar i form av vägar och nybyggnationeri framtiden inte planeras inom sådanaområden. Riksantikvarieämbetet har en enkel ochanvändningsbar databas, Fornsök, där fornlämningarfinns på en zoomningsbar karta.Fartygsvrak äldre än hundra år med tillhörandeföremål har samma skydd i lag som fornlämningarpå land(2 kap.1§ kulturminneslagen). Skyddet gällerpå samma sätt för okända fornlämningar som för dekända och registrerade.Ställningstagande kultur• Kommunen ska i samband med planering,tillståndsgivning och verksamhet skydda kustområdenmed riksintressen och höga kulturvärdenmot åtgärder som påtagligt kan skada kultur- ochfornlämningsmiljöer.25

2.Värden, anspråk och ställningstagandenHuliÖråkerRåna¬« 2") A ") BMålåsBirstaFärstaVi") C ") E") DSidsjöhöjdSidsjöbodarnaSundsvallBredsand") GSvartvikStockvikNjurundaSolbergAlnösundetKyrkmon") FDragetEssvikKlingerfjärden¬« 1LervikAnkarsvikNäsetALNÖNVindhemÅssjönBullåsGrönvikenBredsandSpikarnaSpikarnaKulturmiljöer - Karta 3RÖDÖNRiksintresse för kulturmiljövårdKulturhistoriskt värdefulla områdenFiskelägen, A-klassningSvarthamnOmråden av riksintresse för kulturmiljömål1. Norra Alnön2. Skönvik-Merlo3. Sundsvalls Stenstad4. Ljungans dalgångHamn Sundsvallsbukten 5. Njurunda kusten6. Galtström7. BrämönOmråden av intresse för lokala kulturvärdenÅkersvikenJuniskärA. GångvikenBottenhavetBodviksfjärden B. SundsbrukC. TunadalD. PetersvikE. KarlsvikMarnaF. VikenBergafjärden G. Svartvik³NorrvikssandBergabodarnaÖjenBölenMingenKråkanBjörköfjärdenMyrholmen¬« 3 ¬« 4 ¬« 5 ¬« 6 ¬« 7BjörkönPråmvikenLöruddenRönnhamnLöruddenBRÄMÖNSandsNyråGårdsjönSkatanBjörnStorgrundBrämösundetArmsjönArmsjötorpetÅbodarnaGaltströmLubban0 510km26

2. Värden, anspråk och ställningstaganden2.3 Rekreation och friluftslivMånga av de områden som har höga naturvärden ärav stort intresse för rekreation och friluftsliv. Att detär vacker natur, opåverkat av bebyggelse eller andraverksamhet och tillgängligt bidrar till ett områdes attraktion.Just kustområdena är viktiga för bland annatbad, fågelskådning, fiske och båtliv. Alnös östra kustoch Njurundakusten har flera kvaliteter för friluftslivoch nyttjas av många. Att ha tillgång till bostadsnärarekreation ökar viljan till uteliv, därför är tätortsnäragrönområden viktiga för folkhälsan.Kustens och skärgårdens betydelse förfriluftslivet och turismenSkärgård och kust erbjuder möjlighet till många olikafriluftsaktiviteter men även stillsamt insupande avatmosfär och storslagna vyer.Friluftslivets betydelse och intresset för kusten ochskärgården har ökat under senare år och verkar fortsättaöka. Antalet sålda båtar har flera år i rad slagitrekord. Havskajakernas popularitet lockar allt fler tillskärgårdsmiljön. Många åker långfärdsskridsko i skärgården.Kustfisket med spö lockar många till havetoch badstränderna efter kusten är välfyllda en varmsommardag. Semester på hemmaplan och camping iSverige har på senare tid ökat med fyllda campingplatserlängs kusten som följd. Kusten och skärgården ärviktig för vårt välbefinnande och berör många Sundsvallsboroch besökare.I det svenska samhället är insikten stor att naturvård,friluftsliv, fysisk aktivitet och hälsa hör närasamman. Det har blivit allt tydligare att friluftslivethar stor betydelse för folkhälsan i takt med att stressoch utbrändhet ökar och en stillasittande livsstil ochfetma blivit ett allt större samhällsproblem. Att vi mårbra av att vistas i naturen är vi många som har käntpå oss, men hur och varför det är så har vi oftast litesvårare att redogöra för. Därför startades i oktober2006 forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring.Programmet omfattar 18 forskare på 7 olika universitet.Det är en tvärvetenskaplig forskning och mansäger att: ”Friluftsliv kan ge människor bättre hälsa,kunskap om naturen, öka förståelsen för miljövårdoch positivt bidra till regional utveckling i form avnaturturism. Men det kan samtidigt orsaka störningaroch slitage i känsliga områden. Därför behövs tvärvetenskapligkunskap om hur natur för friluftsliv skaplaneras, förvaltas och utvecklas”.I samband med inventeringen av hur kuststräckani Sundsvall nyttjas har några föreningar och organisationermed olika inriktning tillfrågats om synpunkteroch beskrivning av hur de nyttjar kusten. Föreningarnahar valt ut särskilt viktiga områden som beskrivsi text och på karta. En slutsats är att en stor del avSundsvalls kust och skärgård nyttjas för fritidsaktiviteter.Några områden nyttjas av flera grupper medanandra endast för en typ av aktivitet. De områden somsärskilt lyfts fram är öarna och kuststräckan ovanföroch i anslutning till Juniskär samt området söder omBjörkön och Björköfjärden. Några enskilda platser ärperiodvis nyttjade av många. Detta gäller framför alltfriluftsbaden och campingplatserna. Förändringar inyttjandet kan ske över tid och bör därför beaktas.För vissa aktiviteter kan tillgång till vägar gynna ochutveckla friluftslivet som dykning och kajakpaddlingsom har behov av att lasta av båt och utrustning. Enligten undersökning som genomförts av Friluftsfrämjandetsäger en av fem svenskar att man vill minska strandskyddet.En viktig fråga är att skapa en balans mellan att bevaranuvarande friluftsvärden även för framtida generationeroch det ökade intresset för kusten och skärgården.Det finns behov av att utveckla service i form avtillgång till toaletter och sophantering.För att säkra kvaliteten på kustområdets befintligavärden behövs en strategi för hur friluftsliv, rekreationoch turism kan utvecklas.Riksintressen friluftslivOmråden med riksintresset friluftsliv, och som är viktigaför rekreation, redovisas på karta 4, sidan 28.Nedre LjunganRiksintresset är en 17 km långa sträcka nedströms kraftverketvid Viforsen. Älven är här outbyggd och växlarmellan lugnflytande partier, sju kortare relativt vänligaforssträckor och ett otal strömsträckor. Artrikedomen ärstor och lövträd och barrträd når osedvanliga dimensioner.Ljungans mynningsområde berörs av kustplanen.27

!(!(!(!(!(!(!(! (2.Värden, anspråk och ställningstaganden!(KlingerfjärdenFriluftsliv och rekreation - Karta 4FriluftslivOmråden av riksintresse1. Nedre Ljungan2. Lörudden - BrämönÖråkerBirstaMålåsNäsetÅssjönVärdefulla områden enligt GrönplanGrönmarkerade områden på kartan är inventerad iGrönplan för Sundsvalls kommun!(!(!(!(Speciella leder och förbindelselänkar!(Huli!(!(!(!(FärstaViBullåsGrönvikenSärskilt viktiga delarStörre stråk inom tätortsnära rekreationsområdenStörre tätortsnära områden!(Alnösundet!(!(SundsvallLervikALNÖNBredsandRÖDÖNSvarthamnSidsjöhöjdAnkarsvikSidsjöbodarnaVindhemSpikarna!(!(!(!(!(!(!(!(!(BredsandStockvikDragetAllsta!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( ! (!(!(!(!(!(!(Storsvedjan!( !(! (!( !(!(!(!( !(!(SvartvikEssvikHamnSundsvallsbuktenÅkersvikenJuniskär³!( !(LångsjönRåna!(!(!(Njurunda!(!(!(!(Solberg!(!(KyrkmonMarnaBergafjärdenBergabodarnaNorrvikssandÖjenBölenKråkanBjörkönLöruddenMingenPråmviken!( 1 !( 2BjörköfjärdenMyrholmenRönnhamnBRÄMÖNSandsGårdsjönBjörnStorgrundBrämösundetNäsetNyråÅbodarnaArmsjönLubbanArmsjötorpet0 510kmBottenhavet28

2. Värden, anspråk och ställningstagandenBrämön-LöruddenBrämön är välkänd och betydelsefull för båtlivet iBottenhavet. Hamnen i Sanna på insidan av ön ärbetydelsefull för båtlivet. Kajen är utdömd och det ärangeläget att få till en upprustning. Ön har ett välförgrenatstigsystem och vidsträckta bergsbundna strövmarkerdelvis med vildmarksprägel.Fiskeläget Lörudden är levande med ett flertalbofasta helårsfiskare och ett sommaröppet värdshus.Kapellet från 1624 är kulturhistoriskt intressant liksomde tre labyrinterna vid fiskeläget.Löruddens hamn har begränsad kapacitet men harändå stor betydelse som service- och nödhamn inomett vidsträckt kustavsnitt med få hamnmöjligheteroch ett ringa serviceutbud. Lörudden är dessutom ettetablerat utflyktsmål för turister och ortsbor.Allmänna intressen friluftsliv ochrekreationFriluftsbadSundsvalls kommun har ett stort antal kustnära friluftsbadsom är mycket populära och därmed harmycket hög besöksfrekvens, se karta 5, sidan 30. Åttafriluftsbad är registrerade som kommunala friluftsbadvilket innebär att de är utrustade med livräddningsutrustningbestående av livbojar, livbåtar. Dessa bad städasoch har daglig tillsyn. De flesta av de registreradefriluftsbaden sköts av föreningar med skötselavtal.De största friluftsbaden Tranviken och Bergafjärdenhar flera tusen besökare per dag vid vackert väder. Demest populära badplatserna är Slädaviken och Tranvikenpå Alnö, Fläsian i Bredsand och Bergafjärden iNjurunda.De bad som inte är registrerade som kommunala badnyttjas flitigt men där finns ingen kommunal service.Mer ingående beskrivning finns i bilaga 5.6.Utflyktsmål och strandlederDet finns många platser och sträckor efter kustensom är intressanta utflyktsmål för Sundsvallsbor. Deenskilda besöksplatsernas karaktär varierar då utflyktsmålenhar olika förutsättningar och innehåll. Någraär fiskelägen och kulturbebyggelse och andra är enklagrillplatser i natursköna områden. Gemensamt äratt flera är kända utflyktsmål som man kan ta sig tillmed bil, cykel eller annat färdmedel. Mer ingåendebeskrivning och karta finns i bilaga 5.7.Efter kusten finns några stigar/cykelvägar/och mindrevägar som är särskilt anpassade som cykel- och promenadstråk.Dessa sträcker sig i princip från Kvissleby,förbi Sundsvalls stad och ut på Alnö. Genom att förlängadenna sträcka upp genom hela Alnösundet påfastlandssidan skulle det bli möjligt att kustnära ta sigfram längs stor del av kusten med beaktande av naturvärden.Även om inte hela sträckan är iordningställdidag så finns möjligheter att utveckla kustvägarna ochstigarna till en stor tillgång i kommunens friskvårdsarbete.FågelskådningDet finns goda möjligheter till fågelskådning längsMedelpads kust året om. De lokaler som anges i bilaga5.8 är platser med god förekomst av fåglar främstsommartid. Flera av områdena ingår i naturreservat,fågelskyddsområden eller Natura 2000-område, dessaär viktiga att behålla störningsfria eftersom häck- ochrastplatser för fåglar krymper alltmer.De viktigaste områdena återfinns på nordöstra Alnö,Klampenborg, Björköviken, området kring Löran ochvidare söderut till länsgränsen.Medelpads ornitologiska förening ordnar regelbundetutflykter till sina bästa skådarplatser.FritidsfiskeSportfisket är en av våra största fritidsaktiviteter somkan utövas av såväl gammal som ung. Varje år fiskarcirka 1 miljon svenskar och störst är intresset iNorrlands inland och efter norrlandskusten. Fiske gerspänning, naturupplevelser, motion och avkopplingpå en och samma gång. Möjligheten att fånga fisksom man kan äta ger ytterligare en dimension.I Sundsvallsområdet finns bra fiskevatten ochkustområdet är en stor resurs som är lättillgänglig.Fisket längs kusten är gratis och kan nyttjas av allaoavsett inkomst. Kustområdet består dels av kargkust som exponeras direkt mot öppet hav och dels avinneslutna fjärdar som ligger väl skyddade, vilket gerfiskemöjligheter efter många arter.De vanligaste arterna är havsöring, abborre, gädda,sik, harr, lake, id och strömming. Det mest kändaområdet är Björköfjärden med mycket bra fiske efterabborre och gädda, såväl sommar som vinter. Andrabetydelsefulla områden är sträckan söder om Galtström,östra och södra Alnö.29

2.Värden, anspråk och ställningstaganden"y27"y28KlingerfjärdenBadplatser - Karta 5HuliÖråkerBirstaMålåsFärstaViÅs"yNäset"y2526Bullås"y23"y22Grönviken"y Friluftsbad, kommunal skötsel"y Friluftsbad, ej kommunal skötselNumreringen hänvisar till bilaga 5.6AlnösundetSidsjöhöjdSidsjöbodarnaSundsvallBredsand"y "y "y151413ALNÖNLervikAnkarsvik"y16Draget"y"y21"y "y "y171820"y24Havstoviken19SpikarnaRÖDÖNSvarthamnStorsvedjanSvartvikEssvikNylandHamn"yJuniskär12"y11Sundsvallsbukten³RånaSvalaNjurundaKyrkmonSolberg"y10MarnaBergafjärden9"yBergabodarna"y8NorrvikssandÖjenBölenKråkanBjörkön"y7LöruddenSandsGårdsjönNyråMingenBjörköfjärden 5Myrholmen3 4"y "y"yBjörn"y2Pråmviken"y "yStorgrundRönnhamn6BrämösundetBRÄMÖNÅbodarnaArmsjönArmsjötorpet"yLubban10 510kmBottenhavet30

2. Värden, anspråk och ställningstagandenDet är av stor vikt att bevara tillgängligheten för deområden som har stor betydelse för fisket. I bilaga 5.9finns karta och beskrivningar av viktiga områden.KajakpaddlingKajakpaddling är ett utmärkt sätt att bekanta sigmed hav, sjöar och vattendrag samt njuta av lugnetoch omgivningen. Antalet sålda kajaker och uthyrarefortsätter att öka. Många väljer att själv åka ut på entur men ett stort antal väljer också att åka ut i organiseradegrupper.Lokalt i Sundsvall finns möjlighet att välja olikaturer, både inomskärs och ut mot öppet hav. Friluftsfrämjandethar en kajaksektion som både genomförutbildningar, organiserar turer och hyr ut kajaker.Det finns tre större områden som nyttjas i störreutsträckning för paddling. Inom varje område finnsflera sjösättningsplatser där det är möjligt att kommaner till vattnet eller att dra upp kanoten för exempelvisen fikarast. Karta och beskrivning finns i bilaga 5.10.LångfärdsskridskoSkridskoåkning på spegelblank is en vacker vinterdaghör till en av friluftslivets allra finaste upplevelser. ISundsvall finns bra förutsättningar för långfärdsskridskoåkning.Snöfattiga och kalla vintrar kan ge underbaraisar på havet. Det är ganska vanligt att man åkerut i privata grupper men det finns också föreningarsom samordnar turer i Sundsvallstrakten. Viktiga områdenär bland annat Alnös kust, Bodviksfjärden,Björköfjärden och sträckan söder om Galtström.Föreningen långfärdsskridsko Sundsvall, arrangerarbåde kurser och genomför turer. I bilaga 5.11 finnskarta och beskrivning av viktiga områden som nyttjasav många.DykningDjurantalet är i Östersjön är lågt, men det finns mångaav varje art och en intressant blandning av sötvattensarteroch saltvattensarter. En sötvattensfisk kan här ses simmasid vid sida med en saltvattensfisk. Det är något som mansom dykare inte kan uppleva på särskilt många ställen ivärlden. Här finns även fantastiska skogar av kransalger,naten, särvar, möjor och blåstångsbälten fulla av liv.Det mesta av dykningen går ut på att leta spår avmänskliga aktiviteter, fast under ytan.Områden för dykning styrs av ett antal faktorer eftersomutrustningen är tung att bära. Tillgång till båt ochtillgång till vägar ner till dykplatser är viktiga faktorer.Många dykare drivs av en nyfikenhet och upptäckarlusttill att hitta nya intressanta dykställen. I Sundsvallfinns lämningar efter verksamheter längs de olika kuststräckornai form av vrak, vrakdelar, rester av pirer ochdumpade skräphögar. Marinarkeologiska lämningaräldre än 100 år är skyddade som fornlämningar.De viktigaste områden redovisas i bilaga 5.12.Enligt den aktiva dykklubben Lagunen är Alnösundetoch Lubban-Galtström mycket intressanta.BåtlivBåtlivet är en stor fritidsaktivitet under sommaren.I Sundsvall finns flera hamnar som ägs och sköts avföreningar men det finns också ett stort antal båtar vidprivata bryggor. I den nya gästhamnen i Sundsvallsinre hamn erbjuds bra service med dusch, kök, sopstationoch inte minst tankstation. Detta har bidragit tillatt antalet båtar som åker efter kusten väljer att åka inför att ta del av det som erbjuds i stadskärnan.Förutom många permanenta båtplatser i Sundsvallsskärgård, finns flera naturliga ankringsplatser. Dessa nyttjasvid dagsturer men även som övernattningsplatser.Intresseföreningen för Utsjöbryggor i Sundsvall ochTimrå kommuner har pekat ut viktiga platser för båtliveti bilaga 5.13. Intressanta områden är bland annatSkatan, Alnös sydöstra kust med Rödön och Kalven.Intresseföreningen omfattar 11 klubbar med 1500medlemmar från Njurunda till Söråker. En hamnmed potential och även med stort renoveringsbehov ärSanna på Brämöns insida.Utvecklingen av båtlivet innebär ett ökat tryck påanläggningar, bryggor och populära naturhamnar. Trycketpå populära ställen blir därför snart så stort att omgivandeskog förvandlas till latriner. Båtorganisationerna har påtalatatt det är nödvändigt ur trivsel- och miljösynpunktatt lösa toalettfrågan i första hand på Gistaholmarnaoch Storkalven (Öbergs Udde).31

2.Värden, anspråk och ställningstagandenMiljöpåverkan från båtliv och bryggorI Sverige finns över 1 miljon fritidsbåtar och derasmiljöpåverkan är betydande. Dels används bottenfärgersom innebär att giftiga ämnen som koppar, tenn,zink och klorerade organiska föreningar sprids tillvattnet. Ämnena är extremt giftiga för vattenlevandeorganismer som mikroalger, blåstång och musslor ochpåverkar fortplantning av fisk. Från och med år 2008får inga fartyg målas med tenninnehållande färger.Uppställningsplatser för båtar kan innehålla markföroreningarsom har sitt ursprung i underhållet avbåtarna.Båtmotorer orsakar stora utsläpp till luft och riskermed oljeläckage till vatten. Nu finns mer miljövänligafyrtaktsmotorer och även motorer med katalysatorer.Dessa minskar både utsläpp av PAH och kväveoxidergenom bättre förbränning och minskar risken förläckage av oljor vid hanteringen. Alkylatbensin germindre utsläpp av PAH. Båtmotorer ger även en miljöstörningi form av buller, även här är fyrtaktsmotorerbättre. Det kan finnas behov av tysta områden ochhastighetsbegränsning i vissa områden.Större båtar och höga farter kan ge erosionsproblemvid kuststräckor. Större hastigheter ger upphov tillgrumling som riskerar att sprida föroreningar som finnsi sedimentet. Det finns även ett av länsstyrelsen utpekatområde med särskild farthänsyn i Brämösundet.Beroende på det ökande intresset för båtliv ökaräven behovet av och belastningen på naturhamnar.Ankring i naturhamnar kan skada bottnar, växt- ochdjurliv och störa fågelliv. Ankare som slängs ut riverupp botten och vattenväxter samt frigör föroreningar.Bryggor skadar grundområden genom att de tarbotten i anspråk. Samtidigt kan de ge skydd mot isskjuvningoch hård vind och kan på så viss skapa småskyddade miljöer på en i övrigt exponerad sträcka.Bryggor kan även läcka impregneringsmedel ochpåverka strömningsmönster. För att göra en bryggakrävs dispens från strandskyddslagen och anmälan omvattenverksamhet kan behöva göras till länsstyrelsen.Bryggor och båtplatser bör samlas till platser där rättförutsättningar redan finns. Bryggor ska placeras påtillräckligt djup och där muddring kan accepteras.Bryggans konstruktion och placering får inte påverkavattenomsättning och strömmar i området.Det är möjligt att får bidrag till åtgärder somminskar utsläpp genom så kallade LOVA-bidrag somsöks hos länsstyrelsen. Intresserade bör kontakta miljökontoretför mer information.VattenskotertrafikEn vattenskoter är en farkost som är max 4 meter ochhar ett vattenjetaggregat som främsta framdrivningskälla.Polisen och Kustbevakningen har övervakningsansvaret.Vattenskotrar kan gå mycket snabbt ochgrunt, de kan röra sig på områden där fågelungar ochbadande vistas.Vattenskoter är tillåtna i allmänna farleder och i devattenområden länsstyrelsen bestämmer (förordningen1993:1053): ”Den som framför en vattenskoter skaanpassa färdväg, hastighetsbegränsningar och färdsättså att människor och djur inte störs i onödan”.För Västernorrlans län gäller att man får köra i allmännafarleder (se avgränsningar på karta, bilaga 5.14) ochman får köra närmaste vägen ut till farleden. Det ärockså tillåtet att köra utanför den räta baslinjen, somär den linje som förbinder de i lågvatten ytterst belägnakobbarna.Det är tillåtet att köra max 300 meter ut från farledensmittlinje. Där leden går nära land får man inteköra närmare än max 100 meter.Vind-, kite- och vågsurfningDessa sporter är beroende av starka vindar och grundområden,det kan innebära att aktiviteterna störfågellivet. Ett sådant område är Stornäset där surfaresom kommer nära stränder kan skrämma häckandeoch rastande fåglar.Ställningstagande rekreation ochfriluftsliv• Kommunen ska i samband med planering, tillståndsgivningoch verksamhet skydda kustområdenmed riksintressen och höga friluftsvärdenmot åtgärder som påtagligt kan skada rekreationoch friluftsliv.• För att säkra kvaliteten på befintliga värdenbehöver Sundsvalls kommun en strategi för hurfriluftsliv, rekreation och turism kan utvecklasvid kusten.• Kustplanens riktlinjer ska användas i sambandmed satsningar inom områden som omfattas avkustplanen.32

2.Värden, anspråk och ställningstaganden2.4 YrkesfiskeYrkesfisket i kommunen har förändrats mycket desenaste femtio åren. Från att ha varit en verksamhetmed flertal yrkesverksamma till i dag en näring medfå verksamma. Fisket har också förändrats. Från att ihuvudsak varit inriktat på strömming och viss månlax, till ett fiske efter flera arter. I dag förädlas fiskenoch säljs direkt till konsumenten i större utsträckningav fiskarna själva jämfört med tidigare. Det finns ingastatliga fiskehamnar i kommunen längre. Vi har i dagett tiotal fiskare med licens. De utgår från fem fiskehamnar.Under våren och försommaren pågår ett intensivtfiske efter strömming som används till surströmmingsberedning.Lax fiskas under sommaren, sik ochhavsöring under vår och höst. Abborrfisket har ökatunder senare år.Enligt översiktsplanen har inte yrkesfisket i kommunennågon stor ekonomisk betydelse men är viktigtför turism och miljösynpunkt. Större delen av kommunenskustvatten ingår i ett riksintresse för yrkesfiske,se karta 6, sidan 34. Översiktsplanen föreslår attkommun ska arbeta för att bevara yrkesfisken så att enlevande kust och levande fiskelägen består.Fiskeriverket har kartlagt viktiga lekområden försik, strömming och siklöja som publiceras 2010.Ställningstagande yrkesfiske• Områden för fiskens lek- och uppväxt ska skyddasfrån åtgärder som försämrar deras värde.• Fiskelägen och andra miljöer där fiske bedrivsska bevaras och utvecklas för att behålla ett levandefiske.33

2.Värden, anspråk och ställningstagandenKlingerfjärdenRiksintresse för yrkesfiske -Karta 6FångstområdeÖråkerBirstaMålåsNäsetLax och sikLax, sik och strömmingHuliFärstaViBullåsAlnösundetGrönvikenSundsvallLervikALNÖNBredsandRÖDÖNSvarthamnSidsjöhöjdAnkarsvikSpikarnaSidsjöbodarnaVindhemBredsandDragetStockvikHamnSundsvallsbuktenSvartvikEssvikStorsvedjanÅkersvikenJuniskär³RånaNjurundaSolbergKyrkmonMarnaBergafjärdenBottenhavetNorrvikssandÖjenBölenKråkanBjörkönLöruddenMingenPråmvikenBjörköfjärdenMyrholmenRönnhamnBRÄMÖNSandsGårdsjönBjörnStorgrundBrämösundetNyråArmsjönLubbanArmsjötorpet0 510km34

2.Värden, anspråk och ställningstaganden2.5 Jord och skogsbrukJordbruket skapar värdefulla rastlokaler för fågellivoch värdefulla landskapstyper som strandängar,ängs- och hagmarker. Utsläpp från jordbruk kan ge ennegativ miljöpåverkan på vattendrag. Länsstyrelsen kange stöd till olika åtgärder för att reducera belastningenav näringsämnen från jordbruksmark och ge råd tillenskilda jordbruksföretagare om växtnäringshanteringmed mera.Skogsbruk ökar mängden föda för bland annatälg, men har negativ inverkan på gammelskogar ochstrandskogar.Skogsstyrelsen har tillsyn och bevakar natur- kulturochrekreationsvärden i samband med avverkning.Sundsvalls översiktsplan innehåller flera ställningstagandensom berör jord- och skogsbruk som ävenberör denna plan.35

2. Värden, anspråk och ställningstaganden2.6 Bebyggelse och verksamheterBoendeNärheten till havet är en boendekvalitet som lockar många.Därför utgör havsnära bebyggelse en viktig resurs för Sundsvallsattraktionskraft idag och i framtiden. Samtidigt visardenna plan att boendevärdena konkurrerar om utrymmetmed andra långsiktigt viktiga värden. Det finns helt enkeltmycket att ta hänsyn till vid prövning av ny bebyggelse ochverksamheter i kustområdet. Utöver de ingrepp i skyddsvärdamiljöer som bebyggelsen i sig kan medföra, uppstårnya behov och anspråk som måste bedömas i sambandmed nya exploateringar.Enligt Boverkets rapport från 2006, Vad händermed kusten? är andelen strandnära bebyggelse lite högrelängs norrlandskusten än i södra Sverige. Enligt SCB:statistik från 2010 har Sundsvalls kommun 99 km strandlängdtotalt och att av dessa är 50 km obebyggd och 49km med byggnad inom 100 m från stranden, dvs 51%är obebyggd.Boendet har förändrats mycket de senaste decennierna.Den tidigare uppdelningen i permanentboendeoch fritidsboende håller alltmer på att luckras upp.Fritidshus används i allt högre utsträckning året om.Svenskarnas semestervanor påverkar det totala behovetav och användningen av fritidshusbebyggelsen. Ägandetav ett fritidshus kan vara livslång men nyttjandet varierarofta stort över livets olika faser. De allt högre prisernainnebär en begränsning för nya släktled att skaffa egetsommarboende. Därför ökar önskemålen om att byggagenerationsboende på samma tomt.Den befintliga bostadsbebyggelsen utmed kustenutgörs främst av fritidshusbebyggelse från 1950- och60-talen. Bebyggelsen regleras i stort av byggnadsplanersom är samtida med områdena. Utifrån dagens syn påskydd för växter och djur och utvidgandet av allemansrättenhade merparten aldrig kunnat bli till. Att detfinns små möjligheter att tillskapa nya tomter i riktigtattraktiva lägen kombinerat med dagens stora kostnaderför nyexploatering innebär att den främsta resursen förnybyggnation i kustområdet utgörs av de redan bebyggdatomterna.Övergripande behov av omfattande nyetableringi kustområdet bedöms inte som stor. Däremot kanmindre kompletteringar i anslutning till befintliga områdenkomma att efterfrågas såväl på Alnö som längsNjurundakusten. Byggande av E4 Sundsvall kommermed all sannolikhet innebära att Njurunda som helhetkommer att bli attraktivare för boende. Det gäller i synnerhetNjurundakusten.Enskilda VA-lösningar har hittills varit en begränsandefaktor i fritidshusområdena. Människors ökade standardkravi boendet, samt myndigheters krav på lägre utsläppav miljöförstörande ämnen, innebär bland annat att detär långsiktigt ohållbart att lösa VA-frågorna i tätbebyggdaområden enbart genom enskilda anläggningar. Fullmäktigebeslutade att utöka det kommunala verksamhetsområdetför vatten och avlopp i mars 2010. MittSverige Vattenhar börjat bygga ut vid Lubban/Galtström (klart 2012) ochpå östra/södra Alnö (klart 2015).Miljönämnden har fastställt riktlinjer för krav påenskilda avloppsanläggningar 2009-04-22. Se bilaga5.3. Kraven varierar i olika delar av kommunen eftersomvissa områden är känsliga och där gäller så kalladhög skyddsnivå.Strandnära boende kan medföra krav på anläggningav bryggor och båthus samt nya behov av muddringar,utfyllnader, avverkning, avvattning, avloppsutsläppoch vattenuttag. Detta ökar riskerna för utsläppav näringsämnen, partiklar och kemikalier samt attnaturliga biotoper försvinner. Det är därför viktigt attden enskilda prövningen också belyser den påverkan somföljdfaktorer kan medföra. Att skapa attraktiva boendenvid kusten kan ställa krav på utbyggnad av service i formav daghem, skolor, affärer, kollektivtrafik, förbättradegång- och cykelleder med mera.Inom kustplanens områden finns en värdefull grundvattenförandegeotop som sträcker sig mot Juniskär, (Juniobjekt nr 17) enligt länsstyrelsens rapport Grundvattenförandegeotoper 2006. Den bör skyddas vid eventuellexploatering.Den utveckling som delvis beskrivs ovan innebäratt det är viktigt för kommunen att vilja och ha kapacitetför att uppdatera befintliga planer så att de på ettlångsiktigt hållbart sätt kan motsvara behoven idag ochi framtiden.36

2. Värden, anspråk och ställningstagandenVerksamheterFram till mitten av 1900-talet har kustbebyggelse i huvudsakvarit kopplad till olika näringsfång. Traditionellanäringar som jakt och fiske kom under 1800-talet attersättas av industri och hamnar. Inom de delar av kuststräckansom fortfarande domineras av industriell verksamhetska den beredas goda utvecklingsmöjligheter.Inom de områden som kustplanen omfattar finnsidag ett flertal framgångsrika företag inom besöks- ochupplevelsenäringarna. Dessa branscher är på frammarschoch därför en viktig framtidsresurs. Anläggningar somför sin funktion och attraktivitet måste ligga i strandnäralägen bör kunna prövas inom ramarna för befintliga lagaroch regler.Anläggningar i vattenSjöfartsverket har riktlinjer för utformning av bryggor,småbåtshamnar, VA-ledningar, anläggningsarbeten,sjömätning, vindkraft som ska följas. I de flestafall behövs tillstånd för vattenverksamhet från länsstyrelsensamt dispens enligt strandskyddslagen somsöks hos kommunen.Exempel på kustplanens användningFör närvarande pågår arbetet med en ny fördjupadöversiktplan för Alnö. Sannolikt kommer den attbli färdig efter Kustplanen. Målsättningen är attriktlinjerna i Kustplanen och fördjupningen förAlnö ska överensstämma med varandra. Även härgäller att planerna har olika fokus där Kustplanenkoncentrerar sig på bevarande och skydd medanden fördjupade översiktsplanen för Alnö ska vägabevarandeintressen mot exploateringsintressen samtföreslå tänkbara exploateringsområden.Ställningstagande bebyggelse• Bebyggelse i strandnära områden bör ske enligtkustplanens riktlinjer.• Områden som ska omfattas av möjlighet tilldispens från strandskydd, med hänsyn till landsbygdsutvecklingsområdenär:Juniskär , Bergafjärden, Lörudden, Skatan och-Galtström.Översiktsplaner och jämförelse medkustplanen• Översiktsplanen från 2005 som omfattar helakommunen, behandlar bebyggelse i två avsnitt:Boende respektive Arbetsplatser, handel och service.• Fördjupad översiktsplan för Njurunda tätortsområde1997, behandlar dessa frågor i avsnittetTätortsvisa beskrivningar av planförslaget.• Den fördjupade översiktsplanen för NorraSkön 2000 (justerad 2005 via översiktsplanenför Sundsvall) behandlar bebyggelseintressen iavsnittet Föreslagna förändringsområden.• Fördjupad översiktsplan Tunadal-Korsta-Ortviken 2009, redovisar exploateringsintressenför industri och hamnändamål inom detnamngivna området.Kustplanen medför inte någon konflikt med de bebyggelseintressensom redovisas i de ovannämnda planerna.Kustplanen kommer att ingå som ett underlag till denkommuntäckande översiktsplanen. Den ska vara vägledandevid diskussioner, överväganden och planeringför förändringar i nuvarande markanvändning.37

2. Värden, anspråk och ställningstaganden2.7 Industri och kommunikationRiksintressenAktuella riksintressen som berör kommunikationär E 4, Ostkustbanan, Ådalsbanan och Sundsvallshamn inklusive hamnarna Ortviken och Tunadalmed farleder. Dessa redovisas i översiktsplanen förSundsvalls kommun. Riksintresset sjöfart visas påkarta 7 sidan 39.Sundsvall och Timrå var under ångsågsepokentillsammans ett av världens största industricentra.Ångsågverken tog kusterna i anspråk och varje sågverkbehövde ett stort område för bland annat kajer ochbrädgård. Som mest fanns här över 40 sågverk och desatte stor prägel på bebyggelse och samhällsliv. Sågverksepokenvar en viktig del av industrialiseringen,inte bara av vår region, utan av hela Sverige. Industrialiseringenlade grunden för det moderna samhället ochför den välfärd vi har idag. Sågverksepoken avlöstes avmassaindustrin med sulfitanläggningen i Essvik 1900och sulfatfabriken i Vivstavarv i Timrå 1908.De industrier som är dominerande idag är SCA:s pappersbruki Ortviken, aluminiumsmältverket Kubal näraSkönsmon, kemikomplexet Akzo Nobel söder om Bredsand,Metso paper i Sundsbruk, SCA:s såg i Tunadal,Imerys Mineral AB och omfattande hamnverksamheti Tunadal. Västra och norra Alnö bär spår av sågverksepoken.Kommunen har ett kraftvärmeverk i Korsta, avloppsreningsverkvid Fillan, Tivoli, Essvik och Skatan. Tätorter,köpcentra och trafikytor ger upphov till diffusa utsläpp avdagvatten. E 4 går nära kusten mellan Njurundabommen isöder och Sundsvalls stad i norr. Utbyggnadsplaner finnsför en stor kombiterminal vid Tunadal-Ortviken sominnebär utfyllnad av Alnösundets största kvarvarandegrundområde och utbyggnad i ett relativt opåverkatnatur- och rekreationsområden i tätortsnära läge.Genom industrialismens historia har stora mängderföroreningar läckt ut till hav, sediment och luft.Stora satsningar har gjorts för att minska utsläppen,ett exempel är Kubal som genom ny teknik har upphörtmed sina utsläpp av bland annat tjärämnen tillvatten och luft. Andra föroreningar som havet hartagit emot är oljor, dioxiner, bekämpningsmedel såsomDDT, hexaklorbensen och hexaklor-cyklo-hexan,flamskyddsmedel, PCB, tungmetaller och övergödandeämnen. På land finns markföroreningar som kisaskamed höga metallhalter. Sanering och undersökningarav flera olika markföroreningar pågår bland annat vidSvartvik och Nyhamn.Ett tydligt spår och minne från ångsågsepoken vidstränderna är ribbkajerna som användes vid markutfyllnaderoch som ännu syns vid Skönvik, Maland, pånorra och västra Alnö samt Klampenborg.Vid länsgränsen i söder fanns Galtströms järnbruk,som nu är riksintresse för kulturmiljövård. Därfinns vandringshinder från epoken i Galtströmmen,Armsjöns fina utloppså. Möjligheter finns att åtgärdahindren så att havsöring och flodnejonöga kan vandralängre än den korta sträcka som finns idag.38

2. Värden, anspråk och ställningstagandenEriksdalSundsbrukBirstaLjustadalenTunadalSkönsberg!( 3Haga!( 2Sundsvall!( 1SödermalmAlnösundetKlingerfjärdenSlädavikenViALNÖNHartungvikenRÖDÖNRiksintresse för sjöfart - Karta 7Farled utan fast utmärkningFarled med fast utmärkningFarledsområdeAnkringsområdeHamnområde: 1. Sundsvalls hamn2. Ortviken3. TunadalAnkarsvikKrokvikenBredsandDragetStockvikSvartvikSundsvallsbukten³EssvikKvisslebyNylandJuniskärNjurundaBergafjärdenBergafjärdenBottenhavetRånaForsaBjörkövikenÖjenBölenMingenBjörkönPråmvikenBjörkönBjörköfjärdenRönnhamnBRÄMÖNGårdsjönBrämösundetArmsjönLubban0 510km39

2. Värden, anspråk och ställningstaganden2.8 Vindkraft vid kustenByggande av vindkraftsparker i kustnära läge på värdefullagrundområden under vatten kan innebära riskerför djur- och växtliv och påverkan på orörd kustsom även är värdefull för rekreation och yrkesfiske.Vår kust har få större grundområden till havs och defå som finns blir därför värdefulla lokaler för blandannat fiskreproduktion och fågelliv. Kattgrundet,Storgrundet och Lillgrundet är exempel på värdefullagrund som inte är lämpliga för vindkraft därför att dehar betydelse för bland annat lekande strömming.Naturvårdsverket och Energimyndigheten har ettprojekt, Vindval som avslutas 2012, för att kartläggaeffekter av vindkraftparker. Vi kan alltså förväntabättre kunskaper om vindkraftens påverkan inomkort. När en vindkraftspark etableras till havs innebärdet att man förändrar ekosystemet och balansen avorganismer som lever genom att tillföra en ny typ avhabitat med hårdbotten och vertikala ytor i området.Kollisionsrisker för fågel kan vara stor och vindkraftska undvikas i flyttningsstråk. En viktig slutsats frånett av de avslutade projekten är att förutsättningarnakan variera mycket inom ett och samma havsområde.Det går därför inte överföra erfarenheter från ett områdetill ett annat.En dansk studie på sandbottnar visade att biomassanökade 50-150 gånger beroende på att fundamentenfungerar som konstgjorda rev. I ett pågåendeprojekt undersöker Fiskeriverket hur fisk påverkas viden befintlig vindpark i Öregrund som väntas blir klari början av 2011. Vid det senaste fisketillfället (2009)var de vanligaste fiskarterna inom vindparken tånglakeoch torsk, totalt sett dominerade strandkrabbasom tydligt hade ökat i antal.Vindkraftverk i drift avger lågfrekvent ljud somfortplantas i vattnet. Därför försöker Vindvals projekturskilja vilken möjlig påverkan dessa ljud kan medföraför fiskar, ryggradslösa djur och alger, kräftdjuroch maskar.Numera är det mer kostnadseffektivt att byggaallt större vindkraftverk och placera dem inåt land.Det är alltså ekonomiskt försvarbart att skona känsligaområden till havs och ändå få energitillskott frånvindkraftverk. Stadsbyggnadskontoret har gjort envindkraftsutredning för Sundsvalls kommun.Ställningstagande vindkraftMed hänsyn till de värden och allmänna intressensom kan påverkas av vindkraft har Sundsvallskommun en restriktiv hållning till havsbaseradevindkraftverk. Vindkraftverk ska därför i förstahand placeras på land.40

2. Värden, anspråk och ställningstaganden2.9 VattenbrukVattenbruk är en typ av verksamhet där man användervattnet för att odla fram djur eller växter till olika syften.Hit hör fisk- och kräftodlingar, musselodlingarFiskodlingar är oftast tillstånds- eller anmälningspliktigaenligt miljöbalken och förordningen om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd. Tillståndsansökangörs till länsstyrelsen och anmälan till kommunensmiljönämnd.Det är viktigt att fiskodlingar lokaliseras till bästamöjliga plats. De kan annars komma i konflikt medfiske, sjötrafik, naturvårdsintressen eller friluftsliv. Vidvår kust finns det få områden som är lämpliga för vattenbrukeftersom den är så exponerad. Det är svårt atthitta skyddade lägen som är lämpliga eftersom dessaområden samtidigt är känsliga för tillförseln av näringsämnensom vattenbruk ger upphov till. Utsläppfrån kassodlingar och landbaserade fiskodlingar kange miljöproblem i form av övergödning och syrebristi odlingens närhet. Även sjukdomar och främmandefiskstammar kan spridas.Ställningstagande vattenbrukVattenbruk måste prövas restriktivt eftersom riskenför övergödning och konflikter med andraintressen i kustområdet är stor.2.10 Muddring ochdumpningMuddring av havsbottnar är en vanlig åtgärd för attmotverka landhöjning och sedimentation vid bryggoroch båtplatser. Muddring skadar växtsamhällen, bottenfauna,lek och uppväxtområden för fisk och fågelsamt innebär risk för att föroreningar som är fastlagdai sedimentet på nytt sprids. Ett vanligt sätt är attdumpa muddermassor i havet.Muddring räknas som en tillståndspliktig vattenverksamhetenligt miljöbalken. Om totalytan ärmindre än 500 kvadratmeter ska anmälan göras tilllänsstyrelsen. Större muddringar prövas av miljödomstolen.För att minska påverkan på djur- och växtlivbör muddring styras till perioden november till ochmed mars. För att veta hur överblivna massor kan tasomhand behöver de undersökas på föroreningar.För att få dumpa muddermassor i havet måste mansöka dispens från dumpningsförbudet i 15 kap 31 §miljöbalken.En plats som har använts för dumpning är vidDårholmsviken, i Sundsvallsbukten utanför Essvikshalvön,se bilaga, karta 5.19. Vid mindre muddringarsker deponering i regel på land, men även detta måsteprövas enligt miljöbalken och får inte ske på värdefullanaturområden eller strandområden.Ställningstagande muddring ochdumpningMuddringsverksamhet bör noga prövas och styrastill perioden november till och med mars. Vidmisstanke om att överblivna muddringsmassorkan innehålla föroreningar ska de provtas, så attde kan tas omhand på bästa sätt. Deponering avmuddermassor ska prövas särskilt enligt miljöbalken.Förorenade muddermassor bör inte dumpas ihavet. Strandområden är inte lämpliga platser fördeponier.41

DEL 3RIKTLINJER FÖRKUSTPLANERING43

3. Riktlinjer för kustplanering3. Strategi för kustplaneringFN antog 1993 en konvention om biologisk mångfald.Ekosystemansatsen som antogs av FN:s konferens iJohannesburg 2002 är ett verktyg för konventionenstre mål: bevarande, hållbart nyttjande och rättvis fördelningav den nytta som uppstår vid utnyttjande avgenetiska resurser.Tillämpad i strategisk kustplanering innebär deten avvägning mellan att skydda och bevara, användakustens resurser på ett hållbart sätt samt se till atthotade arters biotoper inte försämras. Ett varsamtutnyttjande av naturresurser leder till förmåga förekosystemen att motstå förändringar och till samhällsekonomiskavinster genom att de ekosystemtjänstersom naturen producerar behålls. Exempel påekosystemtjänster är fiske, jordbruk, skogsbruk, upptagav näringsämnen, reglering av höga vattenflöden ochtemperaturvariationer, rening av luftföroreningar, friluftslivoch rekreation.Ytterligare en tung faktor att väga in är strandskyddslagenssyften: säkra allmänhetens tillgång tillstränder och bevara biologisk mångfald. Just strandzonenär en av våra viktigaste anläggningar för produktionav ekosystemtjänster!MiljöbedömningRiktlinjerna i kustplanen medför inte någon betydandenegativ miljöpåverkan. I många fall är miljöpåverkanistället positiv. Avsnitt 4, beskriver den positiva miljöpåverkansom planen kan komma att medföra omriktlinjerna tillämpas vid olika former av kommunalabeslut.Geografiskt område, övrigaöversiktsplaner och detaljplanerDen gällande översiktsplanen för Sundsvall är från2005. Den har aktualiserats under 2009. Kustplanenär ett underlag för den kommuntäckande översiktsplanenoch omfattar ett område på land och i vattennärmast havsstranden. Den geografiska avgränsningenframgår av kartorna 1 samt 8-9.Det finns även översiktsplaner som berör kustområdet,se avsnitt 2.6 sidan 37. Kustplanen ersätter ingenav dessa planer. Kustplanen har fokuserat på behovetav skydd och bevarande av värdefulla områden medanöversiktsplanerna även beskriver önskvärd exploateringinom respektive planområde. Planerna motsäger intevarandra men innehåller olika aspekter inom samhällsplaneringoch kompletterar därför varandra. Det ärnödvändigt att läsa planerna parallellt. Vissa delar somredan är detaljplanlagda överlappas av kustplanen.Det innebär att kustplanen har identifierat värden förnatur, rekreation och kultur inom detaljplanen.Kustplanen omfattar området närmast strandzonen.Avståndet från stranden varierar beroende påvilken funktion området har utifrån olika aspekter.Det kan vara bebyggelse, vägar som begränsar, avrinningsområde,biotoper och andra ekologiska samband.Kustplanen behandlar inte befintliga områdenmed industri- och tätortsbebyggelse.Naturvärdesbedömningen är gjord utifrån en omfattandekustinventering som miljökontoret har tagitfram (1997-2003). Bedömningen överensstämmermed kriterierna i naturvårdsverket vägledning ”Skyddav marina miljöer med höga naturvärden, rapport5739”. Värden för friluftsliv har tagits fram av kultur-och fritidsförvaltningen i samarbete med aktuellaföreningar. Sundsvalls museum har skrivit om kulturmiljö.Stadsbyggnadskontoret har bidragit med texterom bebyggelse och strandskydd samt en planmässigsyn på områdena och metoden.Klassning av kustzonenFör att underlätta en hållbar och långsiktig planeringav vår kust är kusten värderad utifrån fyra klasser därolika riktlinjer för markanvändning ska gälla. De ärbeskrivna nedan.Inom kustplanens avgränsning gäller generella riktlinjersom ska tillämpas vid förändrad markanvändning.Förutom de generella riktlinjerna gäller speciella riktlinjeri områden som är klassade utifrån skyddsvärden.Gemensamt för områdena som omfattas av kustplanenär att förändringar av markanvändning ska undvikasinom strandskyddat område. Även nuvarande markanvändningska visa hänsyn till områdets känslighetoch betydelse för natur, kultur och rekreation.Karta 8 och 9, sidan 46-47, visar klassningen av områdenaoch i tabellerna 1, 2 och 3 sid 48-53 finnsytterligare beskrivning av områdenas värden.44

3. Riktlinjer för kustplaneringOmråden med generella riktlinjerI kustzonen förekommer ofta allmänna intressensom kräver hänsyn vid pågående och förändradmarkanvändning. För etablering av ny bebyggelsekan det finnas hinder i form av begränsatvägnät, VA-försörjning, avstånd till service ellervärden för natur, kultur och rekreation.Framtida markanvändning i kustzonenFörändringar av markanvändning inom kustplanensområden ska prövas enligt plan- och bygglagen.Miljöbalken kan vara tillämplig. Möjlighetenatt stärka grönstruktur och allmänhetens tillgångtill stranden bör tas tillvara. Särskild hänsynska tas till strandskyddet samt att befintliga ochframtida värden för natur, kultur och rekreationska beaktas. För värdeklassade områden gällersärskilda riktlinjer, se nedan.Områden med riktlinjer enligt klass 1Inom den här klassen återfinns områden med högstanaturvärden och reservatskvalitet. Några områden ingåri riksintressena natur, kultur och friluftsliv. Fleraområden har redan skydd i form av Natura 2000, naturreservat,fågelskyddsområde eller biotopskyddadeav Skogsstyrelsen. Det finns även områden med högstanaturvärde, som ingår i en nationell myrskyddsplanoch som inte är skyddade men som är föreslagna somnaturreservat. Klass 1-områden har stora biologiskavärden, exempelvis som reproduktions- och uppväxtområdeför fisk, rastplats och födosökslokal för fågel,biotop för rödlistade djur eller växter. Det kan ocksåfinnas stora värden på grund av att området består avett flertal naturtyper som våtmark, strandäng, grundabottnar.Framtida markanvändning klass 1Inom dessa områden väger riksintressen och allmännaintressen tungt. All markanvändning som kanskada eller påverka påtalade värden och intressen skaundvikas. Detta gäller särskilt inom riksintresseområden.Undantag är åtgärder som främjar bevarandeoch skydd eller åtgärder som gör värdena tillgängligaför allmänhet och forskning. Även inom delområdensom inte omfattas av riksintressen krävs det noggrannprövning av tillkommande verksamhet.Områden med riktlinjer enligt klass 2Dessa områden har mycket höga naturvärden,men kan vara påverkade av bebyggelse eller annanmarkanvändning. Klass 2-områdena har i deflesta fall även höga värden för friluftsliv. Någraområden ingår i riksintressena natur, kultur ochfriluftsliv. Områdena är i vissa fall så påverkade avbebyggelse att det finns tendenser till dålig vattenstatuspå grund av utsläpp av avloppsvatten ellerdagvatten. Bebyggelse eller annan åtgärd får intemedföra någon påtaglig skada på naturvärden.Prioriterade åtgärder inom de här områdena kanvara att bevara och återskapa natur-, kultur- ochrekreationsvärden samt minska utsläpp.Framtida markanvändning klass 2Vid överväganden av tillkommande verksamhet skahänsyn tas till allmänna intressen. Vid planering avny markanvändning ska avvägningar göras mellanbefintliga värden och de planerade förändringarna.Påverkan på befintliga värden och intressen börundvikas eller bli så liten som möjligt. Prövningenligt detaljplan/områdesbestämmelser eller i enstakafall bygglov. Förväntade miljökonsekvenserska belysas.Områden med riktlinjer enligt klass 3I anslutning till dessa områden finns stor andelbebyggelse eller påverkan från annan markanvändning.I flera fall finns omvandlingsområden i närheten,där fritidshus görs om till året-runt-boende. Deinnehåller delar som är värdefulla för natur, rekreationoch kultur. Exempel på områden är Slädaviken,Fläsian, Bergafjärden och delar av Björköfjärden.Framtida markanvändning klass 3Tillkommande verksamhet ska ta hänsyn till allmännaintressen. Trolig ändring av markanvändning kan varaförtätningar eller nyetablering i anslutning till befintligbebyggelsestruktur.Strandtillgänglighet och framkomlighet längs strandzonenska beaktas liksom befintliga bäckar, grönstråkoch närrekreationsmark. Prövning av större nyetableringardär det finns motstridiga intressen måste vägasmot varandra genom detaljplan/områdesbestämmelser.Övriga enstaka etableringar kan prövas som bygglov.45

3. Kustplanen - strategi för kustplaneringan56Birsta5759 58SundsbrukMålåsRåsta48Klingerfjärden42444347Eriksdal454649Gista NackaHovid6061 5062Röde51BårängVästlandHillsta63Huggsta64Bergvik5254535541HartungSmedsgårdenGärdåsenPottängNedergård4032Säter38StolpåsÅs39Näset34353137StornäsetBullås36Riktlinjer -områdesklassning i kustplan -Karta 8KlassificeringKustzonen - områden med generella riktlinjerOmråden med riktlinjer klass 1Områden med riktlinjer klass 2Områden med riktlinjer klass 3OmrådesgränsBiotopinventeringBebyggda områden klassning enligt SundsvallskartanHandel & övr. verksamhetIndustrimarkBebyggelse³FillaTunadalGärde66651Alnösundet3UslandVihaga2Strand433Alnön2630292728Bjässbodarna2522SkönsbergKorsta232167LervikHartungviken24Djupsand20Svarthamn685KarlsvikLångmyranBänkås1716RödösandRödön181915SkönsmonBredsand69SundsvallsfjärdenAnkarsvikViken6Bänkåsviken7KrokvikenKrokudden 98Tranviken1014131270DragetVapleStockvik7172Vapelnäs7378777981Stockstrand8280Sundsvallsbukten11SvartvikNyhamn83Hamn84BottenhavetHemmanetKvissleby7475EssvikRävsundRänttorpetÅkersviken0 2,55kmPrästsvedjan7646

3. Kustplanen - strategi för kustplaneringRiktlinjer - områdesklassning i kustplan -Karta 9Klassificering7981 80Nyhamn8211Kustzonen - områden med generella riktlinjerOmråden med riktlinjer klass 1Områden med riktlinjer klass 2Områden med riktlinjer klass 3Områdesgräns³8384SundsvallsfjärdenBiotopinventeringBebyggda områden. Klassning enligt SundsvallskartanvikHandel & övrig verksamhetIndustrimarkRänttorpetBebyggelseNyland8586888990Torpet87a9192Bergafjärden11194939599100101102Skedlo144Slätt143AlgarUddarna139140138969798134135103104105133106107108109LångmyranMajbodarnaMingen142150152155156166141145146147149151153154148165137Björköfjärden126125157127124158159136129128131130123132112118113114119115117116120121Brämösund122BRÄMÖN110172Sörskog167164168170163169161160ArmsjönArmsjötorpet173171176162174177175178Bottenhavet0 2,55km47

3. Riktlinjer för kustplaneringTABELL 1Klassning AlnöNumreringALNÖ Riksintresse Allmänna intressenOmrådeKlassNatur (N),Kultur (K),Friluftsliv (F)NaturKulturFriluftslivBadFågel-skåda1 Storskogen 2 x x2 Norr Dehlinsvägen 3 xFritidsfiskeRekreationBåtliv3 Norr småbåtshamn, Gustavsberg 2 x x x4 Syd Giggvägen 2 x5 Myrnäs 2 x x x6 Raholmen/Vindhem 3 x x x x x7 Rippsand- Bänkås 3 x x x x x8 Krokviken 2 x x x x9 Krokviken våtmark 2 x10 Tranviken 3 x x x x11 Storholmen 2 x x x x12 Skorven 2 x x x x x x13 Spikarna- Känningen 2 x x x x14 Spikarna, Norrsjälsundet 3 x x x x x x15 Skatudden-Havstoviken 3 x x x16 Norr Havstoviken 2 x x x17 Hartung/Bredsands/Bjällsten sviken 3 x x x x x18 Södra Rödön 1 N x x x x19 Östra Rödön 2 N x x x x20 Nordöstra Rödön 1 N x x21 Västra Rödön, Östra Kalven 1 x x x x x x22 Nordvästra Kalven 2 x x x x23 Sydvästra Kalven 2 x x x24 Södra Kalven, sydvästra Rödön 1 x x x x25 Norr Oxhällan 3 x x x26 Starrloken 2 x27 Södra Grönviken, Ansolskroken, 3 x x x x28 Svartråbäcken 3 x29 Norra Grönviken 3 x x x x30 Trestenshällan 3 x x x x48N = Riksintresse natur K = Riksintresse kultur F = Riksintresse friluftslivForts. tabellp

3. Riktlinjer för kustplaneringNumreringALNÖ Riksintresse Allmänna intressenOmrådeKlassNatur (N),Kultur (K),Friluftsliv (F)NaturKulturBadFågel-skådaFriluftslivFritidsfiskeRekreation31 Slädaviken 3 N K x x x x x x32 Slädabäcken 1 N K x x33 Biflöde Slädabäcken m salamander 3 x x34 Kalkbarrskog 1 N K x35 Sydväst om Stornäset 2 N K x x36 Stornäset 1 N K reservat x x x x x37 Sydöst Stornäsets kaj 2 NK x x38 Hörningsholm, Näset 1 NK x x x x39 Långharsholmen 1 N K reservat x x x x x40 Hörningsholmen 1 N K x x x x41 Nacka öst 1 N K x x x42 Gistaholmarna 2 N x x x43 Nacka väst 2 N K x x x x44 Gista 2 N K x x x x x x45 Gista söder om väg 2 NK x x x x46 Gistabäcken 2 NK x x x x47 Nordväst Gistabäcken 3 NK x x x x48 Eriksdal 2 N K x x x x x x49 Hovid strand 2 N K x x x x x x50 Hovid 2 NK x x x51 Röde-Johannesnäs 2 N K x x x x52 Kyrkans skog-Gösta 2 N K x x x x53 Strand norr om brofäste 3 N x x x54 Gösta 3 N x x x55 Norr om brofäste 3 N x x xBåtlivx) intressant områdeK = Riksintresset kultur: Norra Alnö49

3. Riktlinjer för kustplaneringTABELL 2Klassning Skönvik - LöranSKÖNVIK - LÖRAN Riksintresse Allmänna intressenNumreringOmrådeKlassNatur (N),Kultur (K),Friluftsliv (F)Natur KulturFriluftslivBadFågel-skådaFritidsfiskeRekreationBåtliv56 Merlobäckens mynning 3 K x x57 Strand Skönvik 3 K x x x58 Skönvik 3 K x x59 Väst Skönvik 2 K x x x60 Flodbergsudden 3 x61 Norr industriområde 2 x62 Finstaberget 2 x63 Maland 2 x64 Ljustabäckens mynning, 3 x x x65 Fillanudden 3 x x x66 Gärdetjärn-Korstabäcken 3 x-- Petersvik-Ortviken hamn x x67 Ortviksparken 3 x x68 Tjuvholmen 3 x x x x x69 Fläsian 3 x x x x70 Bredsand 3 x x x x71 Vapelbäcken 3 x x72 Syd Vapelbäcken 3 x x73 Öst Vapelnäs 3 x x74 Svartvik 2 F K x x75 Sandslån 2 x76 Sydöst Harabergsbron 3 F K x x77 Vid Klampenborg 3 x78 Klampenborg 1 N Reservat x x x x x79 Nyhamnsudden 2 x x80 Brattberget 2 x x x81 Norr Hamntjärn 2 x x82 Hamntjärn 2 x x83 Syd Hamntjärn 2 x x50x) intressant områdeK = Riksintresset kultur: Ljungans dalgångForts. tabellp

3. Riktlinjer för kustplaneringNumreringSKÖNVIK - LÖRAN Riksintresse Allmänna intressenOmrådeKlassNatur (N),Kultur (K),Friluftsliv (F)Natur KulturFriluftslivBadFågel-skådaFritidsfiske84 Hamnsbådarna söderut 3 x x x xRekreationBåtliv85 Juniskär 3 x x x x x86 Killingskäret 3 x x x x87 Ållerviken 2 x x x x88 Östra Ållerviken 3 x x x89 Högön/Skigan 2 x x90 Storgrunden 1 x x91 Marnas utsida 2 x x92 Bergafjärden 3 x x x92 Bergafjärden väst 3 x x x93 Ässjöbäcken/tjärnen, Hälludden 2 K * x x x94 Våtmark 3 K * x95 Björköviken västra 2 x x x96 Inre Björköviken 1 x x x97 Lindbomstjärn 2 x98 Sjömyran 2 x99 Björköviken östra 1 x x100 Norrvikssand 1 x101 Norrvikssand väst 2 x x x x102 Norrvikssand öst 1 x x103 Gunnarsviken 1 x104 Junibosand väster 2 x105 Junibosand 3 x x106 Juni- Stormyran 1 N x107 Junibosand öster 1 F x x108 Svartviken 1 F x109 Norra Löran 1 F x x x x-- Lörans fiskeläge F x x x x110 Brämön 1 N K F** x x x x x111 Kattgrundet 1 xx) intressant område* Riksintresset Njurundakusten**Riksintresset Brämön51

3. Riktlinjer för kustplaneringTABELL 3Klassning - Löran - KalkugnsuddenNumreringLÖRAN - KALKUGNSUDDEN Riksintresse Allmänna intressenOmrådeKlassNatur (N),Kultur (K),Friluftsliv (F)Natur KulturFriluftslivBadFågel-skådaFritidsfiskeRekreation112 Södra Löran 1 F x x x x113 Harudden 1 F x x x x114 Norr om Telefonviken 1 N F x x x x115 Rönnhamn 2 N F x x x x x116 Furuskär 1NDelvis reservatBåtlivx x x117 Lillsalen 1 x x x118 Nordvästra salen, Grönviksmyran 1N reservat,119 Inre Salen 1 reservat x x x120 Yttre Salen 1 N reservat x x x121 Tjockholmen 1 N reservat x x x122 Storgrundsviken 1 N reservat x x x123 Jungfruvikarna 1 N x x x124 Fogd- och Långsviken (södra) 1 N x x x x x125 N Furuskärsfjärden 1 x x126 Svartskäret-Trätovarpet 1 x x x x x127 Bäck/Gåssandsviken, Ännsiksjön 1 x x x128 Busk/Prästboviken 1 x x x x x129 Borgarsand 2 x x x x x130 Öst Borgarudden 1 x x x x x131 Ripoviken 2 x x132 Pråmviken 3 x x133 Storslättmyran 2 x134 Norrviken 3 x x135 Del av Storslättmyran 2 x136 Kallön 2 x137 Gräsörarna 1 x138 Korsholmen, Dragettjärn 2 x139 Kråkviken 3 x140 Kråktjärn 2 K* x141 Ljusviken 3 x x142 Mingbäcken 2 x x143 Mingen 1 N x xxx) intressant område* Riksintresset KråktjärnForts. tabellp52

3. Riktlinjer för kustplaneringNumreringLÖRAN - KALKUGNSUDDEN Riksintresse Allmänna intressenOmrådeKlassNatur (N),Kultur (K),Friluftsliv (F)144 Ovansjömyr 2 xNatur KulturFriluftslivBadFågel-skåda145 Skrängstabodarna 2 x x146 Lerviken 3 x147 Glon 2 x x148 Björnviken 2 xFritidsfiskeRekreationBåtliv149 Björns utsida/Skatan 3 K* x x x x150 Konnviken, Björn 2 x151 Lassöviken 2 K* x152 Våtmark nordväst Lassöviken 3 K* x153 Västra Lassöviken 2 x154 Sydvästra Lassöviken 2 x155 Våtmark Bunstabäcken 2 K* x156 Galtkroken 2 x157 S Furuskärsfjärden 1 x158 Hästskoviken, Hästskotjärn 1 x159 N Mannskär, Låsskärstjärn 1 x x160 S Mannskär, Ö Galten 1 x x x161 Revhällan, Gårspiksvik 1 x x x162 Lillgrundet 1 x x163 S Sunnanskär, Galten 1 x x x164 Lill-Lubban,Kalkviken 1 K* x x165 Hacks/Svartviken 1 K* x x166 Åbodarna 3 K* x x x167 Lubban 3 K* x x168 Skalmansandsberget 1 K* x169 Vitsand (Galtström) 2 K* x x x x x x x170 Herrgårdstjärn (Galtström) 2 K** x x171 Prästviken (Galtström) 2 K** x x x172 Galtströmmen 2 K* x x173 Gubbråtjärn och myr 2 K* x x174 Botjärnen med utloppsbäck 2 K* x175 Hälsingmyran och Stormyran 1 K* x176 Klinten,Gullersviken Hedströmstjärn 1 K* x x x177 Fäbod/ Långviken, Kusttjärnen 1 K* x x x178Grön/Rönnbottens/ Kalkugnsvikenmed våtmarker1 K* x x xx) intressant område* Riksintresset Njurundakusten** Riksintresset Galtström53

4. Åtgärder för biologisk mångfald - Fortsatt arbete - MiljöbedömningDEL 4Åtgärder för biologisk mångfald- Fortsatt arbete - Miljöbedömning55

4. Åtgärder för biologisk mångfald - Fortsatt arbete - Miljöbedömning4. Åtgärder för biologisk mångfald i kustzonenStrandnära ängsmarkerÄngsmarkernas rika växtlighet gynnas av betande djur.Hänsyn måste tas till befintliga värden som brukar finnasi form av lövrik skog. Här finns värdefulla ängsmarkernära kusten:• Nordöstra Alnö• Nordvästra Alnö• Alnö runt, inre Svartråbäcken (skyddsvärd, lövrikskog och igenväxande betesmark)• Sydöstra Alnö• Rödön mot sundet• Björköfjärden i norr, både vid pråmviken ochKallön, sydost vid Glon/Armplågan• Lubban• Hedströms- och GubbråtjärnInformation till strandnära boendeInformation till boende om vad man bör tänka på föratt bevara sin känsliga boendemiljö. Exempel: bryggor,vassröjning, siktröjning, schaktning, mudring, anläggagräsmattor, trädgårdsavfall.Insatser för fisk• Förbättra vandringsmöjligheter i småbäckar frånglosjöar exempelvis Låsskärstjärnarna för att motverkalandhöjningens effekter.• Förbättra lek- och uppväxtmöjligheter för fisk ipåverkade grundområden.Läckande jordbruksmarkDe här områdena är påverkade av jordbruksmark ochliknande markanvändning. Viktiga insatser är att i dialogmed markägare skapa bättre skyddsavstånd medvegetationsbård och markkarteringar före gödsling.• Slädaviken• Bänkås• Norrviken• Insatser behöver också göras vid den framtidagolfbanan vid Stornäset.Bevara skog i strandnära lägeDe strandnära skogarna har stort värde bland annatför fågelliv de fungerar som en skyddszon för att hindraläckage av partiklar och näringsämnen till grundområdenai vattnet utanför strandlinjen. Skonsamma skötselåtgärderär skyddszoner, plockhuggning, prioriteralövträd. Hänsyn måste tas när skogsbilvägar anläggsoch vid eventuell gödsling.• Norra och västra Alnö• Storkalven och Lillkalven samt delar av Rödön• Tjuvholmen• Norra Essvikshalvön• Bergafjärden• Norra, östra och södra Björkön• Östra, norra och västra Björköfjärden• Galten• GaltströmÅterskapa/nyskapa våtmarkerVid exempelvis Spikarna och Bergafjärden har påverkanskett på strandnära våtmarker, det sker även på fler ställenlängs kusten. Upphör dikningen kan området återfå delarav sina ursprungliga värden.Borttagande av fisk som spigg i småvatten kan i vissa fall förhindraatt salamanderlarver äts upp. Vid naturvårdsobjektetStarrloken på Alnön finns risk för igenväxning samtidigtsom här finns mindre vattensalamander. Svärdsliljan kangynnas av försiktig röjning.Skydda kärnområden för vattensalamander, som Hamntjärnen,Botjärnen och Gubbråtjärnen.FladdermössDet finns gamla nedlagda, igenbommade, militäranläggningarutmed kusten, främst vid Essvikshalvön, där samrådmed militära myndigheter bör ske för att se om dekan öppnas för främst fladdermöss. Det kan även finnasandra konstruktioner som kan gynna fladdermöss.56

4 Åtgärder för biologisk mångfald - Fortsatt arbete - MiljöbedömningBåtlivFör att minska påverkan på värdefulla områden ochminska behovet att muddra är det bra att samlabåtplatser till gemensamma bryggor med tillräckligtdjup. Enskilda bryggor bör endast tillåtas i mindreomfattning och på platser som inte behöver muddras.Naturliga båthamnar måste anläggas på ett skonsamtsätt där fasta ankringar eftersträvas så att inte bottenvegetationskadas.Tvättning av båtar bör göras vid miljöprövadeanläggningar. Det finns möjlighet att ordna mobilabåttvättar som kan vara ett alternativ till att behandlabåtbotten med giftiga bottenfärger. Sundsvalls kommunkan samarbeta med båtklubbar och hamnföreningarkring information om båtlivets miljöpåverkan.Det kan finnas skäl att begränsa båttrafik och vattenskotrari grunda områden för natur- och friluftsliv.Båtplatser på fastlandetSundsbrukOrtvikenInre hamnenBredsandKlampenborgÅkersvikenJuniskärÅllervikenBergafjärdenBjörkövikenJunibosandLöruddenPråmvikenLervikMyrbodarnaSkatanLubbanGaltström i viss månBåtplatser på AlnönHovidSöder om, AlnöbronGustavsbergAnkarsvikVindhemSpikarnaSlädaVind- och kitesurfingSom påpekas i kustplanen finns risker inom områdenmed rikt fågelliv, inklusive naturreservat såsomStornäset. Här måste överenskommelser ske mellanmyndigheter och berörda.Skötselåtgärder för badstränderFördela slitage och värna om insekts- och spindeldjurslivgenom att använda strandens olika delar växelvis.Dela in stranden i en del som används ena året och endel som inte får beträdas, växla områdena nästa år. Detslitage som badande ger upphov till är till viss del braför att igenväxning inte ska ske. Vassröjning får inteske i områden som är värdefulla för växt- och djurliv.Samråd med miljökontoret, vissa åtgärder kan krävatillstånd till vattenverksamhet från länsstyrelsen.NaturreservatDet finns flera områden längs kusten som har naturreservatsklasseller är lämpliga som fågelskyddsområden.Exempel på områden med högsta värden är:• Nordöstra Alnö• Slädabäcken• Vattenområdet mellan Kalvarna och Rödön• Delar av Norra Björkön• Jungfruvikarna• Delar av Björköfjärden och sundet mot havet• Delar av Galten och GaltströmStrategier för gång- och cykelvägarI vissa områden kan det vara aktuellt att göra omvägar ochundvika cykel/gångväg vid stranden för att bevara känsligaområden. Ett alternativ är att dra vägar runt känsliga områdenoch komplettera med stickvägar ned till stranden pålämpliga platser.NedskräpningDet finns ett flertal exempel utmed kusten på nedskräpning:• Gunnarstjärnen i Junibosand: nedan kraftverk, liggeren stor cistern och rostar och vid myren ovan finnsgammal tankerolja deponerad i kanten• Telefonviken, Rönnhamn, har en salamandergölsom är nedskräpad med trädgårdsavfall.57

4 Åtgärder för biologisk mångfald - Fortsatt arbete - MiljöbedömningKustmynnande vattendragDessa vattendrag kan hysa vandrande havsöring eller är småbäckar som är värdefulla våtmarksstråk. Gemensamtär att de påverkar det grundområde i havet där de mynnar. Värdena är utförligt beskrivna i Grönplan förSundsvalls kommun och miljökontorets kustinventering 1997-2003.Norra SundsvallMerlobäcken (mellan Sundsvall och Timrå)Vattendraget har bra pH och alkalinitet, är svagt humusfärgat och bärprägel av näringspåverkan. Trots negativ påverkan under en längreperiod, kan fisk passera och vandra upp i Merlobäcken. Mynningen är ettfint rastställe för diverse vadfåglar och simänder.LjustabäckenBäcken är kulverterad i Birstaområdet och strax ovan mynning underbanvallen. Potential för öring och flodnejonöga eftersom den är ettoreglerat vattendrag som mynnar i havet.Gärdetjärn och KorstabäckenBäcken kommer från Gärdetjärn, har en fin vegetationsbård som vidgastill ett skogsbestånd med gråal. Bäcken är kuverterad vid mynningen menfisk kan vandra. Stationär öring uppströms.ÅtgärdFörbättra vattenkvalitet, åtgärda dag-/bräddvatten och ordna skyddsbård vidjordbruksmark, skydda mynningsområdetoch närmiljön, tillföra block- ochlekgrus.Behandla dagvattnet från väg, järnvägoch Birsta köpcenter. Bervara närmiljönoch mynningsområdet samt tillförablock- och lekgrus och återinföra öring.Rena dag- och bräddvatten. Förbättraför fågel i Gärdetjärn genom att t exskapa kanaler i vass. Viss biotopvårdkan medföra att havsöringslek kan ske.Bevara närmiljön vid Gärdetjärn.Alnö (medurs från norr)HovidHögalkalin sedimentförande bäck med fin gråalbård och skog runtbäcken. Rika värden för fåglar, insekter, mollusker och Gammarus pulex.Hinder som är ca 20 cm över vattenytan vid stenvalvet.ÅtgärdBevara miljön i och kring bäcken, tabort vandringshinder.Bäck Hörningsholm, strax norr om HartungsvägenHögalkalin bäck som är vandringsbar, fin vegetationsbård nedströmsväg med löv, både grova och döda träd och strutbräken som övergår igranskog och alsumpskog.Bevara miljön i och kring bäcken, tabort vandringshinder.SlädabäckenSlädabäcken är mycket värdefull: högalkalin med havsöring och flodnejonöga.Närmiljön varierar: badstrand, bebyggelse, hyggen, betesmark,frodig lövskog, granskog och raviner med strutbräken. Vandringsleder äråtgärdade. Delar av närmiljön är skyddad av Skogsstyrelsen.Bäck från nord/nordväst mynnande i SlädavikenHögalkalin och sannolik lokal för havsöring. Påverkas av korsande vägoch jordbruksmark. Omges vid mynningen av skyddsvärd alskog.Förbättra och minska läckage av näringsämnen,partiklar och andra ämnenfrån närliggande mark, inte minst i övredelarna med biflöden. Bevara miljönrunt bäcken.Förbättra vattenkvaliteten och återskapanärmiljön och skyddsbårdensamt viss biotopvård.58

4 Åtgärder för biologisk mångfald - Fortsatt arbete - MiljöbedömningAlnö (medurs från norr)Svartråbäcken till GrönvikenMindre bäck med begränsat värde för fisk. Omges i mynningsområdetav sommarstugor vid sandstrand och i övre delar av skyddsvärd, lövrikskog/gammal betesmark.ÅtgärdTa bort eventuella vandringshinder,värna om dess närmiljö, betesdjur.GrönviksbäckenFin havsöringsbäck med klart vatten, sandsten block och flera störrehöljor, mynnar vid sandstrand. fina albestånd med grova träd och dödved. Dämme anlagt vid sommarstuga.Åtgärda uppdämningen i bäckensnederdel, värna om vattenkvalitet ochbäckens närmiljö.Hartungbäck, egentligen BredsandsbäckenHavsöringsbäck ,ed klart vatten, albård, öppet sista biten ca 50 meteroch mynnar i norra delen av badviken. Bra cementrumma, 1, 10 meter,något nedgrävd.Värna om vattenkvalitet och bäckensnärmiljö.HavstobäckenHavstobäcken är en fin havsöringsbäck med klart, brunt vatten ochalbård. Uppströms finns granskog med tall. Bred cementtrumma, 1,40meter, bra anlagd. Vid mynningen finns flera bryggor och blockpirar.Värna om vattenkvalitet och bäckensnärmiljö.TranviksbäckHavsöringsbäck, med hinder ca 2 dm i stentrumma vid väg och dammenovan. Bäcken är en av fåtal bäckar på Alnö som har potential föruppvandrande havsöring och harr. Mynnar vid en av kommunens populärastebadstränder, med tallhed och sanddyner.BänkåsbäckHavsöringsbäck. Bildar en kärrartad miljö innan mynning i havet. Mynnar isandig badvik med tallhed och sanddyner, omgiven av bebyggelse. Hinderfinns vid väg. Påverkas av bebyggelse och en avverkad skyddsridå. Längreupp finns betes- och jordbruksmark i anslutning till bäckens närmiljö.Bäck från Äppellunda, ViHögalkalin, kraftigt påverkad, delvis kulverterad bäck av dagvatten ochvägar. Rinner till stor del inom tätortsområdet Vi. Bäcken har ganska braflöde, inga hinder med bra botten. Bäcken har begränsat värde för fisk.Ta bort vandingshinder vid vägen ochdammen ovan. Vattenuttag från bäckenoch deponering av trädgårdsavfallmåste upphöra. Skydda bäckens närmiljöoch vattenkvalitet.Ta bort vandringshinder vid vägen,värna och återskapa bäckens skyddsbårdoch vattenkvalitet. Informationsinsatsertill boende.Lyfta upp delar av bäcken, värna ombäckens närmiljö och vattenkvalitet.Fastland söder om Sundsvalls stad, norr om LjunganNorra BredsandsbäckenMynnar vid sandstrand åt söder och hus åt norr med stensatt utflöde.Klen bård med högörter vid havet. Kulverterad, lång sträcka uppströms.Ledningsgata för fjärrvärme passerar bäcken.ÅtgärdLyfta upp bäcken, värna om bäckensnärmiljö och vattenkvalitet. Rena dagvattenvid E4.59

4 Åtgärder för biologisk mångfald - Fortsatt arbete - MiljöbedömningFastland söder om Sundsvalls stad, norr om LjunganSödra BredsandsbäckenBäcken har fina höljor uppströms och bra botten men är svårvandrad.nedskräpning runt om och dagvatten mynnar i bäcken. Mynnar vid industritomtoch badstrand med felaktig trumma.SvarttjärnsbäckenHumös bäck från Svarttjärn som försvinner i kulvert nedanför E4 ochStockviksverken. Bäcken vid Eka Nobel är en varmvattensbäck sompåverkas av industrin och hör ihop med Svarttjärnsbäcken.VapelbäckenBäcken är i grunden det finaste oreglerade havsmynnande vattendragetmed havsöring, stationär öring och flodnejonöga mellan Selångersån ochLjungan. De har påverkats av närliggande industri, avverkning, skogsbilvägoch grustäkt. Djup ravin och fin lövbård med al, sälg, lönn, alm, björk,rönn.NolbybäckSedimentförande bäck med bitvis fin ravinskog uppströms. Här finnsockså Gammarus pulex. Påverkad av nedskräpning och trädgårdstippar.Längre upp har bäcken dämts upp till en damm: Fiskdammen i NolbyFastland söder om LjunganBergatjärnen med utloppÅkermarken öster om sjön är värdefull för rastande fågel som sångsvan,gäss, trana speciellt på våren.Dövikssjön med utloppDövikssjön är en värdefull miljö för fågelliv, insekter och växter.Hamntjärnen med utloppsbäckFin fågellokal med häckande sångsvan och svarthakedopping, en av debästa salamanderlokalerna i kommunen, både för större och mindrevattensalamander. Utloppsbäcken är fin med block, sten grus och sand.Albård med barrinslag och en ravinbildning mot havet, där bäcken meandrarkraftigt. Det finns flera vandringshinder nära havet.Bäck i inre JuniskärMynningsområde med strandäng och vass nedanför trumma, bäcken harlövbård uppströms.Bäck södra BergafjärdenFin liten bäck från syd-sydväst, med klart vatten, grus och sten. Denmynnar med litet delta. Bitvis våtmarkskaraktär i närmiljön. Hinder finns50- tal meter upp i bäck.ÅtgärdTa bort vandringshinder i bäcken närahavet, med beaktande av värdefull flora.Värna om bäckens närmiljö och vattenkvalitet.Ta bort skräp. Rena dagvattenfrån ny E4.Kylvattnet från Eka Nobel bör separerasfrån bäcken och mynna separatute i fjärden eller eget utlopp på stand.Värna om närmiljö och vattenkvalitet.Rena dagvatten vid ny E4.Återskapa närmiljö och utföra biotopvård,värna om bäckens vattenkvalitet,där grustäkten måste upphöra. Kommandemotorväg måste ha adekvatdagvattenrening.Ta bort vandringshinder under E4.Fiskdammens inverkan på vattenkvalitetoch flöden bör utredas. Värna ombäckens närmiljö och vattenkvalitet.Följa upp kommunens informationsåtgärderoch städning av trädgårdsavfall.ÅtgärdVärna om bäckens vattenkvalitet ochnärmiljö.Värna om bäckens vattenkvalitet ochnärmiljö.Fisk får inte planteras in eller vandrain i tjärnen. Dämmet i sjön får inte tasbort och måste skötas. Tänkbart kommunaltreservat.Värna om bäckens närmiljö och vattenkvalitet.Värna om bäckens närmiljö och vattenkvalitet.60

4 Åtgärder för biologisk mångfald - Fortsatt arbete - MiljöbedömningFastland söder om LjunganKråksta-Junisjöarna utflöde vid BergafjärdenTjärnarna ligger i åker- och skogsmark i det delta som Ljungan en gångbildade när den gick till Bergafjärden. Sjöarna har värden för fågelliv,utflödet mynnar i strandäng vid havet.ÅtgärdVärna om bäckens närmiljö och vattenkvalitet,som dock är naturligt försurad.Utloppsbäck från LindbomstjärnVandrande abborre, mört, elritsa och spigg och häckande knölsvan.Mynnar i artrik våtmark, uppströms finns biotopskyddad kalktallhed ochgranskog. Tjärnen är grund, näringsrik, stugor runt om.JunibosandHavsöringbäck från riksintressanta Juni-Stormyran som mynnar i hamnen.Omges av sanddyn och tomtmark, samt lite skog. Cementtrumma vidväg på en meter, ligger ovan botten.Värna om bäckens närmiljö och vattenkvalitet.Viss biotopvård har skett isamverkan mellan Lindbomstjärnsföreningenoch miljökontoret.Värna om bäckens närmiljö och vattenkvalitet.Möjligen ta bort bäverdämmenoch hinder.Utlopp från ÄnnsiksjönLiten bäck som kommer från en näringsfattig sjö omgiven av skog ochvåtmark. Vassrik mynningsvik, gädda går upp. Lövdominerad ungskog,förutom område med sumpskog vid mynning. Trumma under skogsbilväg.10 meter nedströms finns ett mindre fall på ca 0,5 meter.Trumman vid skogsbilväg ligger fel ochbör bytas ut mot större och anläggasrätt. Hindret nedan kan flackas ut. Värnaom närmiljö och vattenkvalitet.Bäck från KråktjärnKort bäck från Kråktjärn, mynnar i Skrängstabodarna. Fisk som abborre,gädda, mört, id kan gå upp. Kråktjärnen har vassruggar, mycket gäddnateplus gul näckros och några gräsänder.Mingens utloppsbäckKommer från den riksintressanta fågelsjön Mingen. Sjön är en vassrik,eutrof sjö i ett skogs- och jordbrukslandskap. Mingen får vatten frånMåckelmyran. Id, gädda, rest av flodpärlmussla uppströms.Myrbodarna-mindre bäck, ÖrbäckenBäcken kommer från Stormyran, bland annat mört vandrar upp. Omgesnärmare hav av åker- och betesmark samt tomtmark.Utloppsbäck från KonnsjönFin bäck som mynnar i avsnörd del av inre Skatan med våtmark ochsumpskog, bland annat mört vandrar upp.Bunstabäck, Bunstavallen-LubbanFin bäck som avvattnar flera våtmarker och mynnar i södra Skatan. Ensumpskog finns kvar på ostsidan och söderut i det gamla sund somskiljde Galten från land en gång i tiden.Galtströmmen, ArmsjöånKommer från den mäktiga Armsjön med bland annat gädda och abborresamt fiskgjuse. Unika värden genom sin kvalitet och storlek. Här finnsflodpärlmussla, stationär öring, havsöring och flodnejonöga. Vandringshindervid dammen i Galtström.Värna om bäckens närmiljö, inklusivetjärnens, och vattenkvalitet.Värna om bäckens närmiljö och vattenkvalitet.Trumman vid mynning i havetligger lite för högt. Längre uppströmsfinns en gammal kvarndamm som ärett vandringshinder mot sjön.Värna om bäckens närmiljö och vattenkvalitet.Den nedlagda tippen på Lomyrankan ha negativ påverkan på bäcken.Trumman vid vägen ligger något för högt.Värna om bäckens närmiljö, inklusiveKonnviken, och vattenkvaliteten.Värna om bäckens närmiljö och vattenkvalitet.Värna om bäckens närmiljö, vattenkvalitetoch naturlig flödesregim. Miljökontorethar tidigare försökt få ån vandringsbarförbi befintliga dammen, det är önskvärtäven idag.61

4 Åtgärder för biologisk mångfald - Fortsatt arbete - miljöbedömningFörslag till fortsatt arbete utanför kustplanÖnskade åtgärder och liknande som har kommit fram isamrådetStrandskyddKommunen bör göra tillsyn av strandskyddsreglerna och miljöbalken för attöka tillgängligheten för friluftsliv vid stränderna.Kommunen måste ha en handlingsplan föröverträdelser av strandskyddet,svartbyggen (friggebodar, grillplatser, bryggor, badtunnor). Strandnära skogaravverkas, våtmarker fylls ut, gräsmattor anläggs på kommunens mark utan attdet beivras.Stranden ska vara inbjudande för allmänheten. Det är viktigt att kommunenverkar för att tomtägare med gräns mot strand markerar med staket, häckaroch växtlighet var tomtgränsen går så att det blir tydligt vad som är privatmark och vad som är tillgängligt för allmänheten.Utformning av hus, hamnar, anläggning i vatten mmSundsvalls kommun bör anta tydliga regler för utseende på hus i känsliga områden,speciellt området som omfattas av kustplanen.Närpolisen är en resurs för hur rast- och badplatser, båthamnar bör utformasur ett trygghetsperspektiv.Sjöfartsverket har riktlinjer för utformning av bryggor, småbåtshamnar, VAledningar,anläggningsarbeten, sjömätning, vindkraft.En upprustning av kajen i Sanna på Brämön är en angelägen fråga för såvällandstigning på ön som gästhamn.KulturmiljöDet saknas en inventering av bryggor, kajer, fiskeplatser och hamnar medskyddsvärde utifrån kulturmiljö.Från Stornäset till Myrnäs finns rester av gamla sågverksområden gömda ilövskog och sly som vi önskar få röjda för att återskapa det gamla öppna landskapetmed ängar och hagar. I första hand Eriksdal, Hovid, Nyvik, Gustafshamn,Alvik, Lervik, Gustafsberg, Karlsvik.Gång- och cykelvägar, vandringsleder mmAlnö behöver en skild gång- och cykelväg som sammanbinder Vi centrum-Spikarna-Tranviken-Bänkåsviken-Raholmen.Bygg ihop en strandled vid Alnösundet till Ankarsvik med bänkar och rastplatser.Återupprätta bänkar och bord som fanns vid badplatsen nedanför Kuttervägen,bra för skolor och förskolor.Återupprätta gång- och cykelvägen som fanns mellan Fartygsvägen och Korvettvägen.Hinder finns idag.Strandpromenaden nedanför Fartygsvägen som börjar i Utvik och går längsstranden mot piren och badplatsen vid Kuttervägen bör förlängas ochanslutas till Korvettvägen.Kommunen bör kartlägga, förbättra och anlägga vandringsleder och cykelstigarinom delar av kustplanens område.Frågan berör i förstahand:Stadsbyggnadskontoret, miljökontoret.Stadsbyggnadskontoret. Fleraförvaltningar kan samverka föratt rätta till problemen.Stadsbyggnadskontoret. I sambandmed bygglov och planläggning bördetta kunna regleras..Stadsbyggnadskontoret.Stadsbyggnadskontoret, Kulturochfritid, båtföreningar.Stadsbyggnadskontoret.Fastighetsverket, kultur- och fritid,båtföreningar.Kultur- och fritid.Sågverksfolket i samråd medmiljökontoret, fastighetsägare.Prioritera områden med minstpåverkan på naturvärden.Stadsbyggnadskontoret.Stadsbyggnadskontoret.Stadsbyggnadskontoret.Stadsbyggnadskontoret.Stadsbyggnadskontoret, kulturochfritid.62

4 Åtgärder för biologisk mångfald - Fortsatt arbete - MiljöbedömningÖnskade åtgärder och liknande som har kommit fram isamrådetKommunen bör skylta cykelleder och stigar tydligt så att man hittar dem ochser vart de leder. Det gäller särskilt Strandleden.Kommunen bör kunna ge ekonomiskt bidrag till enskilda och föreningar föranläggande av stigar/leder till värdefulla och intressanta platser.Frågan berör i förstahand:Stadsbyggnadskontoret.Kultur- och fritid. LONA-bidragkan vara möjligt.Åtgärder för att förbättra miljöGrunda områden, områden för fiskreproduktion, rörligt friluftsliv, fritidshusmåste vara förbjudna för vattenskotertrafik.Sundsvalls kommun bör kraftigt intensifiera sitt arbete med att kartlägga ochåtgärda förorenad mark inom kustplanens område.En översyn av eventuellt övergödda kustområden gör göras och sedan åtgärdas.Vi föreslår att samtliga fastigheter skyndsamt ansluts till kommunala avloppsverkför att lindra övergödning av vikarna Björköfjärden, Lassöviken och Lubbanviken.Det skulle minska vasstillväxten på våra sandstränder.Önskvärt att bygga toaletter vid badplatser och strandpromenad när VA-nätetbyggs ut. Muddringar och tillkomst av rastplatser med toalettlösningar är någotsom omedelbart behövs.Länsstyrelsen.Stadsbyggnadskontoret, miljökontoret,Länsstyrelsen.Miljökontor, Länsstyrelse, Vattenmyndighet.MittsverigeVatten, stadsbyggnadskontoretoch miljökontoret. Detär en prioriterad fråga och beslutadi fullmäktige 29 mars 2010.Finns med i planen för Alnö ochutreds för södra Njurunda. Fråganlämnas vidare till projektet somarbetar med utbyggnaden. Muddringär vattenverksamhet ochprövas av länsstyrelsen.Åtgärder för att förbättra naturJunibosand-Lörudden, rika naturvärden bland annat nattskärra hotas av önskemålom att avverka den gamla tallskogenBjörkövikens nuvarande biotopskydd (kalkbarrskogen) bör absolut stärkas.Sundsvalls kommun bör arbeta tillsammans med Skogsstyrelsen för att styraavverkningar så att ordentliga kantzoner sparas.I rapport 2010:11 från länsstyrelsen sägs att man bör värna extra om vikarmed höga och mycket höga naturvärden. Ingrepp som bryggor och muddringarbör ej ske eller tillåtas med mycket höga krav på miljöhänsyn. 8 av 14inventerade områden i Björköfjärden är bedömda med högsta naturvärdenSundsvalls kommun bör arbeta för att skapa ett starkt skydd, kanske i form avnaturreservat för den värdefulla hällmarkstallskogen mellan Junibosand ochLörudden.Skogsstyrelsen i samråd medkommunen.Skogsstyrelsen i samråd medkommunen.Skogsstyrelsen i samråd medkommunen.Länsstyrelsens prövar vattenverksamheti samråd med kommunen.Länsstyrelsen, Sundsvalls kommun,Skogsstyrelsen.Sundsvalls kommun bör arbeta för att bilda naturreservat av de områden somhar svaga skydd (Natura 2000 och skyddsvärd biotop). Ett samlat reservat förkustmyrarna Måckelmyra, Stormyran och Älgmyran är ett första val.Näringsliv och turismBeskriva hur vi kan nyttja natur- och kulturvärden för att skapa företagande(upplevelser, naturturism och moderna tjänster). Utveckla strategi för friluftsliv,rekreation och turism vid kusten.Sundsvalls kommun bör arbeta för en åretruntbemannad turistcentral i Myre,Njurunda med information om möjliga besöksmål och olika färdalternativ. Enklarenaturrum kan finns på fler platser som Lörudden, Indal eller Liden.Kultur- och fritidsnämnden.Sundsvalls kommun, företagare.63

4. Åtgärder för biologisk mångfald - Fortsatt arbete - MiljöbedömningMiljöbedömningKustplanen är ett planeringsunderlag och behöver inteinnehålla en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkenskrav. Men i det här kapitlet har vi valt att belysade frågor som är mest relevanta och hur våra miljömålpåverkas.Avgränsning och miljöbedömningKonsekvenserna av ställningstaganden och föreslagnastrategier beskrivs i förhållande till miljömål och hållbarsamhällsbyggnad. Kustplanen är i första hand enplan för bevarande och skydd av speciella miljöer ikustområdet. Förslagen i Kustplanen medför inte någonbetydande negativ miljöpåverkan. I många fall ärmiljöpåverkan istället positiv om Kustplanens riktlinjernatillämpas vid olika kommunala beslut. Dennamiljöbedömning koncentrerar sig på följande övergripandefrågor.Naturmiljö: Påverkan på naturmiljön är en centralfråga för kustplanen och naturmiljöer med skyddsvärdenska undantas från exploatering.Kulturmiljö: Kustområdet rymmer många skyddsvärdakulturmiljöer och alla kulturområden medskyddsvärden ska hävdas och bevaras.Rekreation och friluftsliv: Planen avser ge möjlighetertill en utveckling av rekreation och friluftsliv ikustområdet. Allmänhetens tillgång till stränder ochplatser med rekreationsintresse ska säkras så långt sommöjligt. Naturvärden ska beaktas.Fiske: Fiskelägen och andra miljöer där fiske bedrivsska bevaras och utvecklas för att behålla ett levandefiske i ett långsiktigt perspektiv.Vattenförhållanden: Exploatering av kustområdetfår inte leda till en betydande miljöpåverkan i form avavloppsutsläpp, bryggor, muddring, utschaktningar,siktröjning från hus mot vatten, utsläpp från båtmotorerm m.Bebyggelse: Nybebyggelser behöver försörjas med vägar,service, kollektivtrafik, vatten, avlopp samt modernenergiteknik. Bebyggelser måste anpassas till kustområdetsförutsättningar där traditionell placering och materialvalär viktiga utgångspunkter.Miljömål: De miljömål som i första hand kommeratt bedömas är:• Begränsad klimatpåverkan• Giftfri miljö• Ingen övergödning• Levande sjöar och vattendrag• Hav i balans samt levande kust och skärgård• Myllrande våtmarker• Levande skogar• Ett rikt odlingslandskap• Ett rikt djur- och växtliv• God bebyggd miljö• Grundvatten av god kvalitetFöljande miljömål bedöms inte beröras av Kustplanenoch kommer inte att belysas vidare:• Frisk luft• Bara naturlig försurning• Skyddande ozonskikt• Säker strålmiljö• Storslagen fjällmiljöGeografiskt områdeMiljöbedömningen omfattar samma område somKustplanen, det vill säga kustområdet inom Sundsvallskommun. I de fall planförslaget medför konsekvenserutanför planområdet kommer detta att beskrivas.NollalternativetNollalternativet ska spegla en trolig utveckling omplanförslaget inte genomförs. I dagsläget finns det interiktlinjer för byggande intill kusten utöver de riktlinjersom finns i den kommunala översiktsplanen och de fördjupadeöversiktsplanerna för Norra Skön, Njurunda,Korsta-Petersvik och Norra Kajen. Nollalternativet medföralltså att de motstående intressen som finns utanförde fördjupade översiktsplanerna inte utreds vidare ochatt det inte sker en avvägning mellan dessa intresseninom ramen för översiktsplanering.64

4. Åtgärder för biologisk mångfald - fortsatt arbete - MiljöbedömningMiljöbedömningNaturmiljö(naturvärden)Rekreation ochfriluftslivNollalternativetRisk för negativ miljöpåverkanKustzonen är en viktig livsmiljö för enmångfald av arter och är en viktig spridningskorridor.Flera områden är skyddade genomNatura 2000 och naturreservat, men fleraområden med höga naturvärden finns somsaknar skydd. Nollaternativet innebär att ettmer osäkert beslutsunderlag används vidbedömningar där exploateringar kan medförastor negativ påverkan på naturmiljöer.Risk för negativ miljöpåverkanNollaternativet kan innebära en sämretillgänglighet till kustbandet genom olämpligalokaliseringar av ny bebyggelse. Nollalternativetsaknar konsekvensbeskrivningar och nymarkanvändning kan hindra allmänhetenstillgång till strandområdena.PlanförslagetPositiv miljöpåverkanPlanförslaget innebär en begränsad exploateringinom skyddsvärda naturmiljöer i kustbandet. Ettexempel är Njurundakusten som har unika naturvärdenoch där vissa delar saknar skydd. Kustplanensriktlinjer innebär att dessa områden får ettstörre skydd från negativ påverkan.Positiv miljöpåverkanPlanförslaget innebär en begränsad exploateringinom områden med värden för rekreation och friluftslivi kustbandet. Förslaget till hur strandskyddsbestämmelserska tillämpas syftar till att tillgodoseallmänhetens tillgång till strandområdet. Ettexempel är Alnös östra kust som har stora värdenför friluftsliv och där vissa delar saknar skydd. Kustplanensriktlinjer innebär att dessa områden fårett större skydd från negativ påverkan.Kulturmiljö Oförändrad risk för negativ miljöpåverkan Viss positiv miljöpåverkanNollalternativet bör inte innebära någonstörre negativ miljöpåverkan i förhållande tillplanförslagetOmråden med höga kulturvärden blir till viss delbelysta av kustplanen och därmed ökar förutsättningarnaatt de beaktas.Yrkesfiske Risk för negativ miljöpåverkan Positiv miljöpåverkanEj genomtänkta lokaliseringar kan försämraområden för reproduktion och lek samtekologisk och kemisk status.Planförslaget undantar områden viktiga förreproduktion och lek från exploatering. Förslagetsinnehåller också riktlinjer som syftar till att minskapåverkan på dessa områden.Hav och vatten Risk för negativ miljöpåverkan Positiv miljöpåverkanEj genomtänkta lokaliseringar och markanvändningkan försämra vattenkvaliteten.Förslaget innehåller förslag på hur påverkan frånbebyggelse, bryggor, muddring ska minska ochdärmed finns förutsättningar för att förbättra/bibehålla vattenstatus.65

4. Åtgärder för biologisk mångfald - Fortsatt arbete - MiljöbedömningKonsekvenser för miljömålMiljömålBegränsad klimatpåverkanGiftfri miljöIngen övergödningLevande sjöar och vattendragHav i balans samt levande kustoch skärgårdMyllrande våtmarkerLevande skogarEtt rikt odlingslandskapEtt rikt djur- och växtlivGrundvatten av god kvalitetGod bebyggd miljö:Varierat utbud av bostäder, service,handel och kulturGrön- och vattenområden i tätorteroch tätortsnära områden skall bevaras,vårdas och utvecklasAntal människor som utsätts förtrafikbullerstörningar ska minskaKulturhistorisk värdefull bebyggelseska tas tillvara och utvecklasUttag av naturgrus ska minskaDen totala mängden genererat avfallskall inte ökaDen totala energianvändning skaminskasGod inomhusmiljö66MåluppfyllelseKustplanen föreslår att kompletteringsbebyggelse och nya exploateringar begränsas.Detta får bl a till följd att biltransporterna inte ökar på ett sätt som hade kunnat blifallet med en mer omfattande exploatering av kustbandet där bebyggelsen i många fallsaknar tillgång till gång- och cykelvägar samt frekvent kollektivtrafik.Planförslagets riktlinjer kan om de tillämpas vid olika beslut, medföra att utsläpp frånbebyggelse, båtar och muddring minskar och på så vis medverka till att miljömåletuppfylls.Planförslagets riktlinjer kan om de tillämpas vid olika beslut, medföra att utsläpp frånbebyggelse, båtar och muddring minskar och medverkar till att miljömålet uppfylls.Planförslagets riktlinjer kan om de tillämpas vid olika beslut, medföra att utsläpp frånbebyggelse, båtar och övrig markanvändning minskar och medverkar till att miljömåletuppfylls.Planförslagets riktlinjer kan om de tillämpas vid olika beslut, medföra att utsläpp frånbebyggelse, båtar och övrig markanvändning minskar och medverkar till att miljömåletuppfylls. Kustplanen uppmärksammar kustens upplevelsevärden samt natur- ochkulturvärden.Planförslaget medför ett skydd för våtmarker och medverkar till att miljömålet uppfylls.I begränsad omfattning bidrar planen till skydd av unika skogsbiotoper och medverkardärför till att miljömålet uppfylls.I begränsad omfattning bidrar planen till att utveckla betesmarker och medverkardärför till att miljömålet uppfyllsPlanförslagets riktlinjer kan om de tillämpas vid olika beslut, medföra att miljömåletuppfylls genom att värdefulla biotoper för djur och växter skyddas.Kustplanen tar ställning för att miljönämndens riktlinjer för enskilda avlopp ska följasvilket medverkar till ett bättre skydd av grundvatten.Behandlas inte i planförslaget.Se ”Ett rikt djur och växtliv” ovan.Ej relevant.Kustplanens riktlinjer innebär till viss del att områden med höga kulturvärden uppmärksammasoch detta ökar förutsättningarna för att hänsyn tas i samband medändrad markanvändning.Ej relevant.Ej relevant.Ej relevant.Ej relevant.

5 BilagorDEL 5BILAGOR67

BILAGA 5.1Uppföljning av de regionala miljömålen inom Hav i balans samt levande kustoch skärgård1. Senast 2020 har syrehalten i bottenvattnet lägst god status enligt gällande bedömningsgrunder.För att mäta hur målet uppfyllt mäts syrehalt och klorofyllhalter vid fem punkter i Sundsvalls kommun.2005 hade syrehalterna ökat något jämfört med mätserien fram till 1990. Sundsvallsfjärden, Draget ochSvartviksfjärden och två stationer i Alnösundet ingick i provtagningen. Klorfyllhalten nådde inte miljömålet vidföljande punkter: Sundsvallsfjärden, Södra Alnösundet, Draget och Svartviksfjärden. Den samordnaderecipientprovtagningen 2009 visar att provtagningspunkterna i Sundsvallsbukten har hög status i 2 punkter, godstatus i 3 punkter, Sundsvallsfjärden har måttlig status.2007 följdes mätningen från 2005 upp, syrehalterna klassades som höga i punkterna ovan. Klorofyllhalterna varlåga vid Svartviksfjärden och Sundsvallsfjärden medan bägge punkterna vid Alnösundet hade medelhöga halter.2008 undersöktes Björköfjärden och sträckan Juniskär till länsgränsen, syrehalterna visade på hög status. Densamordnade recipientprovtagningen 2009 visar hög status för syrehalter i Sundsvallsbuktens samtligaprovpunkter.2. Senast 2010 har antalet döda bottnar minskat med 50 % jämfört med referensår 1996.Trenden är positiv med måttlig till god status i Draget, Sundsvallsbukten och Svartviksfjärden medan Sundsvallsfjärdenoch Alnösundet har bedömts som måttlig till otillfredsställande status, Sundsvallsfjärdens mätningar visarpå en förbättring jämfört med tidigare år.Undersökning av bottenfauna 2007 vid 73 punkter, visade att bottenfauna fanns vid samtliga provtagningspunktervilket inte har hänt tidigare, så det är mycket positivt.Den samordnade recipientprovtagningen 2009 visar måttlig status för Alnösundet och Sundsvallfjärden medan deövriga (Klingerfjärden, Alnösundet, Draget, Svartviksfjärden och Sundsvallsbukten) har otillfredsställande status3. Senast 2020 är blåstångens nedre utbredningsgräns djupare än 7 m i områden med salthalt större än 4psu och lämpligt bottensubstrat. Blåstångens täckningsgrad ska inte minska jämfört med 1995-1999.Undersökning 2006 vid Storgrundet, Salen, Brämön, Långören och Klintgrundet. Uppföljning 2009 visar ingenförsämring jämfört med tidigare undersökningar. Mycket fina blåstångssamhällen söder om Galtström.4. Senast 2010 har minst ett marint naturreservat bildats och miljöer med höga natur- och kulturvärden skaha identifierats.Salens marina reservat söder om Löran bildades 2008 som det första i länet.5. Senast 2015 har kustfiskbestånd av främst gädda och abborre tillgång till skyddade sötvattensområdeneller en förbättrad åtkomst till lekområden (sötvatten) totalt motsvarande minst 50 km sjösträcka.Åtgärdskommentar: 2006 identifierade Länsstyrelsen 12 glosjöar vid södra Njurundakusten, varav 6 med höganaturvärden och betydelse för fisk.6. Senast 2015 har det införts erforderliga skydd i betydelsefulla lek- och uppväxtområden i havet (främstgrunda vikar) för kustfiskbestånd.I Västernorrlands län finns det relativt få grunda och lämpliga lek- och uppväxtlokaler för yngre fisk. Sådanavärdefulla miljöer behöver identifieras för att kunna ges ett framtida skydd. 12 glosjöar identifierades vidNjurundakusten 2006 av länsstyrelsen varav 6 av dem har högt till mycket högt värde. 2009 undersökteLänsstyrelsen grundområden i Björköfjärden, som visade sig ha stor betydelse för gädda och abborre.7. Från och med 2002-2004 ökar inte den fysiska exploateringen längs havsstränderna i områden med höganaturvärden. Referens: "Översiktlig kustinventering 2002-2004."Kommentar: Med höga naturvärden avses klass 1-3 i kustinventeringen. Som fysisk exploatering räknas nyabyggnader, vägar, pirar, småbåtshamnar och vindkraftsverk. Västernorrlands län har den högsta siffran i landet påantalet nybyggnation vid havsstrand. 50% av länets kust är påverkad av exploatering, 57% av de mindre och 83%av de större vikarna är påverkade (Kustinventering länsstyrelsen 2005:3). Länets kust är hårt exploaterad om manjämför nationellt. 2008 ökade antalet byggnationer med 66% jämfört med 2007.9. Länets fiskelägen bibehålls på ett sätt som värnar om karaktären. De åtta fiskelägen som klassatssom riksintresseområde handläggs i bygglovshanteringen så att bebyggelsestrukturen hålls intaktvid ombyggnad eller eventuell nyetablering. Senast 2020 ska dessa utpekade fiskeläger omfattas avområdesbestämmelser enligt PBL eller skyddsföreskrifter enligt Miljöbalken.Brämön är ett av de åtta utpekade. Skatan finns inom riksintresseområdet men är inte utpekad.10. Tilltänkt ny bebyggelse, i strandnära områden, regleras i kommunernas översiktplan, där följande värdenbeaktas: Hög arkitektonisk kvalitet, inspirerad av platsens förutsättningar där traditionell placering ochmaterialval är viktiga utgångspunkter.Kommentar: ännu inte med i ÖP11. De kulturhistoriska värdena i industrisamhällena längs kusten utvecklas och värnas, särskilt avseendeskogsindustrin. Senast 2020 ska minst 75 % av berörda riksintresseområden vara tillgängliga och vårdasoch antalet berörda skyddade objekt/miljöer ska öka med 10 %.Svartvik är ett utpekat industriminne vid kusten. 6168

BILAGA 5.2*) Förekomst av förorenade områden, MIFO klass 1och miljöpåverkande anläggningar.Bedömning av Sundsvalls kustvatten enligt Vattendelegationens beslut 2009-12-22VattenförekomstKlingerfjärden Otillfredsställande: hög belastning,biologi visar måttlig - otillfredsställandestatus.AlnösundetNuvarande bedömning MiljöproblemEkologi Kemi Övergödning FrämmandearterMåttlig: hög belastning, biologi visarmåttlig till otillfredsställande status.Topografin ger sämre vattenutbyte.Draget Måttlig: hög belastning, biologi visarmåttlig, otillfredsställande status.Topografin ger sämre vattenutbyte.Många potentiellt förorenadeområden.Sundsvallsfjärden Måttlig potential: hög belastningoch biologi ger måttlig potential.Bottenfauna ingår. Kraftigt modifieratvatten.Sundsvallsbukten Måttlig: svår vattenförekomstatt bedöma. Vattenförekomst ejhomogen, delar kan få olika statusi framtiden. Sediment har förhöjdahalter NI, V, Hg.Svartviksfjärden Måttlig: hög belastning, biologi visarmåttlig status. Bottenfauna ingår isammanvägningen.BjörköfjärdenHöga kustenskustvatten:norr LöranNM bottenhavetskustvatten:söder LöranUppnår ej god. Många potentielltförorenade områden.Uppnår ej god. Potentielltförorenade områden.Förekomst av PAH, Hg-, Cd,Ni-föreningar.Uppnår ej god. Många potentielltförorenade områden.Uppnår ej god. Potentielltförorenade områden. FörekomstHg, PAH, Ni.God exkl. Hg. Kvicksilvertunnorhar dumpats. Analyservisar på Cd, Pb, Ni. Behöverundersökas mer.Uppnår ej god. Många potentielltförorenade områden ochindustrier.Ja JaJa JaNej JaJa JaPåverkan MiljögifterOsäkerpåverkan*Betydandepåverkan*Betydandepåverkan*Betydandepåverkan*MorfologiskförändringJa JaJa NejJa NejJaJa. 74% avstrandlinje ärkonstgjordeller kaj.Nej Ja - Ja NejJa JaBetydandepåverkan*Ja NejGod. Fler undersökningar behövs. God exkl. Hg. Nej Ej klassad - Ja NejGod. Vattenförekomsten är intehomogen.God. Baseras på bottenfauna ochmakroalger, modellresultat, samtjämförelser med närliggande vattenförekomster.God exkl. Hg. Nej Ja - Ja NejGod exkl Hg. Nej Ej klassad - Ja NejRiskbedömningRisk att god ekologiskoch kemisk status inteuppnås 2021.Risk att god ekologiskoch kemisk statur inteuppnås 2021.Risk att god ekologiskoch kemisk potential inteuppnås 2021.Risk att god ekologiskoch kemisk potential inteuppnås 2021.Risk att god ekologiskoch kemisk potential inteuppnås 2021.Risk att god ekologiskoch kemisk potential inteuppnås 2021.Risk att god ekologiskoch kemisk potential inteuppnås 2015.Risk att god ekologiskoch kemisk potential inteuppnås 2015.Risk att god ekologiskoch kemisk potential inteuppnås 2015.69

Bilaga 5.3Utdrag ur riktlinjer för enskilda avlopp antagna av miljönämnden 2009-04-22Miljökontoret i Sundsvalls kommun har tagit fram riktlinjer som underlag för beslut och tillstånd för enskildaavloppsanordningar. Miljökontoret har definierat områden som i dagsläget bör omfattas av högrekrav på rening, enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar, så kallad hög skyddsnivå.Övriga områden i kommunen definieras som normal skyddsnivå. I detta utdrag redovisas riktlinjernasom gäller för kustzonen.Miljökontoret kan ställa högre krav på rening av avloppsvatten vid:• nybyggnation eller• befintliga anläggningar som medför olägenhet eller miljöpåverkan eller på något annat sätt är intefungerar på grund av tekniska brister.I ett större sammanhang kan riktlinjerna användas som ett underlag för krav på åtgärder i fritidsområden därnärliggande ytvatten eller vattentäkter riskerar att förorenas. De höga kostnader och praktiska svårighetersom kan uppkomma för fastighetsägarna att åtgärda sina avlopp, kan vara ett argument för att bygga utkommunalt VA. I det sammanhanget kommer riktlinjerna att ha en viktig och stödjande funktion.HälsoskyddskriterierNormal nivå• Utsläpp av avloppsvatten ska inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet,t.ex. lukt, där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatteneller badvatten.• Den hantering av restprodukter från anordningen som äger rum på fastigheten, ska skötas på ett hygienisktacceptabelt sätt.Hög nivå (utöver kriterierna för normal nivå)• Ytterligare skyddsåtgärder utöver den huvudsakliga reningen i anordningen ska vidtas. Det kan finnasbehov av att förbjuda vissa utsläpp, att göra utsläppspunkten (för avloppsvattnet) mer svårtillgänglig, attöka anordningens robusthet eller att lägga till reningssteg som ytterligare reducerar föroreningsinnehållet,öka uppehållstiden, utjämna varierande flöden eller ta emot eventuellt bräddat vatten.70MiljöskyddskriterierNormal nivå• Teknik som begränsar användningen av vatten bör användas, t.ex. vattensnåla armaturer.• Fosfatfria tvättmedel och fosfatfria hushållskemikalier ska användas.• Avloppsanläggningen bör uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen (mätt som BOD7).• Avloppsanläggningen bör uppnå minst 70 % reduktion av fosfor (tot-P).• Avloppsanläggningen ska möjliggöra återvinning av näringsämnen ur avloppsfraktioner eller andrarestprodukter.• Åtgärder ska vidtas för att minimera risk för smitta eller annan olägenhet för djur.Hög nivå (utöver kriterierna för normal nivå)• Avloppsanläggningen bör uppnå minst 90 % reduktion av fosfor (tot-P).• Avloppsanläggningen bör uppnå minst 50 % reduktion av kväve (tot-N).Hög skyddsnivå, både för miljö- och hälsoskydd, gäller inom 100 meter från strandlinjen av den skyddsvärdarecipienten eller området. Gränsen har satts som utgångspunkt som skyddsavstånd för de utpekadeområdena, men skyddsavståndet kan vara både längre och kortare beroende på det skyddsvärda områdets(recipientens) tillstånd, avrinningsområdets karaktär och bebyggelsetryck samt lokala markförutsättningarna(ex genomsläpplighet, topografi (marklutning) mm).

Områden med hög skyddsnivåNorra AlnökustenHög skyddsnivå för miljöskydd, det är mycket långgrunt och avlopp från samlad bebyggelse kan medförarisk för ”övergödning” och syrefattiga bottnar. Norra Alnö kusten är fattig på vikar varför alla har ett värdeför flora, fisk- och fågelliv. Kusten har stort unikt grundområde med rik växlighet samt stort fisk- och fågelliv,risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen.Slädavikens friluftsbadHög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Här gäller också hög skyddsnivåför miljöskydd eftersom det i de inre delarna är en grund havsvik som kan ha dålig vattenomsättningunder sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen.BullåsbackenHög skyddsnivå för hälsoskydd genom närhet till vattentäkter. Området är det tätbebyggt och det finns fleravattentäkter. Det grova materialet i marken och lutningen har vid flera tillfällen gett problem för nya avlopp.Slädabäckens vattensystemHög skyddsnivå för både hälso- och miljöskydd eftersom bäcken är näringsbelastad och periodvis har högahalter av fekala bakterier (e.coli och intestinala enterokocker). Bäcken mynnar vid friluftsbadet i Slädavikendär det periodvis har varit stora problem med förhöjda halter av fekala bakterier. Bäcken har hög alkalinitetmed bland annat lekande havsöring.Hartungvikens friluftsbadHög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivåför miljöskydd eftersom det är en grund havsvik med rik bottenflora. Viken kan ha dålig vattenomsättningunder sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen.BredsandsvikenHög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskyddeftersom viken är långgrund med rik bottenflora. Havsöringsbäck mynnar i viken. Risk för dålig vattenomsättningsommartid som förändrar artbalansen och artsammansättningen.Viken söder om BjällstensuddenHög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskyddeftersom det är en grund artrik havsvik med strandnära våtmark med salamanderlokal. Viken har rik bottenfloramed bla kransalger. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns förförändring av artbalansen och därmed artsammansättningen.HavstovikenHög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskyddeftersom det är en grund havsvik med mynnande havsöringbäck. Viken har rik strand- och bottenflora medkransalger. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret, risker finns för artbalansen.SpikarnaHög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbad och närhet till vattentäkter, gäller i princip helaspikarna. Hög skyddsnivå även för miljöskydd gäller för fastigheter i anslutning till hamnbassängen.Spikarna är tätbebyggt och har hög skyddsnivå med avseende på både hälso- och miljöskydd.Tranvikens friluftsbadHög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivåför miljöskydd eftersom det är en grund havsvik med rik bottenflora. Viken kan ha dålig vattenomsättningunder sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen.Bänkåsvikens friluftsbadHög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivåför miljöskydd eftersom det är en grund havsvik med utmynnande havsöringbäck. Viken har rik bottenflora.Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen ochdärmed artsammansättningen.71

72LjustabäckenHög skyddsnivå för miljöskydd eftersom bäcken redan är hårt belastad av dagvatten från Birstaområdet. Härfinns även skyddsvärda ishavsrelikter. Bäcken utgör en potentiell havsöringslokal.RippsandsvikenHög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskyddeftersom det är en grund havsvik med rik bottenflora samt stort fågelliv. Viken kan ha dålig vattenomsättningunder sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen.VindhemHög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskyddeftersom det är en grund havsvik som är instängd av ett skär och har en rik strand- och bottenflora. Vikenkan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för artbalansen.GranlidenHög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskyddeftersom det är en grund vik med rik strand- och bottenflora. Viken kan ha dålig vattenomsättning undersommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen.Nedre Ljungan (Viforsen-Kvissleby)Hög skyddsnivå för miljöskydd, nedre Ljungan är outbyggd och klassad som nationellt särskilt värdefullt pågrund av den naturliga reproduktionen i älven av främst lax och fiskeribiologiskt också värdefull förhavsöring och harr. Den hotade arten flodnejonöga reproducerar sig här. Nedre Ljungan är också utpekatsom riksintresse. Vatten från Ljungan går in och försörjer de kommunala vattentäkterna.Nolby vattentäktÄr kommunal grundvattentäkt som försörjer Sundsvalls kommun med dricksvatten. Hög skyddsnivå förhälsoskydd och miljöskydd med avseende på vattenskyddsområdet.Bredsands & Fläsians friluftsbadHög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.Dykets friluftsbadHög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet.ÅkersvikenHög skyddsnivå för miljöskydd, viken är grund och det finns risk för övergödning och syrebrist. Åkersvikenhar även skyddsvärd vattenmiljö med bland annat kransalger. Recipienten och dess biotop är känslig förnäringsämnen. Området är tätbebyggt och har hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd.Bodviksfjärden (Juniskär och Bodviken)Hög skyddsnivå för miljöskydd, viken är grund med risk för övergödning och syrebrist. Vattenomsättningenär låg periodvis vilket ger risk för dålig syresättning. Recipienten är känslig för tillskott av näringsämnen.Området är tätbebyggt och har hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd.Ållerviken/Sydvästra SkillingskärHög skyddsnivå för miljöskydd, viken är grund och risk finns för övergödning och syrefattiga bottnar. Härgäller hög skyddsnivå för hälsoskydd utifrån närheten till enskilda vattentäkter. I området finns flera enskildavattentäkter, det kan ge problem vid byggande av ny avloppsanläggning.Bergafjärden/MarnaHög skyddsnivå för hälsoskydd gäller, här finns ett viktigt friluftsbad. Hög skyddsnivå för miljöskydd gäller,viken är en känslig recipient som är näringsbelastad, framförallt i de norra delarna och i de grunda delarna.Risk finns för ökad övergödning samt syrefattiga bottnar. Området är tätbebyggt, har därför hög skyddsnivåutifrån hälsoskydd. I området finns flera enskilda vattentäkter, det kan ge problem för nya avlopp.BergatjärnHög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Bergatjärn är ett känsligt sötvatten som är näringsbelastat.

KivanHög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Kivan är ett näringsbelastat vatten. Största delen av områdena runtsjön är jordbrukslandskap. Bostadsbebyggelsen är relativt liten runt sjön. Vid nytillkomna avloppsanläggningarbör krav på hög skyddsnivå ställas för att inte försämra sjöns kvalitet.BodtjärnHög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Bodtjärn är ett näringsbelastat vatten. Största delen av områdenarunt sjön är jordbrukslandskap. Bostadsbebyggelsen är relativt liten runt sjön. Vid nytillkomna avloppsanläggningarbör krav på hög skyddsnivå ställa för att inte försämra sjöns kvalitet.LindbomstjärnHög skyddsnivå för miljöskydd, Lindbomtjärn är ett känsligt vatten som är näringsbelastat och dess biotopär därmed känslig för ytterligare tillskott av näringsämnen. Området är tätbebyggt av har hög skyddsnivåutifrån hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, det kan ge problem för nya avlopp.Björköfjärden (Kallön, Holmen, Norrviken)Hög skyddsnivå för miljöskydd, norra delen av Björköfjärden är ett känsligt vatten. Är näringsrikt i storadelar av de grundare partierna. Området ät tätbebyggt och har hög skyddsnivå utifrån hälsoskydd. I områdetfinns flera enskilda vattentäkter, det kan ge problem vid byggande av ny avloppsanläggning. Björköfjärdenär även utpekad av Länsstyrelsen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla.Björköfjärden (Pråmviken)Hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Pråmviken ligger vid norra delen av Björköfjärden som utgörs avett känsligt vatten. Området är tätbebyggt och har hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd. I områdetfinns enskilda vattentäkter, vilket kan ge problem vid byggande av ny avloppsanläggning. Utpekad av Länsstyrelsensom en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla.Björköfjärden (Ljusviken, Skrängstabodarna, Lerviken, Myrbodarna och Vikarbodarna)Hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Björköfjärden är ett känsligt och näringsbelastat vatten. Området ärtätbebyggt och har hög skyddsnivå utifrån hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, det kan geproblem för nya avlopp. Utpekad av Länsstyrelsen som en recipient med hög skyddsnivå för miljöskydd.Björköfjärden (Björn)Hög skyddsnivå för miljöskydd, Björn är ett känsligt vatten med flikiga grunda vikar. Näringsrikt i storadelar av de grundare partierna, ytterligare tillskott av näring ska undvikas. Området är tätbebyggt och harhög skyddsnivå utifrån hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, det kan ge problem vid byggandeav ny avloppsanläggning. Utpekad av Länsstyrelsen som en recipient med hög skyddsnivå för miljöskydd.Skatan, Galtfjärden & KonvikenHög skyddsnivå för miljöskydd. Områdena består av känsliga, flikiga och grunda vikar. Till stora delar näringsriki de grunda partierna och känslig för tillskott av näringsämnen. Området är tätbebyggt och har högskyddsnivå utifrån hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, det kan ge problem för nya avlopp.Områdena är utpekade av Länsstyrelsen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla.LubbanvikenHög skyddsnivå för miljöskydd. Lubbanviken är ett känsligt vatten med många flikiga grunda vikar. Degrundare partierna är känsliga för ytterligare tillskott av näring. Området är tätbebyggt och har högskyddsnivå utifrån hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, det kan ge problem vid byggande avny avloppsanläggning. Utpekad av Länsstyrelsen som en recipient med hög skyddsnivå för miljöskydd .Galtström/PrästvikenHög skyddsnivå för miljöskydd. Viken har dålig vattenomsättning i de grundare partierna och är näringsrikti vissa delar. Det finns risk för övergödning och syrefattiga bottnar. Området är av Länsstyrelsen klassatsom nationellt särskilt värdefull på grund av livsmiljöerna för större och mindre vattensalamander. Utpekadav Länsstyrelsen som en recipient med hög skyddsnivå för miljöskydd. Området är till viss del tätbebyggtoch har hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, vilket kan geproblem vid byggande av ny avloppsanläggning.73

ArmsjönHög skyddsnivå för miljöskydd. Armsjön är ett känsligt vattendrag som är naturligt näringsfattigt och dessbiotop är känslig för ytterligare tillskott av näringsämnen, bland annat finns flodpärlmussla i utloppet avsjön. Här gäller även hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbad samt på grund av Armsjönfungerar som ytvattentäkt (vattenuttag sker) för boende i området.SkrängstasjönHög skyddsnivå för miljöskydd. Skrängstasjön har en unik bottenfauna med fynd av bl.a manteldammsnäckanMyxas glutinosa (rödlistad) och har även en mycket värdefull fågelbiotop. Skrängstasjön är Medelpadsförnämsta rastsjö för flyttande fåglar. Sjön klassas av Länsstyrelsen som nationellt värdefull.HedströmstjärnenHög skyddsnivå för miljöskydd, tjärnen är en artrik salamanderlokal. Tjärnen mynnar i en känslig orördhavsvik med stora naturvärden med kransalger och viken fungerar som leklokal för fisk och fågel.74

BILAGA 5.4Olika skydd av allmänna intressen och riksintressenA-områden enligt Översiktlig kulturmiljöinventering 1999 är utpekade områden på landsbygden som harkulturhistorisk värdefull bebyggelse.Biotopskyddsområde – ett mindre område som är livsmiljö för hotade djur- eller växtarter.Byggnadsminnen har det starkaste skyddet av alla k-märkta byggnader. Länsstyrelsen beslutar om vilkahus som ska bli byggnadsminnen. För närvarande finns det 35 byggnadsminnen i Sundsvall.Djur- och växtskyddsområde – områden som behöver särskilt skydd och där det under delar av året kanvara förbjudet för människor att ströva runt. Ett exempel är fågelskyddsområden där fåglarna ska skyddasfrån störningar under den tid då de ruvar sina ägg och föder upp sina ungar.Kulturminnen – fornlämningar och andra kulturminnen skyddas av fornminneslagen. Inga ingrepp fårgöras i dessa lämningars närhet utan tillstånd från länsstyrelsen.Kulturreservat – värdefulla kulturpräglade landskapsområden kan skyddas som kulturreservat avkommun eller länsstyrelse på såväl statlig som kommunal eller enskild mark.Naturminne – mindre områden med enstaka märkliga träd, stenar eller mindre ansamlingar av ovanligaarter är exempel på sånt som kan skyddas som naturminne.Naturreservat – oftast ett större område natur som skyddas av länsstyrelse eller kommun på statlig,kommunal eller privat mark. Beroende på vad det är man vill skydda och bevara inom reservaten, så kandet finnas särskilda regler för såväl markägare som besökare.Natura 2000-område - Europeiska unionen (EU) har som mål att hindra att djur- och växtarter utrotasoch att skydda naturtyper som håller på att försvinna, som till exempel ängsmarker, gammelskogar ochvåtmarker. Dessa områden, som är viktiga för naturvården, kallas för Natura 2000- områden och delasgrovt upp i två grupper (direktiv). Art- och habitatdirektivet, där man skyddar områden med hotade arteroch hotade naturtyper. Fågeldirektivet, där man skyddar hotade fågelarter, deras rastplatser underflyttningen och de miljöer där de föder upp sina ungar.Nyckelbiotop - ett särskilt värdefullt naturområde som utifrån ett helhetsperspektiv har mycket storbetydelse för skogens djur- och växtliv. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter (se nedan).Vissa naturtyper omfattas av ett automatiskt biotopskydd och andra naturtyper behöver ett särskilt beslutfrån länsstyrelsen.Områdesbestämmelser har samma funktion som q-planer, men används utanför detaljplanerat område.Q-planer är en typ av detaljplaner som görs för att skydda värdefull bebyggelse. Q-planer görs avkommunen.Rödlistade arter – växter, svampar och djur som minskar i antal eller helt håller på att försvinna från vårnatur kallas rödlistade arter. På den röda listan delas de olika arterna in i olika grupper från missgynnadtill utdöd. Läs och lär mer om de svenska djuren, svamparna och växterna som har det tufft att klara sig påhttp://www.artdata.slu.seStrandskyddsområde – strandskyddet gäller allmänt längs stränderna 100 m upp på land och 100 m ut ivattnet. Detta är för att alla ska kunna vandra längs stränderna, leka och bada där om man vill, och för attbevara för djur- och växtlivet som är viktigt, rikt och vackert just i gränslandet där land möter vatten.Inom strandskyddsområdet har alla rätt att vara.6875

BILAGA 5.5Kort om olika miljögifter i SundsvallsområdetSundsvallsbukten har under en lång period varit hårt belastad av utsläpp. Industrialismen har medfört att enrad förorenande ämnen släppt ut metaller, kvicksilver, organiska ämnen och näringsämnen. Källorna är bådedirekta utsläpp från industrier och indirekta från förorenade områden som läcker. Även i dag finnsverksamheter som påverkar bukten och havsområdet. De tre stora vattendragen som mynnar i bukten tillförSundsvallsbukten i form av olika ämnen. Läkemedelsrester som når havet via avloppsreningsverken är enaktuell fråga som diskuteras.Föroreningarna följs upp genom regelbunden provtagning av sediment på havsbottnen. Övervakningen harpågått sedan 2003 och sköts av Sundsvallsbuktens vattenvårdsförening som består av de större industrieroch kommunen. Det förekommer även regionala undersökningar i området initierade av länsstyrelsen iVästernorrland. Lokala undersökningar förekommer, ofta som ett komplement i miljöprövningsärendeneller specifika frågor där kommunen och privata företag kan vara inblandade. De flesta miljögifter samlas isediment och det finns risk att ämnena sprids på nytt vid muddring och grävning. Muddringsmassorna kanvara så förorenade att de måste tas omhand på land istället för att dumpas i någon djuphåla på havsbottnen.DioxinerAnvändningen av dessa gifter upphörde i slutet av 1970-talet, men har förekommit vid trävaruindustrier vidvår region. Ämnet bildades också vid framställning av PCB. Dioxiner kan bildas även vid sopförbränning.Ämnet har tillförts Sundsvallsbukten via utsläpp från industrier. Dioxiner som förts långväga, når mednederbörden i våra älvars avrinningsområden och vidare till kustvattnet våra älvar.En minskning av dioxinhalterna i organismer i Bottenhavet pågick fram till första halvan av 1980-talet.Tyvärr har minskningen avstannat. Den sammanlagda mängden av dioxiner i strömming och lax i våravatten, är så hög att fisken inte får säljas för konsumtion i Europa. Sverige och Finland har en överenskommelsemed EU att fisken får säljas i respektive land t.o.m. 2011. Forskningsresultat pekar på att detfinns en koppling mellan höga halter av dioxin i ytligt bottensediment och halten av dioxin i strömming.Livsmedelsverket rekommenderar att strömming, lax och öring, från Östersjön, inte ska ätas oftare än 2-3gånger per år om man är kvinna i barnafödande ålder, gravid eller ammande. Män och äldre kvinnor bör inteäta dessa fiskarter mer än en gång i veckan. Det är viktigt att spåra dioxinkällor och reducera utsläppen.PCBPolyklorerade bifenyler är en grupp ämnen som använts som isolering och smörjolja i kondensatorer ochtransformatorer, i fogmassor, färg och självkopierande papper. PCB är lika dioxinerna i sin struktur. Ämnetläcker från avfallsdeponier, industriförorenade markområden och byggnader. PCB förbjöds under mitten av1970-talet. Stora nationella insatser för att sanera byggnader på PCB-haltiga fogar och saneringar avförorenade markområden pågår.Halterna av PCB i fisk har sjunkit sedan 1970-talet, men planat ut något sedan 1980-talet. I Sundsvallsbuktenssediment har låga halter påträffats. PCB omfattas av samma kostråd som dioxinerna.PAHPAH är förkortningen för polycykliska aromatiska kolväten och utgörs av flera hundra enskilda ämnen.PAH bildas när kol och oljor hettas upp utan att tillräckligt med syre tillförs. Ämnena är oavsiktligt framställdaoch inte så stabila i sin struktur. I vattnet binds PAH till i huvudsak partiklar, som transporteras tillsedimentet där de blir långlivade. Många PAH-föreningar tas upp av ryggradslösa organismer och anrikas inäringskedjan. Det visar sig att östersjömussla nära PAH-källor innehåller höga halter PAH.Aluminiumsmältverk som finns i området har varit en av Sveriges största enskilda utsläppskälla av PAH.Ny rening har installerats vilket innebär att utsläppen minskar drastiskt till bukten. De högsta halterna isediment påträffades utanför fabriken och minskar med avståndet från utsläppskällan. Halterna bedömslokalt vara kraftigt förhöjda i abborre som lever nära utsläppskällan. PAH bedöms fortfarande vara enrisksubstans för bukten.76

HCBHCB är förkortningen för hexaklorbensen. Ämnet har använts som bekämpningsmedel mot svampsjukdomar,men kan även bildas vid förbränning vid hög temperatur inom industrin och avfallsförbränning. ISverige avvecklades bekämpningsmedlet med hexaklorbensen 1980. En hypotes är att HCB fortfarande ismå mängder kan tillföras bukten genom att stora mängder importerad vedråvara används vid massaframställning.I vattnet binds ämnet till bottensedimentet och blir på lång sikt inte tillgängligt eftersom det bäddas in isedimentet. De högsta halterna finns i södra Bottenhavet och i Sundsvallsbukten förekommer höga HCBhalteri Skönviksområdet, medan det i övrigt tycks vara mindre halter i bukten. Äldre undersökningar avinnehåll i strömming visar på förhöjda halter.DDTDDT är en förkortning av diklorfenyltriklormetylmetan. Ämnet är mycket känt och användes som insektsbekämpningsmedel.DDT har en nedbrytningsprodukt som benämns DDE. DDT förbjöds 1970 föranvändning inom jordbruk och fem år senare för skogsbruket.Ämnet bryts ner mycket långsamt och upplagras i näringskedjan. DDT återfinns endast i södra Bottenvikensbottensediment. DDE påträffas både här och många andra ställen efter vår kust. För Sundsvallsbuktenbedöms DDE inte innebära något problem då halterna bedömts som mycket låga.DEHPDEHP är förkortningen av di(2-etylhexyl)ftalat och används i huvudsak som mjukgörare i huvudsakligenPVC plast. Kommunikationsvägen till havet är via avloppsvatten. Även diffus spridning via luft sker.Ämnet kan genom effekter på hormonsystemet vara reproduktionsstörande för däggdjur och fisk. DEHPförekommer i lägre halter i norra Bottenhavet än efter Sveriges kuster i övrigt.KlordanKlordan är ett insektsmedel som använts i liten utsträckning i Sverige, men desto mer i forna Sovjet ochÖsteuropa. Här slutade preparatet att användas 1971. Klordan sprids sannolikt via luften.Ämnet tas lätt upp i sedimentet och lagras i vattenlevande organismer. Vad gäller hälsorisker finns ingainternationellt fastställda gränsvärden för klordan/transnonaklor. Livsmedelsverket anser därför att tillräckligkunskap saknas för att kunna bedöma om de halterna av dessa ämnen i blod kan utgöra en hälsorisk.Låga halter av transnonaklordan har uppmätts i Bottenviken och har påträffats i strömming fiskad iSundsvallsbukten.Lindan/ hexaklorcyklohexan (HCH)Detta ämne används som bekämpningsmedel. En hypotes är att HCB fortfarande i små mängder kan tillförasbukten genom att stora mängder importerad vedråvara används vid massaframställning.Ämnet motstår nedbrytning och lagras i biomassan. Det är lättflyktigt och avdunstar från områden där deanvänds och faller ner när det når kallare breddgrader. De högsta halterna efter svenska kusten har hittats isödra Bottenhavet. Äldre undersökningar av innehåll i fisk, indikerar sjunkande halter.KadmiumKadmium tillförs i vår region sannolikt via avloppsvatten från reningsverk, dagvatten, från deponier ochmar som gödslas med konstgödsel. Kadmium kan orsaka en mängd störningar i miljön såsom störd fortplantningoch hämmad tillväxt.Trots åtgärder i samhället ligger kadmiumhalterna i strömming på ostkusten på samma nivåer som i börjanav 1980-talet. För Sundsvallsbukten är halterna i bottensedimentet tämligen låga, förutom i Skönviksområdetdär halterna var starkt förhöjda. Halterna i sediment tyder på att utsläppen minskar.Koppar, nickel och koboltÄmnena tillförs i vår region sannolikt via avloppsvatten från reningsverk och från deponier.I delar av Sundsvallsbukten förekommer koppar i låga koncentrationer.77

KvicksilverKvicksilver kommer från industrierna klorframställning och krematorier. Kvicksilver har också använtsinom cellulosaindustrin för slembekämpning. I Sverige har nedfallet begränsats när klorframställningenupphört och krematorierna använder annan teknik. En del kvicksilver tillförs fortfarande med luften frånandra delar av världen som når våra älvar och kustvattnet, via nederbörden.Kvicksilver i olika föreningar är ett starkt gift som kan tas upp av organismer som metylkvicksilver. Juhögre upp i näringskedjan man kommer, ju högre metylkvicksilverhalter kan förväntas. Miljöstatusenbedöms generellt som god i Bottenhavet. I Sundsvallsbukten var halterna i sediment sjunkit i ytligt sediment.Skönviksområdet har fortfarande mycket höga/tydligt förhöjda halter i ytligt sediment. Kvicksilverhalternahar generellt även minskat i gäddmuskel men bedöms som högre än normalt enligt naturvårdsverket.Kvicksilver bedöms fortfarande utgöra ett riskämne i Sundsvallsbukten.Livsmedelsverket har kostråd för kvicksilver och konsumtion av fisk. Råden lyder att kvinnor inte bör ätafisk som kan innehålla kvicksilver oftare 2-3 gånger per år under tiden man försöker bli gravid, liksomunder graviditet och när man ammar. För Sundsvallsbukten gäller det för abborre, gädda och lake.Sammantaget finns det behov av exponeringsbegränsande kostråd som tydligt riktas till dem som ätermycket fisk av vissa fiskarter (framförallt gädda, gös, lake och abborre och vissa marina rovfiskar). Det ärsärskilt viktigt att gravida och ammande kvinnor nås av information om sådana kostråd. Det är också angelägetatt de som fångar sin fisk själva har tillgång till information om kvicksilverhalterna i fisk i de vattende fiskar i, och att konsumtion av egenfångad fisk som överstiger gränsvärdet begränsas.ArsenikArsenik är lättrörligt. I vår region kan sannolikt arseniken komma från gamla impregneringsanläggningar,kisaskedeponier och från rökgaser från rostning av pyrit med syfte att framställa svavelsyra. Det sker entillförsel från industriförorenade områden. Tillförsel sker också via vattendrag.I vår region bedöms miljöstatusen som dålig av Naturvårdsverket. Bottenlevande fisk kan ha relativt högaarsenikhalter av en arsenikförening som inte är så giftig. I delar av Sundsvallsbukten bedöms halternaendast ha små avvikelser från förväntade bakgrundsvärden. Lokalt kan det förekomma förhöjda halterEffekter av läkemedelsrester i avloppsvattenLäkemedelsrester passerar till stor del avloppsreningsverk utan att brytas ner. Än har dock ingen effekt somhar direkt koppling till utsläpp från avloppsreningsverk kunnat påvisas i svenska vattendrag. Mer forskningbehövs innan åtgärder kan föreslås.Naturvårdsverket redovisar nu ett uppdrag av regeringen att bedöma de kommunala avloppsreningsverkensförmåga att ta hand om de läkemedelsrester och andra skadliga ämnen som anses vara särskilt allvarliga frånmiljösynpunkt.78

Bilaga 5.6Kustnära friluftsbadBefolkningen i Sverige nyttjar under sommarmånaderna friluftsbaden mycket flitigt.Det är av tradition en mycket djupt rotad kultur, att vid vackert väder göra en ”utflykt” tillfriluftsbaden. Dels för rekreation, bad och välbefinnande men även för social samvaro ochlek.Inom Sundsvalls kommun finns ett stort antal kustnära friluftsbad som är mycket populäraoch därmed har mycket hög besöksfrekvens. Flera av de kustnära friluftsbaden är registreradesom kommunala friluftsbad vilket innebär att de är utrustade med livräddningsutrustningbestående av livbojar, livbåtar. Dessa bad städas och har daglig tillsyn. De flesta av deregistrerade friluftsbaden sköts av föreningar med skötselavtal. Vid de största friluftsbadenTranviken och Bergafjärden kan flera tusen besökare räknas in per dag vid vackert väder.De bad som inte är registrerade som kommunala bad nyttjas även dessa frekvent men därfinns ingen kommunal service. Baden är dock viktiga för de som nyttjar baden och fyller enviktigt funktion.Namn Typ av område Service1 Vitsand Friluftsbad och rekreationsområdeOmrådet består av sandstrand c:a200 meter2 Furuskär Friluftsbad och strövområdeOmrådet består av klippor ochsträcker sig c:a 1,5 km.3 Bäckviken Friluftsbad och strövområdeOmrådet består av berg och sand4 Buskviken ett Friluftsbad och strövområdeoch två. Området består av berg och sand5 Borgarudden Friluftsbad och strövområdeOmrådet består av berg och sandC:a 1,5 km6 Telefonviken Friluftsbad och rekreationsområdeC:a 150 meter7 Lörudden RekreationsområdeOmrådet består av klippor/hällar8 Norrvikssand Friluftsbad och rekreationsområdeOmrådet består avklippor/hällar/sand c:a 1 km.9 Hälludden”Taidammen”Rekreationsområde10 Bergafjärden Friluftsbad/camping/rekreationsområde.Området består i huvudsakav sand. C:a 1 km.11 Juniskär Friluftsbad / rekreationsområdeOmrådet består i huvudsak av sandc:a 150 m.12 Åkersviken Friluftsbad/rekreationsområdeOmrådet består i huvudsak av sandC:a 200 mEj registrerat kommunalt friluftsbadTillgång till grillplatsEj registrerat kommunalt friluftsbadEndast tillgänglig med båtEj registrerat kommunalt friluftsbadEndast tillgänglig med båtEj registrerat kommunalt friluftsbadEndast tillgänglig med båtEj registrerat kommunalt friluftsbadEj registrerat kommunalt friluftsbadEj registrerat kommunalt friluftsbadEj registrerat kommunalt friluftsbadEj registrerat kommunalt friluftsbadRegistrerat kommunalt friluftsbad medskötsel och tillsyn. Tillgång tillomklädningsrum, toaletterCampingen har kiosk, butik ochrestaurang. Grillplats finns vidstrandenEj registrerat kommunalt frilufts-bad.Tillgång till ”baja-maja”Ej registrerat kommunalt friluftsbad79

13 Bredsand Friluftsbad / rekreationsområdeOmrådet består i huvudsak avsand. C:a 300 m.14 Sodom Friluftsbad / rekreationsområdeOmrådet består i huvudsak avsand. C:a 200 m.15 Fläsian Friluftsbad /rekreationsområde/campingOmrådet består i huvudsak avsand. C:a 300 m.16 Vindhem RekreationsområdeOmrådet består avklippor/hällar/sand17 Bänkåsviken Friluftsbad / rekreationsområdeOmrådet består i huvudsak av sandC:a 200 m.18 Tranviken Friluftsbad/bassängbad/rekreationsområde/camping.Området består av sandstrand 350m.19 Spikarna – RekreationsområdeSkorven Området består av klippor / hällar20 Havstoviken Friluftsbad / rekreationsområdeOmrådet består i huvudsak av sandC:a 200 m.21 Hartungviken Friluftsbad / rekreationsområdeOmrådet består i huvudsak av sandc:a 200 m.22 Grönviken Friluftsbad / rekreationsområdeOmrådet består i huvudsak av sandc:a 150 m.23 Trestenshällan Friluftsbad / rekreationsområdeOmrådet består i huvudsak av sand24 Rödösand / Området består av sand c:a 350 m.Rödön25 Slädaviken Friluftsbad / rekreationsområdeOmrådet består i huvudsak av sandC:a 350 m.26 Aldernäset Friluftsbad / rekreationsområdeOmrådet består i huvudsak av sandC:a 350 m.27 Eriksdal Friluftsbad / rekreationsområdeOmrådet består i huvudsak av sandC:a 50 m.28 Gistaholmarna Friluftsbad / rekreationsområdeOmrådet består i huvudsak av sandC:a 250 m.Registrerat kommunalt friluftsbad.GrillplatsTillgång till ”baja-majaRegistrerat kommunalt friluftsbad.Grillplats finns.Registrerat kommunalt friluftsbadmed skötsel och tillsyn. Tillgångtill omklädningsrum, och toaletter.Campingen har butik, cafèGrillplats, beachvolley ochlekplats finns på stranden.Ej registrerat kommunaltfriluftsbad. På området finnstoaletter, restaurang.Registrerat kommunalt friluftsbad.Tillgång till omklädningshytt,grillplats och ”Baja-maja”Registrerat kommunalt friluftsbadmed skötsel och tillsyn. Tillgångtill handikappanpassadeomklädningsrum och toaletter.Campingen har butik ochrestaurang. Tillgång till grillplatspå stranden.Ej registrerat kommunaltfriluftsbadEj registrerat kommunaltfriluftsbadRegistrerat kommunalt friluftsbad.Tillgång till omklädningshytt,grillplats och ”baja-maja”Ej registrerat kommunaltfriluftsbadEj registrerat kommunaltfriluftsbadEj registrerat kommunaltfriluftsbadRegistrerat kommunalt friluftsbad.Tillgång till omklädningshytt,grillplats och ”baja-maja”Ej registrerat kommunaltfriluftsbadEj registrerat kommunaltfriluftsbadEj registrerat kommunaltfriluftsbad80

"y27"y28KlingerfjärdenBadplatser - bilaga 5.6HuliÖråkerBirstaMålåsFärstaViÅs"yNäset"y2526Bullås"y23"y22Grönviken"y Friluftsbad, kommunal skötsel"y Friluftsbad, ej kommunal skötsel74Numreringen hänvisar till bilaga 5.6AlnösundetSidsjöhöjdSidsjöbodarnaSundsvallBredsand"y "y "y151413ALNÖNLervikAnkarsvik"y16Draget"y"y21"y "y "y171820"y24Havstoviken19SpikarnaRÖDÖNSvarthamnStorsvedjanSvartvikEssvikNylandHamn"yJuniskär12"y11Sundsvallsbukten³RånaSvalaNjurundaKyrkmonSolberg"y10MarnaBergafjärden9"yBergabodarna"y8NorrvikssandÖjenBölenKråkanBjörkön"y7LöruddenMingenPråmvikenSandsGårdsjönNyråBjörköfjärden 5Myrholmen3 4"y "y"yBjörn"y2"y "yStorgrundRönnhamn6BrämösundetBRÄMÖNÅbodarnaArmsjönArmsjötorpet"yLubban10 510kmBottenhavet81

Bilaga 5.7 Utflyktsmål och strandlederFörutom att Sundsvallsbor och besökare från andra orter nyttjar några områden i skärgårdenför aktiviteter som paddling, bada, långfärdsskridskor etc. finns även platser och sträckor efterkusten som är intressanta utflyktsmål och rekreation. I följande sammanställning beskrivsområden och platser som lämnats av föreningslivet och andra organisationer.Efter kusten finns några stigar/cykelvägar/och mindre vägar som särskilt anpassats som cykelochpromenadstråk. Dessa sträcker sig i princip från Kvissleby vägen förbi Sundsvalls stadoch ut på Alnön. Potentiellt kan denna stäcka förlängas upp genom hela Alnösundet påfastlandssidan. Därmed finns möjlighet att kustnära ta sig fram längs stor del av kusten. Ävenom inte hela sträckan är iordningställd idag så finns möjligheter att utveckla kustvägarna ochstigarna till en stor tillgång i kommunens friskvårdsarbete.De enskilda besöksplatsernas karaktär varierar då utflyktsmålen har olika förutsättningar ochinnehåll. Några är fiskelägen och kulturbebyggelse och andra är enkla grillplatser i naturskönaområden. Gemensamt är att flera är kända utflyktsmål som man kan ta sig till med bil ellerannat färdmedel.Namn Typ av område Service1 Kustvägen Kustvägen som är 75 km lång, gårmellan olika besöksmål utmed en unikkustremsa mellan Hudiksvall ochSundsvall.Här finns fiskelägen, industriminnen,restauranger och caféer, sandstränder,hotell och pensionat, djur och natur,möjlighet till ångloksturer och2 Galtström Galtströms bruk är ett byggnadsminneav riksintresse och grundades redan1673 och är Medelpads första störstaoch sista järnbruk. Populärt utflyktsmål3 Skatan Skatan är namnet på ett gammaltfiskeläge i Sundsvalls södra skärgårdmed särpräglad idyll och livsmiljö, ettkulturarv.4 Lörudden Cirka 3 mil söder om Sundsvall liggerLörudden, eller Löran, fiskeläget medanor från 1600-talet.5 Brattberget Berget vätter ut mot Sundsvallsbuktenoch är känt inom bergsklättrarkretsarsom ett av Sveriges bästa havsklippor.6 Svartviksindustriminne7 StrandledenDingersjö-SundsvallSvartviks industriminne visar uppträindustrins historia under 170-år.Från lastageplats till skeppsvarv,ångsågverk och massafabrik.Den mer än 1,5 mil långa strandledenfrån Dingersjö till Sundsvalls inrehamn är asfalterad och möjlig att cykla.Den följer bitvis Ljungan men stor delföljer den södra sidan av Sundsvallsbukten.Man passerar både badplatseroch lämpliga platser för ett stopp ävenom man bitvis får passeraindustriområden och industrihistoriskmark.omväxlande friluftsliv.Restaurang. Tur med ångloket Lokefrån 1887. Guidade visningar.Restaurang, pensionat, galleri mmparkeringsplatser finns i anslutning tillfiskelägetRestaurang och parkeringar finns ianslutning till fiskelägetVindskydd med grillplats och vackerutsikt. Parkering efter vägen som gåröver Essvik. Mer info på Sundsvallsklätterklubbs hemsida ochsverigeföraren.Utställning och byggnader frånindustriepoken, vacker park- ochträdgårdsmiljö, lekpark med historiskttema, kägelbana, restaurang,sommarcafé och antikhandel.Platser för stopp finns framför allt vidfriluftsbaden man passerar men ävenandra naturliga stopp finns eftervägen. Vid friluftsbaden finns tillgångtill toaletter och soptunnor82

Namn Typ av område Service8 Hamnparken I centrala Sundsvalls hamn finns ennyanlagd park med gräsytor,lekpark. Sundsvalls gäst- ochbåthamn ligger i anslutning tillparken.9 StrandledenSundsvall -OrtvikenLeden sträcker sig frånstrandområdet i inre hamnen förbismåbåtshamnen vid Ortviksparkenoch förbi Ortviken. Efter leden finnsgrönytor, lekplats och rastplatser förvila och fika.Här finns alltid något att vilaögonen på, till exempelsjöfågel, båtar och den vackrautsikten över bukten.10 Ortviksparken Park och strövområde i anslutningtill båthamn. Väl lämpad förPromenad, lek och utflyktsmål.11 StrandledenAlnösundetAlnösidanEfter stranden söder om Alnöbronpå Alnön finns en strandled som gårefter vattnet. Efter stigen finns fleraplatser att stanna till vid. IAlnösundet kan man fortfarande sespår och efter Sundsvalls historiasom sågverksstad samt naturligtvisett rikt naturliv.12 Ankarsvik Små stränder och strandpromenadsom är väl lämpade för picknick ochgrillning.13 Spikarna Längst ut på Alnöns sydöstra spetsligger det pittoreska fiskeläget medfiskestugor och båthus i en litenskyddad vik. En gång i tiden var detett aktivt fiskeläge och bebyggelsenfrån den tiden finns kvar. Ävenklipporna på utsidan är ett populärtutflyktsmål med underbar utsikt.14 Stornäset Vackert område på Alnö norra del.Sandstranden är lämplig förpicknick och att titta på fåglar.15 FramtidastrandpromenadAlnösundet påfastlandssidanPå fastlandssidan, Alnösundet norrom brofästet finns ett område somtill viss del nyttjas som rekreationsochutflyktsområde. För att förbättraområdet behövs slyröjning ochannan anpassning.Kafé, Casino med restaurang ianslutning till parken. Bänkar,bord och parkering samt närhettill Sundsvalls stadsserviceutbud.Strandpromenadenär belyst så att du även kvällstidkan ta en tur dit.Lekpark, bänkar och bord ochstor gräsytaBänkar och lämpliga platser förett stopp finns efter stigenIngen särskild serviceRestaurang med Café ianslutning till hamnen. Godaparkeringsmöjligheter närahamnen.Området har stigar med trädäckvilket gör det lämpligt förrullstolsburna. Fågeltornetunderlättar för fågelskådning.Grillplatser och småvägar83

BILAGA 5.8 Förteckning av områden intressanta för fågelskådningDet finns goda möjligheter till fågelskådning längs Medelpads kust året om. De lokaler som angesnedan är platser med god förekomst av fåglar främst sommartid. Medelpads Ornitologiska Föreninghar som ansvar att stimulera fågelintresset hos allmänheten och verka för fågelskydd och skydd avbiotoper.Område Fågelart Övriga uppgifter1 Nacka båthamn, Ås bryggainklusive Hörningsholmen,Stornäset, Långharsholmenoch SälstenarnaEn av Norrlands viktigasterastlokaler för vadare och änder.Viktig häcklokal för änder ochgäss2 Öarna Gråfläsian ochLergrundet med tillhörandesmåskär3 Öarna Draget,Storholmsfläsian, Gubben,utsidan Storholmen samtsmåskär.Viktiga häcklokaler för sjöfågelbland annat silltrutViktiga häcklokaler för sjöfågel,tärnor, svärta och alkor.4 Björköviken Viktig rastlokal för änder ochvadare.Stornäset är tillgängligt frånparkering. Skyltade gångvägar finnsTillgänglig enbart från vatten. Börej besökas under tiden 1 april – 25augustiTillgängliga enbart från vatten. Börej besökas tiden 1 april – 25augusti.Tillgängligt via mindre väg frånBjörkvik och ut till några mindrefiskebodar på östra sidan av viken.5 Gråskärsbådan Häcklokal för sjöfågel FågelskyddsområdeTillträdesförbud 1 april – 25 augusti6 Slynghällan Häcklokal för sjöfågel FågelskyddsområdeTillträdesförbud 1 april – 25 augusti7 Sträckan norr om Löruddentill Truthällan samt frånMannskär tillKalkungsudden inkl SalensReservatViktiga rastlokaler ochhäcklokaler för sjöfågel.Parkera vid Löruddens parkering.Stigar går ut till fyren och längskusten söderut8 Klampenborg Viktigt häcklokal för sångare Naturreservat. Frånparkeringsplatsen vid båthamnengår stigar runt ön.9 Östra sidan av Brämön frånnorra spetsen till södraspetsen BrämökalvenRas- och häcklokal för sjöfågel.9B Storviksklubben Viktig häck- och rastlokal försjöfågel10 Litet skär utanförVikarbodarna ochvassområdet vidVikarbodarnaMindre häcklokal för framför alltsilltrut samt sångare ivassområdetNaturreservat. Tillgänglig frånvatten samt stigar på Brämön.Tillgänglig enbart från vatten. Börej besökas under tiden 1 april – 25augustiSkäret är tillgänglig enbart frånvatten. Bör ej besökas under tiden 1april – 25 augusti. Vassområdet kanbesökas alla tider på året. Parkeringvid båtbrygga11 Kalvsundet Rast- och häcklokal för sjöfågel Tillgängligt enbart från vatten.12 Nordvästra AlnöslövskogsområdeHäcklokal för sångare blandannat näktergal.Tillgängligt från bilvägen från Alnögamla kyrka till Nacka13 Skrängstabodsviken Rastlokal under hösten förframför allt änder.Tillgängligt via väg mellanBjörkvik och Skatan85

ÖråkerMålåsBirstaSkönvik!P(12KlingerfjärdenNacka1!P(!P( ! P( ÅsNäsetFågelliv - Bilaga 5.8!P( FågelrastplatserFågellokaler med hög prioritet*Fågellokaler med lägre prioritet*Oklassade fågellokalerLövåsenFärstaViBullås* Prioriteringar gjorda av Medelpads Ornitologiska FöreningAlnösundetGrönvikenSundsvallLervikALNÖNBredsand11RÖDÖNSvarthamnSidsjöhöjdSidsjöbodarnaBredsandStockvik8AnkarsvikVindhemDraget2Spikarna3StorsvedjanSvartvikNolbyEssvikHamnSundsvallsbuktenÅkersvikenJuniskär³RånaSvalaÖjenSandsNjurundaSolberg!P( ! P(!P(!P(Kyrkmon!P(BölenGårdsjön!P(MingenMarnaBergafjärden131045BergabodarnaKråkan!P(BjörköfjärdenBjörnNorrvikssand14Pråmviken7StorgrundBjörkönLöruddenRönnhamn BRÄMÖNBrämösundetBottenhavet9A9BNyråArmsjön!P(Armsjötorpet!P(Åbodarna7Lubban60 510km86

Bilaga 6.9 Viktiga områden för fritidsfiskeSportfisket är en av våra största fritidsaktiviteter som kan utövas av såväl gammal som ung. Varje år fiskarc:a 1 miljon svenskar och störst är intresset i norrlands inland och norrlandskusten.Fiske är en unik friluftsaktivitet som ger spänning, naturupplevelser, motion och avkoppling från vardagenpå en och samma gång. Fisket skapar också social samvaro med familj och vänner övergenerationsgränserna. Möjligheten att fånga fisk som man kan äta ger ytterligare en dimension.I Sundsvallsområdet finns massor av bra fiskevatten och kustområdet är en stor resurs som är lättillgänglig.Fisket kan bedrivas både från båt och land. Fisket är dessutom gratis och kan nyttjas av alla oavsett inkomst.Kustområdet består dels av karg kust som exponeras direkt mot öppet hav och dels av inneslutna fjärdarsom ligger välskyddade, vilket ger fiskemöjligheter efter många arter.Det mest kända området är Björköfjärden med mycket bra fiske efter abborre och gädda, såväl sommar somvinter. De vanligaste arterna är havsöring, abborre, gädda, sik, harr, lake, id och strömming. Besökwww.fiskeisundsvall.se och www.fiskevasternorrland.se för mer information. Det är av stor vikt att bevaratillgängligheten för de områden som har stor betydelse för fisket.Område Typ av fisk och fiske Tillgänglighet/Service1 Eriksdal Bra område för fiske efter gädda, abborre ochvitfisk (främst mört och id), men även sik, harr,öring förekommer.2 Vränsta Bra område för fiske efter gädda, abborre ochvitfisk (främst mört och id), men även sik, harr,öring förekommer.3 AlnöbronöstraBra område för fiske efter gädda, abborre ochvitfisk (främst mört och id), men även sik, harr,öring förekommer.. Populär plats för mete.4 Lervik Bra område för fiske efter gädda, abborre ochvitfisk (främst mört och id), men även sikförekommer, Bra förekomst av harr och öring.5 Ankarsvik Bra område för fiske efter gädda, abborre ochvitfisk (främst mört och id), men även sik, harr,öring förekommer. men med större förekomst avsik, öring och harr.Bra fiskemöjligheter från land.Flera vägar ner till vattnet.Sämre fiskemöjligheter frånland.Sämre fiskemöjligheter frånland.Sämre fiskemöjligheter frånland.6 Raholmen Bra område för fiske efter sik, öring och harr. Bra tillgänglighet frånklipporna.7 Södra Alnö Bra område för fiske efter sik, öring och harr. Sämre tillgänglighet på grundav bebyggelse. Laxfällor underjuni t.o.m. september somhindrar fiske.8 Spikarna Bra område för fiske efter sik, öring och harr. Sämre tillgänglighet på grundav bebyggelse. Laxfällor underjuni t.o.m. september somhindrar fiske.9 Östra Alnö Bra område för fiske efter sik, öring och harr. Sämre tillgänglighet på grundav bebyggelse. Laxfällor underjuni t.o.m. september somhindrar fiske.10 Finsta Bra område för fiske efter gädda, abborre ochvitfisk (främst mört och id), men även sik, harr,öring förekommer.11 AlnöbronvästraBra område för fiske efter gädda, abborre ochvitfisk (främst mört och id), men även sik, harr,öring förekommer. Populär plats för mete12 Kaptensudden Bra område för fiske efter gädda, abborre ochvitfisk (främst mört och id), men även sik, harr,öring förekommer. Populär plats för mete.Bra fiskemöjligheter från land.Bra fiskemöjligheter från land.Bra fiskemöjligheter från land.M:\Avdelningar\DRIFT\Kontorsservice\KERSTIN\AKTUELLA JOBB\MILJÖ\KUSTPLANEN\kustplan 21 nov09\del 6 bilagor\6.9 Sportfiske\BILAGA sportfisket.doc87

Område Typ av fisk och fiske Tillgänglighet/Service13 Norra kajen Bra område för fiske efter gädda, abborre och vitfisk Bra fiskemöjligheter från land(främst mört och id), men även sik, harr, öringförekommer. Populär plats för mete14 Oljehamnen Bra område för fiske efter gädda, abborre och vitfisk Bra fiskemöjligheter från land(främst mört och id), men även sik, harr, öringförekommer. Populär plats för mete15 Fläsian Bra område för fiske efter sik, öring och harr. Bra tillgänglighet frånklipporna16 Bredsand Bra område för fiske efter sik, öring och harr. Bra tillgänglighet frånklipporna17 Vapelnäs Bra område för fiske efter sik, öring, harr ochvitfisk, främst mörtBra tillgänglighet frånklipporna18 Juniskär Bra område för fiske efter sik, öring, abborre ochharr. Även gädda i Bodviksfjärden.Sämre tillgänglighet på grundav svår terräng och bebyggelse.Placering av laxfällor underjuni t.o.m. september som19 NorraBjörkönOmråde för fiske efter sik, öring, abborre och harr.20 Björköfjärden Mycket bra fiske efter gädda och abborre från land.Mycket bra fiske i hela Björköfjärden efter gäddaoch abborre, abborre vintertid.21 SödraBjörköfjärdenMycket bra fiske efter gädda och abborre från land.Mycket bra fiske i hela Björköfjärden efter gäddaoch abborre, abborre vintertid.22 Galtström Bra område för fiske efter sik, öring, abborre, gäddaoch harr.23 Rödön Bra fiske efter sik, öring och harr från Rödön,Storkalven och Lillkalven. Bra fiske efterströmming i Djupsundet mellan Rödön ochStorkalvenhindrar fiske på många platserSvårtillgängligt område somnyttjas lite av fritidsfiskare.Placering av laxfällor underjuni t.o.m. september somhindrar fiskeDock få bra landfiskeplatserSämre tillgänglighet från land(långt att gå)Finns bra landfiskeplatser, docklite längre att gå till vissaplatserSvårtillgängligt från land.88

ÖråkerBirstaMålås1012KlingerfjärdenÅsNäsetFritidsfiske - bilaga 5.9Områden med stor betydelseViktiga, men mindre intressantaMindre betydelseHuliFärsta113ViBullås13Sundsvall14Alnösundet124LervikALNÖNGrönviken9Bredsand23RÖDÖNSvarthamnSidsjöhöjdAnkarsvik515SidsjöbodarnaVindhemÖvre BredsandBredsand16Stockvik17DragetNorra NyhamnHamnSvartvikEssvikStorsvedjanJuniskärNylandVästbo61878Sundsvallsbukten³RånaNjurundaSolbergKyrkmonMarnaBergafjärden19BottenhavetSvalaBergabodarnaNorrvikssandÖjenBölenKråkanBjörkönLöruddenMingen20BjörköfjärdenMyrholmenPråmvikenRönnhamnBRÄMÖNSandsGårdsjönBjörn21StorgrundBrämösundetNyråÅbodarnaArmsjönArmsjötorpetLubban220 510km89

BILAGA 5.10 Viktiga områden för kajakpaddlingFler och fler unnar sig att i en kajak få glida fram ljudlöst på ett spegelblankt hav isolnedgången. Kajakpaddling är ett utmärkt sätt att bekanta sig med hav, sjöar och vattendragsamtidigt som man njuter du av lugnet och omgivningen runt omkring sig. Antalet såldakajaker och uthyrare fortsätter att öka. Många väljer att själv åka ut på en tur men ett stortantal väljer också att åka ut i organiserade grupper.Lokalt i Sundsvall finns möjlighet att välja olika turer, både inomskärs och ut mot öppet hav.Friluftsfrämjandet har en kajaksektion som både genomför utbildningar, organiserar turer ochhyr ut kajaker.Friluftsfrämjandet har sammanställt viktiga områden för kajakpaddling i skärgården. Det finnstre större områden som nyttjas i större utsträckning för paddling. Inom varje område finnsflera sjösättningsplatser där det är möjligt att komma ner till vattnet eller att dra upp kanotenför exempelvis en fikarast. Ett antal väljer också att ta med tält och övernatta i skärgården ochdet finns därför utmärkta platser på kartan där det är möjligt att tälta. Utöver platserna somanges på kartan finns områden som kan nyttjas av enskilda och uppfattas av dessa uppfattassom viktiga.Namn Sjösättningsplats Fika- och tältplats1 Tur runt Tjuvholmen Alt. Kajakcontailner nedanför Lofoto Fikaplats på västra sidanTur, upp Selångersån. eller vid Petersvik.(klippor/sandstrand)2 Tur runt Gistaholmarna. Eriksdal vid friluftsteatern. Fika på västra sidan av storaGistaholmen. (sandstrand)3 Tur runt Granön Slädaviken. Fika västra Granön(sandstrand) eller Storskäret(klippor)4 Tur kring Kalvarna. Hartungviken. Fika i sundet mellan Kalvarna(sandstrand) eller strand motYxskär (sandstrand)5 Tur kring Rödön. Hartungviken. Fika på Rödögubben(klippor) eller Svarthamn(sandstrand alt. klippor)6 Tur kring småöar Spikarna. Fika på Känningen(sand/stenstrand)7 Tur kring Snöskär ochStorholmen.Spikarna.Fika på Storholmen (närahamnen) eller på Snöskär(sand/stenstrand)8 Tur efter stranden motVindhem.Spikarna.Fika nära Vindhem.(klippor/sand/stenstrand)9 Tur efter stranden motKlampenborg.Juniskär.Fika Klampenborg ellerHamnsbådarna (klippor)10 Tur förbi Klösorna, Högön,Skigan.Juniskär.Fika på västra Skigan(klippor) eller östra (klippor).Fika även på västra sidan avKlösorna (klippor)11 Tur kring Brämön. Lörudden. Fika på Brämön i sundet motKalven (sandstrand)Flera fikaplatser (oftaklippor)12 Tur efter stranden söderutmot Skatan.Lörudden.13 Tur in till Skatan, Lubban. Björköfjärden, Vikarebodarna. Fika på Furuskär(sandstrand), norra Mannskär(sandstrand90

!(2KlingerfjärdenPaddelturer - bilaga 5.10# TältningHuliÖråkerBirstaMålåsFärstaViNäset!(3BullåsPaddelturSjösättnings-/fikaplatsIntressant områdeAlnösundet!(4Sundsvall!(1LervikALNÖNBredsandRÖDÖN!(5SvarthamnSidsjöhöjdSidsjöbodarnaBredsandAnkarsvikNedre BredsandDraget!(8Spikarna!(6!(7StorsvedjanSvartvikNyhamnEssvikNorra Nyhamn!(9ÅkersvikenJuniskärSundsvallsbukten³RånaNjurundaSolbergKyrkmonMarnaBergafjärdenBottenhavetBergabodarnaNorrvikssandÖjenBölenKråkan!( 10 !( 11BjörkönLöruddenMingenPråmvikenBjörköfjärdenMyrholmenRönnhamnBRÄMÖNSandsGårdsjönBjörnBrämösundetStorgrund!( 12NyråÅbodarnaArmsjönArmsjötorpetLubban!( 130 510km91

BILAGA 5.11 Områden för långfärdsskridskorSkridskoåkning på spegelblank is en vacker vinterdag hör till en av friluftslivets allra finasteupplevelser. Där finns rytm, fart och naturkänsla, oavsett om man befinner sig på en litenskogssjö eller i havsbandet. Långfärdsskridskoåkning är en friluftsaktivitet som passar såvälung som gammal, starka som mindre starka då åkförmågan beror mer på teknik än styrka.Intresset för långfärdsskridskoåkning ökar då vi i Sverige har mycket goda förutsättningar.För många är långfärdsskridskoåkning en livsstil som både ger motion samtidigt som det är enutflykt i naturen.I Sundsvall finns bra förutsättningar för långfärdsskridskoåkning. Snöfattiga och kalla vintrarkan ge underbara isar på havet. Det är ganska vanligt att man åker ut i privata grupper men detfinns också föreningar som samordnar turer på vattendrag i Sundsvallstrakten. Skärgården ärett av dom viktigaste områdena.Föreningen långfärdsskridsko Sundsvall arrangerar både kurser och genomför turer.Föreningen har lämnat förslag på områden som är allmänt kända och nyttjas av många.Beroende på isförhållandena finns ett antal intressanta turer efter kusten med brapåstigningsplatser. Plats för stopp och fikarast avgörs oftast av om det är en naturskön plats,isförhållanden, vind och sol. Gärna en bit från bebyggelse.Namn Typ av tur Övrigt1 Stornäset I början av säsongen turer upp mot Eriksdaloch ner i Alnösundet. Senare på säsongenParkeringsplats för 15bilar vid bryggan.ner mot Slädaviken och Rödön, ibland övertill Söråker.2 Eriksdal Tur som startar i norra delen av Alnö, ut påKlingerfjärden eller ner mot Alnöbron.Parkering för ca 10bilar3 Småbåtshamnen vidAlnöbrons fästeTur efter västra stranden av Alnö.Begränsat medparkeringsplatser.4 Slädaviken Tur som startar vid östra stranden av Alnö Ca 8 parkeringsplatserner mot Rödön5 Rödö Brygga Tur som startar vid bryggan på Alnöns östrastrand. Efter kusten alternativt över motRödön6 Spikarnas hamn Längs Alnön eller förbi Rödön motTynderö. Sent på säsongen, februari ellermars.7 Inre hamnen Stadsnära tur som kan gå ner mot Bredsandeller förbi Tjuvholmen mot Alnö. Ett tredjealternativ är uppför Selångerån, se upp förgrus på isen under alla broar!8 Klampenborg Uppför Ljungan förbi Kvissleby, iblandmöjligt att åka mot Bredsand.9 Bodviksfjärden I januari är det vanligt med turer innanföröarna i Juniskär, en månad senare kan detvara möjligt att åka upp mot Draghällaneller ner förbi Bergafjärden mot Lörudden.10 Myrbodarna Björköfjärden runt, till Skatan och ut mothavet.11 Galtströms hamn Sent på säsongen, längs kusten motLörudden eller söderut mot Norrfjärden.12 LöruddensfiskehamnFebruari och mars, ibland över till Brämöneller söderut längs kusten.Begränsat medparkeringsplatserGott omparkeringsplatserGott omparkeringsplatserCa 8 parkeringsplatser.Svårt att hittaparkeringsplats.Parkering vidsmåbåtshamnen.Parkeringsplatser påkajen, begränsat om detär snörik vinter.Gott omparkeringsplatser.92

ÖråkerSkönvikMålåsBirsta!(2KlingerfjärdenNacka!(1!(4AldernäsetLångfärdsskridskor - bilaga 5.11Viktiga turerÖvriga turerNumreringen anger platser för påstigningHuliFärstaAlnösundet!(3ViBullåsGrönviken!(7SundsvallALNÖNLervik!(5BredsandRÖDÖNSvarthamnSidsjöhöjdSidsjöbodarnaAnkarsvikVindhem!(6SpikarnaBredsandStockvikDragetStorsvedjanSvartvik!(8EssvikHamnSundsvallsbuktenÅkersvikenJuniskär³!(9RånaNjurundaSolbergKyrkmonMarnaBergafjärdenBottenhavetBergabodarnaNorrvikssandÖjenBölenMingenKråkanPråmvikenBjörkön!(12LöruddenSandsGårdsjön!(10BjörköfjärdenMyrholmenBjörnStorgrundRönnhamnBrämösundetBRÄMÖNNyråÅbodarnaArmsjönArmsjötorpet!(11Prästviken0 510km93

Bilaga 5.12 Dykning och sportdykningDykning, sportdykning är speciellt på så vis att de som dyker ofta dyker i många olika områdenoch styrs av ett antal faktorer. Tillgång till båt, tillgång till vägar ner till dykplatser och styrs oftaav att utrustning är tung att bära omkring på. Många dykare drivs dessutom av en nyfikenhet ochupptäckarlusta i att hitta nya dykställen. Majoriteten av dykningen går ut på att leta och att hittarester av människan under ytan. Artantalet är i Östersjön är lågt, men det finns många av varje artoch en intressant blandning av sötvattensarter och saltvattensarter. En sötvattensfisk kan här sessimma sid vid sida med en saltvattensfisk. Det är något som man som dykare inte kan uppleva påsärskilt många ställen i världen. Här finns även fantastiska skogar av kransalger ochblåstångsbälten fulla av liv.I Sundsvall finns lämningar efter verksamheter längs de olika kuststräckorna i form av vrak,vrakdelar, pirer, rester av pirer och ”skräphögar” där diverse ting samlats under åren. Fartygsvrakäldre än hundra år med tillhörande föremål har samma skydd i lag som fornlämningar på land(2kap.1§ kulturminneslagen). Skyddet gäller på samma sätt för okända fornlämningar som för dekända och registrerade.Runt omkring Sundsvall finns det ett antal dykplatser som bara går att nå med båt och dennamöjlighet utnyttjas så ofta möjligheterna finns.Föreningen Lagunen, som är en aktiv dykklubb, har valt ut och beskrivit de viktigaste områden fördykning och sportdykning.1. Alnösundet (Fastlands- och ö-sidan)2. Utsidan Alnö (Området från Ripsandsviken och utefter Alnön norrut ända upp till Eriksdal) ochområdet mot Timrå/Söråker3. Sundsvalls hamn med Tjuvholmen som gräns.4. Svartviksområdet.5. Bergafjärden och Björköfjärden6. Galtström och Lubban-området7. Öar och grund.8. Selångersån och Ljungan1. Alnösundet – Fastlandet Skönvik till Petersvik samt ö-sidan Eriksdal till RipsandsvikenLängs stränderna runt Alnösundet finns unik dykning inte bara i Sverigeområdet utan sett ur östkusten,Sverige och även internationellt sett. De områden som främst utforskats och ”dykts igenom” är de därman kommer ner med bil till strandlinjen där lämningar efter verksamheter finns så grunt som på enmeters djup ner till 40 meter.Vid dykplatsen Röde finns det 5 olika vrak varav ett (på c:a 20 meters djup) är väldigt välbevarat ochstår upprätt nere på bottnen. På väg upp från detta vrak kan man simma runt bland lämningar av spinkoch dyka vid 2 vrak på c:a 12 meters djup för att följa spinken och bråten in mot istigningsplatsen ochavsluta dyket genom att simma på minst 2 vrak, samt flera vrakdelar.För mer information om Rödevraken se: http://hem.spray.se/sisleg/ovrerode/dagbok.htmlEftersom flertalet kajer, bryggor och verksamheter funnits på Alnön finns massvis med lämningar efterångbåtsbryggor, sågverkskajer och liknande som är lättillgängliga men andra nås enbart med båt. Denmesta dykningen sker söder om Eriksdal. Alnösundet utforskas löpande och systematiskt av flertaletmedlemmar och c:a 60% av dyken som genomförs i Sundsvallsområdet genomförs i Alnösundet på ö-sidan på grund av tillgängligheten.Vindhem är den plats där i princip alla nybörjare danas i konsten att vara under vatten, det är en idealiskövnings och skolplats. Lättorienterad, enkelt att gå i och ur med de olika "skolboksexempel" som skallanvändas och en botten som inte är så känslig för de rörelser dykare gör med fenor och annat. Här övarsig även flertalet rutinerade dykare i rutinåtgärder och Vindhem erbjuder dessutom en hissnandeupplevelse med s.k. ”drop-offs” klippväggar som reser sig flertalet meter under vattnet lodrätt.94

2. Utsidan Alnö – I dessa områden dyks det mindre, här finns inte samma tillgång till nerfarter och detfinns historiskt sett mindre aktiviteter i området. Ripsandsviken och Bänkåsviken besöks med jämnamellanrum med, men här är vi mycket mer beroende av de boendes goda vilja. Vid Spikarna ochSkorven dyks det med jämna mellanrum med, i övningssyfte och för att se de stim med spigg och annatsom går in i detta område under sen vinter/tidig vår. Ofta utgår vi då från lotsarnas hamn, vi har en bradialog med dem.Även här beror dykningen mycket av möjligheter från boende i området.Trestenshällan är en alternativ övnings- och skolplats, den ligger skyddat om Vindhem inte kan ageraskolplats. Det är en bra övningsmiljö för nybörjare och avancerade dykare. Det är ett mer privat områdemen här finns en bra dialog med de boende som tycker det är kul att vi ”dyker upp” där med jämnamellanrum. De övre områdena är grunda och svåra att komma åt utan båt. Det har varit tal om attutforska detta område mer men då mer mot Timråsidan eller runt öarna och grunden i området.3. Sundsvalls Hamn – Tjuvholmen. Runt Tjuvholmen ligger minst 3 vrak och även den gamlakajen erbjuder en hel del sevärdheter. I Sundsvalls hamn i direkt anslutning till Vindskärsudde ligger 4vrak som är relativt välbevarade och mycket intressanta ur dykperspektiv. Ett antal kurser runt ommarinarkeologi har genomförts runt dessa samt ett av tjuvholmsvraken se:http://www.divingsweden.com/swe/dykplatser_vvrak.htm4. Svartvik - Svartviksområdet är en gammal bruksmiljö. Dykningen i området har avklingat och gått ivågor. Det finns ett antal vrak som dykare vill ha tillgång till och gamla kajer med mera. Utsläpp,saneringsarbeten och byggnationer kan vara en orsak till att det inte dykts så mycket i området desenaste åren.5. Bergafjärden och Björköfjärden – Både Bergafjärden och Björköfjärden med dess närhettill Galtström och Svartvik och sina skyddade lägen gör dem intressanta att utforska närmare, det dykssporadiskt i dessa områden idag. I Björköfjärden finns det ett antal vrak och vrakdelar, bl.a. pråmar sommisstänks komma från Galtsröms bruk.6. Galtström och Lubbanområdet – I Galtström och Lubban finns det flertalet lämningar påland och även i havet som dykare tycker är intressanta och fascinerande. Rester av verksamheten finnsäven bevarad i havet både i form av vrak, rester av kajer och hamnar. Sommaren 2009 kommerdykarklubben Lagun att tillsammans med Marinarkeologiska sällskapet (MAS) genomföra enmarinarkeologisk inventering i området för att dokumentera vad som finns och som kan forskas vidarerunt. Det är ett område som kommer att bli mycket intressantare för dykare genom detta arbete.7. Öar och grund- Runt öar och grund längs Sundsvall kust finns flera lämningar efter vrak somligamer dokumenterade än andra. Gråskärsbådan var plats för en marinarkeologisk utgrävning för några årsedan, och det finns mängder av vrak, vrakrester i dessa områden både kända och okända. Detta krävertillgång till båt och det finns ett antal dykare som ofta dyker runt öarna och grunden runt Juniskär,Lörudden, Brämön, Revhällan, Storgrundet och Trillingen.8. Ljungan och Selångersån – I Selångersån dyks det relativt sällan men är intressant med tankepå de fornlämningar som ligger i den. Det är stor risk för att skada utrustningen och det är så skitigt attdet tar tid att rengöra grejerna gör det ointressant. Ljungan i sin tur erbjuder unik dykning vid Nedansjöoch resterna av kraftverket och fabriksområdet som finns där. Det är en dykplats som är Sverige ochvärldsunik och det kommer löpande förfrågningar från dykklubbar runt om i Sverige, Norge och ävenStorbritannien som vill dyka i det området. Många har dykt i forsnackar mm under sin utbildning iströmdykning eller bara för att titta på de fiskar som finns att se på i strömmande vatten harr, öring ochlax.95

KlingerfjärdenDykområden - bilaga 5.12Mycket intressantaIntressantaÖråkerBirstaMålåsNäsetÅssjönDjupkurvor6 m10 mHuliFärstaViBullås20 m50 mAlnösundetGrönviken© Sjöfartsverket publiceringstillstånd 09-01619SundsvallALNÖNLervikBredsandRÖDÖNSvarthamn!( 3 !( 1 !( 2SidsjöhöjdAnkarsvikSpikarnaSidsjöbodarnaVindhemBredsandDragetStockvik!( 4SvartvikEssvikStorsvedjanÅkersvikenJuniskärHamnSundsvallsbukten³RånaNjurundaSolbergKyrkmonTorpet!( 5 !( 7BergafjärdenBottenhavetNorrvikssandÖjenBölenKråkanBjörkönLöruddenMingenPråmvikenSandsNyråGårdsjön!( 5BjörköfjärdenBjörnStorgrundRönnhamnBrämösundet!( 7BRÄMÖNÅbodarnaArmsjönArmsjötorpetLubban!( 60 510km96

Bilaga 5.13BåtlivSvenskarna är ett båtintresserat folk och båtlivet är en av de största fritidsaktiviteterna sommartid.Naturligtvis beror det till stor utsträckning på att Sveriges skärgård ger förutsättningar för ett riktbåtliv. Antalet vuxna personer per fritidsbåt är ca åtta vilket enbart kan matchas av Norge, Finlandoch Nya Zeeland. I Tyskland är det 185 personer per båt. Man kan med fog påstå att vi är ettbåtintresserat folk och antalet båtar ökar.I Sundsvall finns flera hamnar som ägs och sköts av föreningar men det finns också ett stort antalbåtar vid privata bryggor. I den nya gästhamnen i Sundsvalls inre hamn erbjuds bra service meddusch, kök, sopstation och inte minst tankstation. Detta har bidragit till att antalet båtar som åkerefter kusten väljer att åka in för att ta del av det som erbjuds i stadskärnan.Det finns flera naturliga ankringsplatser som nyttjas vid dagsturer och övernattningsplatser.Intresseföreningen för Utsjöbryggor i Sundsvall och Timrå kommuner har pekat ut viktiga platser förbåtlivet. Intresseföreningen omfattar 11 klubbar från Njurunda i söder till Söråker i norr.Intresseföreningen företräder c:a 880 båtar/båtägare och mer än 1500 medlemmar.Det ökande antalet små och medelstora fritidsbåtar innebär ett ökat tryck på anläggningar, bryggoroch populära naturhamnar. Större båtar är som regel utrustade med toaletter med septitank och ävenutrymme att tillvarata sopor. Båtfolk i småbåtar har samma naturbehov som båtfolk i större båtarmen måste som regel uträtta sina behov på eventuella ankringsplatser. Trycket på populära ställenmedför snart att omgivande skog förvandlas till latrin. Därför ser båtorganisationerna det som ennödvändighet att i första hand lösa toalettfrågan Gistaholmarna och Storkalven (Öbergs Udde).Namn Typ av område Service1 Gistaholmarna62º29´18”N, 17º24´38”OBrygga på NV delen av den större avholmarna. Kommer att ersättas med nybrygga under 2009.2 Nacka Båthamn Liten lokal anläggning på norra delen avAlnön för närboende.3 Alvik, Alnön Hamn för Alnö BK i det gamlafärjeläget. Plats för drygt 50 båtar.4 Gustavsberg Liten lokal anläggning i södra delen avAlnösundet för närboende.5 Vindhem62º21´19”N, 17º25´33”OSommarhamn för många medlemmar iIntresseföreningens klubbar medungdoms- och tävlingsverksamhet.6 Spikarna Gammal fiskehamn och lotsplats somdomineras av sommarboende.Gästplatser och boj för gästande båtar.7 Snösköret (gul) SSO Spikarna. Naturhamn medangöring mot klipporna och stenstrandvid gynnsamma vindar för ett fåtal båtar.8 Storkalven (Öbergs Udde) Brygga på södra udden av ön i sundetmellan Yxskäret och Storkalven. Nybrygga 2008. Vid populär badstrand.9 Kalvsundet (Storkalven) Naturhamn. Angöring till klippor i södradelen av sundet.10 Djupsundet (gul) Sandstrand i sundet mellan Rödön ochStorkalven.11 Svarthamn (gul) Naturhamn på östra sidan av Rödön medangöring mot klippor vid gynnsam vind.Ingen service. Denärliggande klubbarnaFagervik och Wifstavarvsköter bryggan ochområdet.Toalett och sophantering.Tidvis finns restaurangöppen.Ingen organiseradservice.Ingen service. SöråkersBS sköter bryggan ochområdet.97

Namn Typ av område Service12 Rödögubben (gul) Naturhamn. Angöring mot klippor pånorra delen, vid gynnsamma vindar.13 Stornäskajen (gul) Gammal ångbåtskaj på nordöstra Alnö.14 Lånharsholmen (gul) Naturreservat, norr Stornäskajen, medmöjlighet till angöring till gammallastplats från söder.15 Tjuvholmen Gammal kaj och populärt utflyktsmålsedan gammalt för sundsvallsborna.Historiskt intressant.16 Ortviken (Ortvikens MK) Hamn för Ortvikens MK med plats förc:a 50 båtar.17 SmåbåtshamnenHamn för Sundsvalls BS med plats för Toalett och sophantering62º23´37”N, 17º20´54”O c:a 275 båtar.18 CityhamnenHamn med plats för c:a 100 båtar +62º23´20”N, 17º19´10”O gästplatser.19 Gamla gästhamnen Gamla gästhamnen i Sundsvall mednärhet till Cityhamnen20 Svartviksfjärden Hamn för Sundsvalls Njurunda BK,Klampenborg, med 50 båtplatser +angöring mot gamla industrikajer.21 BodviksfjärdensmåbåtshamnHamn för närboende i Juniskär. Boj förgästande båtar.62º17´40”N, 17º26´52”O22 Björnen (gul) Ö vid inloppet till Bodviksfjärden medangöring mot klippor i nordväst vidgynnsamma vindar.23 Norrvikssand Populär sandstrand och angöring vidgynnsamma vindar.24 Junibosand Fiskehamn med sommarboende. Säkerangöring vid betongpir25 Lörudden62º13´51”N, 17º39´24”OFiskehamn med sommarboende. Få mensäkra platser för gästande båtar.26 Skatudden Angöring mot klippor på norra Brämönvid gynnsamma vindar.27 Norrhamnen Brämön Fiskehamn med fyrplats. Angöring vidgynnsamma vindar till betongbrygga vidfyren.28 Sanna Gammal brygga i Brämösund som ärutdömd. Angeläget att den rustas uppeftersom det är en populär angöring förbesökare till Brämön.29 Kalvsundet Naturhamn med populär badstrand påBrämöns södra udde.30 Lubban62º10´23”N, 17º31´11”OSvenska kryssarklubbens utsjöbrygganorr Galtström.31 SkatanFiskehamn med sommarboende. C:a 1062º11´39”N, 17º30´25”O platser för gästande båtar vid restaurang.32 Björköfjärden Populära badstränder för båtar ochboende, i östra delen av fjärden33 BergafjärdenNybyggda bryggor för lokal båtklubb62º16´23”N, 17º27´48”O med gästplatserfinns.Full service finns medtankmöjligheterSophantering och tankfinns. Restaurang/Cafésommartid.Viss service finns medsommaröppen restaurangViss service finns medtorrdass.Sommaröppen restaurangmed viss service.Service finns i form avtoa och sophantering98

12KlingerfjärdenBåtliv - bilaga 5.13ÖråkerBirstaMålåsHovidMalandJohannedal3Ås1413NäsetAngöringsplats!( Hög priorietet!( Lägre prioritetAngöringsområdeHög priorietetLägre prioritetiViBullåsGrönvikenHaga18SundsvallAlnösundetSkönsbergKorsta154LervikALNÖNHartungviken8910RÖDÖN111219 17 16 7SödermalmSidsjönAnkarsvikBänkåsviken6SpikarnaBredsandDraget5VapleSvartvik20NyhamnHamnSundsvallsbukten³StorsvedjanKvisslebyEssvikJuniskärNyland2122RånaNjurundaSolberg33MarnaBergafjärden23BottenhavetSvalaBergabodarnaNorrvikssand24ÖjenBölenSlätternaMingenKråkanBjörköfjärdenBjörkönPråmvikenRönnhamn2526BRÄMÖN27SandsGårdsjön3132StorgrundBrämösundet28Nyrå29Armsjön30Lubban0 510km99

100Farled med tillåtenvattenskotertrafik

KlingerfjärdenDjupkurvor - bilaga 5.153 mÖråkerBirstaMålåsNäsetÅssjön6 m10 m20 mHuliFärstaViBullås© Sjöfartsverket publiceringstillstånd 09-01619AlnösundetGrönvikenSundsvallLervikALNÖNBredsandRÖDÖNSvarthamnSidsjöhöjdAnkarsvikSidsjöbodarnaBredsandStockvikDragetVindhemSpikarnaStorsvedjanSvartvikEssvikHamnSundsvallsbuktenÅkersvikenJuniskär³RånaNjurundaSolbergKyrkmonMarnaBergafjärdenBottenhavetBergabodarnaNorrvikssandÖjenBölenKråkanBjörkönLöruddenMingenPråmvikenBjörköfjärdenMyrholmenRönnhamnBRÄMÖNSandsGårdsjönBjörnStorgrundBrämösundetNyråÅbodarnaArmsjönLubbanArmsjötorpet0 510km101

KlingerfjärdenJordartskarta - bilaga 5.16TorvLera och/eller siltFinsediment på isälvssedimentFinstaNäsetSand, huvudsakligen svallsandÖråkerBirstaMålåsMalandÅsÄlvsand på finsedimentSvallgrus och klapperIsälvssediment, sand-blockÄlvsand på isälvssedimentLövåsenFärstaViBullåsMoränTunna eller osammanhängande finsediment på moränTunt eller osammanhängande jordtäcke på bergAlnösundetGrönvikenBergFyllningKorstaALNÖNFrån SGUs geologiska kartdatabaser.© Sveriges geologiska undersökning (SGU)LervikSundsvallBredsandFagerdalAnkarsvikSidsjöbodarnaVindhemÖvre BredsandBredsandDragetVapleNorra NyhamnSpikarna³NyhamnHamnSundsvallsbuktenStorsvedjanSvartvikEssvikJuniskärÅkersvikenVästboSkottsundNjurundaKyrkmonKråkstaMarnaRånaSolbergBergafjärdenBSvalaBergabodarnaNorrvikssandÖjenBölenUddarnaKråkanBjörkönLöruddenSlätternaMingenPråmvikenBjörköfjärdenMyrholmenRönnhamnBRÄMÖNSandsGårdsjönBrämösundetBjörnStorgrundNyråÅbodarnaLubban0 510km102

-3-3-30-20-3-6-10-50-3-6-6-6-50-3-3-10-6-30-30-6-20-60-80-50-30Bottentyper - bilaga 5.17SundsbrukMålåsBirsta-6-6-6-10-6-6-6-6-30-6-10-10-3Hovid-20-6Johannedal-6-6-6-20-3-6-3-20-10-10-3-10-6-6-6-6-3-6-3-20-6Nacka-30-3-10-20-6-30-3SlädavikenVi-3-3Ås-3-10-6-6-6-30-3-3-6-6-6-10-10-6-6Batymetri, lokalBottenmaterialLermäktighet i meter-100Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja 5-90Postglacial silt10-80Postglacial finsand15-70Postglacial sand och grus20-60Postglacial grus och sten25-50Glacial lera-40Glacial silt och finsand-30Glacial / interstadial silt--sand-20Isälvsavlagring i allmänhet³-10Morän-6Moränlera och lerig morän-3Glaciala / interglaciala sedimentSedimentSedimentär berggrundRecent sedimentationKristallin berggrundGashaltiga sedimentFyllningTunt ytlager av bottenmaterialGeologisk formationPostglacial lera, gyttjelera och lergyttja Geologisk formation, isälvssedimentPostglacial siltGeologisk formation, sedimentärt bergPostglacial finsandSonartäckningPostglacial sand och grusSonartäckningPostglacial grus och stenMoränSundsvalldal-3-6-3GärdeSkönsberg-6-3-6-6-3Skönsmon-6-6-6-3-6-6-3-6-6-6-3-30-6-30-3-10-6-6-10-3-3-3-3LervikAnkarsvikALNÖNBänkåsviken-10-6Hartungviken-3-6-6-10-20-6-3-10-6-20-3-6-3-20-6-40-6-6-6-3-3-3-40-3-10-3-6-3-3-30-3RÖDÖN-6-50-6-30-6-40-20-6-3-40-3-10-40-3-6-30-20-6-6-50-40-40-40-50Från SGUs maringeologiska kartdatabaser.© Sveriges geologiska undersökning (SGU) 2009.Dnr: 30-596/2009-50-50-50-50-30BredsandVaple-3-6-3-3-10-3-6-20-6-40-50-3-30-3-30-6-6-6-50-10-20-30-6-3-3-6Nyhamn-40-3-40-3-10-6-6-40-6-6-6-6-3-30-40-10-3-10-30-6-30-40-30-40-40-60-50-3-6-3-20-50-40-3-50-30-40-3-50-40-40-10-3-6-6-20-10-6-10-3-6-6-10-30-6-30-10-6-30-40-40-6-40-30-20-3-40-40-30-20-50-50-30-60-20-60-50-40-50-60-40-50-50-30-50-70-50-60-60-60-60-60-50-40-40-70-40-50-60-40-100-70-70-70-80-90-90Bottenhavet-50-40ÖjenSvartvikVästboNjurundaSolberg-3-3EssvikBölenNyland-6Juniskär-3-3-3Mingen-20-3-3-3Torpet-3-10-6-3-6-10-3-50-3-6-6-3-3-3-40-6-6-60-3-3-3-6-10-3-6-6-50-30-6-6-50-3-3-30-30-10-30-30-20BergabodarnaUddarna0 510km-6M-40-3-30-50-6-3-20-30-20-30-3Kråkanh l-30-20-20-6-30-6-6-6-6-20-10Björköfjärden-6-30-20-20-30-6-20-20-3-3-20-20-30-20-6-20-20-20-20-6-30-3Pråmviken-40-40-50-40-10-50-50-40-6-60-40-3-50-40-40-70-20-50BjörkönRönnhamn-40-3-3-80-20-60-6-6-50-70-20-60-30-90-40-10-90-50-20-90-30-6-60-10BRÄMÖN-60-70-50-60-40-20-50-6-30-40-40-90-6-3-3-80-20-40-70-60-70-60-40-50-70-80-80-80-50-60-70-80-50-8103

104!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !( !(!(!( !(!(!( !(!(!(!( !( !( !(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!( !( !(!(!(!( !( !( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !( !(!(!(!(!(!( !( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!( !( !(!( !( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !( !(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !( !(!(!(!(!( !( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(hghghghgALNÖNBRÄMÖNRÖDÖNSundsvallBirstaViAnkarsvikBredsandNjurundaEssvikJuniskärBjörkönSvartvikBjörköfjärdenKlingerfjärdenAlnösundetDragetSundsvallsbuktenBottenhavetBergafjärdenBrämösundetRånaNyråHuliHamnNäsetBölenSandsMålåsNäsetBjörnMarnaLervikMingenKråkanBullåsFärstaÖråkerAllstaLubbanÅssjönSolbergVindhemKyrkmonÅbodarnaRönnhamnGårdsjönBredsandSpikarnaLöruddenStorgrundSvarthamnMyrholmenPråmvikenGrönvikenÅkersvikenSidsjöhöjdStorsvedjanBergabodarnaNorrvikssandArmsjötorpetSidsjöbodarnaStockvikArmsjönÖjenLångsjön0 105km³Miljögifter - bilaga 5.18!( Potentiellt förorenade områdenhgSGU:s provpunkter

HuliÖråker!?!?MålåsBirsta!?!?!? !?!?!(SundsvallFärsta!?AlnösundetKlingerfjärdenVi!?!?ALNÖNLervikNäsetÅssjönBullåsGrönvikenBredsandDeponier och dumpning - bilaga 5.19h Tipplats för muddermassa!( Industritipp i bruk!? Nedlagd industritipp!? Nedlagd soptipRÖDÖNSvarthamnSidsjöhöjd!?!?Ankarsvik!?SpikarnaSidsjöbodarnaVindhemBredsandStorsvedjanSvartvikhStockvik!(!?!? !?!?EssvikDragetHamnSundsvallsbuktenÅkersvikenJuniskär³RånaNjurundaSolbergKyrkmon!?MarnaBergafjärdenBergabodarnaNorrvikssandhBottenhavetÖjenBölenKråkanBjörkönLöruddenMingenPråmviken!?BjörköfjärdenMyrholmenRönnhamnBRÄMÖNSandsGårdsjönBjörnStorgrundBrämösundetNyråÅbodarnaArmsjönLubbanArmsjötorpeth0 510km105

KlingerfjärdenLänsstyrelsens kustinventering - bilaga 5.20Fysisk påverkanStarkt påverkadÖråkerBirstaMålåsÅsNäsetTydligt påverkadMindre påverkadNaturvärdeOklassificeratHuliFärstaViBullåsKlass 1, högsta naturvärdeKlass 2, mycket högt naturvärdeKlass 3, högt naturvärdeAlnösundetGrönvikenALNÖNSundsvallLervikBredsandRÖDÖNSvarthamnSidsjöhöjdAnkarsvikSidsjöbodarnaVindhemSpikarnaHästhagenBredsandStockvikDragetNorra NyhamnÖvre TunbynStorsvedjanSvartvikEssvikHamnSundsvallsbuktenÅkersvikenJuniskär³NolbyNjurundaKyrkmonMarnaBergafjärdenBottenhavetRånaSolbergSvalaBergabodarnaNorrvikssandÖjenBölenKråkanBjörkönLöruddenMingenPråmvikenBjörköfjärdenMyrholmenRönnhamnBRÄMÖNSandsGårdsjönBrämösundetBjörnStorgrundNäsetNyråÅbodarnaArmsjönLubbanArmsjötorpet0 510km106

BILAGA 5.21Biolog Ronnie NordströmBeskrivning av miljökontorets kustinventeringMiljökontorets inventeringar har skett från kommunen i norr till söder i stort och främst mellan 1997 och2003 på sensommar/höst med undantag av bl.a. salamanderinventeringar som sker vår och försommar.Ekonomisk karta i 1:20 000 och 1:10 000, har varit grundmaterial, där tekniken har varit att dels följakustlinjen med utvik utåt vattnet och dels gå inåt land parallellt kustlinjen på återväg, i vissa fall i flera linjer,samt följa upp bäck- och våtmarksstråk mot havet. Intressanta naturmiljöer har följts upp oavsett utbredning.Kartmaterial har använts för att fånga upp våtmarker, småvatten bäckar främst, liksom avrinningsområden,men även för orientering i fält.För att täcka den stora arealen kust och resursbegränsning, har ett flertal tekniker använts, allt från vandringlängs/ parallellt/ vinkelrätt kust med vadare, inventeringar från båt och kajak samt dykningar. Huvudteknikenhar varit att vandra längs stranden med utvik utåt vattnet och inåt land. Grunden har varit en förutsättningslösinventering med stor areell täckning, inklusive öar, där inte fullständiga karteringar gjorts men tillräckliga förbedömningar. Likaså ingår områden inåt från kust för att fånga in funktionella mindre avrinningsområden.På Alnön har området från Stornäset i söder till Eriksdal i norr gåtts hela vägen, liksom stora delar avnordvästra och västra Alnön.Övriga delar av ön har på grund av bebyggelse fått mer riktade inventeringar.Hörningsholmen, Kalven-Lillkalven och delar av Rödön, har också gåtts igenom, liksom öarna söder ommed några undantag. Några befintliga reservat, med omgivning, har gåtts igenom för att få referensvärden,främst Stornäset på Alnön.Från Bergafjärden har hela kusten följts till länsgränsen i söder, med undantag för bebyggda områden, där merbegränsande områden gåtts igenom. I övrigt har delsträckor främst utan/liten bebyggelse gåtts igenom. Båt haranvänts i Bodviksfjärden, Ållerviken, Bergafjärden och hela Björköfjärden-/sundet och vid provfisken. Kajakhar använts under 2003 för kompletterande undersökningar längs kusten och öarna utanför. Ett antal dykningarhar kompletterat båt och strandnära inventeringar, där även vadarbyxor och vattenkikare använts.Provfiske genomfördes 2002, med översiktliga kompletterande växtkarteringar. Växt./djurmaterial i vattenhar samlats in under strandinventering från vadardjup med vadarbyxor och långskaftad håv-slängskrapa.Likaså har insamling skett från både båt, kajak och vid dykningar. Materialet har frusits ned/lagts i sprit försenare genomgång om inte bestämning kunnat göras redan i fält.Områdesgränser har sedan ritats in i GIS med hjälp av flygbilder, där även finjusteringar har gjorts.Fotodokumentationer över inventerade områden finns. Rapporten har en slagsida till grundområden. Detberor på den direkta interaktionen med näraliggande fastland. Den relativa fördelningen mellan grund-/ochdjupområden är också mycket sned inte minst i Bottenhavet. I stort allt liv i vattenmiljöer har också någonanknytning till grundområden. Här har också direkt fysisk påverkan störst betydelse exempelvisinfrastruktur, bebyggelse, båthamnar, muddring, vindkraftverk, areella näringar. Förutom funktionellpåverkan kan fysiska avgränsningar bidra till skydd. Bedömningarna bygger på Naturvårdsverketsvägledning 5739: ”Skydd av marina miljöer med höga värden.”Exempel på kriterier som använts är:• Representativitet: karakteristiskt för den här kuststräckan exempelvis klipp-och blockstränder• Raritet: vad är sällsynt för den här kusten. Sällsynta och unika miljöer, exempelvis flacka strandängar.Landhöjningsmiljöer med åtföljande successioner som i sig skapar värdefulla miljöer• Naturlighet: frånvaro av exploatering och negativ påverkan.• Större funktionella områden• Stort antal växt-och djurarter, men även mer artfattiga.• Variationsrika biotoper.• Prioriterade naturtyper exempelvis: grunda vikar, kustvåtmarker, grundområden och glosjöar.• Områden för födosök, rast, reproduktion och uppväxt• Arter vid sin utbredningsgräns• Sällsynta och hotade arter107

108Bilaga 5.22

109

110851 85 sundsvalltfn: 060-19 10 00www.sundsvall.se