Vad du bör tänka på vid askspridning - Skogsstyrelsen

Vad du bör tänka på vid askspridningVal av askprodukt• Om du planerar att kompensationsgödsla bör du i första hand välja askspridning. Askanbör komma från förbränning av skogsbränsle och vara härdad. På detta sätt bidrar du tillatt skapa ett kretslopp av näringen mellan stad och skog.• Innan du planerar att sprida en aska ska du kontrollera innehållet av näring ochtungmetaller i askan. Askproducenten tar regelbundet analyser på askan. Begär att få sedet aktuella analysprotokollet. Kontrollera att halterna av tungmetaller och andra giftigaämnen inte överstiger Skogsstyrelsens rekommenderade halter. Kontrollera även attaskans näringsinnehåll inte ligger under Skogsstyrelsens rekommendationer. Halternaför tungmetaller och näringsämnen finns angivna i Skogsstyrelsens meddelande 2001:2.Dessa kommer delvis att revideras under 2004.• Bilda dig uppfattning om askans upplösningshastigheten genom att titta på hur storandel mycket små korn askan innehåller, samt hur hårda kornen är. Ju större andel småkorn och ju lösare kornen är, desto snabbare kommer askan att lösa upp sig. Enaskprodukt som ska spridas får inte lösas upp för snabbt. En snabb upplösning gerskador på mark och växter. Det finns i praktiken inget bättre test som generellt användsför att bedöma upplösningshastigheten, men arbete pågår under 2004. Kontakta gärnadin Skogsvårdsstyrelsen för att få mer information om detta.• Ta reda på beståndsålder och marktyp innan du väljer aska. Svårlösliga askor, d v saskor med stora hårda korn/klumpar, eller granulerade/pelleterade askor kan vara merlämpliga att sprida på marker där man kan riskera läckage av kväve och näring, som t exhyggen och fuktigare marker. Askor som löser sig snabbare kan däremot spridas iväxande bestånd.Beräkning av askgiva• Beräkna askgivans storlek utifrån den mängd näring som förs bort via GROT-uttagetoch stamvedsuttaget. Riktlinjer för detta finner du i Skogsstyrelsens meddelande 2001:2.Vanligen hamnar givans storlek under 3 ton torrsubstans per hektar. Om marken ärbördig och GROT tas ut både vid föryngringsavverkning och vid gallring/röjning kanaskgivan bli högre är 3 ton. Splittra då upp givan på flera spridningstillfällen eftersomhögst 3 ton torrsubstans aska får spridas per hektar och tioårsperiod.Kontroll av området innan spridning• Kontrollera om det finns lämpliga uppställningsplatser för containrarna med aska. Det äräven lämpligt att kontrollera om vägen har bärighet, samt om en lastbil kan vända vid eneventuell vändplan.• Kontrollera om det finns stickvägar i beståndet och om dessa är risade eller ej. Om detsaknas risade stickvägar och du bedömer att vissa markpartier har dålig bärighet bör duse till att man undviker att köra där med tanke på risk för kraftiga markskador.

• Kontrollera även framkomligheten i beståndet med tanke på marklutning och stenighet.Mycket oländig terräng kan behöva undantas från markspridning, eller spridas medhelikopter.• Märk ut nyckelbiotoper eller andra områden med höga naturvärden som sumpskog,våtmarker eller impediment. Där bör inte aska spridas. Känner du dig osäker inför dennauppgift tveka inte att kontakta din skogsvårdsstyrelse för en bedömning.• Kontrollera närhet och lutning av marken till vattendrag och sjöar. Aska bör inte spridasnärmare än XX meter från en sjö eller vattendrag. Om marken lutar kraftigt, eller om detsaknas en kantzon kan detta avstånd behöva fördubblas. Detta minskar risken förläckage av näring och kväve till vattnen.• Kontrollera om det förekommer fasta fornlämningar eller övriga kulturlämningar inomområdet och märk ut dessa så att de inte körs sönder. Tänk på att alla kulturlämningarinte finns utmärkta på karta. Fasta fornlämningar är som nämnts tidigare skyddade enligtkulturminneslagen och alla åtgärder som berör dessa kräver därför tillstånd avlänsstyrelsen.Att tänka på vid spridning• Se till att den planerade givan sprids så jämt som möjligt i beståndet. Detta minskarrisken för skador på mark och vegetation. Det kan vara lämpligt att kontrolleraspridningsbilden vid byte av aska, eller i samband med problem.• Undvik att sprida aska på områden med känsliga arter, som t ex vitmossa.• Undvik att sprida om du bedömer att marken har dålig bärighet och att det finns risk förkörskador. Exempel på detta kan vara i samband med tjällossning eller efter kraftignederbörd. Andra exempel kan vara att men i efterhand kört ut riset från tidigare risadestickvägar.• Om du under spridning hittar outmärkta områden där du känner dig osäker på att sprida,undvik detta. Du får gärna i efterhand kontakta din Skogsvårdsstyrelsen för enbedömning av området i efterhand.Diskuterade förändringar av rekommendationerna• Angivna maximala tungmetallhalter kan komma att höjas under 2004. Berggrundenoch marken innehåller naturligt tungmetaller som i viss mån tas upp av vegetationen.GROT har därför i vissa fall naturligt visat sig innehålla högre tungmetallhalter än vadsom idag anges som maximalt tillåtna halt i askan. Krom (Cr) vars tillåtna halt i askanidag är 100 mg/kg TS, har föreslagits att höjas till 200 mg/kg TS. Detta förslag haridag förankrats på Naturvårdsverket.• Ett test för att på ett enkelt sätt avgöra om en askas upplösningshastighet är lämplig påen viss mark /viss vegetationstyp är under utarbetande. Med hjälp av detta test skalllättare kunna anpassa produkten till beståndets känslighet, t ex mer lättlösligaprodukter i ung gallringsskog och mer långsamlösliga produkter på hyggen.

• Spridning av pelleterade produkter / grov krossaska på hyggen. Kräver test förstabilitet, samt att man frångår rekommendationen om att inte sprida minst fem årföre/efter hygget tas upp.