12.07.2015 Views

Medborgaren 1 2012 - Moderaterna

Medborgaren 1 2012 - Moderaterna

Medborgaren 1 2012 - Moderaterna

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

4 förnyelse och utveckling 2014 <strong>Medborgaren</strong>Tillsammanstar vi nya tagHar duen idé?www.moderat.se/nyatagför framtidenNyligen presenterades femarbetsgrupper som ska utvecklapolitiken inom områdenaekonomi och arbetsmarknad,skola och utbildning, hälsa, trygghetoch hållbarhet. Det är partistyrelsensom har tillsatt grupperna för att utveckla,förnya och förbättra vår politikinför valen 2014 och formuleraen reformagenda för mandatperioden2014-2018. Dessa fem arbetsgrupperhar presenterats ihop med en slogan– Tillsammans – nu tar vi nya tag.Fredrik Reinfeldt berättar mer för<strong>Medborgaren</strong>:– Vi vann valen 2006 och 2010 pålöften om att återupprätta arbetetsvärde och att bryta med utanförskapet.Sedan dess har det blivit merlönsamt att arbeta, utanförskapet harminskat och de offentliga finansernahar hållits stabila under en orolig tid.Reformerna som genomförts har varitviktiga och nödvändiga och Sverigestår starkt i en krisande värld, men vibrottas med betydande utmaningar.– Valet 2014 kommer fortsatt atthandla om jobb och offentliga finanser.Det är diskussion som jag välkomnar.Samtidigt är det viktigt att vi utvecklarvår politik utöver detta.Varför fem arbetsgrupper?– Vi har tidigare bland annat presenteraten särskild arbetsgrupp underledning av Peter Norman, för att utvecklapolitiken för välfärden och detgemensamma ägandet. Därtill pågårsåväl ett nationellt som lokalt utvecklingsarbeteför att ytterligare förstärkavår politik för äldre och för barn. Dehär fem arbetsgrupperna som vi nupresenterar återspeglar politikens huvudområdendär vi måste fortsätta förnyaoch utveckla vår politik.Vad är målet?– Många av de reformer som vitidigare har gått till val på har redangenomförts eller är på väg att genomföras.När vi kommer till valrörelsen2014 har <strong>Moderaterna</strong> och Alliansenburit regeringsansvar i åtta år. Vi måstefortsätta att vara nyfikna och ha kontaktmed hela Sverige så att vi klararav att ta in befintliga och framväxandeproblem. Till exempel finns stora etableringsproblemi Sverige, framför alltför unga men också för utrikes födda.I dag införs riktade arbetsmarknadsåtgärder,vi reformerar skolan till attbättre ta till vara varje elevs förmågamen här behövs fler svar på hur trösklarnain till arbete kan sänkas.Hur kommer gruppernas arbeteatt se ut?– De är fem ordföranden som tillsammansmed sina arbetsgrupper skagå igenom samhällsproblem och utmaningar,inbjuda till diskussion ochlyssna in forskning och beprövaderfarenhet. Sedan får de ett år på sigoch efter det förutsätter vi att det hargenomarbetade förslag som vi tar medoss till våra alliansvänner. Ur detta ärdet sen tänkt att komma ett valmanifesttill 2014 där vi berättar för väljarnavad vi vill göra om vi får förtroende fören tredje mandatperiod, säger Fredrik.900 000 samtalUtöver dessa arbetsgrupper sättsnu offensiva mål för att samtala medmänniskor i hela Sverige. Under valrörelsen2010 var målet att samtala med300 000 människor En målsättningsom nåddes med råge, resultatet blevöver en halv miljon samtal.Nu är målet att fram till valdagen2014 genomföra minst tre gånger såmånga samtal. Det betyder att vi moderaterska samtala med minst 900000svenskar – över hela landet och ändafram till valdagen.Sofie LindholmTILLSAMMANS.Här ärde femgruppersom skage svarentill 2014Ansvar för ekonominoch full syssel sättningCentrala frågor för gruppenär hur trösklarna in påarbetsmarknaden kan sänkasytterligare och hur arbetsmarknadspolitikenkan utvecklas föratt få fler i arbete. En annancentral utgångspunkt är att Sverigesstarka offentliga finanser skavärnas. Gruppen ska undersökaom ramverket bör stärkas ytterligareoch hur väl färden kan görasmer motståndskraftig mot kriser.Gruppen ska också lämna förslagpå hur man får fler att vilja startaoch driva företag och hur Sverigeskonkurrenskraft och tillväxtförutsättningarkan stärkas.Leds av Anders BorgVärldens bästa skola. Arbetsgruppenska bland annat undersöka hur vi kanstärka kunskapen i skolan, förbättra kvalitetsutvärderingenoch hur lärarnas kompetensoch fortbildning kan stärkas. Skolan behöverutvecklas till en mer attraktiv arbetsplatsför såväl elever som lärare. Insatserna motmobbning, kränkningar och annan otryggheti skolmiljön behöver förstärkas och utvecklas.Leds av Margareta Pålsson


<strong>Medborgaren</strong> 5Vill du se intervju med Fredrik om arbetsgrupperna? Gå in på: www.moderat.se/web/Om_<strong>Moderaterna</strong>s_utvecklingsarbete.aspxValrörelsen 2014 närmar sig och vi ska visa väljarna att vi fortfarande är nyfikna och har svaren på morgondagens frågor. Arbetsgruppernakommer lägga grunden för den politik vi går till val på. Utöver detta ska vi föra samtal med 900 000 väljare. Foto: Scanpix/bertil EricsonHälsosamma Sverige. Övervikt,psykisk ohälsa och ätstörningarär exempel på problem som drabbarmänniskor hårt, inte minst många unga.Gruppen ska bland annat fokuserapå hur samarbete och samverkan kanförbättras mellan hälso- och sjukvårdenoch andra delar av samhället för att nåmålet om ett friskare och mer hälsosamtSverige. Leds av Filippa ReinfeldtBekämpa alla brott. Arbetetmed att se över polisens organisation,effektivitet och dimensionering behöverfortsätta. Även uppföljningen kring hurde skärpta straffskalorna efterlevs kanbehöva förstärkas. Samtidigt behöveren modern moderat politik för trygghet ihögre utsträckning fokusera på förebyggandearbete och brottslighetens orsaker.Arbetsgruppen leds av Beatrice AskFöregångsland för klimat ochhåll barhet. Nya <strong>Moderaterna</strong> ska arbetaför att Sverige även i fortsättningen ska ta täteninternationellt vad avser klimat smart utveckling. Detinnebär både miljövinster och stärkt konkurrenskraft.Många av framtidens arbetstillfällen kan växa fram iomställningen till ett mer hållbart samhälle. Det ställerhöga krav på nya innovativa lösningar och att vibreddar hållbarhetsperspektivet till fler politikområden.Leds av Sofia Arkelsten


8 vårkampanj <strong>Medborgaren</strong>Våra barns trygghet och...med Ulf Kristersson,ordförande för <strong>Moderaterna</strong>snya arbetsgrupp "Lika möjligheterför alla barn" som ärtillsatt på uppdrag av partistyrelsen.Hur kommer det sig att det blev just du?– Jag har jobbat med frågor som berör barnsvillkor några gånger nu i lite olika roller. Menframför allt när det gäller utsatta barn, i Sverigeoch utomlands. Dels i Stockholms socialtjänst, delsinom Adoptionscentrum.Berätta, varför måste <strong>Moderaterna</strong> utvecklabarnpolitiken?– Villkoren för barn som växer upp påverkas avmånga olika samhällsområden. Det är bra att tänkaigenom hur olika politikområden sammantagetpåverkar barn. Det har vi nog inte gjort förut. Ochså tycker jag att det lite för ofta blir lite för mycketfluffiga floskler bara för att man pratar om barnoch ungdomar. Typ ”barn måste få kosta”, eller”barnen är ju vår framtid”. Javisst, självklart, menäven barn kräver faktiskt lite mer analys än så.– Vi har en rätt bra historia att bygga vidare påi Sverige. Barns rättigheter, att barn ska utvecklastill självständiga individer; vår tro på att frihet ochtrygghet går att förena. Men också sorgliga kapitelom vanvårdade barn. Trots alla barnombudsmän,barnkonventioner och barnperspektiv finns detmycket kvar att göra.Du har själv barn, kommer du in med någraspeciella erfarenheter som kan berikagruppens arbete?– Tja, kanske har jag lärt mig något under minaförsta tio år med egna barn. Men jag är ingen felfri”superdad”. Fråga min 11-åring… Jag lever i ett familjematriarkat,till och med katten är tjej.Fokus ligger på de lite yngre barnen, varför?– Gruppens uppdrag är utformat så. Men vikommer nog också snudda på konsekvenser förlite större barn. De tidiga åren är viktiga, men jagkan ibland tycka att vi lägger ner lite absurt mycketvuxen tid på de allra minsta barnen, och snarare förlite vuxentid på de större.Vad ska arbetsgruppen leda till?– I bästa fall ett kvalificerat diskussionsunderlagtill den bredare samhällsdebatten. Och kanske ettoch annat bidrag till <strong>Moderaterna</strong>s idéutvecklingoch sedan till möjlig regeringspolitik i praktiken.Vi tänker inte bara torrsimma.Hur ser du på barnfattigdomen i Sverige?– Det är en viktig diskussion för den sätter fingretpå något som vi ska värna i svensk välfärdstradition:chansen till social rörlighet och egna livschansersom inte bara beror på ens föräldrar. Det är okejatt ärva sina föräldrars sommarstuga och små ellerstora besparingar. Men det är inte okej att ärvasina föräldrars fattigdom eller sociala utsatthet.Många barn som växer upp i familjer med mycketliten ekonomi klarar sig bra senare i livet. Menjag är oroad över de barn som växer upp i familjermed långvariga socialbidrag, eller i familjer därdet inte lönar sig att börja jobba igen. Och familjerdär den ena förälderns – oftast pappan – bara harcheckat ut och inte alls bidrar till barnen, varkenkänslomässigt eller ekonomiskt. Här har vi kärnan isvensk barnfattigdom – ensamförsörjare utan arbete.Vi kommer titta noga på detta och analysera vadman kan göra bättre än i dag. Det finns absolut skältill en del riktade bidrag som gör stor skillnad, menden breda lösningen kan inte vara att göra fler ännumer beroende av bidrag. Jag delar inte alltid RäddaBarnens slutsatser men tycker om att de så konsekventsatt fokus på frågan.I dag föds inte barn in till likvärdiga möjligheter,vad behövs i samhället för attstärka barn som är utsatta?– För det första måste vi inse och understrykaatt även föräldrar som har det tufft nästan alltid ärmycket viktiga för sina barn. Underskatta inte kraftenoch förmågan hos kloka föräldrar. Men ocksåförskolan och skolan är väldigt viktiga för barnsutveckling, framför allt för de barn som får mindrestöd hemifrån. I bra utbildning grundläggs mångaunga människors framtida klassresor. Jag tror nästaninget annat kan jämföras med den kraften.Ska man ändå fundera på fler saker så tror jag dethandlar om att många barn skulle behöva fler vuxnai sina liv. Att vara i ett socialt sammanhang därfler än enbart mamma och pappa kan stimulera,utmana och uppmuntra. Där fler kan bli förebildVi har en rätt bra historia att bygga vidare på iSverige. Barns rättigheter, att barn ska utvecklas tillsjälvständiga individer; vår tro på att frihet och trygghet gåratt förena. Men också sorgliga kapitel om vanvårdade barn.Trots alla barnombudsmän, barnkonventioner och barnperspektivfinns det mycket kvar att göra.och dela på de svåra saker som sker i alla barns livnågon gång. Med äldre förstagångsföräldrar ochstor geografisk rörlighet är det många som varkenhar mormor eller farfar. Men "it takes a village toraise a kid", som Hillary Clintons bok heter.I direktiven till er arbetsgrupp skriver niom utanförskapet som riskerar att gå i arv,kan du utveckla det?– Jag tycker att vi har lite för stor tolerans för dethär med ”andra generationen” som ett slags motivtill att något inte har gått bra. Andra generationenssocialbidragstagare, missbrukare eller hemlösa. Attbryta generationseffekter och öka chansen till attbygga ett bättre liv än det ens egna föräldrar fick, ären stor utmaning. Många föräldrar har genom tidernakunna acceptera att det egna livet är rätt tufft,bara barnen kan få bygga något bättre.Hur ska det brytas och varför har Sverigeinte lyckats med det?– Den sociala rörligheten har traditionellt variträtt stor i det moderna Sverige. Och antagligenmycket låg i det förindustriella. Vi ska titta närmarepå exakt hur det står till i dag och om det finnsnegativa spiraler här. Ett multietniskt och mångkulturelltsamhälle måste acceptera att en hel delsaker går i arv och faktiskt ska få gå i arv, och att vii den meningen är mer olika varandra i dag än närSverige var ett etniskt mycket homogent land. Ochman kan inte stirra sig blind på dagstemperatureni Gini-koefficienten (hur stora ekonomiska klyftordet finns i ett land) för då skulle varje fattig flyktingsom får en ny chans i Sverige vara ett problemför jämlikheten, och då blir det ju helt absurt.Det är stor skillnad mellan barn födda i invandrarfamiljeroch barn som har svenskföddaföräldrar när det gäller att leva i fattigdom.Vad ska vi göra åt detta?– Både när det gäller att ta ansvar för Sverigesekonomi och välfärdssystem, och när det gäller atthjälpa barn och föräldrar tillbaka till egen försörjningär grundsvaret detsamma. Bara ett samhällesom ser till att de allra flesta som kan arbeta ochförsörja sig själva också gör det kommer att kunnahjälpa dem som inte kan arbeta. Tillfälligt eller förlång tid. Och bara det samhället kommer ge goda


<strong>Medborgaren</strong> barn 9frihet kan gå hand i handmöjligheter att förbättra sin egen och sina barnstillvaro. Arbetslinjen för vuxna och ”utbildningslinjen”för barn är lika viktig nu som när Sverigeblev ett rikt land en gång.En särskild del av ert arbete kommer handlaom förskolan, vad kommer att vara deviktigaste frågorna här?– Jag är en varm anhängare av stor frihet för familjeratt själva bestämma om så mycket som möjligti dessa frågor. Men också att det som erbjudsverkligen ska vara av mycket hög kvalitet. Vägenfrån ”dagis” till ”förskola” handlar ju inte främstom nya ord för samma sak, utan antyder att vi harambitioner som går bortom att bara ta hand ombarn för att föräldrarna jobbar. Det finns en välmotiveradsvensk skepsis mot att sätta små barnpå ”skolbänken” och drilla dem till böckernas kunskap.Det tror jag är sunt. Men i dag vet vi det somPippi alltid har vetat; att frihet och trygghet kan gåhand i hand; att man kan lära sig saker på mångasätt och att lärande i leken är underskattad.– Sen tror jag att vi ibland underskattar förskolansbetydelse för invandrarbarn, som nästa generationsväg in det svenska samhället. Jag har respektför alla kulturella krockar som kan uppstå,men är övertygad om att de allra flesta vill att derasegna barn ska få goda förutsättningar även i detnya hemlandet, med alla dess lite udda traditioner.Vad är dina förhoppningar med arbetet?– Vi har en rätt unik och bra tradition i Sverigenär det gäller att se barns egna rättigheter. Från EllenKeys och hennes bok om barnens århundradesom publicerades vid sekelskiftet 1900 och framåt.Trots de moraliserande felsteg, som Vanvårdsutredningenavslöjat, finns en viktig insikt i att visom föräldrar har fullt och helt ansvar för våra egnabarn, men att vi som samhälle också har ett gemensamtansvar för alla barn. Den idén tror jag vi kanvidareutveckla för 2000-talet. Men då måste politikför barn vara något rätt ”hårt” och konkret, intemjukt och fluffigt. Bris nya chef Cattis Ahlströmpåpekade just det. Barns framtid ska inte devalverastill några ”gulliga frågor”. Sofie LindholmLika möjligheter för alla barnPartistyrelsen har tillsatt en arbetsgruppsom ska sammanställa och utveckla<strong>Moderaterna</strong>s syn på barnfrågor.Anslaget är brett, men följande fyraområden kommer att uppmärksammassärskilt: förskolan, barn som far illa,barnvänliga miljöer och barn somväxer upp i ett utan förskap.Namn: Ulf HjalmarKristersson.Ålder: 48.Bor: I Strängnäsmed hustrun Birgittaoch döttrarnaSiri, Signe ochEllen.Aktuell med:Ordförande förmoderaternasarbetsgrupp ”Likamöjligheter föralla barn”Viktiga årtal:Våra tre barnsegna år: ett 2000och två 2003.Uppdrag inom<strong>Moderaterna</strong>i utdrag:Socialförsäkringsministersedan2010.2010 <strong>Moderaterna</strong>stalesperson isociala, familjeochförskolefrågor2006-2010 Socialborgarrådi Stockholms stad2002-2006Finanskommunalrådi Strängnäskommun1988-1992 Förbundsordförandei Moderata Ungdomsförbundet.Tanken är att gruppen ska presentera såväl en övergripande bild som konkreta förslag. Eftersombarnfrågor spänner över alla politiska nivåer ska man överväga vilka frågor som bör drivaslokalt och vilka som behöver drivas nationellt, samt formulera svar för både lokal och nationellnivå. Gruppen består av tio moderata politiker på olika nivåer och leds av Ulf Kristersson. Slutrapportkommer att ske i början av 2013. Foto: Johan Ödmann


Frågor& svar:10 vårkampanj <strong>Medborgaren</strong>Detta vill vi göra för allaHur ska våra barn få rätt start i livet?Alla frågor som rör barn tar sin självklara utgångspunkthos föräldrarna och deras ansvar förbarnens uppväxt, trygghet och välmående. Menvi har även ett gemensamt ansvar. Samhälletsansvar är att i så stor utsträckning som möjligtge alla barn likvärdiga förutsättningar att utifrånsina egna möjligheter forma sina liv. Vi ska bidratill trygga uppväxtmiljöer och till en förskola fylldmed pedagogiskt lärande anpassat till barnsolika behov, men också gripa in för att skyddaoch hjälpa de barn som av olika anledningarriskerar att fara illa.En av välfärdssamhällets viktigaste framgångarär att alla barn, oavsett föräldrarnas ekonomieller sociala situation, har möjligheten att gå iskolan på i princip jämbördiga villkor. Möjlighetenför alla att skaffa sig en god utbildning ärnyckeln till social rörlighet.Vad är en bra förskola?Förskolan är viktigt, där läggs grunden förkunskap och språkutveckling. Det spelaringen roll hur bra grundskolans senareår är om grunden är svag och bräcklig.Misslyckas vi med att fånga upp deelever som tidigt halkar efter är risken förframtida skolmisslyckanden och utanförskapstort.Forskning visar att ett medvetet pedagogisktarbete med små barn förbättrar derasförmåga att senare lära sig läsa, skriva ochräkna. Därför vill vi bli bättre på att tillvaratade mindre barnens kunskapsiver genom attgöra förskoleklassen obligatorisk, införaindividuella utvecklingsplaner och förlängaundervisningstiden. En pedagogiskförskola är särskilt viktig för barn meddyslexi samt för att motverka socioekonomiskaskillnader. Vi villdärför att den allmännaförskolan ska ha tydligarepedagogisk profil samtomfatta barn från tre årsålder istället för fyraårs ålder som det äri dag.Socialtjänsten kritiseras ofta från olikahåll för felaktiga beslut om barn.Hur kan vi öka kvaliteten på socialtjänstensbeslut? Hur ska vi bli bättrepå att ta hand om utsatta barn?Socialtjänstens arbete med barn som far illa ellerriskerar att fara illa är mycket viktigt och de somarbetar med dessa frågor har ett mycket stortansvar. Det finns en bred enighet i Sverige omatt vi ska ha ett väl fungerande socialt skyddsnätsom fångar upp de som av olika anledningar behöverstöd. Om detta skyddsnät ska fungera ellerinte ligger ofta i händerna på de tjänstemänsom handlägger ett ärende. Därför ser vi framföross ett socionomyrke som präglas av mycketeget ansvar, hög kompetens och regelbundnafortbildningar.Genom större inslag av evidens och metodersom är utvärderade och beforskade bör yrkesrollenutvecklas. En förändring som går mot störreeget ansvarstagande och ökad transparens liktdet som finns inom medicinen kommer stärkaförtroendet och statusen för yrket.Hur ser <strong>Moderaterna</strong> på barngruppernasstorlek i förskolan?När en barngrupp är för stor övergår pedagogiktill förvaring. Barnens ålder, barnens egenskaperoch bakgrund har betydelse. Vårt svar blir därföratt en barngrupp aldrig får bli så stor att barneninte kan utvecklas under ordnade former.Personaltätheten måste vara så hög att alla barnblir sedda. I grunden är detta ett kommunaltansvar som vi vill undvika att detaljreglera.Hur ser <strong>Moderaterna</strong> på kravet ombarnomsorg på obekväm arbetstid?I skollagen framgår det att kommunerna måstesträva efter att erbjuda omsorg nattetid till demsom behöver. Lagstiftningen ställer krav på attdet ska finnas beredskap i kommunen, men kommunenmåste få göra individuella bedömningarfrån familj till familj. I den mån det inte finnstillgång till ”nattis” har kommunen skyldighet attbidra med en plats för ett barn som behöver omvårdnadoch omsorgockså nattetid.Visar det sig attkommunernainte ordnardetta, måste vieventuellt skärpalagstiftningen, så attdet står att det skavara en skyldighet.MenkommunernamåsteIllustrationer: elvira hellsten


<strong>Medborgaren</strong> barn 11barnockså ha rätten att bedöma om det finnsandra möjligheter att få barnomsorg än baragenom den offentliga barnomsorgen.Barn som växer upp i ett utanförskap,vad har vi för lösningar?När den här frågan ställs blir det ofta endiskussion om statistik och definitioner. Detär därför viktigt att komma ihåg att Sverigehar en av de jämnaste inkomstfördelningarnai världen. Om vi dessutom tar hänsyn till devälfärdsjusterade inkomstskillnaderna, det villsäga inkluderar att vi erbjuder alla äldreomsorg,barnomsorg och sjukvård, har vi minstskillnader av alla OECD-länder.Det finns inga enkla eller snabbalösningar för de barn som växer upp i ettutanförskap. Vägen ut ur ekonomisk utsatthetoch utanförskap går i princip alltid via etteget arbete. En politik för fler i arbete ärlångsiktigt den enda hållbara lösningen, menkortsiktigt hjälper inte det alla. Vi behöver alltidse till nya lösningar för de barn som växerupp i utanförskap och det ska arbetsgruppennu göra.Utanförskap och social utsatthet har enoroväckande tendens att gå i arv. Därför ärdet viktigt att föräldrarna måste lyckas brytasitt utanförskap och det är därför arbetslinjenär så viktig för de barn som växer upp i ettutanförskap. Varken skolan eller kommunenkan ersätta föräldrarnas betydelse för barnenoch nyckeln till att hjälpa barn som växerupp i ett utanförskap är atthjälpa deras föräldrar atthitta en egen försörjning.Både när det gäller att taansvar för Sveriges ekonomioch när det gäller atthjälpa tillbaka barn och föräldrarfrån ett utanförskapär svaret detsamma, vimåste fortsätta föraen politik för fler iarbete - arbetslinjenmåste gällaför föräldrarnaoch utbildningslinjenför barnen.Vi hoppas duvill ge oss svarensom gör attSveriges barn fårvärldens bästauppväxt!Ge oss dina åsikter på:www.moderat.se/enkaten


Tina Ghasemi, ordförande förKungsholmens stadsdelsnämnd:"Mycket tid gåråt till att lyssnapå föräldrarna"Från Käppholmen till Nappholmen? StadsdelsnämndenKungsholmen i Stockholmhar gått från att ha haft en stor andelmänniskor över 80 år, till allt fler barnkullar.Det är en förändring som ställer krav på servicentill medborgarna.– Att man träffas, flyttar in i en lägenhet, gifter sigoch sedan köper villa utanför staden, skaffar barn,vovve och Volvo. Det går inte till så längre, utanmånga väljer att stanna kvar i stan, säger Tina Ghasemisom är ordförande sedan drygt ett år i stadsdelsnämndenKungsholmen.Det märks att Kungsholmen historiskt har haften stor andel äldre. Det finns gott om äldreboenden,och av budgeten går ungefär hälften till äldreomsorgen.Men i och med att allt fler familjer stannar kvari staden har barnomsorgen prioriterats under året.Tina Ghasemi berättar att största utmaningen frånpolitiskt håll är att hitta nya förskoleplatser till barnen.Bra pedagogik och stimulerande utemiljö– Vi vill ha en förskola i världsklass. Barnen skafå bra pedagogik, det ska vara hög kvalitet samtidigtsom det måste finnas säker och stimulerandeutemiljö för barnen. Det är det som många gångerkrockar i innerstan. Det är svårt att hitta lokaler sompassar de kraven, säger hon.Enligt barnomsorgsgarantin ska föräldrar ochbarn erbjudas plats på förskola inom tre månader.Det har gått bra för Kungsholmen som har lyckatsnå målen. Men helt enkelt har det inte varit.– Det är ju lite grann som en tickande klocka,säger Tina.Hon förklarar att det inte räcker att skapa en platsdär barnen kan ”förvaras” medan föräldrarna är påjobbet. Den pedagogiska utvecklingen ökar hela tiden,och med det ökar kunskapen om vad som ärgod barnomsorg. Alliansregeringen har satsat extrapengar på barnomsorgen. Det finns nu en separatförskolereform, med syfte att kompetensutvecklaoch höja statusen inom förskolan.– Det är jättebra! Vi kan till exempel erbjudabarnskötare kompetensutveckling på arbetstid tackvare regeringen. Det hade vi inte kunnat göra innan,säger Tina.Att kunna leverera platser enligt garantin är viktigt,men också ge föräldrar valmöjligheten att självavälja förskola till sina barn.– Det ska inte spela någon roll om man väljer enskildeller en kommunal förskola. Det som är viktigtär att det finns förskolor att välja mellan som upprätthållerhög kvalitet. Hela poängen och det fantastiskamed valfriheten är att du inte bara behövervälja, du ska också kunna välja bort en förskola. Detär lika viktigt. Är man inte nöjd så ska man kunnavälja en annan, säger hon.Det verkar som att föräldrarna i Kungsholmen ärrätt så nöjda med stadsdelens barnomsorg. I en årligföräldraundersökning hamnade Kungsholmen påfjärde plats i Stockholm stad, vilket är en förbättringfrån femte plats i fjol. För Tina räcker det inte.Hela poängen och detfantastiska med valfrihetenär att du inte barabehöver välja, du ska ocksåkunna välja bort en förskola.– Vi vill ju såklart vara bäst i Stockholm. Och vikan bli ännu bättre. Till exempel så tror jag att detgår att effektivisera processen när det gäller bygglov,säger hon.En annan förbättring är ökad flexibilitet för föräldrarna.Tina säger att om man redan har barn ochblir förälder på nytt så har man rätt till 30 timmarsbarnomsorg för syskonet, men att man i dagslägetinte får disponera de timmarna hur man vill.– Jag blev kontaktad av föräldrar och tog uppproblemet med partikollegor inom Stockholm stad.Så nu utreder vi faktiskt möjligheten till ett merflexibelt system för syskonbarn med hämtning ochlämning. Det är en viktig jämställdhetsfråga också,förklarar Tina, eftersom det framför allt är kvinnorsom går ner i arbetstid för att kunna hämta sina barnen viss tid från förskolan.Att lyssna på föräldrar och andra boende påKungsholmen är något som Tina ägnar mycket tidåt.– Jag har besökt väldigt många verksamheter för


att se vad som kan göras bättre, men framför allt föratt träffa föräldrar. Jag har försökt få till ökad medborgardialogbland annat genom lokaltidningarna.Och det har gett resultat, säger hon.Medborgarförslagen ökar stadigtNumera har stadsdelsnämnden mellan 12-15medborgarförslag att ta ställning till varje månad.Tidigare låg snittet på ett per månad.– Det är ganska vanligt att vi bifaller medborgarförslag.Till exempel var det en mamma som hördeav sig som hade hittat en plats nära hennes hem somskulle kunna passa som lekplats. Det biföll vi. Sedanmåste vi självklart ha en budget i balans och så, sägerhon.Det är just den nära dialogen med medborgarnasom gör att Tina Ghasemi är så biten av kommunpolitik.Hon berättar att det var en stor omställning attgå från ordförande i MUF Stockholm till ordförandei SND Kungsholmen.– Det är två vitt skilda uppdrag, och blev någothelt nytt för mig. Från ungdomsfrågor och storaideologiska frågor till att faktiskt möta människor ideras vardag och få ta del av deras konkreta problem,förklarar hon.Att hon har hamnat rätt är däremot inget hontvivlar på.– Det är konkreta saker som påverkar och förändrarmänniskors liv. Att prata och samtala med desom berörs – det är charmen med kommunpolitiken,avslutar Tina Ghasemi. Frida JakobssonFoto: johan Jeppsson


14 landsting i opposition <strong>Medborgaren</strong>Rött ska bli blått i norrMattias Karlsson:"Jag presenterarmig själv som nästaordförande i landstingsstyrelsen"Högst upp i Sverige ligger Norrbottensläns landsting. Det är stort. Ytmässigtnära en fjärdedel av Sveriges totalalandarea och därmed också Sverigesstörsta län. Men där Norrbotten ligger i topp närdet kommer till yta så är invånartätheten i länet detmotsatta vilket gör just landstingspolitiken till någotav en utmaning. Alla invånare har rätt till en godoch jämlik sjukvård men i verkligheten kommer enpajalabo alltid att vara längre från specialistvård änen lulebo.Mattias Karlsson, 39 år, är gruppledare och oppositionsrådi Norrbottens läns landsting och han ärväl medveten om problematiken i detta. Avståndenförhindrar närhet till specialistvård vilket betyder attallmännivån på primärvården överlag måste stärkas.Det här är en av de frågor som <strong>Moderaterna</strong> iNorrbottens läns landsting driver som starkast. Ochdet med framgång. Landstingsmoderaterna upplevermedvind just nu. Det börjar knaka i fogarna pådet röda Norrbotten.– Medborgarna har börjat känna av det landstingskaossom faktisk har uppstått under de senasteåren vilket i sin tur har lett till en oro bland de anställdai verksamheterna. Om det finns möjligheteratt bryta det socialdemokratiska styret någon gångså är det nu, säger Mattias.– För egen del så presenterar jag mig själv somnästa ordförande i landstingsstyrelsen.Mattias under ett av sina många verksamhetsbesök. Här på Adviva i Gällivare tillsammansmed verksamhetschefen Kirsten Hallman-Pettersson.Medborgarna har börjatkänna av det landstingskaossom faktisk haruppstått under de senasteåren vilket i sin tur har lett tillen oro bland de anställda.Ett parti som speglar hela NorrbottenJust nu är Mattias och hans kolleger mitt inne ien diskussion om att dra ned dagens fem valsedlartill en enda. Mandaten är en spegling av valsedlarnastoppnamn vilket leder till att om fem män topparlistorna blir det följaktligen fem män som väljsin alldeles oavsett hur listorna i övrigt speglar befolkningen.– Vi behöver fler kvinnor, människor med utländskbakgrund och yngre personer. Ska vi vara ettparti som attraherar hela Norrbotten så måste vi blibättre på det till 2014, säger han.Hur håller man ångan uppe som oppositiontill ett parti som dominerat så länge?– För en utomstående så kan rollen som majoritetspolitikereller oppositionspolitiker te sig somdiametrala motsatser. Men det finns inte några formellaskillnader mellan oss vad det gäller ansvar. Viska driva frågor som förbättrar sjukvården och jaghar ett ansvar som landstingsråd i opposition attvara konstruktiv och driva frågorna som vi står för.Ibland hörs diskussioner huruvida oppositionspolitikerska hjälpa majoriteten att fatta så kloka beslutsom möjligt eller om det är bättre att låta dåligabeslut tas så att man i sista stund kan smyga in enreservation för att sen kraftfullt kritisera beslutet. Såska det inte fungera.Så hur får ni energi?– Det viktigaste är att inte bli politikern som barasitter i möten. Energin hålls uppe när vi träffar väljareoch anställda i vården. Sitter vi bara i möten får viinga influenser vilket riskerar att leda till att vi köperproblemställningen som majoriteten har.Landstingspolitiken kan ofta komma i skymundantill förmån för kommun- och rikspolitik, det ärMattias medveten om:– Jag arbetade tidigare som kommunpolitikeroch där fanns ett helt annat tryck från media. Dettatrots att det oftast är frågorna kring tillgängligheteni hälso-, sjukvård som dyker upp när väljarna möterpartiet. Och vi märker snabbt av opinionen om detblir fråga om nedläggningar eller hopslagningar, sägerMattias.– Här finns alltså ett oerhört tryck och intressefrån väljarna när frågorna väl kommer upp på dagordningen.Tycker du att vi behöver bli bättre på attföra ut landstingspolitiken?– Det finns absolut ett bra utrymme att ta platsför den politiker eller det parti som satsar hårdarepå väljarkontakter kopplat till hälso- och sjukvård.Genom att vi i Norrbotten har varit ute och träffatväljare och vårdpersonal så har vi också kunnat profileraoss som ett gott alternativ till Socialdemokraternaoch det kommer att visa sig i nästa val.Sofie LindholmNorrbottenLandstingsfullmäktige Norrbotten har 71ledamöter som representerar sju olikapartier där en av ledamöterna är politisktobunden. <strong>Moderaterna</strong> har för närvarandenio mandat och är tredje största parti. S, Voch Mp bildar majoritet i landstingsfullmäktige.I opposition är Norrbottens Sjukvårdsparti,M, C och Fp. Norrbottens länslandsting har nästan 250 000 invånare ochär det största i Sverige till ytan.


Har dubesöktvår webbshop?Där kan du köpa”Fredrik och Anders-t-shirten”med mera!www.shop.moderat.seMissade du Sverigemötet?På www.moderat.se hittar dubland annat filmer från intressantaseminarium och paneldebatter.Under www.kampanj.moderat.sehittar du vår kampanjblogg fylldmed bilder och mycket annat.


16 offentlig upphandling <strong>Medborgaren</strong>"Vi måste se bristerna iJag tar en fika med finansmarknadsministerPeter Norman, som är ordförande för arbetsgruppensom kallas Trygga tillsammans. Arbetsgruppenär tillsatt av partistyrelsen föratt arbeta med att utveckla <strong>Moderaterna</strong>s politikför välfärden och det gemensamma ägandet. Uppgiftenär att bredda och komplettera <strong>Moderaterna</strong>svälfärdspolitik. Tillängligheten och kvaliteteninom välfärden behöver säkras.Peter Norman sätter sig ner och har redan börjatprata om välfärdens utmaningar innan hans tekoppmed Earl Grey kommit in:– Vi har en stark gemensamt finansierad välfärdsom vi ska vara stolta över i Sverige. Men detär viktigt att vi vågar se dagens brister. Jag som ärrelativt ny i partipolitiken märkte snabbt att välfärdsdebattengärna förs på en ideologisk nivå somligger långt ifrån de reella problemen. Ofta verkardet som om vinst eller inte vinst är viktigare än denfaktiskt kvaliteten och tillgängligheten.Vad är den största utmaningen för vårvälfärd i dag?– Det är onekligen så att många människorär oroliga och inte känner förtroende för äldreomsorgen.Det är ett politiskt misslyckande.Carema skandalen berörde människor djupt. För<strong>Moderaterna</strong> är det därför viktigt att stärka äldresrättigheter och omsorgens kvalitet.– Det måste vara <strong>Moderaterna</strong> som vågar ställade obekväma frågorna och tänka nytt. Det är tillexempel helt oacceptabelt med aggressiv skatteplanering.Systemen måste riggas så att alla som jobbarmed välfärden hela tiden tänker kvalitet.Finns goda exempel?– Det är viktigt för ett parti att vara i kontaktmed sin tid. <strong>Moderaterna</strong> har varit med och påverkatviktiga välfärdsreformer som i dag är självklara.Ett sådant exempel är friskolereformen, somhar säkrat ett fritt skolval för elever och öppnatupp för mångfald. Men kanske ännu viktigare harreformen bidragit till att ge elever och föräldrarstörre inflytande samt lett till ökad jämförelse ochgranskning.– Men även här är det viktigt att vi är självkritiska.I och med det fria skolvalet och med konkurrensenom elever, finns risk för allt ifrån lycksökaretill betygsinflation. Vi måste också motverka oseriösaaktörer som inte klarar av att erbjuda elevertillräcklig kunskap och kvalitet. Inrättandet avskolinspektionen och deras vidgade befogenheterär ett steg i rätt riktning.Det är onekligen så attmånga människor äroroliga och inte känner förtroendeför äldreomsorgen.Det är ett politiskt misslyckande.Caremaskandalenberörde människor djupt. För<strong>Moderaterna</strong> är det därförviktigt att stärka äldres rättigheteroch omsorgens kvalitet.Bör valfrihetssystemen utvecklas?– Valfriheten måste utvecklas. Det kan inte varaen lösning att återgå till 1960-talets stora system,utan valmöjligheter för vare sig människor ellerpersonal. Det skulle slå hårt mot välfärdens kvalitet.Däremot finns det uppenbara problem meddagens upphandlingar. Vi ser över hur upphandlingarnakan förbättras eller hur rena valfrihetssystemskulle kunna bidra till bättre kvalitet ochtillgänglighet. När Socialdemokraterna tittar nostalgiskttillbaka, är det upp till oss att blicka framåt.– Stora ideologiska debatter sätter systemenframför människan. Det gäller även frågan om detstatliga ägandet. Där ska vi fråga oss, vad är samhällsnytta?När spelar staten eller kommunen enviktig roll som ägare? Oavsett vad ett företag elleren kommun gör är det viktigt att såväl personalensom ledningen är engagerade av uppgiften. Inteminst gäller det vården, omsorgen och skolan.– Sverige har visat att det går att förena offentligvälfärd med valmöjligheter. Nu måste vi säkerställaatt våra skattepengar går till att uppnå högsta tänkbarakvalitet.dennis WedinPartistyrelsen har tillsatt arbetsgruppenTrygga tillsammans med uppgift att breddaoch komplettera <strong>Moderaterna</strong>s politik föratt säkra tillgänglighet och kvalitet inomvälfärden samt utveckla synen på offentligtägande. Gruppen leds av finansmarknadsministerPeter Norman och slutsatserna skaredovisas i en rapport till partistyrelsen islutet av <strong>2012</strong>.Varje år köperkommuner, landstingoch statenvaror, tjänster ochbyggentreprenaderför omkring500 miljarderkronor. Dethandlar om alltfrån exempelvissjukvårdsutrustning,livsmedel,städtjänster,kontorsmaterial,telefonabonnemangtill anläggningav vägar,uppförandeav arenor ochsjukhus.Särskilda reglerstyr hur offentligaupphandlingarska gå till. Syftetmed reglerna ärbland annat attgarantera att allaleverantörer skakunna konkurrerapå lika villkor omatt få levereravaror och tjänstertill det allmänna.De ska ävensäkerställa attskattebetalarnaspengaranvänds på detmest effektivasättet."Oavsett vad ett företageller en kommungör är det viktigtatt såväl personalensom ledningen är engageradeav uppgiften.Inte minst gällerdet vården, omsorgenoch skolan", sägerpeter Norman.Foto: johan jeppsson


<strong>Medborgaren</strong>välfärden"Hej!Vi försöker ständigt lyftaintressanta personer, aktuellaämnen och gissa vad du sommedlem kan tänkas vilja läsa om. Menibland blir vi kanske lite hemmablinda.Därför skulle vi uppskatta om du skrevett mejl till oss och berättade vad duvill läsa om. För vi vill ju att tidningenska vara ett mervärde för dig.Vi nås på medborgaren@moderat.se.// Marcus, Linda & Sofie


18 medborgaren <strong>Medborgaren</strong>Traineeprogramska locka in flerunga i politikenUnder våren med start den 17 januari påbörjar<strong>Moderaterna</strong> i Västra Götaland ett traineeprogramför sina medlemmar. Tjugotalet deltagaremellan 25 och 40 år har efter en urvalsprocessfått möjlighet att vara med i programmetsom ska göra dem kvalificerade för kandidatureri val till kommun- respektive regionfullmäktige2014.Anders G Johansson är förtroendevald för<strong>Moderaterna</strong> i Skövde och projektledare för detårslånga traineeprogrammet:– Vi har märkt att det är svårt att rekryteramänniskor i åldrarna 25-40 år. Det finns mångasom är nyfikna på <strong>Moderaterna</strong>, men som inteär engagerade. Vi måste anstränga oss extra föratt locka dessa människor. Programmet är ettsätt för oss att göra just det.Det finns inget krav på att kandidera ellerengagera sig efter traineeprogrammet, men VästraGötaland har en klar förhoppning om att ettstort antal av deltagarna ska finna en plattformi partiet.Sökt traineer via radioreklamMozhgan Jalali är en av de antagna traineerna.Hon fick reda på Västra Götalands programvia radioreklam och kändeatt det var rätt tidpunkt attengagera sig:– Jag har bott i Sverige i17 år och har alltid haft stortintresse för politik. Tyvärrhar det, på grund av barn ochstudier, inte funnits utrymme Mozhganför det i mitt liv. Vägarna in i Jalali.politiken är få och det här var ett gyllene tillfälleför mig, så jag tog chansen och ansökte.Nu vill Mozhgan Jalali lära sig om vår politikoch få en tydlig bild om hur Sverige styrs så atthon sedan ska kunna engagera sig.– Jag har varit med om en revolution ochväxt upp med krig och hoppas att jag kan bidratill <strong>Moderaterna</strong>s politik, dels med mina tidigarelivserfarenheter men också genom den kunskapoch livserfarenhet jag har skaffat mig i Sverige,säger hon. henrik ekelundVill du annonserai <strong>Medborgaren</strong>?Priser hittar du på:www.moderat.se/medborgarenAnton Abele och Henrik von Sydow har lyssnat in ungas berättelser i hela Sverige. "Det harvarit ett privilegium att få ha lyssnat på så många som har delat med sig av sin vardag ochsin verklighet" säger Henrik.Foto: Sylvia Rezania”Där våldet går indär går friheten ut”Utsattheten för våld är dubbelt så hög bland ungajämfört med äldre. För att få förståelse om ungasverklighet besökte riksdagsledamöterna AntonAbele och Henrik von Sydow ungdomar från olikadelar i Sverige.– Syftet är att söka nya insikter till grund förlösningar på de problem som ungdomar upplever,säger Anton.Duon har lyssnat till ungas berättelser om alltifrånkriminalitet, mobbing och övergrepp i städeröver hela Sverige. Henrik vittnar om öppenhet ochett positivt mottagande från ungdomarna.– Det har varit ett privilegium att få ha lyssnat påså många som har delat med sig av sin vardag ochsin verklighet, säger han.Anton håller med.– Många bär på tragiska berättelser som verkligenberör, men det jag tar med mig som mest påtagligtär hoppfullheten. Att så många människor villgöra något åt de här problemen, säger han.Erfarenheterna från resorna har nu sammanställtsi rapporten ”Ökad trygghet för Sveriges unga”.I den kan man läsa om förslag som syftar till attMånga bär på tragiskaberättelser somverkligen berör, men detjag tar med mig som mestpåtagligt är hoppfullheten.minska våld och ungdomsbrottslighet för att ökatryggheten och friheten.Det går att göra stor skillnad– Att skapa möten mellan vuxna och ungdomarhar betydelse. Ideellt engagerade och frivilligrörelsernagör stor skillnad, säger Anton.– Där våldet går in där går friheten ut. En storinsikt efter de här resorna är att våldet hade minskatpå många ställen, men ökat i de områden som redanär utsatta. Vi måste se till att Alliansregeringensreformer når de som behöver det allra mest. Vi hargjort mycket men det finns mer att göra, avslutarHenrik. Frida Jakobsson


<strong>Medborgaren</strong> slutord 19Enad alliansmot en splittradoppositionAnna Kinberg Batra,<strong>Moderaterna</strong>s gruppledarei riks dagen och ordförandei riksdagens finansutskott.Foto: jonna thomassonFaktum är att99 procent avbesluten i riksdagengår Alliansens väg.– Sällan har det varit tydligareän just nu att Alliansenär Sveriges enda fungeranderegeringsalternativ. En enigAllians med fokus på ansvaroch arbetslinje står mot fyraoppositionspartier som saknargemensamma svar på framtidsutmaningarna.Det säger Anna KinbergBatra, <strong>Moderaterna</strong>s gruppledarei riksdagen och ordförandeför riksdagens finansutskott.– Vi har alltså ett stortblock och fyra mycket olikaoppositionspartier. För attvinna över Alliansens förslagi omröstningarna i riksdagenkrävs att alla andra samlas, detvill säga att Socialdemokraternagör gemensam sak medSverigedemokraterna, Vänsterpartietoch Miljöpartiet.Det har hänt några gånger ochkommer säkert att hända igen,men faktum är att 99 procentav besluten i riksdagen går Alliansens väg. Och det är lättare attsamlas om ett ”nej” vid något tillfälle än att kunna presentera ettgenomtänkt, finansierat och hållbart motförslag.Väljarna vill ha svar – inte flum– Trots att Socialdemokraterna är ett 30-procentsparti beter desig som ett parti som ensamt skulle kunna bära regeringsmakten.Det är inte ansvarsfullt. Väljarna förtjänar att få svar på frågornaom hur och med vem de tänker genomföra sin politik. Vilka kompromisserskulle krävas och vad i form av ansvarslöshet och populismskulle det resultera i?Och regeringsfrågan är inte den enda fråga som väljarna förtjänarsvar på från Socialdemokraterna, menar Anna.– Socialdemokraterna har nya företrädare och säger att de frånoch med nu ska prioritera jobben. Men de nya beskeden lyser medsin frånvaro. Det är fortfarande samma jobbfientliga politik medofinansierade förslag och bidragslinje som gäller. Socialdemokraternamåste även i fortsättningen ge svar på hur de ska få in flerunga på arbetsmarknaden genom att fördubbla arbetsgivaravgifternaför alla under 26 år. Och på hur trösklarna på arbetsmarknadensänks om man fördubblar restaurangmomsen. Att de dessutom villförsämra RUT- och ROT-avdragen och vill höja skatterna för bådemänniskor och företag väcker frågor, som de har långt kvar innande kan svara på. carl Johan Swansondärför brinnerjag för våra idéerslutordSedan Alliansregeringen tillträdde 2006 har många ochnödvändiga reformer genomförts. Det har blivit merlönsamt att arbeta, en undersköterska har genom jobbskatteavdragen fåtten skattesänkning som motsvarar en månadslön. Utanförskapet harminskat och fler har kommit i arbete.Det har blivit slut på att människor ställs åt sidan och döljs i arbetsmarknadsstatistik,eftersom Sverige skall vara ett land där alla jobb behövsoch där alla jobb räknas.Viktiga skolreformer håller nu på att genomföras och möjligheterna tillatt öka människor självbestämmande över sin egen vardag ökar. Sverige ärpå rätt väg.Men även om det är angelägna och viktiga reformer som har genomförtsså ligger de största utmaningarna fortfarande framför oss. För så ärdet med regeringsinnehav – oavsett om det handlar om nationell, regionaleller lokal nivå – det är aldrig något som bli klart, färdigt eller åtgärdat.Därför handlar heller inte våra politiska uppdrag om att minska arbetslöshetenmed x procent, öka tillväxten med y procent eller åstadkomma zantal regelförenklingar. Uppdraget är djupare än så och går tillbaka till fråganvarför vi valt att bli medlemmar. Varför har jag valt att engagera migpolitiskt i <strong>Moderaterna</strong>?Jo, därför att jag tror att våra idéer gör en grundläggande skillnad förhur Sverige fortsätter att utvecklas. Jag drivs av en djup övertygelse att moderatpolitik ger människor möjlighet att utvecklas på bästa sätt, att verkligenutnyttja den potential som finns inom oss alla. Ibland behöver samhälletstödja den utvecklingen, exempelvis genom en bra förskola som väckerlust och nyfikenhet att lära.Det är beklämmande att vi fortfarande i Sverige år <strong>2012</strong> har en skev rekryteringtill högskolan. Alldeles för många ungdomar med arbetarbakgrundavstår från att läsa vidare, trots goda förutsättningar. Lösningenligger inte alls i diskussioner om förändrat studiebidrag eller fler studentbostäder.I grunden handlar detta om ifall Sverige skall vara ett land därunga människor uppmuntras och känner entusiasm inför att göra egna val.Att välja sin egen väg är inte att svika eller att göra värderingar av andramänniskors val. Det handlar om att känna att man lever i ett Sverige därman vågar vara annorlunda, där man har möjlighet sticka ut och där mankan räcka lång näsa åt såväl jante-lag och lagom-mentalitet.För mig är detta den allra viktigaste kärnan i våraidéer, detta är detta jag brinner för.Den 20-29 april går vi gemensamt ut i en kampanjsom handlar om hur barns uppväxtvillkorskall kunna bli ännu bättre i Sverige. För ävenom Sverige kanske är världens allra bäst land attväxa upp i så finns det fortfarande stora utmaningarkvar. För att finna svaren på framtidensutmaningar vill vi lyssna på människor som vimöter. För vi har inga färdiga svar. <strong>Moderaterna</strong>är inte ett parti som en gång om året demonstrerarmed färdigskrivna plakat och skanderar sina budskap.<strong>Moderaterna</strong> är partiet som lyssnar och somutvecklar framtidens politik tillsammans medalla människor som vi möter i vardagen och iverkligheten.Gunilla Sjöbergbiträdande partisekreterareFoto: peter knutson


TRE AV FYRA BARNÖVERLEVER CANCERNästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Forskning har gjort att många fler klarar sig idag än förbara några decennier sedan. Tre av fyra barn överlever. Men i var fjärde familj inträffar fortfarande det ofattbara.Barncancerfonden finansierar cirka 90 % av all forskning i Sverige som har med barncancer att göra. Med dinhjälp kan forskningen skapa effektivare behandlingsformer, rädda ännu fler liv och ge drabbade barn och familjeren bättre tillvaro.Var med och kämpa för livet. Stöd Barncancerfonden.PG 90 20 90-0 www.barncancerfonden.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!