SiS tjänstekarta för utredningsplacering enl. LVU och SoL - Statens ...

SiS tjänstekarta för utredningsplacering enl. LVU och SoLAKTÖRTIDFÖREINSKRIVNINGDAG 1–5 VECKA (1)–2 VECKA 2–6UTREDNINGSPERIODVECKA 5–6 VECKA 6–7 VECKA 8– EFTERUTSKRIVNINGDen ungeMottagningsrutinerSkriftlig informationADAD inskrivningIntroduktionsmöteBehandlings-/utredningsplaneringIndividuella samtalmed behandl.pers.HälsosamtalIndividuella samtalmed behandl.pers.Psykologsamtal och testPedagogisk utredningUtbildningBrukarforumIndividuella samtalmed behandl.pers.AvstämningsmöteUtbildningIndividuella samtalmed behandl.pers.UtredningsgenomgångUtbildningUtredningenpresenterasADAD utskrivningFamilj/nätverkKontakt med avd.IntroduktionsmöteFamilje- ochnätverksarbeteAvstämningsmöteUtredningenpresenterasSocialtjänstenAnsökan om platsPlaceringsbeslutKontakt med avd.Uppdrag till avd.IntroduktionsmöteBehandlings-/utredningsplaneringi samverkan med avd.AvstämningsmöteUtredningenpresenteras ochöverlämnasSocialtjänstenkätKvalitetskulturInstitutionschef Inskrivnings beslut IntagningsbeslutBeslut om särskildabefogenheterBeslut om särskildabefogenheterBeslut om särskildabefogenheterOmprövning av vårdvid låsbar enhetBrukarforumBeslut om särskildabefogenheterBeslut om särskildabefogenheterOmprövning av vårdvid låsbar enhetUtskrivningsbeslutefter v. 8AvdelningsföreståndareKontakt med SiShuvudkontorKontakt medsocialtjänstenSkriftlig info. till den ungeUppdrag från socialtjänstenKontakt med familj/nätverkADAD inskrivningIntroduktionsmöteBehandlingsplaneringi samverkan med denunge och socialtjänstenDokumentationFamilje- ochnätverksarbeteDokumentationAvstämningsmöteDokumentationDokumentationPresenterar utredningenÖverlämnar utredningentill socialtjänstenDokumentationADAD utskrivningSocialtjänstenkätUtredningsansvarigIntroduktions möteUtredningsplaneringi samverkan med denunge och socialtjänstenUtredningsarbete Avstämningsmöte Sammanställningav utredningUtredningsgenomgångmed den ungeUtredningenkommuniceras interntPresenterar utredningenBehandlingspersonalMottagningsrutinerIntroduktionsmöteIndividuella samtalIndividuella samtalBeteendeobservationerIndividuella samtalIndividuella samtalPsykolog Introduktionsmöte Utredningsplanering Utredningsarbete Avstämningsmöte Presenterar utredningenPedagog Introduktionsmöte UtredningsplaneringUtbildningUtredningsarbeteUtbildningAvstämningsmöteUtbildningUtbildningPresenterar utredningenHälso- och sjukvårdspersonalMedicinsk bedömningEv. åtgärderUtredningsarbeteEv. åtgärderEv. åtgärder

Till kartanSärskilda befogenheter (utdrag ur SiS interna riktlinjer)14 jan 2013/TLLFör att vården på de särskilda ungdomshemmen skall kunna genomföras har detansetts nödvändigt att föreskriva vissa tvångsåtgärder mot den unge, s.k. särskildabefogenheter.De särskilda befogenheterna i 15 – 15 c §§ och 17 – 19 §§ får enligt 20 a § LVU användasendast om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärdertillräckliga, skall de användas. De särskilda befogenheterna skall sålunda användasmed omdöme och restriktivitet.De särskilda befogenheterna är följande:1. Begränsning av den unges rörelsefrihet (15 § LVU)2. Inskränkningar av den unges rätt att föra telefonsamtal och ta emot besök samtregleringen av vistelser utanför det särskilda ungdomshemmet (15 a § LVU)3. Vård vid låsbar enhet (15 b § LVU)4. Vård i enskildhet (15 b LVU)5. Hållas i avskildhet (15 c § LVU)6. Omhändertagande av egendom (16 § LVU)7. Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning (17 § LVU)8. Skyldighet att lämna blod‐ urin‐ och utandningsprov (17 a § LVU)9. Kontroll av brev och andra försändelser (19 § LVU)10. Förstörande eller försäljning av egendom (20 § LVU)11. Polishandräkning (43 § LVU)De särskilda befogenheterna enligt p. 1, 6, 7 och 9‐11 ovan gäller enligt lagtextenuttryckligen endast den som vårdas enligt 3 § LVU (de s.k. beteendefallen; jfr flik 2).Befogenheterna enligt p. 2−5 måste anses utgöra förtydligande bestämmelser iförhållande till den övergripande regleringen om rätten att begränsa den ungesrörelsefrihet (p. 1). Härav följer att även dessa befogenheter kan användas enbart motden som vårdas enligt 3 § LVU. Även den särskilda befogenheten enligt p. 8 utgör enföljd av en övergripande reglering, nämligen bestämmelserna om förbud för denintagne att inneha berusningsmedel m.m. (16 § LVU), som uttryckligen innefattarendast den som vårdas enligt 3 § LVU. Även den särskilda befogenheten i 17 a § LVUkan användas enbart mot den som vårdas enligt 3 § LVU. Sammantaget innebärregleringen av de särskilda befogenheterna i LVU således att dessa gäller endast iförhållande till de ungdomar som vårdas med stöd av 3 § LVU. Det sagda torde ävenStatens institutionsstyrelseBesökPostDrottninggatan 29Box 16363103 26 StockholmTelefonFax08-453 40 0008-453 40 50E-postInternetregistrator@stat-inst.sewww.stat-inst.seOrg-nr 202100-4508

Statens institutionsstyrelse2 [7]följa av regleringen i 12 § LVU, som bygger på att de särskilda ungdomshemmenfrämst är avsedda för ungdomar som vårdas enligt 3 § LVU.Från denna huvudregel finns dock två undantag. Undantagen gäller 16 och 17 §§ LVU,dvs. dels förbudet att inneha berusningsmedel m.m. och möjligheten att omhändertaegendom (16 §; p. 6 ovan), dels möjligheterna till kroppsvisitation och ytligkroppsbesiktning (17 §; p. 7 ovan). Enligt 18 § LVU kan nämligen SiS för en vissinstitution medge att dessa bestämmelser skall gälla för alla som vårdas där. Saknassådant medgivande gäller dock huvudregeln om att bestämmelserna enbart gäller densom vårdas enligt 3 § LVU.Vad som sägs om bestämmelsernas tillämplighet i fråga om den som vårdas med stödav 3 § LVU gäller också den som är omedelbart omhändertagen enligt 6 § LVU omgrunden för omhändertagandet är att det är sannolikt att den unge behöver beredasvård enligt 3 § LVU.Schematisk beskrivning av beslutanderätten enligt LVU och SoFLagrum Innebörd Vem omfattas avparagrafen?3 kap. 10 förstastycket SoFInskrivning i särskiltungdomshem3 kap. 14 § SoF Utskrivning från särskiltungdomshem15 a § LVU Rätt att ringa, ta emottelefonsamtal, ta emot besökoch vistas utanför hemmet15 b § LVU Vård på låsbar enhet ochVård i enskildhetGäller alla som skrivs in påinstitutionen (SoL och LVU)Gäller alla som skrivs ut fråninstitutionen (SoL och LVU)Den som vårdas med stöd av3 § eller är omedelbartomhändertagen enligt 6 § pågrunden ”eget beteende”Den som vårdas med stöd av3 § eller är omedelbartomhändertagen enligt 6 § pågrunden ”eget beteende”15 c § LVU Hållas i avskildhet Den som vårdas med stöd av3 § eller är omedelbartomhändertagen enligt 6 § pågrunden ”eget beteende”16 § LVU Omhändertagande avegendomKan gälla alla , dvs. även 6 §SoL och 2 § LVU, efter särskiltmedgivande från HK. Finnsinte detta omfattas enbart deVem får besluta?InstitutionschefenFår inte delegerasInstitutionschefenFår inte delegerasInstitutionschefenChefen har möjlighetatt delegerabeslutanderätten tillannan ipersonalgruppen. Dettaskall i så fall framgå avinstitutionensarbetsordningInstitutionschefenFår inte delegerasInstitutionschefenFår inte delegerasInstitutionschefenChefen har möjlighetatt delegerabeslutanderätten till

Statens institutionsstyrelse3 [7]17 § LVU Kroppsvisitation och ytligkroppsbesiktning17 a § LVU Blod‐, urin‐ ochutandningsprov19 § LVU Övervakning och granskningav brev och andraförsändelser20 § LVU Förstöra eller försäljaomhändertagen egendomsom vårdas med stöd av 3 §eller är omedelbartomhändertagna enligt 6 § pågrunden ”eget beteende”Kan gälla alla, dvs. även 6 §SoL och 2 § LVU, eftersärskilt medgivande från HK.Finns inte detta omfattasenbart den som vårdas medstöd av 3 § eller är omedelbartomhändertagen enligt 6 § pågrunden ”eget beteende”Den som vårdas med stöd av3 § eller är omedelbartomhändertagen enligt 6 § pågrunden ”eget beteende”Den som vårdas med stöd av3 § eller är omedelbartomhändertagen enligt 6 § pågrunden ”eget beteende”Den som vårdas med stöd av3 § eller är omedelbartomhändertagen enligt 6 § pågrunden ”eget beteende”43 § LVU Polishandräckning Den som vårdas med stöd av3 § eller är omedelbartomhändertagen enligt 6 § pågrunden ”eget beteende”annan ipersonalgruppen. Dettaskall i så fall framgå avinstitutionensarbetsordningInstitutionschefenChefen har möjlighetatt delegerabeslutanderätten tillannan ipersonalgruppen. Dettaskall i så fall framgå avinstitutionensarbetsordningInstitutionschefenChefen har möjlighetatt delegerabeslutanderätten tillannan ipersonalgruppen. Dettaskall i så fall framgå avinstitutionensarbetsordningInstitutionschefenFår inte delegeras.Endastinstitutionschefen fåröppna och ta del avförsändelserInstitutionschefenFår inte delegerasInstitutionschefenFår inte delegerasDe olika bestämmelserna lyder:Begränsningar i rörelsefriheten

Statens institutionsstyrelse4 [7]15 § LVU ‐ Om den unge vårdas på någon grund som anges i 3 § och vistas i ett hem försärskilt noggrann tillsyn, får han eller hon hindras att lämna hemmet och i övrigtunderkastas den begränsning av rörelsefriheten som är nödvändig för att vården skallkunna genomföras. Den unges rörelsefrihet får också inskränkas när det behövs avhänsyn till andra intagnas eller personalens säkerhet.Vistelser utanför institutionen24 kap. 2 § BrB Rymmer den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller som är häktad,anhållen eller annars berövad friheten eller sätter han sig med våld eller hot om våld tillmotvärn eller gör han på annat sätt motstånd mot någon under vars uppsikt han står,då denne skall hålla honom till ordningen, får det våld brukas som med hänsyn tillomständigheterna är försvarligt för att rymningen skall hindras eller ordningenupprätthållas. Detsamma skall gälla, om någon annan än som nu har nämnts görmotstånd i ett sådant fall.Om rätt för polismän och viss annan personal att bruka våld finns i övrigt föreskrifteri polislagen (1984:387).Telefonsamtal, besök och vistelse utanför hemmet15 a § LVU ‐ Den intagne har rätt att ringa och ta emot telefonsamtal, ta emot besöksamt vistas utanför hemmet i den utsträckning som lämpligen kan ske. Den intagne fårdock förvägras telefonsamtal och besök, om det kan äventyra vården eller ordningenvid hemmet.En vistelse utanför hemmet skall avse en på förhand bestämd tid, dock högst fyraveckor.Beslut om inskränkning i rätten att föra telefonsamtal eller ta emot besök samt omvistelse utanför hemmet fattas av Statens institutionsstyrelse. Beslut om vistelse utanförhemmet skall fattas efter samråd med socialnämnden.I lagen (1996:981) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård finns bestämmelserom besök på vårdinstitutioner enligt denna lag.Vård vid låsbar enhet och vård i enskildhet15 b § LVU ‐ Den intagne får beredas vård vid en enhet inom hemmet som ärlåsbar eller på annat sätt inrättad för särskilt noggrann tillsyn, om det ärnödvändigt med hänsyn till den intagnes, övriga intagnas eller personalenssäkerhet, eller om det är nödvändigt för att förhindra att den intagne avvikereller för att i övrigt genomföra vården. Om det krävs med hänsyn till denintagnes speciella behov av vård, hans eller hennes säkerhet eller övriga intagnassäkerhet, får en intagen på en sådan enhet hindras från att träffa andraintagna (vård i enskildhet).

Statens institutionsstyrelse5 [7]Den intagne får vårdas vid en sådan enhet under högst två månader i följd.Om särskilda behandlingsskäl föranleder det, får dock vården vid enheten pågålängre tid, förutsatt att något av de fall som anges i första stycket fortfarandeföreligger och att den intagne samtidigt ges möjlighet till vistelse i öppnareformer eller utanför hemmet. En fråga om vård i enskildhet skall prövasfortlöpande och alltid omprövas inom sju dagar från senaste prövning.Hållas i avskildhet15 c § LVU ‐ Om det är särskilt påkallat på grund av att den intagne uppträdervåldsamt eller är så påverkad av berusningsmedel att han eller hon inte kanhållas till ordningen, får den intagne hållas i avskildhet. Han eller hon skall dåstå under fortlöpande uppsikt av personalen. Den intagne får dock inte hållas isådan avskildhet längre tid än vad som är oundgängligen nödvändigt och inte inågot fall under längre tid än 24 timmar i följd.Är den intagne under 15 år skall läkare skyndsamt yttra sig om varje åtgärdsom vidtas enligt första stycket. Om läkaren begär det skall åtgärden genastavbrytas.Omhändertagande av egendom16 § LVU ‐ Den som omfattas av bestämmelserna i 15 § får inte inneha narkotika,alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel, sådana medel som avses i lagen(1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller sådana varor som omfattas avlagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor eller injektionssprutor, kanylereller andra föremål som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annanbefattning med narkotika. Den unge får inte heller inneha något annat som kan vara tillmen för vården eller ordningen vid hemmet. Om sådan egendom påträffas, skall denomhändertas.Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning17 § LVU ‐ Om det behövs, får den som omfattas av bestämmelserna i 15 §kroppsvisiteras eller ytligt kroppsbesiktigas, vid ankomst till hemmet, för kontroll avatt denne inte bär på sig något som han eller hon inte får inneha där. Detsamma gällerom det under vistelsen i hemmet uppkommer misstanke att sådan egendom skallpåträffas hos honom eller henne.All den hänsyn som omständigheterna medger skall iakttas vid kroppsvisitation ochytlig kroppsbesiktning. Om möjligt skall ett vittne närvara.Blod‐, urin‐ och utandningsprov17 a § LVU Den intagne är, om inte annat föranleds av medicinska eller liknande skäl,skyldig att efter uppmaning vid ankomsten till hemmet samt i samband med vistelse

Statens institutionsstyrelse6 [7]utanför hemmet lämna blod‐, urin‐ eller utandningsprov för kontroll av om han ellerhon är påverkad av narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel, sådanamedel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel ellersådana medel som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor,om det kan misstänkas att den intagne är påverkad av något sådant medel.Medgivande18 § LVU Bestämmelserna i 16 och 17 §§ skall gälla för alla som vårdas i ett hem försärskilt noggrann tillsyn, om det är nödvändigt för att genomföra vården ochupprätthålla ordningen vid hemmet och regeringen eller, efter regeringensbemyndigande, Statens institutionsstyrelse medger det.Brevgranskning19 § LVU ‐ Den som omfattas av bestämmelserna i 15 § får underkastas övervakning avsina brev och andra försändelser, om detta behövs med hänsyn till ordningen vidhemmet eller till den unges särskilda förhållanden. För detta ändamål får Statensinstitutionsstyrelse öppna och ta del av försändelser som kommer till eller sänds frånden unge. Om en ankommande försändelse innehåller egendom som den unge inte fårinneha enligt 16 §, skall egendomen omhändertas.Brev mellan den unge och en svensk myndighet eller advokat eller hans eller hennesoffentliga biträde skall vidarebefordras utan föregående granskning.Förstörande eller försäljning av omhändertagen egendom20 § LVU ‐ Har narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel, sådanamedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller sådanavaror som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varoromhändertagits enligt 16 eller 19 § eller har sådan egendom påträffats inom ett hem försärskilt noggrann tillsyn utan att det finns någon känd ägare till egendomen, skallStatens institutionsstyrelse låta förstöra eller försälja egendomen enligt bestämmelsernaom beslagtagen egendom i 2 § första stycket 1 lagen (1958:205) om förverkande avalkoholhaltiga drycker m.m. Belopp som har erhållits vid försäljning tillfaller staten.Detsamma skall gälla i fråga om injektionssprutor, kanyler och andra föremål som ärsärskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika.Överklagande av beslutFöljande beslut kan enligt 42 § LVU överklagas.Inskränkningar i rätten att föra telefonsamtal och ta emot besök

Statens institutionsstyrelse7 [7]Beslut om inskränkningar i rätten att föra telefonsamtal och ta emot besök i särskilt fallkan överklagas till förvaltningsrätten. Generella beslut om begränsningar i fråga omtelefonsamtal eller att ta emot besök kan däremot inte överklagas enligt 42 § LVU. Detbör dock observeras att det inte ankommer på institutionen att avgöra om ettöverklagande av ett generellt beslut skall avvisas eller inte. Denna fråga ankommer påförvaltningsrätten.Beslut om vård i enskildhetBeslut som rör vård i enskildhet kan överklagas till förvaltningsrätt.Beslut om avskildhetBeslut om att hållas i avskildhet kan också överklagas till förvaltningsrätt. Även om beslutetredan är verkställt när det prövas av domstolen, utesluter det nämligen inte att denintagne kan ha ett berättigat intresse av att få beslutet prövat.Beslut om att förstöra eller försälja omhändertagen egendomBeslut om att förstöra eller försälja omhändertagen egendom enligt 20 § LVU fåröverklagas till förvaltningsrätten.Det är viktigt att den omhändertagna egendomen inte förstörs eller försäljs innan tidenför överklagande gått ut. Om ärendet gått vidare till förvaltningsrätten måste institutionschefenavvakta till dess att domstolen avgjort frågan och beslutet vunnit laga kraft.Dokumentation/journalAlla beslut skall antecknas i den unges journal. Skälen för beslutet skall anges.Institutionschefen bör anteckna i journalen att den unge har informerats om rätten attöverklaga. Detta är speciellt viktigt om eleven inte har skrivit under beslutet.En kopia på överklagandet och eventuella yttranden skall sparas i den unges pappersakt.

TelefonsamtalDu får ringa och ta emot telefonsamtal på de telefontider som gäller påungdomshemmet, men ibland kan personalen förbjuda dig att ha kontakt meden person. Det kan till exempel bero på att det inte är bra för dig att ha kontaktmed den personen. Du har alltid rätt att kontakta din advokat ellermyndigheter.BesökDina nära anhöriga (till exempel föräldrar och syskon) får oftast besöka dig.Om det är lämpligt får du också ta emot andra besök. Personalen får förbjudabesök om de anser att besöken påverkar dig på ett sätt som inte är bra för dig.BrevDu får alltid skriva och ta emot brev eller paket, men om personalen anser attbrev som du får från eller skickar till en viss person kan påverka dig på ett sättsom inte är bra för dig, har de rätt att läsa breven. Personalen får ocksåkontrollera brev och paket som du skickar eller får, om de misstänker att dessainnehåller något som du inte får ha på ungdomshemmet (till exempel drogereller andra saker som du kan använda för att skada dig eller andra). Brev somdu skickar till eller får från din advokat eller myndigheter får ingen öppna ochläsa om du inte vill det.Kroppsvisitering och ytlig kroppsbesiktningNär du kommer till oss första gången och när du har varit utanförungdomshemmet får personalen söka igenom dina kläder och väskor(kroppsvisitering). Personalen kan också be dig att klä av dig naken så att dekan se att du inte gömmer något under kläderna (ytlig kroppsbesiktning). Ompersonalen misstänker att du har något som inte är tillåtet påungdomshemmet (till exempel efter att du har haft besök) så har de också rättatt kroppsvisitera dig eller ytligt kroppsbesiktiga dig. De har också rätt attsöka igenom ditt rum för att se om du har något som du inte får ha.Vi får ta hand om saker som du inte får ha på ungdomshemmetOm du har något som kan vara farligt för dig och de andra på ungdomshemmet,till exempel en kniv eller något annat som kan användas som vapen,så ska personalen ta ifrån dig det. Det kallas för omhändertagande avegendom. Personalen kan också ta hand om till exempel pengar, kontokort ochmobiltelefon om de anser att du kan använda sakerna på ett sätt som inte ärbra för dig och de andra ungdomarna. Du får tillbaka dina saker senast när duskrivs ut från ungdomshemmet. Om du har till exempel alkohol ellernarkotika på dig så ska personalen ta hand om det och förstöra det.

Urinprov och utandningsprovOm personalen misstänker att du är påverkad av alkohol eller narkotika såmåste du lämna till exempel ett urinprov eller utandningsprov.Vård i enskildhetOm personalen anser att din vård fungerar bättre om du inte träffar de andraungdomarna hela tiden så kan du få så kallad vård i enskildhet. Du får dåunder en tid bo i en egen del av ungdomshemmet där du har personal inärheten hela tiden men inte får träffa andra ungdomar precis när du vill.AvskiljningOm du är våldsam eller påverkad av alkohol eller droger så kan personalenavskilja dig. Det innebär att du under en kortare tid, högst 24 timmar, får vara iett särskilt rum som personalen kan låsa dörren till. Personalen finns inärheten hela tiden. Så fort du är lugn får du komma tillbaka till avdelningen.Vistelse utanför ungdomshemmetIbland kan du få lämna ungdomshemmet för att till exempel träffa din familjeller åka och handla. Fråga personalen vad som gäller för dig.Du har rätt att överklaga vissa beslutVissa beslut kan du överklaga till domstol. Det betyder att du kan skriva tilldomstolen (förvaltningsrätten) att du tycker att beslutet är fel och att du vill attdet ska ändras. Beslut som kan överklagas ska du alltid få skriftligt.De här besluten kan du överklaga:• Beslut om att du inte får ringa eller ta emot telefonsamtal.• Beslut om att du inte får ta emot besök.• Beslut om att personalen ska förstöra något som du inte får ha påungdomshemmet, till exempel alkohol och narkotika.• Beslut om avskiljning.• Beslut om vård i enskildhet.• Beslut om att vård i enskildhet ska fortsätta.Så här gör du för att överklaga ett beslutNär personalen har gett dig beslutet har du tre veckor på dig att överklaga det.Skriv vilket beslut du överklagar och varför du tycker att beslutet är fel. Du skaockså skriva under med ditt namn. Så här kan du skriva:Jag överklagar beslutet den (skriv in det datum som står i beslutet)om att jag inte får ringa till (skriv namnet på den du inte får ringa

Socialstyrelsens telefonnummer för ungdomar på ungdomshemSocialstyrelsen har ett särskilt telefonnummer för ungdomar som är placeradepå ungdomshem. Telefonnumret är 020-120 06 06. Dit kan du ringa påvardagar mellan klockan 08.00 och 18.00. Samtalet kostar ingenting.Hantering av personuppgifterSiS för journalanteckningar inom vården och behandlingen, skolan och – ivissa fall – hälso- och sjukvården. Personalen skriver journaler i elektroniskadokumentationssystem. I dina journaler och i annan dokumentation finnsolika uppgifter om dig. Det kan, förutom namn, personnummer och adress, tillexempel handla om din behandlingsplan, hur det går för dig i skolan eller omhälso- och sjukvårdsuppgifter. Om du är under 18 år finns det också uppgifterom din/dina vårdnadshavare hos oss, och då ska även de få information omhanteringen av personuppgifter.I personuppgiftslagstiftningen finns regler för hur de här uppgifterna fårhanteras. Du har rätt att en gång per år be om att få information om vilkapersonuppgifter som finns hos oss och hur vi hanterar dem. Om du vill vetamer om dina personuppgifter, ska du skriva ett brev, skriva under det ochlämna det till institutionschefen.Om du upptäcker att en personuppgift som handlar om dig är fel ber vi dig attkontakta personuppgiftsombudet vid SiS huvudkontor. Adress ochtelefonnummer hittar du i rutan här nedanför.Statens institutionsstyrelse, SiS, bedriver individuellt anpassad tvångsvård förungdomar med psykosociala problem och för vuxna med missbruk. SiS verkställerockså sluten ungdomsvård. SiS driver ett 30-tal särskilda ungdomshem och LVMhemöver hela landet, och finansierar forskning för att utveckla vård ochbehandling.Statens institutionsstyrelse, SiS Telefon: 010-453 40 00Box 16363 Fax: 010-453 40 50103 26 Stockholm E-post: registrator@stat-inst.seBesöksadress: Drottninggatan 29 www.stat-inst.se

© Statens institutionsstyrelseForm: Svensk InformationTryck: Edita Västra Aros, september 2010

Du har rätt att vara delaktig,uttrycka din åsiktoch få den respekteradDet är viktigt att du själv är med och påverkardin framtid.Du har rätt att vara med på möten där socialtjänstenoch personalen på institutionen diskuterardin behandling. De ska lyssna på dina åsikter ochrespektera dem. Planeringen ska de så mycket sommöjligt göra tillsammans med dig.Du har rätt att få information om vad som händer iomvärlden. Du ska få läsa böcker och dagstidningar,lyssna på radio och se på teve.

Till kartan14 jan 2013/TLLADAD inskrivningsintervju och återkopplingssamtal – grundför behandlingsplaneringSå snart det är möjligt efter ankomst till institutionen görs en ADADinskrivningsintervju med den unge.Intervjun görs av särskilt utbildad personal med hjälp av ett struktureratintervjuformulär. Formuläret innehåller frågor om ungdomens livssituation inom nioområden, fysisk hälsa, skola, arbete/sysselsättning, fritid och vänner,familjeförhållanden, psykisk hälsa, brottslighet samt alkohol och narkotika.Intervjun återkopplas alltid till ungdomen vid ett särskilt samtal och underlaget frånintervjun och återkopplingssamtalet används vid upprättandet av behandlingsplanensamt i utredningsarbetet på institutionen. Ett särskilt formulär finns för detåterkopplande samtalet.ADAD inskrivningsintervju och återkopplingssamtal ger ungdomen möjlighet att gesin bild av sin livssituation, av vilka resurser, problem och hjälpbehov ungdomen har.På detta sätt görs ungdomen delaktig i sin vård och behandling och vistelsen kan bli såmeningsfull som möjligt.Statens institutionsstyrelseBesökAdressDrottninggatan 29Box 16363103 26 StockholmTelefon 010-453 40 00 E-post registrator@stat-inst.se Org-nr 202100-4508Fax 010-453 40 50 Internet www.stat-inst.se

2012-10-16 Dnr 13-1049-2011Till kartanRiktlinjer för behandlingsplanering vid de särskildaungdomshemmenInledningRiktlinjer för behandlingsplanering ska tillämpas för samtliga ungdomar somplaceras enligt Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller enligt Lagen (1990:52) medsärskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, vid SiS särskilda ungdomshem.Riktlinjerna utgår i första hand från lagstiftningen och bygger på Socialstyrelsensföreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende (SOSFS 2003:20)kapitel 4 och 5. SiS riktlinjer är en sammanvägning av brukarens erfarenheter ochönskemål, professionell expertis och bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap(evidensbaserad praktik).Behandlingsplanen beskriver de insatser som äger rum under placeringen påinstitutionen och ingår som en del i den genomförandeplan (BBIC) somsocialtjänsten upprättar för ungdomen. Till skillnad från socialtjänstensgenomförandeplan fokuserar SiS behandlingsplan i första hand på de insatser somsker under vårdtiden på institutionen (se bilaga 2).Behandlingsplanering är en process i flera steg som innebär kartläggning,bedömning och val av anpassade insatser och behandling i samspel medungdomen, vårdnadshavaren, socialtjänsten och behandlingspersonalen.Behandlingsplaneringen ska ta hänsyn till den unges hela livssituation enligtkartläggningen. Risk- och skyddsfaktorer ska bedömas och beaktas. Den ungesmotivation för att medverka i sin behandling ska mätas kontinuerligt och noteras ibehandlingsplanerna.1

Den första behandlingsplanen (se bilaga 2) ska vara upprättad inom tio dagar frånplaceringen. Behandlingsplanen ska följas upp var sjätte vecka i nya fortlöpandenumrerade behandlingsplaner. Endast det som förändrats i förhållande tillföregående behandlingsplan ska anges. Varje behandlingsplan ska godkännas avden unge, vårdnadshavaren och socialtjänsten. Socialtjänstens ochvårdnadshavarens godkännande kan hämtas telefonledes eller via e-post ompersonligt möte inte kan ordnas. Innehållet i en eventuell SiS utredning LVU skautgöra grund för den fortsatta behandlingsplaneringen.Med anledning av ökade krav på en kvalitetssäkrad och kunskapsbaserad vårdoch behandling ska den som upprättar behandlingsplanen ha en utbildningsbakgrundmed högskoleexamen om minst 210 högskolepoäng (hp) inom samhällsellerbeteendevetenskap, t.ex. socionomexamen (Riktlinjer om utbildningskravinom vård och behandling, avsnitt Samordnande/planerande behandlingsarbete,dnr 26–472-2011).SyfteBehandlingsplaneringen syftar till att säkerställa kontinuiteten i den enskildesvård. Vid eventuell överflyttning från en institution till en annan skabehandlingsplanen följa den unge. SiS är en del av den unges vårdkedja, vilketinnebär att det ska finnas en planering för utslussning och för fortsatta insatser isocialtjänstens regi för tiden efter SiS-vistelsen. De insatser som genomförts underSiS-vistelsen ska framgå av behandlingsplanerna och summeras i enslutanteckning. Kvarstående vårdbehov samt plan för eventuella fortsatta insatserefter en SiS-placering ska formuleras i slutanteckningen inför den ungesutskrivning från SiS. Slutanteckningen och behandlingsrekommendationernaförmedlas till socialtjänsten och den vårdgivare som övertar vård- ochbehandlingsansvaret för den unge efter utskrivning från SiS (sesekretessbestämmelser, Juridiska enhetens Riktlinjer för LVU, flik 11).DelaktighetEnligt 3 kap 3 § Socialtjänstförordningen (2001:937), SOF, ska verksamheten vidhem för vård eller boende bygga på förtroende för och samarbete med denenskilde och utformas så att vistelsen i hemmet upplevs som meningsfull. Denenskildes integritet ska respekteras. De insatser som görs skall anpassas till denenskildes individuella behov och förutsättningar.Den unge och vårdnadshavaren/andra viktiga personer ska göras delaktiga ibehandlingsplaneringen för att öka den unges motivation i sin behandling. Denunge ska få komma till tals och hans eller hennes uppfattning om sitt behandlingsbehov,önskemål och åsikter ska uppmärksammas och beaktas. Den unges ochfamiljens/vårdnadshavarens delaktighet och syn på behandlingsplaneringen ska2

framgå tydligt i behandlingsplanerna tillsammans med socialtjänstens uppdrag tillSiS.InnehållBehandlingsplanen ska tas fram i samarbete med socialtjänsten. Behandlingsplanenska innehålla en kort redovisning av den unges livssituation ochbehandlingsbehov. De insatser som görs skall anpassas till den enskildesindividuella behov och förutsättningar. Utgångspunkten är socialtjänstensuppdrag, information från tidigare utredningar inom och utanför SiS,avdelningsobservationer och den unges uppfattning om sina problem och behovsom bl.a. framkommer i ADAD inskrivningsintervju. Information om tidigarevistelser hos SiS, BBIC och annat, kan ge information som ska beaktas och värderasvid behandlingsplaneringen. ADAD återkoppling kan med fördel användas vidformulering av behandlingsmålen.I behandlingsplanen (enligt bifogad mall, bilaga 2) anges de insatser den ungeplaneras delta i under vistelsen på ungdomshemmet. Innehållet ibehandlingsplanen ska vara kortfattat, konkret, förståeligt och genomförbart. Detska finnas en koppling mellan den unges problem, behandlingsmål och de insatsersom planeras. Genom behandlingsplanerna tydliggörs för ungdomen, dennesfamilj/vårdnadshavare, personalen och socialtjänsten vem som ska göra vad, näroch hur.Behandlingsplanen ska innehålla;• socialtjänstens uppdrag till SiS• kort redovisning av den unges livssituation• den unges uppfattning om sina problem, behov och resurser• personalens bedömning av den unges behandlingsbehov• den unges och vårdnadshavarens delaktighet i planeringen• den unges motivation att medverka i sin behandling• konkreta och realistiska mål och delmål för vården• planerade insatser för varje riskområde• uppgift om vem som ansvarar för att insatserna genomförs• uppgift om när behandlingsplanen ska följas uppUppföljningBehandlingsplanen ska följas upp med sex veckors mellanrum. Uppföljningen skaomfatta samtliga formulerade risk- och behovsområden i behandlingsplanen. Nären eventuell SiS-utredning är färdigställd (efter 8 veckor) ska den ingå som grundför den fortsatta planeringen. Den unges delaktighet och eventuella förändringar ihans eller hennes motivation till behandling ska bedömas och noteras. Avbehandlingsplanerna ska framgå vilka förändringar som har skett och om deplanerade målen har uppnåtts. Om målen omformulerats ska det motiveras.3

DokumentationBehandlingsplanerna ska finnas som dokument i KIA.SlutanteckningVid utskrivningen ska en strukturerad sammanfattning av innehållet iplaceringen, en s.k. slutanteckning, upprättas. Slutanteckningen delges den ungeoch skickas till socialtjänsten (se sekretessbestämmelser, Juridiska enhetensriktlinjer LVU, flik 11).Av slutanteckningen ska framgå:• socialtjänstens uppdrag• beskrivning av den unges resurser och problematik vid inskrivning• redovisning av målen för den unges vård och behandling• den unges/familjens delaktighet i behandlingsplaneringen• den unges motivation att medverka i genomförd behandling• redovisning av de insatser den unge tagit del av (utredning,behandlingsprogram, skola, behandlingssamtal, psykologsamtal osv.)• redovisning av i vilken utsträckning målen uppnåtts• en bedömning av eventuella kvarstående behandlingsbehov och förslag tillfortsatta insatser4

2012-06-21 Dnr 11-464-2012Till kartanGeneraldirektörenReviderade riktlinjer 2012 för SiS utredningsverksamhet vid desärskilda ungdomshemmenInledningRiktlinjerna beskriver innehåll och process för de utredningar som utförs inom Statensinstitutionsstyrelse (SiS). De är i första hand framtagna för att tillämpas vid utredningaravseende ungdomar som vårdas med stöd av lagen (1990:52) med särskildabestämmelser om vård av unga (LVU). Riktlinjerna gäller även för ungdomar somvårdas med stöd av lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU) ialla delar utom vad gäller samverkan med socialtjänst. Utredningen ingår där som endel i den individuella verkställighetsplanen.En utredning utgörs av aktiviteter i form av insamlande av uppgifter, intervjuer,bedömningar samt tester och utlåtanden som sammanställs och överlämnas tillsocialtjänsten. Utredningstiden startar när institutionen får utredningsuppdraget frånsocialtjänsten och avslutas när utredningen överlämnas till socialtjänsten. Tiden för enSiS utredning - ungdom omfattar åtta veckor.Utredningsuppdrag inom SiS ungdomsverksamhet ska utföras av de institutioner/avdelningar som getts sådant uppdrag i verksamhetsplanen.Utredningsarbetet ska präglas av saklighet, opartiskhet, öppenhet, tydlighet och varaförankrat i SiS etiska riktlinjer. Arbetet med utredningen förutsätter ett nära samarbetemed socialtjänsten. Att engagera ungdomen och dennes familj från början och att underarbetets gång göra strukturerade återkopplingar utgör ett led i en kvalitetssäkring.Statens institutionsstyrelseBesökAdressDrottninggatan 29Box 16363103 26 StockholmTelefon 010-4534000 E-post registrator@stat-inst.se Org-nr 202100-4508Fax 010-453 40 50 Internet www.stat-inst.se

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-20122 [20]SiS-mall för utredning-ungdom ska användas, (Bilaga 2).När det gäller frågor om sekretess t.ex. gentemot vårdnadshavare, se Riktlinjer/JuridikLVU och LSU.Samverkan med socialtjänstenUtredningsuppdragetFöreträdare för socialtjänsten och institutionen ska gemensamt utformautredningsuppdraget innehållande de frågor socialtjänsten önskar få svar på. Frågeställningarnaska vara tydligt formulerade, begränsade, kopplade till behov av vård,skola och aktuell situation samt vara rimliga att besvara utifrån tidsmässigaavgränsningar (8 veckor). För detta krävs att ansvarsfördelningen i ärendet klargörs.Samarbete kräver att parterna har personliga möten. Dessa ska bokas inom en veckaefter ungdomens ankomst till institutionen. Den behandlingsplan som institutionenupprättar under utredningstiden ingår som en del i socialtjänstens genomförandeplan.Frågeställningarna ska styra utredningsarbetet. Om de inte besvaras ska det motiveras iutredningen.Planlagt samarbeteInstitutionen ska sträva efter ett nära samarbete med socialtjänsten kring varje ungdomsom utreds. Institutionen ska i samråd med socialtjänsten medverka till utformningenav den fortsatta vården och behandlingen samt utbildningen för ungdomen.Det innebär att båda parter ska ges förutsättningar för, och medverka till, attutredningsarbetet fortlöper enligt den planering som överenskommits.Insamling av bakgrundsmaterialInstitutionen ska i början av ungdomens vistelse på institutionen begära att få ta del avrelevanta delar av den genomförandeplan som socialtjänsten upprättat inkluderandeBBIC-utredning, skoldokumentation och övrigt av intresse för utredningen.Andra aktörers medverkanInstitutionen ska i samråd med socialtjänsten involvera andra aktörer som är viktiga iutredningsarbetet, t.ex. skolansvariga och BUP. Det är av särskild betydelse för ungdomarmed multiproblematik, där andra myndigheters medverkan är nödvändig.

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-20123 [20]Överlämnande av utredningenFortlöpande informationSocialtjänsten, ungdomen och dennes vårdnadshavare ska fortlöpande informeras omhur utredningsarbetet fortgår samt om resultatet av utredningen. En form för detta kanvara nätverksmöten där utredningen tillsammans med rekommendationer och förslagom insatser och åtgärder presenteras och förankras hos ungdomen och dennes vårdnadshavare.Information inom SiSI det fall socialtjänsten fattar beslut om fortsatta behandlingsinsatser inom SiS, ska denmottagande institutionen, efter samråd med socialtjänsten, informeras om utredningen.Den institution som utfört utredningen utser en lämplig person som informerar denbehandlingsansvarige på den mottagande institutionen om utredningen. Syftet medöverlämnandet är att bidra till ökad kunskap om och förståelse för ungdomens behov.DokumentationUtredningsprocessen ska dokumenteras i ungdomens behandlingsplan. Mottagandeinstitution övertar denna i samband med att den nya placeringen påbörjas.Den skriftliga utredningen ska i sin helhet föras in i KIA och i SafeDoc.Information utanför SiSI de fall socialtjänsten fattar beslut om fortsatta behandlingsinsatser för ungdomarutanför SiS, ansvarar socialtjänsten för att överlämna utredningen till berörda. I de fallsocialtjänsten begär stöd från den utredande institutionen för överlämnande avutredningen ska institutionen medverka till detta.Utgångspunkter för utredningsarbetetDelaktighetUngdomen och dennes vårdnadshavare ska göras delaktiga i arbetet under helautredningsprocessen. Ungdomens delaktighet i utredningsarbetet ska tydligt framgå iutredningen. Arbetet ska utgå från kännedom om ungdomens behov. Det förutsätter attungdomen får komma till tals och att dennes intressen, önskemål och åsikteruppmärksammas och beaktas. Utredningen ska ge en bild av ungdomen som dennesjälv förmedlat genom exempelvis samtal och underlag från ADAD. Ungdomen ochdennes vårdnadshavares syn på utredningens resultat och rekommendationer skatydligt framgå.

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-20124 [20]Fokus i utredningenUtgångspunkten för utredningen, som lämpligen kan ske i form av ett nätverksmöte, ärde frågeställningar socialtjänsten vill ha besvarade. Utredningsarbetet ska inledas medatt identifiera risk- och skyddsfaktorer inom olika behovsområden, med betoning på defaktorer som samvarierar med, eller orsakar, antisocialt beteende. Syftet med analysenär att matcha behandlingsinsatser till den enskilda ungdomens förutsättningar,mognadsnivå, inlärnings stil och motivation (responsitivitet). Hänsyn ska också tas tillfamiljens förutsättningar att medverka. Analysen ska vara integrerad i utredningenmed en stark koppling till behandlingsförslagen. Rekommenderadebehandlingsåtgärder ska ha tydlig inriktning mot de risk- och skyddsfaktorer som äravgörande för en förändring bort från antisocialt beteende som t.ex. missbruk ochbrottslig verksamhet. För ungdomar som dömts till vård enligt LSU ska särskilduppmärksamhet riktas mot skälet till påföljden. Samtidigt ska bredden och intensiteteni behandlingen matchas med allvarlighetsgraden av riskbeteendet, dvs. ju merallvarliga och varaktiga antisociala beteenden är desto mer omfattande och intensiv skabehandlingen vara.HelhetssynUtredningsarbetet ska ta hänsyn till olika samspelande sammanhang och system.Därför måste utredningen lägga stor vikt vid en mängd faktorer som är intimtförknippade med varandra och som på ett avgörande sätt kan påverka ungdomensutveckling. För ungdomen är samspelet med de personer som finns i familjen en av demest grundläggande faktorerna i utredningsarbetet. Vårdnadshavarna ska tillsammansmed ungdomen motiveras till att delta i utredningen genom personliga möten medutredaren. Det är också av stor vikt att utredaren i samråd med ungdomen ochvårdnadshavarna inkluderar andra närstående som t.ex. syskon och släktingar som ärbetydelsefulla för ungdomen. Personer som ingår i umgängeskretsen har ett stortinflytande på ungdomens livsvillkor och förutsättningar, varför även dessa skauppmärksammas. All information som bedöms öka förståelsen för ungdomens helalivssituation är viktig.Utredningen ska visa medvetenhet om problemet med att generalisera frånutredningsmiljö till naturliga vardagsmiljöer.UppföljningUtredningen ska innehålla information som anses nödvändig för att kunna följa upp,utvärdera och kvalitetssäkra utredningen. SiS socialtjänstenkät och ADADinskrivnings- och utskrivningsintervju ska genomföras på alla ungdomar som utreds.

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-20125 [20]Vetenskap och beprövad erfarenhetUtredningsarbetet ska vila på vetenskapliga metoder med teoretisk förankring ochbeprövad erfarenhet. Den personal som ansvarar för utredningsarbetet ska fortlöpandehålla sig informerad om det aktuella kunskapsläget.Test- och skattningsinstrumentTestinstrument bör vara normerade för aktuellt åldersintervall. Testanvändare ska haden kompetens som krävs för att utföra, sammanställa och tolka testresultaten. Rådataska bearbetas innan de integreras i texten. Resultaten av testen ska kopplas tillbakgrundsfaktorer, nuvarande situation samt genom ett personligt möte mellan denperson som ansvarar för testen och ungdomen.Behovsområden för barn och ungaFör att få en bild av ungdomens behov finns ett antal behovsområden som visat sigvara av betydelse för ungdomars utveckling. Genom att undersöka ungdomensutvecklingsbehov ges underlag till vilka insatser och vilket stöd som krävs för attungdomen ska nå optimal utveckling.Behovsområden:• kamratrelationer• fritid• familjeförhållanden• utbildning• fysisk och psykisk hälsa• mognadsnivå• att klara sig själv i förhållande till sin ålderUtredningarnas innehåll och utformningSocialstyrelsen har gett ut föreskrifter för hur man utformar intyg; Utfärdande av intyginom hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2005:29. Dessa ska användas som ledning för allaSiS utredningar.Utredningen, som omfattar ett flertal bedömningar, ska vara lättöverskådlig. Enfullständig utredning ska innehålla en huvuddel, utredningsutlåtandet, där syfte,metod, sammanfattning och rekommendationer till socialtjänsten ska framgå och

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-20126 [20]bilagor i form av olika delutlåtanden.I en SiS utredning ska följande beaktas:• Ändamålet med utredningen ska framgå• De områden som fokuseras i utredningen ska ha tydlig relevans förfrågeställningarna. I de fall frågeställningar/områden inte besvarats eller belystsska orsaken anges.• De områden som belyses ska fokusera på såväl ungdomens styrkor som brister.• Ungdomens förutsättningar, mognadsnivå, inlärningsstil och motivation(responsivitet) ska poängteras.• Det ska råda logiska överensstämmelser mellan sådant som bakgrundsfakta,frågeställningar, metoder, analysarbete och bedömningar. Utredarna bör tydliggöravad som är nytt i förhållande till tidigare underlag.• Utredningsutfärdaren ska vara objektiv och sträva efter opartiskhet vid insamlandeav underlag till utredningen.• Utredningen ska innehålla noggranna uppgifter om det material som ligger tillgrund för utredningsutlåtandet eller de olika delutlåtandena. Det kan t.ex.handla om uppgift om antal möten med ungdomen, vårdnadshavare eller andrapersoner som givit information om ungdomen, antal möten med socialtjänsten,datum för utredningstiden och hänvisning till annat skriftligt material.• Utredningen ska utformas så att socialtjänsten, vårdnadshavare och ungdomensjälv kan bilda sig en uppfattning om förhållandena d v s förstå och värderainnebörden av utredningen.• Ungdomens och ungdomens familjs delaktighet i utredningsprocessen skatydligt framgå i texten i såväl utredningsutlåtande som i delutlåtanden.• Utredningen ska skrivas på ett begripligt och korrekt språk. Tonen ska varasaklig och balanserad och präglas av respekt för ungdomen och dennes familj.Medicinska eller andra facktermer ska som regel inte användas iutredningsutlåtandet. Om en utredning innehåller facktermer ska derasinnebörd förklaras. För läsbarhetens skull ska uppgifter inte upprepas ochåterkomma under olika rubriker om det inte anses nödvändigt.• Det ska tydligt framgå om uppgifterna i utredningen framkommit vid enpersonlig undersökning/möte med ungdomen, eller om uppgifterna lämnats avandra personer. Det är angeläget att utredningen endast innehåller uppgifter omförhållanden som man har tillräcklig kännedom om. För detta krävs som regelen personlig undersökning av, eller kontakt med, ungdomen och hans/hennesfamilj och nätverk.

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-20127 [20]UtredningsutlåtandetUtredningsutlåtandet ska bygga på institutionens möten och samtal med ungdomenoch dennes familj och nätverk, utredningsteamets inbördes dialog samt de olikadelutlåtanden som ingår i utredningen. I utredningen ska även hänsyn tas till skriftligaunderlag från socialtjänsten och andra instanser.Utlåtandets disposition är enligt följande;InledningKort beskrivning av vad en SiS-utredning innehållerUppdragetBeskrivning av uppdraget som företrädare av socialtjänst och institution utformatinnehållande de frågor socialtjänsten önskar få svar påBakgrundsbeskrivningSammanfattningen av ungdomens historia, aktuell situation och tidigare insatser skainledas med en mycket kort beskrivning av viktiga nyckelhändelser i ungdomensuppväxt och ungdomens aktuella situation. Vidare ska utlåtandet innehålla uppgifterom tidigare samhällsinsatser och bedömning av hur dessa har fungerat. I de fallungdomen är dömd till sluten ungdomsvård ska domen tydligt refereras.Samlad bedömningUtredningsutlåtandet bygger på utredningsteamets samlade bild av ungdomenslivssituation och baseras på samtliga delutlåtanden. Detta avsnitt ska bestå av ensammanfattande analys och bedömning av ungdomens behov, riskbeteende, positivaresurser och skyddande faktorer samt en bedömning av ungdomens och föräldrarnasmottaglighet för fortsatta insatser.Rekommendationer för fortsatt behandling och andra insatserDen utredningsansvarige ska, med utgångspunkt från frågeställningarna ochöverenskommelsen med socialtjänsten, ge förslag på vilka insatser och behandlingsåtgärdersom krävs för att ungdomen ska kunna utvecklas optimalt och rustas för ett livutan brottslighet, missbruk och/eller för att minska annat antisocialt beteende.Av utredningsutlåtandet ska framgå vilka insatser som bör betonas för att ökaungdomens mottaglighet för behandling. Behandlingsrekommendationerna ska vara så

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-20128 [20]konkreta och tydliga att de går att använda som underlag till enbehandlingsplan/verkställighetsplan.Ungdomens egen bildUtlåtandet ska ge en bild av ungdomen, som denne själv förmedlat genom bland annatsamtal och underlag från ADAD. Ungdomens syn på utredningens resultat och rekommendationerska framgå av utlåtandet.DelutlåtandenGemensamt för samtliga delutlåtanden är att de utgår från givna frågeställningar ochhålls så korta som det är möjligt utan att förlora innehåll.De utlåtanden som ingår i utredningen ska disponeras enligt följande:Syfte – Metod – Resultat – Bedömning.Varje delutlåtande ska undertecknas av den ansvarige med namn, befattning ochkompetens.Följande delutlåtanden ska ingå:• Psykologutlåtande med, i förekommande fall, strukturerad risk- ochbehovsbedömning• Pedagogiskt utlåtande• Familje- och nätverksutlåtande• Beteendeobservationer i institutionsmiljö• Medicinskt utlåtande utfärdad av läkare alternativt hälsodeklaration utfärdadav sjuksköterska.Följande delutlåtanden kan ingå:• Utlåtande avseende missbruk och beroende• (Barn)-psykiatrisk bedömningBedömning av missbruk och beroende ska alltid beaktas i utredningen. I de fallungdomen inte bedöms ha missbruksproblem ska detta anges.Beroende på villkoren i utredningsuppdraget kan en (barn-)psykiatrisk bedömningingå i utredningen.

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-20129 [20]PsykologutlåtandeUnderlag till utlåtandet inhämtas främst genom personliga samtal med ungdomen ochfrån psykologiska test, men även från institutionens konferenser, dialog medsocialtjänsten och utredningsteamet samt i förekommande fall från BUP. Utlåtandet skainnehålla en sammanfattning över tidigare psykologbedömningar och en bedömningav i vilken utsträckning de kan användas för fortsatt analys.Psykologutlåtandet består av en psykologbedömning och i förekommande fall enstrukturerad risk- och behovsbedömning. Denna kan redovisas i separat utlåtande.En psykologbedömning omfattar följande områden:• Begåvning• Neuropsykologisk funktionsnedsättning• Psykiskt tillstånd• Relevanta personlighetsdrag – styrkor och svagheter• Mognadsnivå• Realitetsanpassning• Attityder och värderingar• Risk- och behovsbedömning• MotivationNeuropsykologiska funktioner ska bedömas med syfte att upptäcka svårigheternaskärna – och samtidigt uppmärksamma ungdomens styrkor och möjligakompensationsstrategier. Områden som ska kunna innefattas är:uppmärksamhetsområdet och exekutiva funktioner, språkliga funktioner,sensomotoriska funktioner, visuospatiala funktioner, minne och inlärning och förmågatill socialt samspel och kommunikation, (Bilaga 1). Psykologbedömningen ska iförekommande fall kunna innehålla en neuropsykologisk bedömning innefattandediagnostik avseende funktionsnedsättning inom uppmärksamhetsområdet ochautismspektrum. Vid mer komplex diagnostik, som inte behandlas inom ramen för enSiS-utredning, hänvisas till specialist utanför SiS.Rådata från test och bedömningsinstrument ska bearbetas innan de integreras i texten.Resultaten ska inlemmas i ett sammanhang, där resultat kopplas till och får mening förungdomens livssituation och fortsatta utveckling.En strukturerad risk- och behovsbedömning ska utföras i samtliga utredningar gällandeungdomar dömda till sluten ungdomsvård. Övriga utredningar ska kunna innefatta en

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-201210 [20]sådan bedömning i alla de fall behov föreligger. Redovisningen sker i, eller i anslutningtill, psykologutlåtandet. Det eller de valda instrumenten ska vara anpassade för aktuellmålgrupp. Det bör påpekas i utredningstexten att resultatet är inaktuellt efter en vissspecificerad tid.Pedagogiskt utlåtandeDet pedagogiska utlåtandet ska innehålla uppgifter om ungdomens skolbakgrund, t.ex.vilka åtgärdsprogram som tidigare använts, information om ungdomens betyg ochkunskapsnivå i förhållande till såväl kursplaner för grundskolan/grundsärskolan somtill ämnesplaner för gymnasieskolan/gymnasiesärskolan. Vidare ska utlåtandetinnehålla sådana beteendeobservationer, som har relevans för ungdomensskolprestationer och inlärningsförmåga. Ungdomens egen syn på tidigare skolgångoch motivation för nuvarande och framtida skolgång ska också framgå. Ungdomensvårdnadshavare ska ges möjlighet att ge sin syn på tidigare och framtida skolgång.Det pedagogiska utlåtandet ska speciellt fokusera på ungdomens förmåga tillläsförståelse och fallenhet för att uttrycka sig i tal och skrift samt ungdomensmatematiska förmåga. Likaså ska ungdomens förmåga till omvärldsuppfattning tydligtframkomma. Ytterligare uppgifter som ska ingå är information om tidigare insatsersom syftat till att stödja ungdomen i skolan, samarbete mellan hem och skola samtuppgift om ungdomens närvaro i skolan. Debut av anpassningsproblem i skolan börsärskilt beaktas.Uppgifterna inhämtas genom kontakt med ungdomen själv och dennesvårdnadshavare samt genom socialtjänsten som förmedlar kontakt med tidigare skola.Familje- och nätverksutlåtandeFamilje- och nätverksutlåtandet ska innehålla information om familjebakgrund tillsammansmed en beskrivning av familjens inbördes relationer under ungdomens uppväxt.Kvaliteten i nuvarande relationer, kartläggning av styrkor i familjesystemet,föräldrarnas etablering och integrering i samhället, tillsyn av ungdomen samtuppfostran, ska särskilt betonas.Utredaren ska vidare uppmärksamma vårdnadshavarnas syn på vidtagna ochkommande behandlingsinsatser samt bedöma vårdnadshavarnas intresse av ochförmåga att medverka till planerade behandlingsåtgärder.

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-201211 [20]Med begreppet nätverk avses andra betydelsefulla personer som är viktiga och kan hainflytande över ungdomens tillvaro, som släktingar, närstående, vänner och andravuxna. Utredaren bör göra en bedömning tillsammans med ungdomen, dennesvårdnadshavare samt socialtjänsten om vilka personer som ingår i nätverket och somkan vara viktiga för utredningen.Mönster i nätverket av kriminalitet och/eller missbruk ska uppmärksammas, liksomvilka viktiga personer som utgör såväl positiva som negativa förebilder. Vilkakamratkontakter finns runt ungdomen? Är han/hon ofta ensam eller har mångaomkring sig? Fungerar ungdomens kamrater pro- eller antisocialt? Känner föräldrarnadem?Beteendeobservationer i institutionsmiljöUtlåtandet ska bl.a. omfatta:• Motivation till utveckling och förändring, intressen och nyfikenhet/motivationatt pröva på nya områden• Kunskaper/färdigheter som behövs för att klara vardagen; sociala och praktiskafärdigheter såsom social kompetens, hygien, bordsskick, rumsordning,matlagning, klädvård, ekonomi m.m.• Förmågan att anpassa sig till rutiner och aktiviteter i och utanför institutionen• Graden av ansvarstagande i förhållande till ålder• Relationer till/samspel med familj, övrigt nätverk, kamrater, personal och andraungdomar på avdelningen• Värderingar och attityder i förhållande till antisocialt beteende såsomkriminalitet och missbruk• Hälsa (fysisk och psykisk)• Självkänsla, impulskontroll, koncentration och uthållighet, frustrationstolerans,norm- och moralutveckling• Speciella styrkor och problemMedicinskt utlåtandeDet medicinska utlåtandet utfärdas av legitimerad läkare och utgör enmedicinsk/psykiatrisk, epikritisk sammanfattning av relevant historik, vårdförloppunder vistelsen, sammanfattning av utredningar och bedömningar samt enstrukturerad rekommendation om fortsatt medicinsk/psykiatrisk behandling.

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-201212 [20]HälsodeklarationHälsodeklaration utfärdas av legitimerad sjuksköterska och innehåller uppgifter omden unges allmänna hälsotillstånd som exempelvis längd, vikt, syn, hörsel, behov avspeciell kost, överkänslighet/allergier eller eksem.Bedömning av missbruk och beroendeUtlåtandet, som utfärdas i förekommande fall, ska grunda sig på den bild ungdomenförmedlar angående missbruk genom ADAD och andra intervjuer och skattningsskalor.Det ska även grunda sig på missbruksanamnes och provtagningar utifrån misstankeom påverkan enligt bestämmelsen om den särskilda befogenheten i LVU och LSU. Föratt återge en realistisk bild av missbruksproblem är det viktigt att belysa aktuell ochtidigare konsumtion, grad av beroende eller risk för att utveckla beroende, etteventuellt missbrukande nätverk samt attityder och värderingar till missbruk.Personal, resurser och kompetensUtredningsteamEtt utredningsteam ska bildas vid varje utredningsuppdrag och ledas av en utredningsansvarigsom ansvarar för huvudutlåtandet och sammanställer de delutlåtandensom ingår i utredningen.Gruppen ska bestå av utredningsansvarig, psykolog, pedagog, familj- ochnätverksansvarig samt en person som ansvarar för beteendeobservationerna iinstitutionsmiljön. Detta är en miniminivå avseende kompetensen i gruppen. Teametspersonal ska vara anställd vid institutionen. Andra specialister som läkare,barnpsykiatriker m.fl. kan som regel ha ett konsultativt uppdrag och bör medverka iteamets arbete.Teamet ska ha regelbundna möten under utredningsprocessen. Deltagarna kan utifrånsina olika perspektiv berika helhetsbilden av ungdomens situation och därmed bidratill ett utredningsinnehåll som håller en hög kvalitet. Teamet ska medverka vidkonferenser tillsammans med den personal som har ansvar för omvårdnaden avungdomen, såväl för att fördjupa bilden av ungdomen i institutionsmiljö som förkunskaps- och erfarenhetsutbyte. Teamet, under ledning av utredningsansvarig, skavidare medverka vid möten med socialtjänsten.

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-201213 [20]När ett utredningsuppdrag avslutas ska deltagarna i teamet informera socialtjänsten,ungdomen och dennes vårdnadshavare om resultatet av utredningen vid ett personligtmöte.UtredningsansvarigDen utredningsansvarige ansvarar för det skriftliga utredningsutlåtandet där dedelutlåtanden som ingår i utredningen sammanställs, vilket ställer stora krav på denneskompetens. Grundläggande krav är minst högskoleexamen 210 högskolepoäng (hp)inom samhälls-/beteendevetenskap, t.ex. psykolog eller socionom där antingenutbildningen innehållit eller kompletterats med minst 30 hp inom områdenautvecklingspsykologi/funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, behandlingsteori ochmetoder eller kompletterats med grundläggande psykoterapiutbildning.Flerårig erfarenhet av socialt behandlingsarbete med socialt utsatta ungdomar ochderas familjer och nätverk krävs.PsykologPsykologutredningen ska genomföras av leg psykolog alternativt av en PTP-psykologunder handledning. Utlåtandet ska alltid signeras av leg psykolog.Ansvarig för strukturerad risk- och behovsbedömningUtlåtandet ska undertecknas av en bedömningsansvarig, som ska vara psykolog medgenomförd och godkänd utbildning i valt instrument.PedagogDen pedagog som ansvarar för utredningen ska vara behörig lärare, helst medspecialpedagogisk kompetens.Ansvarig för beteendeobservationer i institutionsmiljöDen person vid institutionen som ansvarar för att genomföra beteendeobservationernaoch för att skriva utlåtandet ska ha minst examen från 2-årig eftergymnasial utbildningvid folkhögskola eller yrkeshögskola (KY/YH) med inriktning mot socialt/pedagogisktbehandlingsarbete eller examen från högskola med motsvarande inriktning.Ansvarig för familje- och nätverksutlåtandeDen person vid institutionen som ansvarar för att genomföra familje- ochnätverksutredningen ska ha lägst samhälls-/ eller beteendevetenskaplig utbildning med210 högskolepoäng (hp) i sin examen, helst i kombination med grundläggandepsykoterapeutisk utbildning med inriktning familjeterapi.

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-201214 [20]Ansvarig för medicinskt utlåtandeMedicinskt utlåtande ska utfärdas av legitimerad läkare med tillräcklig kompetens ocherfarenhet för uppgiften med hänsyn till ändamålet med intyget.Ansvarig för hälsodeklarationHälsodeklaration ska utfärdas av legitimerad sjuksköterska med tillräcklig kompetensoch erfarenhet för uppgiften.Övriga resurserI utredningsteamet bör ingå personal med god kompetens om missbruk och beroendeproblematik.Teamet ska ha tillgång till psykiatriker, gärna med specialistkompetensinom barn- och ungdomspsykiatri. Varje institution bör ha ett etablerat samarbete meden barn- respektive vuxenpsykiatrisk klinik.UppföljningAtt följa upp hur utredningen uppfattas av uppdragsgivare, andra involverade aktörersamt ungdomen och dennes familj är ett led i en kvalitetssäkring. En sådan uppföljningkan ge information om hur utredningen mottagits. Har informationen varit tillräckligför fortsatt handläggning, och har utredningen skrivits med ett språkbruk som gjortden tillgänglig?

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-201215 [20]Bilaga 1TestEn neuropsykologisk bedömning enligt SiS-standard, inom ramen förpsykologutlåtandet, förutsätter tillgång till testbatteri enligt nedan eller motsvarande,där senaste version ska användas (2011 enl. nedan):WISC-IV (Wechsler Intelligence Scale for Children fourth ed.) Begåvningstest för barn ochungdomar 6-16:11. Pearson Assessment and Information ABWAIS-IV (Wechsler Adult Intelligence Scale fourth ed.)Begåvningstest 16- 90 år, PearsonAssessment and Information ABD-KEFS (Delis Kaplan Executive Function System) Bedömning av exekutiva funktioner,8 - 89 år, Pearson Assessment and Information ABCPT II V.5 (Conners' Continous Performance Test II Version 5)Test för att mäta uppmärksamhetsproblem, 6år – vuxen. Hogrefe Psykologiförlaget.Alternativ till CPT II:TOVA (Test of Variables of Attention)Test för att mäta uppmärksamhetsproblemWCST (Wisconsin Card Sorting Test) – Bedömning av abstrakt analytiskslutledningsförmåga, barn och vuxna, Hogrefe psykologiförlagetRCFT (Rey Complex Figure Test and Recognition Trial) – Bedömning av visuospatialkonstruktionsförmåga och visuospatialt minne 6 - 89 år, Hogrefe psykologiförlagetInstrument avseende strukturerade risk- och behovsbedömningarFöljande instrument avseende risk- och behovsbedömning används i SiS-utredningungdom:ERASOR (Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism), Worling & Curwen.Beslutsstöd för risk för upprepande av sexuellt våld

Statens institutionsstyrelse2012-06-21 Dnr 11-464-201216 [20]SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth), Bartel, Borum, & Forth, 2002.Strukturerad bedömning av risker och behov för att minska risken för återfall ivåldsbrott hos unga med känd kriminalitet.YLS/CMI (Youth Level of Service/Case Management Inventory), utarbetad av Robert Hogeoch D.A. Andrews. Strukturerad bedömning av risk för återfall i kriminalitet ellerannan antisocialitet

Till kartanVård vid låsbar enhet och vård i enskildhet (utdrag ur SiS interna riktlinjer)14 januari 2013/TLLDen intagne får beredas vård vid en enhet inom hemmet som är låsbar eller på annatsätt inrättad för särskilt noggrann tillsyn, om det är nödvändigt med hänsyn till denintagnes, övriga intagnas eller personalens säkerhet, eller om det är nödvändigt för attförhindra att den intagne avviker eller för att i övrigt genomföra vården. Om det krävsmed hänsyn till den intagnes speciella behov av vård, hans eller hennes säkerhet ellerövriga intagnas säkerhet, får en intagen på en sådan enhet hindras från att träffa andraintagna (vård i enskildhet).Den intagne får vårdas vid en sådan enhet under högst två månader i följd. Omsärskilda behandlingsskäl föranleder det, får dock vården vid enheten pågå längre tid,förutsatt att något av de fall som anges i första stycket fortfarande föreligger och att denintagne samtidigt ges möjlighet till vistelse i öppnare former eller utanför hemmet. Enfråga om vård i enskildhet skall prövas fortlöpande och alltid omprövas inom sju dagarfrån senaste prövning.Statens institutionsstyrelseBesökPostDrottninggatan 29Box 16363103 26 StockholmTelefonFax08-453 40 0008-453 40 50E-postInternetregistrator@stat-inst.sewww.stat-inst.seOrg-nr 202100-4508

Till kartanBrukarforum vid de särskilda ungdomshemmen14 januari 2013/TLLSå kallade brukarforum genomförs regelbundet på varje avdelning på samtligasärskilda ungdomshem. Det är en mötesform där institutionschefen eller den han ellerhon utser samtalar med ungdomarna på avdelningen, i grupp. Forumen ska geungdomarna en möjlighet att komma till tals om vistelsen på ungdomshemmet och enmöjlighet att få inflytande över verksamheten. Brukarforumen dokumenteras ochkommuniceras mellan ungdomshemmets ledning och forumet för att kunna utgöra ettunderlag för verksamhetsplanering och utveckling.Statens institutionsstyrelseBesökPostDrottninggatan 29Box 16363103 26 StockholmTelefonFax08-453 40 0008-453 40 50E-postInternetregistrator@stat-inst.sewww.stat-inst.seOrg-nr 202100-4508

Till kartanFamilje‐ och nätverksarbete vid de särskilda ungdomshemmen /Det familje‐ och nätverksarbete som bedrivs inom SiS kan delas in i tre kategorier 1 .Kategorierna tar sin utgångspunkt i målet med arbetet.Avdelningarna på samtliga särskilda ungdomshem bedriver familje‐ ochnätverksarbete minst enligt kategori 1.Kategori 1: Informera, involveraDet övergripande målet är att på olika sätt göra föräldrarna delaktiga i institutionensarbete, för att underlätta kontakten och förståelsen mellan den unge och hans ellerhennes föräldrar.Till denna kategori hör:Föräldrainformation vid placeringDelaktighet i behandlingsplaneringFortlöpande kontakt mellan föräldrar och den unge respektive mellan föräldrar ochbehandlingspersonal under placeringenBesök vid institutionenFöräldraträffarKompetenskrav för den personal som ansvarar för arbetet på nivå 1:grundläggande kompetens i familjesamtal och familjearbete minst motsvarande 3 – 5poängs högskolestudierKategori 2: Stöd, utredningDet övergripande målet är att föräldrarna skall få stöd för att bättre kunna fungera somföräldrar. Föräldrarna skall stärkas i stöd, umgänge och gränssättning till sina barn.Till denna kategori hör:Föräldrastärkande arbeteStödjande familje‐ och nätverksarbeteFamiljepedagogiskt arbete (PMT eller motsvarande)Miljöterapi där familjer deltarUtredning av familj och nätverk enligt SiS anvisningarKompetenskrav för den personal som ansvarar för arbetet på nivå 2:1 Kategoriseringen härrör från Allmän SiS-rapport 2001:8 Utbildning i familje- och nätverksarbete vidsärskilda ungdomshem (Margareta Hydén).Statens institutionsstyrelseBesökPostDrottninggatan 29Box 16363103 26 StockholmTelefonFax08-453 40 0008-453 40 50E-postInternetregistrator@stat-inst.sewww.stat-inst.seOrg-nr 202100-4508

Statens institutionsstyrelse2 [2]att uppfylla behörighetskraven till grundläggande psykoterapiutbildning (steg 1) ellermotsvarande.Kategori 3: FörändringDet övergripande målet är att förändra kommunikationsmönster och relationer inomfamiljen.Till denna kategori hör:Familjeterapi (FFT eller MTFC, MST mm)Terapeutiskt nätverksarbeteKompetenskrav för den personal som ansvarar för arbetet på nivå 3:familjeterapi skall bedrivas av leg. psykoterapeut med inriktning mot familjeterapi (60poäng) alternativt steg1‐nivå under kontinuerlig handledning av handledarkompetentfamiljeterapeut.

Till kartanUtskrivning (utdrag ur SiS interna riktlinjer)/Utskrivning från ett hem för vård eller boende skall enligt 3 kap. 14 § första stycket SoFske när behovet av vård i hemmet har upphört. Frågan om utskrivning från ett särskiltungdomshem prövas av institutionschefen som också beslutar i frågan. Utskrivning avden som vårdas med stöd av LVU får dock inte ske om inte socialnämnden har begärteller medgivit det (3 kap. 14 § andra stycket SoF). En intagen får inte skrivas ut enbartmed hänvisning till att institutionen inte anser sig nå framgång i behandlingsarbetet.Har nämnden begärt att den intagne skall skrivas ut är dock institutionschefen skyldigatt besluta om utskrivning.Statens institutionsstyrelseBesökPostDrottninggatan 29Box 16363103 26 StockholmTelefonFax08-453 40 0008-453 40 50E-postInternetregistrator@stat-inst.sewww.stat-inst.seOrg-nr 202100-4508

Till kartan14 jan. 2013/TLLADAD utskrivningsintervjuInför att ungdomen lämnar SiS görs en ADAD-utskrivningsintervju. Intervjun görsmed hjälp av ett strukturerat intervjuformulär.Den unge får besvara frågor om hur hon/han har upplevt tiden på institutionen ochinom vilka livsområden hon/han har haft behov av hjälp och hur hon/han har upplevthjälpen. Ungdomen får även besvara frågor om personalens bemötande, miljön påinstitutionen och om möjligheten att påverka tillvaron på institutionen.ADAD-utskrivningsintervju ger ungdomen möjlighet att berätta om sin upplevelse avtiden på institutionen. Underlaget från intervjun ger även SiS viktig information omhur verksamheten fungerar och hur den kan förbättras.Statens institutionsstyrelseBesökAdressDrottninggatan 29Box 16363103 26 StockholmTelefon 010-453 40 00 E-post registrator@stat-inst.se Org-nr 202100-4508Fax 010-453 40 50 Internet www.stat-inst.se

Till kartan14 januari 2013/TLLSocialtjänstenkätSiS gör varje år en nationell uppföljning av ungdomsvården vid de särskildaungdomshemmen.Socialtjänsten är vår uppdragsgivare och ansvarig för planering, placering ochuppföljning av placeringarna.Efter varje utskrivning från ett särskilt ungdomshem, eller vid överflyttning från ettungdomshem till ett annat, skickas en enkät till socialtjänsten i den ansvarigakommunen.Syftet med enkäten är att SiS centralt, men också varje institution, kontinuerligt ska fåveta vad socialtjänsten tycker om handläggningen, samarbetet och behandlingen vid desärskilda ungdomshemmen.Statens institutionsstyrelseBesökPostDrottninggatan 29Box 16363103 26 StockholmTelefonFax08-453 40 0008-453 40 50E-postInternetregistrator@stat-inst.sewww.stat-inst.seOrg-nr 202100-4508