FILOSOFI - Södertörns högskola

FILOSOFI B, 30 hpKursansvarig: Charlotta Weigelt1. Uppsatsseminarium, 7,5hpHuvudsyftet med kursen är att träna sig i författandet av en kortare akademiskuppsats inom en given tematisk ram. Tonvikt läggs vid textanalys, förmågan attproblematisera ett stoff, att argumentera och att behärska en akademiskframställningsform. Vi kommer att anknyta till de teman och den litteratur somingår i de övriga B-kurserna.Litteratur:• Trost, Jan, Att skriva uppsats med akribi (Lund: Studentlitteratur, 2008)Lärare: Anna Petronella FredlundTid: 4 september – 15 januari2. Etik 2 – Platons Kratylos och den heraklitiska utmaningen, 7,5hpKursen är ett samarbete mellan två lärare, som ansvarar för varsin del av kursen,och undervisas på två språk: engelska och svenska.Del 1. Understanding Plato with PlatoThe course proposes a close reading of Plato's dialogue Cratylus as a key tounderstand Plato's thought with Plato. Assumed as a method to read Plato, theCratylus presents the fundamental subjects of platonic philosophy. In thisdialogue, it is possible to show how platonic disputes with the sophists, thepoliticians and rhetoricians present rather than a conceptual doctrine an"anthropophagic strategy" that assimilates and appropriates non-philosophicaland non-platonic attitudes and elements. Rather than an attempt to define a clearfrontier between philosophy and non-philosophy, the Cratylus shows how thecon-fusion between history and fiction, personality and character, selfhood andotherness shows how ethical, political, epistemological and ontological questionsare fundamentally entangled in Plato's thought. The Cratylus demonstrates howin Plato's text nothing is totally platonic and everything is totally platonic.Del 2. Herakleitos utmaningDen andra delen av kursen undervisas på svenska. Den följer upp frågan om hurvi ska läsa Platons Kratylos, genom att sätta den i relation till Kratylos själv ochden filosofiska skola som han ansågs utgå ifrån, nämligen Herakleitos och hansefterföljare. För Platon representerade Herakleitos med sin lära om alltingsrörelse motsatsen till det han själv ville åstadkomma i filosofin. Men hurförhåller det sig egentligen med Herakleitos filosofi? Är det bara en omvändplatonism, som bejakar flödet - vattnet och elden och striden - framför ordningoch struktur hos logos? Eller finns det ett annat sätt att ställa dem i relation till6