FILOSOFI - Södertörns högskola

FILOSOFIHT 2012___________________________________________________________SÖDERTÖRNS HÖGSKOLAFilosofi141 89 HuddingeTel 08-608 40 00www.sh.se/filosofi

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGAllmän presentation ............................................................................................................ 1Filosofin på Södertörn ........................................................................................................ 1Utbytesplatser ....................................................................................................................... 2Uppläggning av A- och B-kursen ...................................................................................... 2Filosofi A, 30 hp ........................................................................................................ 3Filosofi B, 30 hp ......................................................................................................... 6Filosofi C, 30 hp ......................................................................................................... 9Magisterprogram i filosofi, 60 hp ......................................................................... 12Övriga fristående kurserGrekiska för filosofer ............................................................................................... 14Filosofins historia (distanskurs) .......................................................................... 14Samtida filosofi (distanskurs) .............................................................................. 15Förteckning över valbara läskurser för studerande på C- och magisternivå .......... 16Gästföreläsningar ............................................................................................................... 17Övrig seminarieverksamhet ............................................................................................. 17Presentation av undervisande lärare .............................................................................. 18

ALLMÄN PRESENTATIONOrdet ”filosofi” är grekiska för ”kärlek till visdom”. Filosofin växer fram underfemhundratalet f.Kr. i det antika Grekland som ett tänkande och frågande kringexistensens yttersta villkor och värden. Filosofin kan beskrivas som allavetenskapers moder eftersom den länge fungerar som ett samlingsnamn förteoretiserande överhuvudtaget, där så skilda verksamheter som fysik, teologi,psykologi och statskunskap löper samman. Filosofin förvaltar och vidareför ettäldre ideal om ”visdom” (sofia) som något mer än specialkunskaper, som enförmåga att se helhet och enhet i mångfald. De största antika tänkarna, framförallt Platon och Aristoteles, förenar redan från början de olika aspekter av filosofinsom stundtals uppträder helt åtskilda: å ena sidan en systematisk teoretiskreflektion över varat och vetandet i dess helhet, å andra sidan en livspraktik, ettsjälvbildningsarbete, syftande mot det goda livet. Därtill exemplifierar de ocksåpå olika sätt det kritiskt prövande utanförskap som hör till filosofin. Denfilosoferande är den som förmår stiga ut ur och pröva sitt eget samhälles värdenoch vetande. Filosofin är därmed inte så mycket ett historiskt kunnande somsnarare en färdighet att kunna tänka över livets grundfrågor på ett fritt ochsystematiskt sätt.FILOSOFIN PÅ SÖDERTÖRNFilosofiämnet på Södertörn skiljer sig på vissa punkter från hur filosofinundervisas på andra håll i landet. Till att börja med skiljer de flesta svenskauniversitet mellan teoretisk och praktisk filosofi, där den förra studerar språketoch verkligheten medan den senare undersöker värden och normer (för attuttrycka det mycket kortfattat). Filosofiämnet på Södertörn samlar och varvarredan från början dessa två aspekter. På andra håll gör man därtill ofta enuppdelning mellan filosofins metod och dess historia. Här löper de parallelltgenom att man tränas i filosofiskt kritiskt tänkande utifrån läsning av klassiskahistoriska texter. På Södertörn ses studiet av historiska texter som en nödvändigväg in i filosoferandet självt. Vid sidan av den antika filosofin betonas denkontinentaleuropeiska traditionen från Kant och framåt, via bland andra Hegel,Nietzsche, Heidegger, de Beauvoir och Foucault. Men sammantaget syftarundervisningen till att ge en kvalificerad inledning till det filosofiska studiet idess helhet. Undervisning erbjuds på A-, B-, C-nivå, samt på magisternivå. Inomramarna för området Kritisk kulturteori, där filosofiämnet ingår tillsammansmed estetik, medie- och kommunikationsvetenskap och genusvetenskap, erbjudsäven forskarutbildning.1

UTBYTESPLATSERUtbytesavtal finns med universiteten i Freiburg, Greifswald, Rom (La Sapienza).Vi har även ett samarbete med PUC i Rio de Janeiro och med Seattle University.Kontakta ämnesansvarig vid intresse. Information om praktiska arrangemangvid utlandsstudier fås från internationella sekretariatet som är beläget i Kompasseni F-huset, plan 5.UPPLÄGGNING AV A- OCH B-KURSENKursen består av fyra delkurser som behandlar separata men ytterst settsammanlänkade aspekter av det filosofiska vetandet: Etik, Logik, Metafysik ochPolitik. Delkurserna har fått namn som alla anknyter till grekiska grundbegreppför att betona förbindelsen till denna tradition. Inom varje delkurs läses någonantik text tillsammans med moderna texter som behandlar samma problem påett annorlunda sätt. Syftet är inte att bara lära sig vad skilda författare har sagt,utan att med stöd i föreläsningar lära sig att tänka själv över de problem somtexterna behandlar. Kurserna bygger på läsning av originaltexter och föreläsningar,inte på läroböcker. Däremot bör alla studenter själva se till att skaffasig en grundläggande orientering i filosofins historia under terminens gång. Virekommenderar att man köper en filosofihistoria, exempelvis Svante NordinsFilosofins historia (Studentlitteratur). För att själv kunna få ut maximalt av undervisningenmåste man även ha tillgång till ett filosofiskt lexikon, där begrepp ochgestalter presenteras kortfattat. För närvarande finns inget svenskt filosofilexikoni tryck, så vi rekommenderar att man skaffar The Penguin Dictionary ofPhilosophy, eller något likvärdigt. Parallellt med föreläsningar anordnas diskussionsseminarieri mindre grupper. Tentamen sker huvudsakligen i form avkortare uppsatser och inlämningsuppgifter. Till examinationen hör också attstudenterna var för sig och i grupp under seminarierna presenterar sammandragav texter och av gruppdiskussioner. På B-kursen utgörs ett moment av ettseminarium, där man skriver en handledd uppsats och övas i akademisktskrivande. Anställda lärare har en mottagningstid efter överenskommelse dåstudenterna är välkomna att ställa frågor om kursen och litteraturen och ämnet istort.2

FILOSOFI A, 30 hpKursansvarig: Charlotta Weigelt1. Etik 1, 7,5 hpTermen ”etik” kommer från grekiskans ethos, sedvana eller hemvist. Inom etikenställs frågor om förhållandet mellan teori och praktik, mellan filosofi och erfarenhet,vad det goda i sig är, hur det goda livet bör levas och vad som utgör ettriktigt handlande. I förlängningen syftar den till att försöka förstå människansplats och ansvar i världen. Kursen ger en inledning till ett systematiskt tänkandeöver etik och etiska problem med utgångspunkt i en serie klassiska texter frånPlaton till Foucault. Skillnaden mellan olika teoretiska förhållningssätt till etikenklargörs liksom skilda utgångspunkter för etiska resonemang. Kursen är ocksåen inledning till det filosofiska studiet genom att läsningen av texterna uppövarett kritiskt och argumenterande förhållningssätt samt en reflektion över tidsavstånd,språkavstånd och kulturella skillnader.Litteratur:• Aristoteles, Den Nikomachiska etiken (Göteborg: Daidalos, 1993)• De Beauvoir, Simone, För en tvetydighetens moral (Göteborg: Daidalos, 1992)• Kompendium med texter i urvalLärare: Marcia Sá Cavalcante SchubackTid: 3 september – 3 oktober2. Logik 1, 7,5 hpTermen ”logik” kommer från grekiskans logos, språk och förnuft. I antikenförknippas logiken särskilt med Aristoteles lära om formerna för korrektaslutledningar. Men det är också ett samlingsnamn för vad vi idag särskiljer somformell logik, språkfilosofi och vetenskapsteori. Kursen ger en icke-formellinledning till logiken i denna breda mening, så som den utvecklats från Platonoch Aristoteles fram till modern tid. Idéer om den vetenskapliga kunskapensnatur står i fokus.3

Litteratur:• Platon, Skrifter, Bok 4, övers. Jan Stolpe (Stockholm: Atlantis, 2006)• Filosofin genom tiderna, 1600-talet, 1700-talet (del 2), red. Konrad Marc-Wogau (Stockholm: Thales, 2007)• Filosofin genom tiderna, 1900-talet, efter 1950 (del 5), red. Konrad Marc-Wogau, Lars Bergström & Staffan Carlshamre (Stockholm: Thales, 2008)• Husserl, Edmund, Fenomenologin och filosofins kris (Stockholm: Thales,2002)• Kompendium med texter i urvalLärare: Charlotta WeigeltTid: 4 oktober – 2 november3. Politik 1, 7,5 hpTermen ”politik” kommer från grekiskans polis, stad eller stat. Den politiskafilosofin är en gren av filosofin som står etiken nära och som undersökermänniskans villkor och skyldigheter i egenskap av samhällsvarelse. Inom denanalyseras bland annat olika samhälleliga organisationsformer, medborgarskap,våldsutövning, laglighet, rättigheter och frihet. Kursen utgår ifrån Rousseausavhandling om det sociala kontraktet, som grundar den samhälleliga överenskommelseni begrepp om universalitet och jämlikhet. Utifrån problematiken omuniversalitet som norm kommer analysen att utvecklas i förhållande till samtidafrågor om det mångkulturella samhället och den postkoloniala situationen.Litteratur:• Rousseau, Jean-Jacques, Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder(Stockholm: Natur & Kultur 2009)• Kompendium med texter i urvalLärare: Fredrika SpindlerTid: 5 november – 4 december4

4. Metafysik 1, 7,5 hpTermen ”metafysik” kommer från grekiskans meta ta fysika, “efter” eller ”bortomdet som rör naturen”. Den används först som beteckning på de föreläsningar avAristoteles som handlar om den så kallade ”första filosofin”. Metafysiken ärdärmed nära förbunden med det som också kallas ontologi, det vill säga läranom det varande. Dit hör frågor om vad som är det mest grundläggande, materiaeller ande, och om det finns en gud och hur denne i så fall hänger samman medvärlden. Ytterst leder oss metafysiken också mot frågan om vad som kännetecknarfilosofin och det filosofiska vetandet som sådant. Metafysiken eftersträvarett högre och samlande vetande som är något mer än vad vi finner inomde vanliga vetenskaperna. I kursen läses centrala texter ur den metafysiskatraditionen, som alla på skilda sätt närmar sig frågan om verklighetens djupastestruktur och hur vi kan få kunskap om denna.Litteratur:• Kompendium med texter i urvalLärare: Anna Petronella FredlundTid: 5 december – 18 januari5

FILOSOFI B, 30 hpKursansvarig: Charlotta Weigelt1. Uppsatsseminarium, 7,5hpHuvudsyftet med kursen är att träna sig i författandet av en kortare akademiskuppsats inom en given tematisk ram. Tonvikt läggs vid textanalys, förmågan attproblematisera ett stoff, att argumentera och att behärska en akademiskframställningsform. Vi kommer att anknyta till de teman och den litteratur somingår i de övriga B-kurserna.Litteratur:• Trost, Jan, Att skriva uppsats med akribi (Lund: Studentlitteratur, 2008)Lärare: Anna Petronella FredlundTid: 4 september – 15 januari2. Etik 2 – Platons Kratylos och den heraklitiska utmaningen, 7,5hpKursen är ett samarbete mellan två lärare, som ansvarar för varsin del av kursen,och undervisas på två språk: engelska och svenska.Del 1. Understanding Plato with PlatoThe course proposes a close reading of Plato's dialogue Cratylus as a key tounderstand Plato's thought with Plato. Assumed as a method to read Plato, theCratylus presents the fundamental subjects of platonic philosophy. In thisdialogue, it is possible to show how platonic disputes with the sophists, thepoliticians and rhetoricians present rather than a conceptual doctrine an"anthropophagic strategy" that assimilates and appropriates non-philosophicaland non-platonic attitudes and elements. Rather than an attempt to define a clearfrontier between philosophy and non-philosophy, the Cratylus shows how thecon-fusion between history and fiction, personality and character, selfhood andotherness shows how ethical, political, epistemological and ontological questionsare fundamentally entangled in Plato's thought. The Cratylus demonstrates howin Plato's text nothing is totally platonic and everything is totally platonic.Del 2. Herakleitos utmaningDen andra delen av kursen undervisas på svenska. Den följer upp frågan om hurvi ska läsa Platons Kratylos, genom att sätta den i relation till Kratylos själv ochden filosofiska skola som han ansågs utgå ifrån, nämligen Herakleitos och hansefterföljare. För Platon representerade Herakleitos med sin lära om alltingsrörelse motsatsen till det han själv ville åstadkomma i filosofin. Men hurförhåller det sig egentligen med Herakleitos filosofi? Är det bara en omvändplatonism, som bejakar flödet - vattnet och elden och striden - framför ordningoch struktur hos logos? Eller finns det ett annat sätt att ställa dem i relation till6

varandra? Det är Herakleitos som först formulerar en lära om logos som grundenför sin filosofi. I den delen av kursen ska vi närstudera Herakleitos logos-lära. Viläser samtliga bevarade fragment och diskuterar hur de formulerar relationenmellan språk, värld, tänkande och subjektivitet.Litteratur, Platon:• Plato, Cratylus, transl. C. D. C. Reeve (Cambridge: Hackett Publishing,1998)• Barney, R., Names and Nature in Plato’s Cratylus (New York and London:Routledge, 2001)• Barney, R., Socrates Agonistes: the case of the Cratylus Etymologies, OxfordStudies in Ancient Philosophy, vol XVI, ed. J. Annas (Oxford: ClarendonPress, 1998).• Baxter, T., The Cratylus : Plato’s Critique of Naming (Leiden, New York,Köln: E. J. Brill, Leiden, The Netherlands, 1992).• Goldschmidt, V., Essai sur le Cratyle : contribution à l’histoire de la pensée dePlaton (Paris : Librairie Ancienne Honoré Champion, 1940)• Sedley, D., Plato’s Cratylus (New York : Cambridge University Press, 2003).• Ademollo, F., The Cratylus of Plato, a commentary (Cambridge: CambridgeUniversity Press, 2011)Den som vill ha en svensk översättning av Kratylos rekommenderas• Platon, Skrifter, Bok 2, övers. Jan Stolpe (Stockholm: Atlantis, 2001)Litteratur, Herakleitos:• Herakleitos, Fragment, i översättning av Håkan Rehnberg och Hans Ruin,med kommentar av Hans Ruin (Lund: Kykeon, 1997)• Kompendium med texter i urval.Lärare: Luisa Severo och Hans RuinTid: 25 september – 26 oktober3. Metafysik 2 – Aristoteles Fysiken, 7,5hpAristoteles verk Fysiken är det första systematiska försöket att inte bara utarbetaen filosofi om naturen, utan att även på allvar ställa frågan om vad som utmärkerjust naturforskningen, till skillnad från andra vetenskapliga discipliner. Kursenshuvudsakliga syfte är att ge en introduktion till Aristoteles naturfilosofi, medavseende på dess bärande idéer och ambitioner, och mot denna bakgrund tittanärmare på Aristoteles sätt att analysera och begreppsliggöra vad som i hansögon är det absolut mest grundläggande fenomenet i naturen: rörelse.7

Litteratur:• Aristoteles, Fysiken: Föreläsning om naturen, övers. C. Weigelt(kompendium)• Aristotle’s Physics. A Collection of Essays, red. L. Judson (Oxford: ClarendonPress, 1995)• Kompendium med uppsatserLärare: Charlotta WeigeltTid: 16 oktober – 4 december4. Logik 2 – Husserl och ursprungets geometri, 7,5 hpKursen avser en närläsning av Edmund Husserls text Geometrins ursprung från1936, där frågan om hur det filosofiska tankesättet grundas i livsvärldenundersöks. I diskussionen kring geometrins ursprung utvecklar Husserl en sortsursprungets fenomenologiska geometri. I denna text beskriver Husserlursprunget till den geometriska förebilden av vetenskaplighet och objektivitetsom tror sig väsensskild från historien och traditionen. Husserl undersökergenesen av den teoretiska orienteringen i världen och presenterar i sin text enfenomenologi om den teoretiska blicken och tankesättet, i vilken själva börjanoch gränsen för fenomenologin kan genomskådas. Husserls text kommer attläsas i relation till Jacques Derridas och Merleau-Pontys kommentarer till den,och även genom en diskussion av hur denna text relateras till andra texter avHusserl. Kursen kommer att fokusera på fenomenologins mening, dessmöjligheter och gränser.Litteratur:• Jacques Derrida. Husserl och geometrins ursprung (Stockholm: Daidalos,1991)• Derrida, J., L'origine de la géométrie (Paris: PUF, 1962)Merleau-Ponty, M., Notes de cours sur L'origine de la géométrie de Husserl(Paris: Puf, 1998)• Heidegger, M., På väg mot språketLärare: Marcia sà Cavalcante SchubackTid: 5 december – 18 januari8

FILOSOFI C, 30hpKursansvarig: Charlotta WeigeltPåbyggnadskursen består av två kurser om 7,5 hp, samt skrivandet av enhandledarledd forskningsuppsats motsvarande 15 hp. Som stöd för uppsatsskrivandetordnas ett uppsatsseminarium som träffas regelbundet underterminen för att diskutera metodologiska och vetenskapsteoretiska frågor avrelevans för uppsatsarbetet. Kurserna kan väljas bland de nedan angivna och denya kurser som ges på Filosofi B (med extra seminarier). Det finns även möjlighetatt i grupp eller individuellt utforma en egen läskurs i samråd med den kursansvarige,i första hand från den meny av läskurser som återfinns i katalogenlängre fram.1. Uppsatsseminarium, 15 hpSeminariet syftar i första hand till att erbjuda ett stöd för uppsatsskrivandet. Detbehandlar olika frågeställningar kring läsande, skrivande, tolkning och filosofiskforskning. Inom ramen för seminariet sker också ibland oppositioner på uppsatserfrån föregående termin. Texter kommer att delas ut från gång till gång.Referenslitteratur:• Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer. Andra upplagan (Stockholm:Thales, 2003)Lärare: Charlotta WeigeltTid: 11 september – 15 december2. Verkstudium – Levinas’ Otherwise than Being, 7,5 hpEmmanuel Levinas is perhaps best known for introducing the question of theethical in phenomenological thinking. The privileged position of the other andthe importance of alterity that he emphasises in his work bring forth a differentway of thinking subjectivity and the relation with the other. This course willfocus on one of his most important works, Otherwise than Being or Beyond Essence,where we find his main philosophical thoughts in their mature development andat the same time witness Levinas’ attempt to introduce a language of “ethics” inthe phenomenological discourse. What does the ethical mean? How can we thinksubjectivity and the relation with the other? What does it mean to live amongothers in a society? These and similar questions will be addressed in this course.9

Litteratur:• Platon, Faidros, övers. J. Stolpe• Platon, Faidon, övers. J. Stolpe• Aristoteles, On Memory, i Collected Works• Augustinus, Bekännelser (utdrag)• Hume, Avhandling om den mänskliga naturen (utdrag), övers. R. Callergård• Nietzsche, ”Till moralens genealogi”, bok 2, i Samlade skrifter (2001)• Nietzsche, ”Om historiens nytta och skada”, i Samlade skrifter (2006)• Husserl, On the phenomenology of the consciousness of internal time (1992),(utdrag)• Freud, ”Sorg och melankoli”, i Samlade skrifter (2005)• Halbwachs, On collective memory (1992), (utdrag)• Derrida, J. Archive Fever (1996)• Derrida, ”Freud and the scene of writing”, i Writing and Difference (1972)• Kompendium/länk med kortare texter av bl.a. A. Assman, B. Stiegler,samt aktuell neurologisk forskning, och texter om minneskonst.Referenslitteratur• Krell, D. Of memory (1990)• Casey, E., Remembering. A phenomenological study (2000)• Yates, F., The Art of memory (1974)• Ricoeur, P., Minne, historia, glömska (2004)Lärare: Hans RuinTid: 8 november – 18 januari11

MAGISTERPROGRAM I FILOSOFI, 60 hp (termin 1)Kursansvarig: Fredrika SpindlerMagisterprogrammet består av fyra kurser om 7,5 hp, samt skrivandet av enhandledarledd forskningsuppsats motsvarande 30 hp. En av dessa kurser utgörsav en läsning av ett samtida originalverk (se 2. Verkstudium nedan). Övriga trekurser kan väljas bland ännu inte lästa kurser som denna termin undervisas påB-kursen och C-kursen, som i samråd med undervisande lärare utvidgas medlämplig litteratur och extra seminarier. Under hösten finns dessutom ytterligareen valbar kurs på magisternivå (se 3. Temastudium nedan). Det finns ävenmöjlighet att i grupp eller individuellt utforma en egen läskurs i samråd med denkursansvarige. Magisterseminariet träffas ungefär var tredje vecka för attdiskutera och ventilera magisteruppsatser. Det sammanfaller delvis medForskarseminariet där lärare vid institutionen och inbjudna gäster presenterarpågående forskning.1. MagisterseminariumSeminariet träffas regelbundet under hela terminen och skall i första hand fungerasom ett stöd för uppsatsskrivandet.Lärare: Fredrika SpindlerTid: 10 september – 14 januari2. Verkstudium – McDowells Mind and World, 7,5 hpJohn McDowells Mind and World är ett av de senaste årens mestuppmärksammade filosofiska verk inom den analytisk-filosofiska traditionen,med efterverkningar långt in i den kontinentalfilosofiska debatten. Här försökerMcDowell på nytt ställa den fråga som har förföljt den moderna filosofinalltsedan dess början – den om medvetandets relation till världen. Medutgångspunkt i en kritisk omläsning av Kant söker McDowell, med Hegel somkanske främsta förebild, finna ett sätt att övervinna dualismen medvetande –värld, och därmed även den skepticism som alltjämt utgör ett hot mot denanglosaxiska filosofin, på grund av dess problem med att komma tillrätta medsitt eget empiristiska arv.Litteratur:• McDowell, John, Mind and World (Cambridge, MA & London: HarvardUniversity Press, 1996)• Smith, Nicholas H., Reading McDowell (London & NY: Routledge, 2002)• Kompendium med uppsatser12

Lärare: Charlotta WeigeltTid: 6 september – 21 december3. Temastudium - Natur, mimesis, grund: den klassiska arkitekturens filosofier,7,5 hpKursen behandlar arkitekturteorins utveckling från antiken fram till 1800-taletsbörjan, med fokus på förhållandet mellan begreppen natur, mimesis och grund.Med början i läsningar av Platons Timaios och Aristoteles Fysik ställs frågan omhur arkitekturen kan sägas hämta sin ordning och struktur ur naturen, samtidigtsom naturen därmed stabiliseras och ges en fullbordad form. Funktionen hosdenna mimetiska cirkel analyseras sedan så som den kommer till uttryck hosteoretiker som Vitruvius, Alberti, Laugier, Boullé, Ledoux, Quatremère deQuincy och Hegel. Avslutningsvis diskuteras hur detta naturbegrepp och dessmimetiska logik transformeras i och med de snabba teknologiska förändringarnaunder 1800-talet, och i vad mån denna övergång kan förstås som ett brott meddet föregående.Litteratur:Böcker:• Architectural theory. Vol. 1, An anthology from Vitruvius to 1870, ed. HarryFrancis Mallgrave (Blackwell, 2006)• Vitruvius, Om arkitektur: 10 böcker (Dymlings, 2009)Genomgående kommentar:• Sven-Olov Wallenstein, Nature, Mimesis, Ground (manuskript på kurswebben)Till detta kommer en antal kommenterande texter, som stencil och/ellerelektronisktLärare: Sven-Olov WallensteinTid: 13 november – 15 januari13

ÖVRIGA FRISTÅENDE KURSERGREKISKA FÖR FILOSOFER, 15 hpKursen ges på halvfart, kvällstid (onsdagar kl 18-20)Den som väljer ett klassiskt språk som en del av sin grundexamen får en nyckelinte bara till det förflutna utan också till sin samtid. Den klassiska grekiskan somtalades och skrevs av Homeros, Platon och Aristoteles är vid sidan av latinet denvästerländska kulturens grundspråk. Många av de termer vi använder i dag isåväl vetenskap som vardag härrör från grekiskan och den grekiska kulturen,exempelvis demokrati, etik och logik. Kursen vänder sig till alla som vill få enintroduktion i detta rika språk. Med utgångspunkt i en nybörjarbok lär man siggrekiskans formlära, det viktigaste av syntaxen samt ett centralt ordförråd.Litteratur:• Blomqvist, Jerker, Grekiska för filosofer, En introduktion (kompendium)Lärare: Hans-Roland JohnssonTid: 5 september – 12 decemberDistanskurserFILOSOFINS HISTORIA, 15 hpKursen ges på halvfart, webkursKursen behandlar i kondenserad form filosofins historia, utifrån de fyra temansom utgör den nuvarande grundkursen i filosofi vid Södertörns högskola: etik,logik, metafysik och politik. Kursen är utformad i fyra delar: Antikens filosofi,Medeltid och renässans, Nya tidens filosofi till och med Kant, samt Den modernafilosofin från Hegel till ca 1950. Kursen vänder sig till dig som vill få enkronologisk översikt av filosofins historia, och är helt webbaserad.Litteratur:• Malmström-Ehrling, Anna-Karin (red), Kvinnliga filosofer från medeltid tillupplysning. Originaltexter i urval (Stockholm: Natur och Kultur, e-bok 2010)• Marc-Wogau, Konrad (red), Filosofin genom tiderna, band 1-4 (Stockholm:Thales, 2005-2010)• Nordin, Svante, Filosofins historia: Det västerländska förnuftets äventyr frånThales till postmodernismen (Studentlitteratur AB, 2003 eller senare)• Robert Bernasconi & Tommy Lott (eds.), The Idea of Race (Indianapolis:Hackett, 2000)• Songe-Moller, Vigdis, Philosophy Without Women. The Birth of Sexism inWestern Thought (London: Continuum, 2002)14

Lärare: Nicholas SmithTid: 3 september – 16 decemberSAMTIDA FILOSOFI, 15 hpKursen ges på halvfart, webkursKursen är tematiskt upplagd, och behandlar centrala frågeställningar inom densamtida västerländska filosofin från ca 1950 och framåt. Särskilt betonas defranska, tyska och angloamerikanska teoribildningar som har sina rötter i denkontinentalfilosofiska traditionen, med vissa komparativa nedslag i denanalytiska filosofin, feministisk filosofi och postkolonialt tänkande. Syftet är attge en bred överblick över den samtida filosofin, och kursen fokuserar på vissateman och tänkare som visat sig särskilt betydelsefulla under denna tidsperiod.Kursen utgör en fristående fortsättning på webkursen Filosofins historia.Litteratur:• Kearney, Richard & Rainwater, Mara (red.), The Continental PhilosophyReader (London: Routledge, 1996)• Martinich, Aloysius & Sosa, David (red.), Analytic Philosophy. AnAnthology, 2 nd rev. ed. (Oxford: Wiley-Blackwell, 2011)• Martinich, Aloysius & Sosa, David (red.), A Companion to AnalyticPhilosophy (Oxford: Blackwell, 2005)• West, David, Continental Philosophy: An Introduction (Oxford: Polity Press/Blackwell, 2011)• Emmanual Chukwudi Eze (red.), Postcolonial African Philosophy: A CriticalReader (London: Wiley-Blackwell 1997)Lärare: Nicholas SmithTid: 3 september – 16 december15

FÖRTECKNING ÖVER VALBARA LÄSKURSER FÖR STUDERANDEPÅ C- OCH MAGISTERNIVÅDen som vill välja en läskurs istället för någon av de kurser som undervisasunder innevarande termin skall kontakta den kursansvarige med sitt förslag.Följande förteckning över kurser upptar samtliga kurser som någon gångundervisats under föregående terminer, med angivelse av ansvarig lärare. Iförsta hand är det denna lärare som också fungerar som examinator på kursen* Foucault – Arkeologi, genealogi och etik (Sven-Olov Wallenstein)* Tidig grekisk filosofi (Hans Ruin)* Humes Traktat om den mänskliga förståelsen (Henrik Bohlin)* Spinozas Etik (Fredrika Spindler)* Kants Kritik av omdömeskraften (Sven-Olov Wallenstein)* Heideggers sena tänkande (Marcia Sá Cavalcante Schuback)* Wittgenstein (Henrik Bohlin)* Subjektsfilosofi – Fenomenologi och Psykoanalys (Nicholas Smith)* Nietzsches filosofi (Hans Ruin, Fredrika Spindler)* Arkitekturens filosofi (Sven-Olov Wallenstein)* Filosofiska utopier – Platon (Marcia Sá Cavalcante Schuback)* Heidegger och humanismen (Marcia Sá Cavalcante Schuback)* Husserls fenomenologi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)* Tysk idealism (Marcia Sá Cavalcante Schuback)* Hegel - Andens fenomenologi (Sven-Olov Wallenstein)* Hegel - Rättsfilosofin (Hans Ruin)* Könskillnadens filosofi (Cecilia Sjöholm)* Den hybrida rösten – Nagarjuna och Kyotoskolan (Jonna Bornemark)* Frihetens filosofi (Hans Ruin)* Foucault/Deleuze (Fredrika Spindler, Sven-Olov Wallenstein)* Filosofisk estetik (Sven-Olov Wallenstein)* Modern vetenskapsteori (Henrik Bohlin)* Heideggers Varat och tiden (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)* Merleau-Pontys filosofi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)* Kierkegaards filosofi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)* Kants Kritik av det rena förnuftet (Sven-Olov Wallenstein)* Teknikens filosofi (Sven-Olov Wallenstein)* Naturfilosofi (Fredrika Spindler, Marcia Sá Cavalcante Schuback)* Aristoteles Fysiken (Charlotta Weigelt)* Husserls Cartesianska Meditationer (Charlotta Weigelt)16

GÄSTFÖRELÄSNINGARUnder terminen ordnas regelbundet gästföreläsningar där svenska och utländskafilosofer talar om aktuella ämnen som ofta också anknyter till undervisningen.Dessa gästföreläsningar riktar sig i första hand till de studerande i filosofi, mende är också öppna för andra studenter och lärare vid högskolan och för utomstående.I regel äger de rum på fredag eftermiddag, klockan 14 inom ramen förden högre seminarieverksamheten, men ibland också vid andra tillfällen. Deutannonseras efter hand. Den som önskar mer information om dessa föreläsningarkan höra av sig till den ämnesansvarige för att sättas upp på utskickslista.ÖVRIG SEMINARIEVERKSAMHETUtöver undervisning och gästföreläsningar ordnas under höstterminen någraforskarseminarier, då vissa frågeställningar, texter och doktorandarbeten diskuteras.Dessa seminarier organiseras bland annat i samarbete med teoretisk filosofivid Uppsala Universitet.Också dessa möten ligger i regel på fredagar kl. 14. För övrig information kontaktaHans Ruin (hans.ruin@sh.se).17

PRESENTATION AV UNDERVISANDE LÄRARECharlotta Weigelt, ämnesansvarig och lektor, disputerade 2002 vid StockholmsUniversitet på avhandlingen The Logic of Life: Heidegger’s Retrieval of Aristotle’sConcept of Logos. Har publicerat olika artiklar om fenomenologi och antik filosofi.För närvarande knuten till det filosofihistoriska projektet ”UnderstandingAgency”, vilket leds från Uppsala Universitet. Arbetar även på en översättningav Aristoteles Fysiken.Sven-Olov Wallenstein, lektor, har specialiserat sig på modern europeisk filosofioch estetisk teori med betoning på bildkonst och arkitektur. Har bland annatpublicerat Heideggers väg (tillsammans med Daniel Birnbaum, 1999), Bildstrider:Föreläsningar om estetisk teori (2001), Den sista bilden: det moderna måleriets kriser ochförvandlingar (2002), Den moderna arkitekturens filosofier (2004), Essays, Lectures(2007), The Silences of Mies (2008), 1930/31: Swedish Modernism at the Crossroads(tillsammans med Helena Mattsson, 2009), Biopolitics and the Emergence of ModernArchitecture (2009), Nihilism, Art, and Technology (2010), och Swedish Modernism:Architecture, Consumption and the Welfare State (red. Tillsammans med HelenaMattsson, 2010). Redaktör för tidskriften Site samt verksam som översättare avbl.a. Baumgarten, Winckelmann, Kant, Hegel, Husserl, Heidegger, Levinas,Derrida, Foucault, Deleuze och Agamben. Pågående arbeten är översättningar avDiderot och Lessing, en monografi om Hegel, och ett forskningsprojekt omestetikbegreppets födelse under 1700-talet.Fredrika Spindler, docent, disputerade 1996 på avhandlingen Philosophie de lapuissance et détermination de l’homme chez Spinoza et chez Nietzsche (Université PaulValéry, Montpellier, utg. Glänta Produktion, Göteborg 2005). Har publiceratNietzsche – kropp, konst, kunskap (Glänta Produktion 2010) och Spinoza. Multitud,affekt, kraft (Glänta Produktion 2009) och. Har också publicerat ett flertal essäeroch artiklar, bl a Att tappa fotfästet. Tänkandets territorier, i Utforskande arkitektur(red. S. Gromark och F. Nilsson, Axl Books 2006), Att tappa ansiktet. Om subjekt,individ och vänskap hos Gilles Deleuze Aiolos, 29, 2007), The theory of history inSpinoza’s Theologico-Political Treatise (Philosophical Studies, Södertörns Högskola,2006) Att se vetenskapen med konstnärens optik, men konsten med livets (Umeåuniversitet, 2004.2). Är sedan 2007 knuten till projektet Teknik, livsvärld, nihilism(Södertörns Högskola, Östersjöstiftelsen, 2007-2010) samt programmet Tid,minne, representation (Riksbankens Jubileumsfond, 2010-). Är också verksamsom översättare av bl a Derrida, Deleuze, Hardt och Negri, samt redaktionsmedlemi tidskrifterna Glänta, Site och Multitudes.18

Hans Ruin, professor, disputerade 1994 på avhandlingen Enigmatic Origins.Tracing the theme of historicity through Heidegger's works. Har publicerat bl.a.Fenomenologiska perspektiv, tills. med Aleksander Orlowski (1997), HerakleitosFragment, tills. med Håkan Rehnberg (1998), Metaphysics, Facticity and Interpretationtills. med D Zahavi och S Heinämaa (2003), En Kommentar till HeideggersVarat och tiden (2005), The Past’s Present, red. tillsammans med Marcia SáCavalcante Schuback (2006), New Frontiers: Phenomenology and religion red.tillsammans med J. Bornemark (2010). Översättare av bl a Derrida och Husserl,medansvarig för den svenska utgåvan av Nietzsches Samlade skrifter.Huvudansvarig för RJ-forskningsprogrammet ”Tid, minne, representation”(www.histcon.se).Marcia Sá Cavalcante Schuback, docent, tidigare professor adjunto vid Universidadefederal do Rio de Janeiro (Brasilien), doktorerade i filosofi 1992 med enavhandling om begreppet ”början” i Schellings sena filosofi, O comeco de deus,översatt till portugisiska bl a Heideggers Varat och Tiden, publicerat I människanstystnad (aforismer om musik och filosofi), A doutrina dos sons de Goethe a caminhoda música nova de Webern (Goethes tonlära mot Weberns nymusik), Para ler osmedievais - ensaio de hermenëutica imaginativa (Att läsa medeltiden - försök till enimaginativ hermeneutik), Lovtal till intet, Glänta 2006. Ansvarig för forskningsprojekt”Det främmande och det egna - om bildningstanken”, finansierat av VR.Knuten till forskningsprojektet ”Teknologi, nihilism och livsvärld – om teknologinsom identitetsbildande makt”.Nicholas Smith, (fil. dr.). Disputerade 2010 vid Stockholms Universitet på enavhandling om fenomenologi och psykoanalys: Towards a Phenomenology ofRepression – A Husserlian Reply to the Freudian Challenge (Stockholm: Acta UniversitatisStockholmiensis, 2010) där Husserls sena genetiska fenomenologi ochFreuds teori om det dynamiskt omedvetna står i fokus. Är specialiserad på 1800-2000-talets filosofi med inriktning på fenomenologi, hermeneutik, dekonstruktionsamt psykoanalytisk teori. Översättare och fackgranskare av fransk och tyskfilosofi (Ricoeur, Nietzsche, Derrida, Husserl); tidigare projektsekreterare förprojektet Traditionen som utopi vid SH. Initiativtagare till och delöversättare avHusserls Logiska Undersökningar (Stockholm: Thales, 1998-2003). Har publiceratett flertal artiklar i dagspress, nationell och internationell fackpress samtantologier; visiting scholar vid Husserl-arkiven i Leuven. Har också medverkat imånga konstprojekt. Redaktör (tillsammans med Hans Ruin) för Hermeneutik ochtradition: Gadamer och den grekiska filosofin (Södertörn Philosophical Studies 2003).19

Anna Petronella Fredlund, adjunkt vid SH, doktorand i teoretisk filosofi vid SU.Undervisar i filosofi sedan 1992, och på SH sedan 2000. Skriver på en avhandlingmed titeln Language and its Shadows: Merleau-Pontys Philosophy of Expression, ochhar publicerat diverse essäer om filosofi, feministisk teori, dansteori, film,litteratur och religion, i olika tidskrifter samt i Dagens Nyheter. Hon arbetar ävensom översättare av filosofiska, teoretiska och även skönlitterära texter, och harintroducerat Maurice Merleau-Pontys filosofi på svenska med en antologiinnehållande hans åtta viktigaste essäer: Lovtal till filosofin: Essäer i urval,Symposion 2004. För närvarande sammanställer hon en antologi med Simone deBeauvoirs hittills oöversatta filosofiska essäer (Modernista 2012). Därutöver ingårhon i forskningsprojektet ”Från rörelse ur reflektion i tillblivelse: Dansaren ochden skapande processen”, lett av professor Cecilia Roos vid Dans- och Cirkushögskolan.Luisa Severo Buarque has taught Ancient Philosophy at Pontifícia UniversidadeCatólica do Rio de Janeiro – PUC-RJ (Catholic University) since 2010. Graduatedand post-graduated at Universidade Federal do Rio de Janeiro, her thesisexamines the subject of mimesis in the thoughts of both Plato and Aristotle. Sincethen, she has been studying and teaching ancient aesthetics and its relation to theother branches of ancient thought. She has also completed a post-doctorate atSorbonne IV (Centre Léon Robin) on the Platonic dialogue Cratylus, and laterpublished a book based on its conclusions, which attempts to show the strongconnection between the literary form of the dialogue and its philosophic subject,thus establishing links between the Platonic text and ancient comedy.Hans Roland Johnsson, Civ Ek och Fil dr i franska och fil mag i klassiskgrekiska. Disputerade 2000 på avhandlingen ”Le Conte de la lyre brisée. Significationset structures dans les oeuvres en prose de Pierre Louys”. Deltar i forskningsprojektvid Klassiska institutionen vid SU om Aristofanes komedier. Medverkarregelbundet på kultursidan på SvD.Ramona Rat is a PhD candidate in philosophy at Baltic and East EuropeanGraduate School (BEEGS), Södertörns högskola. She is mainly interested in theproblem of alterity and sociality, and especially in the way these concepts aredeveloped in the philosophy of Emmanuel Levinas. She had several internationalconference presentations on topics related to Levinas’ philosophy, and herdoctoral dissertation will focus on the questions raised by Levinas’ notion ofsociality.20