FOLKMUSI VID SISTA - Södermanlands Spelmansförbund

FOLKMUSIVID SISTAProcessionen vid Prins Wilhelms begravning i F len 11/6 1965på väg till kyrkogården. Främst kabinettskammarherre Tham.Därefter Alvar Rosén med Södermanlands Spelmansförbundsfana, den enda som förekom. Bakom Rosén ledaren GustafWetter. Efter spelmännen går fr. h. kyrkoherde Kling, Flen,ärkebiskop Hultgren och biskop Lundström, Strängnäs. Närmastefter kistan går Konungen och familjen Lennart Bernadotte.Foto: Folke Hellberg.Faksimile av Lennart Bernadottes tackbrev. Det åtföljdes av engåva på 1.000 kr till Spelmansförbundet.Det sista avskedet av en kär anförvant eller gocvän är det allvarligaste och högtidligaste av alla. Dåhedras den bortgångne ofta med flera blommor ärsom kommit henne eller honom till del under erkanske lång och verksam levnad. Även på fleraandra sätt visas uppskattning, allt i en strävan ock€tt behov att visa tacksamhet och vördnad för denavlidne.Orgelmusik och psalmsång är obligatoriska inslagvid jordfästning enligt svenska kyrkans ordning. Attdet kan vara skralt med deltagandet i psalmsångenär en annan sak. Men därutöver förekommer ofta,mycket ofta t. o. m., extra inslag av t. ex. solosångmed ackompanjemang och olika slag av instrumentalmusik.De engagerade sångarna och musikernamåste ersättas för sina prestationer och det är årligenavsevärda belopp som offras på dessa extrainslag. Folk tycker sig ha råd med detta och möjligheternahärtill har skapats genom goda konjunkturermed full sysselsättning, ett väl utvecklat försäkringsväsendeoch en utbyggnad av de sociala reformerna,som ger trygghet åt efterlevande åtminstone närmaste tiden efter ett frånfälle. Det var något heltannorlunda med de möjligheterna bara för någraårtionden sedan. Och så finns naturligtvis det gamla,djupt förankrade önskemålet om en "hederlig begravning".Det har många gånger förvånat mig hur sällansvensk folkmusik kommer till användning i dessaextra inslag vid jordfästningar. Kan det möjligenbero på att den stora allmänheten sammanblandarfolkmusik med "gammal dansmusik", sådan denpresenteras i Radio och TV, och därmed får föreställningenatt folkmusik endast betyder hurtiga ochglada danslåtar, som inte passar vid begravning?Rätta förhållandet är ju att vår folkmusik ocksårymmer en mängd visor, koraler och stämningsfullaavskedslåtar, som är fullt värdiga att framföras vidbegravningar. Den lilla Tystbergavisan t. ex. är ettav de fynd, som är användbara i alla högtidliga sammanhang.Den spelades under kransnedläggningenvid Prins Wilhelms begravning.I vår tekniskt avancerade värld förekommer detnumera inspelningar av både bröllops- och begravningsmusik.Och bra inspelningar, men någon större8

FOLKMUSIKVID SISTA FRDENiDet sista avskedet av en kär anförvant eller godvän är det allvarligaste och högtidligaste av alla. Dåhedras den bortgångne ofta med flera blommor änsom kommit henne eller honom till del under enkanske lång och verksam levnad. Även på fleraandra sätt visas uppskattning, allt i en strävan ochett behov att visa tacksamhet och vördnad för denavlidne.Orgelmusik och psalmsång är obligatoriska inslagvid jordfästning enligt svenska kyrkans ordning. Attdet kan vara skralt med deltagandet i psalmsångenär en annan sak. Men därutöver förekommer ofta,mycket ofta t. o. m., extra inslag av t. ex. solosångmed ackompanjemang och olika slag av instrumentalmusik.De engagerade sångarna och musikernamåste ersättas för sina prestationer och det är årligenavsevärda belopp som offras på dessa extrainslag. Folk tycker sig ha råd med detta och möjligheternahärtill har skapats genom goda konjunkturermed full sysselsättning, ett väl utvecklat försäkringsväsendeoch en utbyggnad av de sociala reformerna,som ger trygghet åt efterlevande åtminstone närmastetiden efter ett frånfälle. Det var något heltannorlunda med de möjligheterna bara för någraårtionden sedan. Och så finns naturligtvis det gamla,djupt förankrade önskemålet om en "hederlig begravning".Det har många gånger förvånat mig hur sällansvensk folkmusik kommer till användning i dessaextra inslag vid jordfästningar. Kan det möjligenbero på att den stora allmänheten sammanblandarfolkmusik med "gammal dansmusik", sådan denpresenteras i Radio och TV, och därmed får föreställningenatt folkmusik endast betyder hurtiga ochglada danslåtar, som inte passar vid begravning?Rätta förhållandet är ju att vår folkmusik ocksårymmer en mängd visor, koraler och stämningsfullaavskedslåtar, som är fullt värdiga att framföras vidbegravningar. Den lilla Tystbergavisan t. ex. är ettav de fynd, som är användbara i alla högtidliga sammanhang.Den spelades under kransnedläggningenvid Prins Wilhelms begravning.I vår tekniskt avancerade värld förekommer detnumera inspelningar av både bröllops- och begravningsmusik.Och bra inspelningar, men någon störreframgång har de knappast blivit, folk föredrar levandemusik vid sådana tillfällen. Folkmusik påplattor är i detta sammanhang ingen bra lösning.Ifråga om plattor har inspelningar av klockringningblivit mest använda. Beroende på att ringning utomhuspå stora begravningsplatser inte förekommer.Där pågår ju ofta flera jordfästningar samtidigt iolika, näraliggande kapell och vid klockringningutomhus skulle det bli ett ideligt, störande och meningslöstklämtande. En mycket vacker inspelning avklockor kan man få höra i Stockholms norra krematorium,den är från Länna kyrka i Uppland.Vad som däremot skulle kunna behövas är ett litethäfte med sammanställning av lämplig folkmusikvid begravning. Någon stor förlagsartikel kan detväl knappast bli, men å andra sidan bör inte framställningenkosta några större summor.Flera andra problem kan uppstå i sammanhanget,t. ex. dräkter och tidsåtgången för spelmännen.Klädseln är en andrahandssak, även om spelmän ibygdedräkter otvivelaktigt höjer värdigheten ochhögtidligheten i en procession. Men jordbegravningarnaminskar med eldbegängelsens utbredning,och därmed också processionerna. I Stockholm t. ex.förrättas drygt 3 /4 av alla jordfästningar i krematoriekapell,där hela akten är förlagd inomhus. Ochnutida kapell har inbyggda musikrum eller avskildaläktare, där mycket litet syns av de medverkande.Dräktfrågan tillhör inte de stora eller avgörandedetaljerna.Att kunna samla en spelmansgrupp en vardag kandäremot vara svårare. Begravningar på sön- ochhelgdagar har på de flesta platser upphört. Men lördagarna,som för så många är fridagar, är hårt anlitadebegravningsdagar. Då det extra musikinslagetförutsätter skälig ersättning, bör det finnas möjlighetatt hålla spelmännen skadelösa för inkomstbortfall.Och därmed torde deras deltagande underlättas.Illustrationerna till denna text har kanske lockatläsare att tro, att den handlade om just Prins Wilhelmsbegravning. Nej, de bilderna talar för sigsjälva. Men en gärd av tacksamhet må ägnas Prinsenoch hans närmaste efterlevande för det föredömligasätt griftefärden ordnades.Oscar Persson