Essaer vt 2009\SR-Ergonomi.pdf

BelastningarSom namnet belastningsergonomi redan säger är belastning en annan viktig aspekt som manska beaktas vid produktutvecklingen. Människans kropp behöver såväl belastning som vilaför att upprätthålla kroppens olika funktioner. Långvarig kontinuerlig belastning utan tid förvila medför stor risk för olika belastningsskador. Detta gäller för både tung och lätt belastning.Vid produktutvecklingen är det därför viktigt att man försöker konstruera produkternaså att de motverkar statisk belastning.En bra utgångspunkt för att kunna minskarisken för belastning är att utforma produktenså att det inte uppkommer onaturligakroppsställningar. Måste man exempelvisvrida på vristen vid användning av en produktblir belastningen för kroppen större ännär samma arbete utförs utan vridning.Som bilden visar kan olika produkter anpassasså att den motverkar en onaturlig ställningoch därmed en större belastning. Självklartuppstår också vid en neutral hållning avkroppen en skadlig belastning om den utsättsför långvarig och kontinuerlig arbete med Figur 5: Neutral och onaturlig handställningmonotona rörelser.Fysikaliska miljöfaktorerBelastningsergonomi befattar sig inte enbart med antropometri och belastningar. Den omfattaralla olika fysiska faktorer som påverkar människans välmående vid utförande av enuppgift. Det finns många fysikaliska faktorer i miljön som kan påverkar oss såväl positivt somnegativt. Dessa faktorer kan t.ex. vara ljus, ljud, vibrationer och termiskt klimat d.v.s. omgivningenstemperatur. Inom produktutvecklingen är framförallt ljud och vibration en viktigaspekt då dessa kan påverkar en stor del av produkterna. Exempelvis kan ljudet som kommerfrån användningen av en produkt uppfattas som störande. Vid produktutvecklingen ärdet därför viktigt att ta hänsyn till styrkan, frekvenssammansättning och varaktighet av deljud som uppstår.Vibration är en annan fysikalisk faktor som måste beaktas vid utvecklingen av en produkt.Med vibration menas energin som överförs i form av mekaniska svängningar från produktentill användaren. Överförs det för mycket mekanisk energi kan det leda till obehag vid användningenav produkten men också till vibrationsskador.Sida 4

Kognitiv ergonomiOmrådet inom ergonomi som befattar sig hur människan tar in och bearbetar informationkallas för kognitiv ergonomi. Olika mentala processer undersöks och används för att kunnaanpassa produkter till människans mentala förmåga och begränsningar. Man koncentrerarsig framförallt på hur man kan använda sig av de kognitiva processerna för att underlättaanvändning och interaktionen mellan användaren och produkten. Inom produktutvecklingenoch framförallt vid utformningen av produkten hjälper den kognitiva ergonomin till att skapaförståelse för vad produkten ska användas till och hur användningen ska ske. Få personerläser hela bruksanvisningen innan de sätter igång med att använda produkten. Det är därförprodukten måste kunna kommunicera med användaren för att skapa en förståelse över hurden används. Exempelvis borde användaren förstå bara genom att titta på formen av produktenvart man ska hålla den för att kunna utföra önskat arbete.Kognitiva processerFör att förstå hur man kan använda sig av kognitivt ergonomi inom produktutvecklingen ärdet bra att förstå våra kognitiva processer. Dessa handlar om hur vi tar in information frånomgivningen och bearbetar den för att kunna agera och fatta beslut. En situation kan uppfattasolika från person till person. Detta beror mycket på hur vi bearbeta informationen somtas in. Information kan bearbetas omedveten och automatisk utan att någon ytterligare informationläggs till. Men detta kan bara ske om informationen som fås är tillräkligt för attförstå situationen. Oftast räcker däremot inte informationen till och vi fyller då helt enkelttomrummet med något som anses meningsfullt. Denna ifyllning sker ofta genom att mananvänder sig av information från tidigare kunskap och erfarenheten.Detta kan både vara ett hinder och en fördel vid produktutvecklingen. Därför ar det viktigtatt man beaktar vilka kunskaper och erfarenheter den tänkta användaren har. Detta för attkunna anpassa informationen som görs tillgänglig via produkten till användaren.Sida 5

SymbolerVi användning av symboler på en produkt måste man vara medvetande om människans kognitivaprocesser. En symbol funkar bara om kan koppla den till tidigare erfarenhet och kunskap.Exempelvis förstår nästan alla att tecken ∎ står för stopp när den ses på en produktsom är tänkt för uppspelning av musik. Att vi vet vad symbolen betyderberor på att den är standardiserad och att vi har tidigare gjort erfarenhetmed den. Men utan sammanhanget och tidigare erfarenheter skullevi nog inte veta att vi ska trycka på knappen med fyrkanten när vi villstänga av musiken.Att använda sig av symbol för att förmedla information om interaktionmed produkten kan vara bra av olika anledningar. Symbol fungerar oftainternationellt oberoende av språket och därför behövs det ingen anpassningav produkten till olika länder om symbol används. Dessutomupptäcks informationen som ska förmedlas ofta snabbare än om mananvänder andra sätt. Men oavsett fördelarna måste man vara medvetenom att symboler kan feltolkas beroende på användarenstidigare erfarenheter och kunskaper.Figur 6: Symboler i trafiken där betydelse kännsigen på grund av tidigare kunskapManöverdonFör att överföra kommandon från användaren till produktenbehövs det ofta olika sorters manöverdon. Hur bra överföringenblir beror mycket på utformningen av de olika manöverdonen.Säkert har ni någonsin tittat på dagens mobiltelefoner. Knapparnakan ses som manöverdon som ska överföra t.ex. ett telefonnummertill mobilen. Men ofta är utrymmen mellan dessaknappar så små att det är svårt att inte trycka på två nummersamtidigt. Detta beror på dålig utformning av manöverdonen.Är manöverdonet avgörande för att kunna använda produktenmåste det läggas mycket tid på att utforma den så att den äranpassad efter människans begränsningar och förmågan. Dettagäller inte bara på de fysiska aspekterna utan också de kognitiva.Manöverdonens utformning ska skicka tydliga signaler på hurman ska använda den. En rund kapp exempelvis får oss att tryckapå den medan en ratt får oss att vrida den. Detta beror återigenpå att vi kopplar informationen till tidigare erfarenheter och kunskaper.Figur 7: Mobil där det är svårt att trycka nerenskilda knapparFigur 8: Mobil där utrymmen mellan knapparnaunderlättar användningenSida 6

ProduktutvecklingDet förta man tänker på när man utvecklar en produkt med ergonomi i åtanken är att manska anpassa den till användaren. Men produkts utformning och konstruktion påverkar intebara användning av produkten utan också olika system för hantering av produkten under sinlivstid. Att använda sig av produktens livscykel hjälpar till att kunna sätta sig in i dem olikastadier av en produkt ur en ergonomisksynvinkel. Detta underlättar att på ett systematisktsätt betrakta de olika hanter-UrdrifttagningFörstudieingssystemen som produkten går genomunder sin livstid.Efter utvecklingen av produkten måsteprodukten tillverkas. Genom att redan Användningtidigt beakta vissa specifika egenskaperkan man lägga grunden för att kunna anpassaproduktionen till människans förutsättningaroch begränsningar. Exempelvispåverkar valet av materialet för vilka kemiskabelastningar arbetarna vid tillverk-Distrubutionning utsätts för. Dessutom kan konstruktionenav produkten ha påverkan på deProduktionbelastningsergonomiska aspekterna vidmonteringen av produkten.Produkten hanteras också vid distributionFigur 9: Produktens generella livscykelav olika människor. Här kan man genomen bra konstruktion av produkten påverka hanterligheten. Det kan exempelvis vara bra attdela upp större produkter i sektioner för att motverka tunga lyft. Uppdelningen kan dessutompåverka installationen av produkten innan användningen. Därför bör man också tänka påatt utformningen av produkten och dess sektioner underlättar montagen på plats.När man tar hänsyn till nästa steg i produktens livscykel, användning är det självklart att mansätter användaren i fokus. Men man får inte glömma att produkten också behövs underhållaoch kanske reparera. Under dessa omständigheter behöver produkten ha andra förutsättningarur ett ergonomiskt perspektiv än vid själva användningen.Sista steget produkten kommer att gå genom är urdrifttagning. För att underlätta hanteringenvid urdrifttagandet bör man konstruera produkten så att den är lätt att demonteras så attde olika ingående komponenterna kan sorteras efter material för återvinning och deponering.Förstudie, utformning och konstruktion kan man se som de tre övergripande faser inomproduktutveckling. Det är där som man lägger grunden för ergonomin i de andra fasernainom produktens livscykel. För att tydliggöra vad som behövs göras under de tre faserna följeren beskrivning av dessa ur ett ergonomiskt perspektiv.KonstruktionUtformningSida 7

FörstudieUnder förstudie befattar man sig ur en ergonomisk synvinkel huvudsakligen med att undersökaanvändaren och behovet produkten kommer att uppfylla. Materialet som tas fram blirett bra underlag för vidare steg i produktutveckling.Vid undersökning av användaren måste man tänka på att man kan dela in de i olika typerberoende på hur interaktionen med produkten kommer att ske. Vid produktutvecklingenkoncentrerar man sig ofta bara på själva personen som använder produkten men som tidigarenämnd kommer många människor att interagera med produkten på olika sätt under desslivscykel.Att dela upp användare är viktigt för förståelse vid utvecklingen av produkten. Klassificeringav dessa typer är:• Primär användare- en person som använder produkten till dess främsta syfte.• Sekundär användare- en person som använder produkten men inte till dess främstasyfte.• Sidanvändare- en person som påverkas av produkten utan att själv använda den.• Medanvändare- en person som arbetar eller samarbetar med en primär eller sekundäranvändare utan att själv direkt integrera med produkten.De olika användarna påverkas olika av produkten och kommer därmed ha olika krav. Exempelvishar personen som är ansvarig för underhållet av produkten helt andra krav på utformningenav produkter en den som använder produkten i sitt dagliga arbete. För att kunnatillgodo se dessa olika krav, är det viktigt att man identifierar tidigt vilka personer som kommeratt ha kontakt med produkten. Detta för att lägga grunden för god ergonomi också förde andra användarna än de primära. Därför är det bra att göra användarprofiler för de olikaanvändarna. Dessa profiler bör bland annat innehålla bakgrundsinformation om användarnaså som typ av användare, kön, ålder och utbildningsnivå. Dessutom ska det finnas informationom kunskap och erfarenhet av användning av likande produkter samt vilken typ av interaktionsom användare kommer att ha. Dessa informationer behövs för att senar kunnatillgodose de olika användarnas fysiska och kognitiva behov.När de olika typerna av användare är definierade kan det vara bra att ta fram väsentlig dataför att kunna anpassa produkten till de olika användarnas antropometriska mått och dimensioner.Dessutom ska det här bestämmas vilken gräns för anpassningen som ska väljas.UtformningVid utformningen är det viktigt att man använder de sammalde data från förstudien för attfastlägga de ergonomiska krav som ställs på produkten i en kravspecifikation. Jag anser attdetta är väldig viktigt då man här påverkar produktens utformning så att grunden till en godergonomi läggs. Kravspecifikationen är också en bra bas för utvärderingar av de senare framtagnakoncepten.Efter att man har tagit fram kravspecifikationen bör man börja med att utforma olika koncept.Viktigt är här att man koncentrerar sig på stödet av tekniken användaren behöver föratt lösa de avsedda uppgifterna. Exempelvis kan uppgiften vara att styra en dator. ProduktenSida 8

ehöver då inte nödvändigtvis vara en datormus utan kan vara olika typer av handkontrollereller kanske till och med ett manöverdon som används med foten. Därför är det ur en ergonomisksynpunkt viktigt att man undersöker uppgiften för att fastställa hur man bäst löserden ur ett fysiskt och kognitivt perspektiv.När man vet hur man kan lösa uppgiften på ett bra sätt kan man koncentrera sig på utvecklaolika koncept för den fysiska formen efter de antropometriska förutsättningarna av användaren.Här är det också viktigt att man beaktar de olika principerna från den kognitiva ergonominexempelvis vid placering och utformning av manöverdon.För att säkerställa att man har kommit på bra koncept ur ergonomiskt perspektiv kan mananvända sig av följande ledfrågor vid utvärdering.• Kan användaren utföra sitt arbete på ett effektivt sätt med hjälp av produkten? (Användbarhet)• Kan tekniken som används lösa uppgiften så som det är tänkt? (Funktionalitet)• Kan användaren förstå och hantera produkten så som det är tänkt? (Användarvänlighet)KonstruktionDe ergonomiaktiviteter som används under konstruktionsstadiet syftar till att säkerställa attden färdiga produkten uppfyller de kraven som definierades i kravspecifikationen.Här ska man lägga stor vikt på de andra användarna än de primära. Detta kan exempelvisgöras genom användning av DFA (Design for Assembly), DFM (Design for Manufacture) ochDFMain (Design for Maintenance). Dessa verktyg används ofta för att öka produktivitet vidproduktionen men de ger också värdefulla förbättringsförslag för att anpassa produkten såatt goda ergonomiska förutsättningar för montering och underhåll uppnås.Självklart får man inte heller glömma den primära användaren under konstruktionsfasen. Jaganser att det är bra om man gör olika tester för att säkerställa en korrekt utformning ochfunktion på produkten. Exempelvis kan man ta fram olika modeller av produkten för attgenomföra användartester och utvärdera olika fysiska och kognitiva aspekter. Det är viktigtatt testpersonerna då motsvarar målgruppens profil gällande bakgrund, utbildning, yrkeo.s.v.För att testa om produkten är rätt anpassade till de antropometriska mått och dimensionernaär det dessutom bra att använda testpersoner som ligger nära anpassningsgränserna.Sida 9

Diskussion och slutsatserJag tycker att det är väldig viktig att man beaktar ergonomiska aspekter vid utvecklingen avprodukter. Oftast görs detta underförstått men om man inte går till väga på ett systematisktsätt är det lätt hänt att man glömmer bort viktiga aspekter. Men för att verkligen kunna göradetta behöv det mer djupgående kunskap inom ämnet ergonomi.Jag anser däremot att man redan kan uppnå en produkt som är bättre anpassade efter användarensfysiska och kognitiva förutsättningar om man beakta de tidigare nämnda aspekterna.Det kan dessutom vara bra att integrera användaren, både primära och sekundära,redan tidigt i produktutvecklingsprocessen för att säkerställa att man lyckas med anpassningen.När man exempelvis involverar personer som tillverkar produkten kan man få nyttigatips och synpunkter över vad som skulle kunna underlätta deras arbete. Samma gäller förpersoner som har hand om underhållet av produkten. Att göra detta medför också att maninte behöver göra så mycket ändringar i ett senare skede.Inom ergonomin finns det många metoder och utvärderingsverktyg som underlättar medarbetet. Ofta ses dessa som väldig tidskrävande och onödig komplicerade. Men jag tycker attresultatet som fås när man systematisk anpassar produkter efter människan också germycket tillbacka. Man får inte bara nöjda och tillfredställda kunder på grund av mervärdenprodukterna skapar utan också en bra chans för mer ekonomisk vinst för företaget.Sida 10

ReferenserBöckerBohgard, Mats, Karlsson, Stig, Lovén, Eva, Mikaelsson, Lars-Åke, Mårtensson, Lena, Osvalder, Anna-Lisa, Rose, Linda & Ulfvengren, Penilla (red.) (2008) .Arbete och teknik på människans villkor. Stockholm:PreventGordon, Sallie, Liu, Yili, Wickens, Christopher (1998). Human Factors Engineering. USA: Addison-Wesley Educational Publishers Inc.Helander, Martin (2006). A Guide to Human Factors and Ergonomics. Second edition. USA: CRC Press,Taylor & Francis GroupÖsterlin, Kenneth(2003). Design I fokus för produktutveckling. Malmö: Liber EkonomiWorld wide webVad är ergonomi?.[www]. Hämtat från< http://www.ergonomisallskapet.se/foreningen.html> Hämtat 17 april 2009Kognitiv ergonomi I.[www]. Hämtat från< http://www.iei.liu.se/content/1/c6/08/48/53/Kognitiv%20ergonomi%20I.pdf>Hämtat 10april 2009Arbetsorganisation och psykosociala arbetsförhållanden.[www]. Hämtat från Hämtat 12 april 2009What is Ergonomics.[www]. Hämtat från< http://www.iea.cc/browse.php?contID=what_is_ergonomics>Hämtat 13 april 2009Sida 11