Nationellt program för energieffektivisering och ... - Regeringen

att vissa uppgifter om byggnadens energianvändning och inomhusmiljödeklareras i en energideklaration. En sådan deklaration skall upprättasnär en byggnad uppförs. För större s.k. specialbyggnader och byggnadersom upplåts med nyttjanderätt skall det alltid finnas en deklaration sominte är äldre än tio år. En deklaration skall vidare upprättas när en byggnadsäljs, om det inte redan finns en deklaration som inte är äldre än tioår. Ägaren till en byggnad skall se till att en oberoende expert besiktigarbyggnaden och upprättar deklarationen. Ägaren skall också se till att ettexemplar av energideklarationen lämnas in till Boverket, som skall ansvaraför ett deklarationsregister.Särskilda krav ställs på regelbunden besiktning av större luftkonditioneringssystem.Särskilda krav ställs även vid uppförandet av störrebyggnader, då byggnadens ägare, för byggnadsnämnden, skall redovisaalternativa energiförsörjningssystem för byggnaden och de olika alternativenstekniska, miljömässiga och ekonomiska genomförbarhet.Lagen skall träda i kraft den 1 oktober 2006. Övergångsbestämmelserföreslås, som innebär att specialbyggnaderna och flerbostadshus skallvara deklarerade senast vid utgången av 2008. Övriga byggnader skallbörja deklareras den 1 januari 2009.Prop. 2005/06:1452

Innehållsförteckning1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................52 Lagtext...............................................................................................62.1 Förslag till lag om energideklaration för byggnader................62.2 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).....112.3 Förslag till ändring i lagen (2002:102) om allmännyttigabostadsföretag.........................................................................123 Ärendet och dess beredning.............................................................134 Bakgrund avseende program för energieffektivitetoch energismart byggande...............................................................155 Program för energieffektivisering i energiintensiv industri ............166 Program för energieffektivisering i bebyggelsenoch energismart byggande...............................................................176.1 Energianvändning i bebyggelsen...........................................176.2 Mål för energieffektivisering i bebyggelsen..........................206.3 Pågående insatser inom Sverige och EU ...............................226.3.1 Pågående åtgärder på nationell nivå ........................226.3.2 Pågående aktiviteter inom EU .................................276.4 Förslag till nya insatser..........................................................296.4.1 Staten som ett föredöme och brygga till brettgenomförande av energieffektiviseringsåtgärder.....296.4.2 Mål för upphandling av energirelaterad utrustning .316.4.3 Skärpta energihushållningskrav vid nybyggnad......336.4.4 Särskilda energihushållningskrav vid nybyggnadav eluppvärmda bostäder och lokaler ......................366.4.5 Krav på energieffektivisering i den befintligabebyggelsen..............................................................386.4.6 Energieffektivisering och obligatoriskventilationskontroll (OVK)......................................406.4.7 Individuell mätning av tappvarmvatten och el ........426.4.8 Ökad forskning om energianvändningi bebyggelsen och energismart byggande ................446.4.9 Energieffektiviseringskampanj ................................467 Bakgrund avseende energideklarationer..........................................478 Gällande regelverk...........................................................................499 EG:s direktiv om byggnaders energiprestanda................................5510 En lag om energideklaration för byggnader ....................................6011 Vilka byggnader skall energideklareras?.........................................6412 När skall en byggnad energideklareras?..........................................6813 Besiktning och energideklarationens innehåll.................................7614 Luftkonditioneringssystem..............................................................8415 Oberoende experter .........................................................................8616 Tillgången till energideklarationer ..................................................90Prop. 2005/06:1453

17 Ett energideklarationsregister..........................................................9218 Skadestånd.......................................................................................9719 Alternativa energiförsörjningssystem..............................................9920 Tillsyn............................................................................................10121 Överklagande ................................................................................10322 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ..................................10523 Energideklarationens roll i andra rättsliga sammanhang...............10724 Värmepannor ................................................................................11125 Metodiker och minimikrav på energiprestanda.............................11326 Övrigt.............................................................................................11527 Konsekvenser ................................................................................11627.1 Nationellt program för energieffektiviseringoch energismart byggande....................................................11627.2 Energideklarationer ..............................................................12828 Författningskommentarer ..............................................................13628.1 Förslaget till lag om energideklaration för byggnader ..............13628.2 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)..146Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Byggnadsdeklarationer -Inomhusmiljö och energianvändning SOU 2004:78 ...........147Bilaga 2 Betänkandets lagförslag.......................................................149Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna ....................................157Bilaga 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG..........158Bilaga 5 Sammanfattning av Energideklarationsutredningensbetänkanden.........................................................................165Bilaga 6 Energideklarationsutredningens lagförslag (SOU 2004:109)...181Bilaga 7 Förteckning över remissinstanserna ....................................189Bilaga 8 Sammanfattning av departementspromemorianEnergieffektivitet och energismart byggande, Ds 2005:51.....191Bilaga 9 Förteckning över remissinstanserna – DepartementspromemorianEnergieffektivitet och energismartbyggande, Ds 2005:51 .........................................................192Bilaga 10 Sammanfattning av Boverkets rapport ”Piska eller morot.Boverkets utredning om energieffektivisering ibyggnader” (M2005/4831/Bo) ............................................193Bilaga 11 Förteckning över remissinstanserna – Boverkets rapport”Piska eller morot. Boverkets utredning om energieffektiviseringi byggnader” (M2005/4831/Bo)..................195Bilaga 12 Lagrådsremissens lagförslag................................................196Bilaga 13 Lagrådets yttrande ...............................................................202Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2006 .......205Rättsdatablad..........................................................................................206Prop. 2005/06:1454

Prop. 2005/06:1451 Förslag till riksdagsbeslutRegeringen föreslår att riksdagendels antar regeringens förslag till1. lag om energideklaration för byggnader,2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),3. lag om ändring i lagen (2002:102) om allmännyttiga bostadsföretag,dels godkänner regeringens förslag till nytt mål för energieffektiviseringi bebyggelsen (avsnitt 6.2).5

Undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fårmeddela föreskrifter om undantag från skyldigheterna i 4–6 §§.Prop. 2005/06:145Besiktning av en befintlig byggnad8 § Innan en energideklaration upprättas för en befintlig byggnad skallbyggnadens ägare se till att byggnaden besiktigas på det sätt som behövsför att en deklaration skall kunna upprättas.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddelaföreskrifter om besiktningens omfattning.Energideklarationens innehåll9 § I en energideklaration skall det anges1. en uppgift om byggnadens energiprestanda,2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförtsi byggnaden,3. om radonmätning har utförts i byggnaden,4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av engod inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektivaåtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedömabyggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestandamed andra byggnaders.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddelaföreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt förstastycket 1 skall fastställas, vilka referensvärden som skall användas enligtförsta stycket 5 och vilka uppgifter som utöver första stycket 1–5 skalllämnas i en deklaration.10 § Om det i en byggnad finns ett luftkonditioneringssystem med eneffekt som är högre än 12 kilowatt, som huvudsakligen drivs med elektricitet,skall det i en energideklaration anges1. uppgifter om systemets energieffektivitet och systemets storlek iförhållande till behovet av kyla i byggnaden, och2. om en effektivare energianvändning kan uppnås i det befintligasystemet eller genom att systemet ersätts med ett annat system eller enannan metod att kyla byggnaden.Besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall11 § Om en byggnad inte skall energideklareras enligt 5 eller 7 §, mendet finns ett sådant luftkonditioneringssystem i byggnaden som anges i10 §, skall byggnadens ägare se till att systemet regelbundet besiktigas pådet sätt som behövs för de uppgifter som anges i 10 § 1 och 2 och attsådana uppgifter antecknas i ett besiktningsprotokoll.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddelanärmare föreskrifter om besiktningsintervall och om besiktningensomfattning.7

Oberoende expert12 § Den som enligt 4, 5, 6, eller 11 § första stycket skall se till att detfinns en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll skall utse enoberoende expert, som gör besiktningen enligt 8 eller 11 § och därefterupprättar en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddelaföreskrifter om de krav i fråga om sakkunskap och oberoende somskall ställas på en oberoende expert.Prop. 2005/06:145Tillgång till energideklarationerna13 § Den som äger en byggnad skall se till att den energideklarationsom senast har upprättats för byggnaden är tillgänglig1. på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden,om den är en sådan byggnad som anges i 5 § 1, eller2. på en väl synlig plats i byggnaden, om den är en sådan byggnad somanges i 5 § 2.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddelaföreskrifter om att en energideklaration får placeras på en annanplats i en byggnad eller i anslutning till en byggnad.14 § Har den som säljer en byggnad eller en andel i en byggnad, trotsköparens begäran, underlåtit att fullgöra sin skyldighet enligt 6 § fårköparen, senast sex månader efter sitt tillträde till byggnaden, låta upprättaen energideklaration på säljarens bekostnad.Överlämnade av energideklarationer och besiktningsprotokoll tillBoverket15 § Den som enligt 4, 5, 6 eller 11 § första stycket skall se till att detfinns en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll eller den somenligt 14 § låter upprätta en energideklaration skall se till att ett exemplarav deklarationen eller protokollet lämnas till Boverket.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fårmeddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationeroch besiktningsprotokoll.Energideklarationsregister16 § Boverket skall föra ett register över de energideklarationer ochbesiktningsprotokoll som lämnats till verket enligt 15 §.17 § Boverket är personuppgiftsansvarigt för behandlingen av personuppgifteri energideklarationsregistret.18 § Uppgifterna i energideklarationsregistret får behandlas för1. framtagande av statistik,2. forskning,3. uppföljning och utvärdering av energianvändningen och inomhusmiljöni bebyggelsen,4. tillsyn, och8

5. annan allmän eller enskild verksamhet där information om byggnaderoch deras energiprestanda och inomhusmiljö utgör underlag förbedömningar och beslut.Prop. 2005/06:14519 § Regeringen får meddela föreskrifter om1. vilka uppgifter som får registreras i energideklarationsregistret,2. urval och bearbetningar av personuppgifter,3. utlämnande på medium för automatiserad behandling, och4. direktåtkomst till registret.20 § Om personuppgifter behandlas i strid med denna lag eller i stridmed föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas bestämmelsernaom rättelse i personuppgiftslagen (1998:204).Skadestånd21 § Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i energideklarationsregistrethar rätt till ersättning av staten.Ersättningen skall sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort,om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skäliganledning ha låtit bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om denskadelidande på något annan sätt har medverkat till skadan genom egetvållande.I ärenden om ersättning företräds staten av den myndighet som regeringenbestämmer.22 § Utöver vad som följer av 21 § gäller bestämmelserna i personuppgiftslagen(1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifterenligt denna lag eller de föreskrifter som har meddelats med stöd avlagen.Alternativa energiförsörjningssystem23 § Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnadmed en total användbar golvarea som är större än 1 000 kvadratmeterskall innan byggnadsarbetena påbörjas låta utreda alternativa energiförsörjningssystemför byggnaden och redovisa om sådana system är tekniskt,miljömässigt och ekonomiskt genomförbara för byggnaden. Redovisningenskall lämnas till tillsynsmyndigheten.Tillsyn24 § Den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifterinom plan- och byggväsendet skall utöva tillsyn över att den somäger en byggnad fullgör de skyldigheter som anges i 11 § första stycketoch 13 §.25 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövsför att ägaren till en byggnad skall fullgöra en sådan skyldighet somanges i 11 § första stycket eller 13 §. Ett föreläggande får förenas medvite.Tillsynsmyndigheten skall på begäran, i den utsträckning det behövsför tillsynen, få tillträde till sådana byggnader som avses i 13 § samt ut-9

ymmen och områden som hör till sådana byggnader. Denna rätt omfattarinte bostäder.Om byggnadens ägare inte ger tillsynsmyndigheten tillträde när myndighetenhar rätt till det får kronofogdemyndigheten, efter tillsynsmyndighetensansökan, besluta om särskild handräckning. Bestämmelser omsådan handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggandeoch handräckning.Prop. 2005/06:145Överklagande26 § En tillsynsmyndighets beslut om föreläggande som förenats medvite enligt 25 § första stycket och Boverkets beslut om rättelse enligt 20 §får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.2. Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelseni 5 § 1 skall vara energideklarerade senast den 31 december 2008.3. Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelseni 5 § 2 och som är flerbostadshus skall vara energideklarerade senast den31 december 2008.4. Byggnader som avses i 5 § 2 och som inte är flerbostadshus skallenergideklareras första gången efter den 31 december 2008.5. Byggnader som avses i 4 eller 6 § skall energideklareras förstagången efter den 31 december 2008.6. Luftkonditioneringssystem som avses i 11 § första stycket skall besiktigasförsta gången efter den 31 december 2008.7. För byggnader under uppförande den 1 januari 2009 skall skyldighetenenligt 4 § inte gälla om bygganmälan gjorts före den 1 januari2009.8. För byggnader under uppförande den 1 oktober 2006 skall skyldighetenenligt 23 § inte gälla om bygganmälan gjorts före den 1 oktober2006.10

Prop. 2005/06:1452.2 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen(1987:10)Härigenom föreskrivs att 9 kap. 12 § plan- och bygglagen (1987:10) skallha följande lydelse.Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse9 kap.12 § 1Om det krävs en sådan byggfelsförsäkringeller ett sådant färdigbörjasByggnadsarbetena får inte påställandeskyddsom avses i lagen 1. om det krävs en sådan byggfelsförsäkringeller ett sådant fär-(1993:320) om byggfelsförsäkringm.m., får byggnadsarbetena inte digställandeskydd som avses i lagenpåbörjas förrän bevis om försäkringenrespektive färdigställande-m.m., förrän ett bevis om försäk-(1993:320) om byggfelsförsäkringskyddet har visats upp för byggnadsnämnden.Motsvarande gäller, skyddet har visats upp för byggringenrespektive färdigställande-om det krävs ett besked om nadsnämnden,skyddsrum enligt 6 kap. 8 § lagen 2. om det krävs ett besked om(1994:1720) om civilt försvar. skyddsrum enligt 6 kap. 8 § lagen(1994:1720) om civilt försvar, förränett bevis om beskedet har visatsupp för byggnadsnämnden,eller3. om det krävs en redovisningav alternativa energiförsörjningssystemenligt 23 § lagen (2006:000)om energideklaration för byggnader,förrän redovisningen har visatsupp för byggnadsnämnden.I de fall en rivningsplan skall finnas enligt 4 §, får rivningsarbetenainte påbörjas förrän byggnadsnämnden godkänt rivningsplanen.Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.1 Senaste lydelse 2000:770.11

Prop. 2005/06:1452.3 Förslag till ändring i lagen (2002:102) omallmännyttiga bostadsföretagHärigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (2002:102) om allmännyttigabostadsföretag skall ha följande lydelse.Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse2 kap.6 § 1Tillstånd fordras inte om1. kommunen, i fråga om sådan överlåtelse som avses i 1 § förstastycket 1, även efter överlåtelsen direkt eller indirekt har det bestämmandeinflytandet över det kommunala bostadsföretaget,2. förvärvaren är ett allmännyttigt bostadsföretag,3. förvärvaren är en kooperativ hyresrättsförening, eller4. överlåtelsen sker genom inrop på exekutiv auktion, eller5. överlåtelsen utgör ett led i att 5. överlåtelsen utgör ett led i attfullgöra ett avtal som har ingåtts fullgöra ett avtal som har ingåttsmellan en kommun och Statens mellan en kommun och Statensbostadsnämnd i ett ärende om statligtstöd som lämnas i syfte att om statligt stöd som lämnas i syftebostadskreditnämnd i ett ärendeunderlätta en omstrukturering av att underlätta en omstruktureringett kommunalt bostadsföretag eller av ett kommunalt bostadsföretagför att på annat sätt minska en eller för att på annat sätt minska enkommuns bördor av dess åtagandenför boendet, ellerden för boendet, ellerkommuns bördor av dess åtagan-6. överlåtelsen utgör ett villkor för statligt stöd som lämnats till enkommun av Bostadsdelegationen för att motverka att kommunen pågrund av åtaganden för boendet inte kan fullgöra sina ekonomiska förpliktelser.Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006. För avtal som ingåtts föreikraftträdandet mellan en kommun och Statens bostadsnämnd gäller2 kap. 6 § 5 i sin äldre lydelse.1 Senaste lydelse 2002:1120.12

Prop. 2005/06:1453 Ärendet och dess beredningRiksdagen har i ett tillkännagivande (bet. 1995/96:BoU1, mom. 35, rskr.1995/96:30) begärt att regeringen klarlägger frågor om kvalitetsdeklarationav bostäder. Med anledning av detta har Boverket på regeringensuppdrag bl.a. tagit fram rapporten Deklaration av bostäder, skolor ochförskolor (Regeringskansliets dnr M2001/3043/Hs).Genom ett beslut den 27 juni 2002 bemyndigade regeringen chefen förMiljödepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att allsidigtutreda vissa frågor om byggnadsdeklarationer, byggnadsregisteroch byggfelsförsäkringar enligt lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring(dir. 2002:93). Den 26 februari 2004 beslutade regeringen om tilläggsdirektivtill utredaren, varigenom frågor om byggnadsdeklarationer ochbyggnadsregister skulle redovisas senast den 1 juli 2004 (dir. 2004:29). Ijuni 2004 redovisade utredaren sitt betänkande Byggnadsdeklarationer –Inomhusmiljö och energianvändning (SOU 2004:78). En sammanfattningav betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 2.Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstansernafinns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Miljöochsamhällsbyggnadsdepartementet (M 2004/2136/Knb).Regeringen gav i april 2002 i uppdrag åt Statens energimyndighet att isamarbete med Boverket analysera hur det dåvarande förslaget till Europaparlamentetsoch rådets direktiv om byggnaders energiprestandaskulle genomföras i Sverige. Myndigheterna redovisade uppdraget i februari2003 i rapporten Regeringsuppdrag om hur Europaparlamentetsoch rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda skallgenomföras i Sverige (Regeringskansliets dnr N2002/3613/ESB). Rapportenhar remissbehandlats. En remissammanställning finns tillgänglig iNäringsdepartementet (N2002/3613/ESB).Genom ett beslut den 6 november 2003 bemyndigade regeringen chefenför Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgiftatt föreslå hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG avden 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda (EGT L 1, 4.1.2003,s. 65, Celex 32002L0091) skall genomföras i Sverige (dir. 2003:139).Direktiv 2002/91/EG återges i bilaga 4. Utredningen, som tog namnetUtredningen om byggnaders energiprestanda (Energideklarationsutredningen)redovisade i november 2004 sitt betänkande Energideklareringav byggnader – För effektivare energianvändning (SOU 2004:109). Ensammanfattning av betänkandet återges i bilaga 5. Betänkandets lagförslagfinns i bilaga 6. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckningöver remissinstanserna finns i bilaga 7. En remissammanställning finnstillgänglig i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (M2005/99/E).Den 28 oktober 2004 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv tillEnergideklarationsutredningen (dir. 2004:151). Utredningens uppdrag utvidgadestill att närmare utreda och lämna förslag om vilka uppgifterenergideklarationer av byggnader skall innehålla, hur beräkningen av enbyggnads energiprestanda skall göras samt om de kompetenskrav sombör ställas på de oberoende experter som skall upprätta energideklara-13

tioner. Utredaren skulle slutligen lämna närmare förslag om hur ett registerför energideklarationer skall vara utformat samt vilka ändamål ochfunktioner ett sådant register skall ha. Tilläggsuppdraget slutredovisadesden 4 augusti 2005 (SOU 2005:67). En sammanfattning av betänkandetåterges i bilaga 5. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckningöver remissinstanserna finns i bilaga 7. En remissammanställning finnstillgänglig i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (M2005/4316/E).Statens bostadsnämnds uppgifter har övertagits av Statens bostadskreditnämnd,vilket föranleder förslaget till lag om ändring i lagen (2002:102)om allmännyttiga bostadsföretag. Förslaget har inte varit föremål för någonytterligare beredning. Ändringen är inte sådan att Lagrådets yttrande behöverinhämtas.Regeringen gav i regleringsbrevet för budgetåret 2002 Boverket i uppdragatt vidareutveckla förslaget till nyckeltal för energianvändning ibyggnader som Boverket redovisat i rapporten Nyckeltal för energianvändningi byggnader (Regeringskansliets dnr M2001/3435/Hs) i september2001. Boverket redovisade detta i december 2002 i rapportenNyckeltal för energianvändning i byggnader Del 2 – vidareutveckling(Regeringskansliets dnr M2002/4219/Bo).Regeringen gav i februari 2002 Boverket i uppdrag att analysera konsekvensernadels av ett eventuellt förbud mot direktverkande elvärme vidnybyggnad, dels av att begränsa möjligheterna till sådan värme i nya fritidshus.Boverket redovisade uppdraget i juni 2003 i rapporten Konsekvensernaav ett förbud mot direktverkande elvärme i nya byggnader(Regeringskansliets dnr M2003/2147/Bo). Rapporterna har remissbehandlats(Regeringskansliets dnr M2002/4219/Bo och M2003/2147/Bo). Enremissammanställning finns tillgänglig i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet(M2003/2830/Bo).Regeringen gav i februari 2003 Statens Fastighetsverk, Fortifikationsverket,Banverket och Luftfartsverket och Vägverket i uppdrag att redovisaförutsättningarna för en effektivare energianvändning samt bedömamöjligheterna att minska användningen av fossila bränslen. I juni 2004redovisade Fortifikationsverket (Regeringskansliets dnr M/2004/2146/Bo),Banverket (M2004/2145/Bo), Statens Fastighetsverk (M2004/2144/Bo),Vägverket (M2004/1943/Bo) och Luftfartsverket (M2004/1743/Bo) sinauppdrag till regeringen.I december 2004 överlämnade Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) sinpromemoria 2004:2 Strategi för energieffektiv bebyggelse till regeringen(Regeringskansliets dnr M/2004/4222/Bo).Regeringen gav den 16 december 2004 Boverket i uppdrag (M2004/4246/Kb) att lämna förslag avseende en ökad energieffektivisering i bebyggelsen.Boverket redovisade uppdraget den 16 september 2005 (Regeringskanslietsdnr M2005/5069/Bo) En sammanfattning av rapportenfinns i bilaga 10. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 11.En remissammanställning finns tillgänglig i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet(M2006/5069/Bo).I november 2005 redovisade Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementetdepartementspromemorian Energieffektivisering och energismart byggande(Ds 2005:51), där ett nytt mål för energieffektivisering i bebyggelsenföreslås. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 8. Enförteckning över remissinstanserna finns i bilaga 9. Ett remissmöte medProp. 2005/06:14514

anledning av departementspromemorian ägde rum den 19 december 2005.En remissammanställning finns tillgänglig i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet(M2006/6105/Bo).Förslagen i denna proposition bygger på en överenskommelse mellanden socialdemokratiska regeringen, Centerpartiet och Vänsterpartiet.Prop. 2005/06:145LagrådetRegeringen beslutade den 9 februari 2006 att inhämta Lagrådets yttrandeöver de förslag som finns i bilaga 12. Lagrådets yttrande finns i bilaga 13.Regeringen har delvis följt Lagrådets förslag, se avsnitten 10, 19 och 20.Med anledning av Lagrådets yttrande har ett förslag om kronofogdemyndighetensroll vid tillsynen tagits fram. Förslaget har beretts medSkatteverket.4 Bakgrund avseende program förenergieffektivitet och energismart byggandeRegeringen har tidigare till riksdagen lämnat en proposition om energieffektiviseringi elintensiv industri (prop. 2003/04:170, bet. 2004/05:NU7,rskr. 2004/05:90) som innehöll ett antal förslag för en ökad energieffektiviseringi industrin. Regeringen har också till riksdagen lämnat förslagavseende energianvändning i bebyggelsen såsom investeringsstödet förenergibesparande åtgärder i och konvertering till förnybar energi i lokalermed offentlig verksamhet (prop. 2004/05:1, prop. 2004/05:1, utg.omr. 21,bet. 2004/05:NU3, rskr. 2004/05:120) samt investeringsstödet för konverteringfrån direktverkande elvärme i bostadshus (prop. 2005/06:1, utg.omr.21, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34) och stödet för konvertering av oljeuppvärmningssystemi bostadshus (prop. 2005/06:32, bet. 2005/06:NU8,rskr. 2005/06:133). De åtgärder som presenteras i denna proposition kompletterarde tidigare förslagen.Vikten av energieffektivisering uppmärksammas allt mer både i Sverigeoch inom EU. Genom att använda våra energiresurser än mer effektivt äni dag skapas det förutsättningar för att trygga tillgången på el och andraenergislag till konkurrenskraftiga priser. En ökad energieffektiviseringsom på sikt leder till att energianvändningen kan minska är också enförutsättning för att minska beroendet av fossila bränslen och ställa omenergisystemet i en mer hållbar riktning. En ökad effektivisering skaparockså en god grund för Sveriges internationella agerande i de föreståendeförhandlingarna om nya åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.Vidare innebär en effektivare energianvändning att resurser frigörsför andra ändamål. Härigenom kan en ekonomisk och social utvecklingoch en fortsatt utveckling av välfärden främjas.I november 2004 bildades ett nytt Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementi syfte att förverkliga regeringens vision om det hållbara samhället.Uppdraget som det nya departementet fick var att med ny teknik,byggande och en aktiv energi- och miljöpolitik driva omställningen ochmoderniseringen av Sverige till gagn för hållbar utveckling, nya jobb,tillväxt och välfärd.15

Som ett led i arbetet med att förverkliga det hållbara samhället presenteraderegeringen i 2005 års regeringsförklaring ett nytt energipolitiskt målom att skapa förutsättningar för att bryta Sveriges beroende av fossilabränslen till 2020 samt aviserade ett nationellt program för energieffektiviseringoch energismart byggande.Arbete för energieffektivisering har emellertid pågått kontinuerligt påmånga områden, och regeringen har tagit ett flertal initiativ, som presenterasi det följande. I propositionen presenteras redan pågående åtgärdersamt kommande insatser, vilka gemensamt utgör ett nationellt programför energieffektivisering och energismart byggande. I propositionen presenterasäven ett nytt mål för energieffektivisering i bebyggelsen, vilketska ersätta det befintliga delmålet om energianvändning m.m. i byggnaderunder miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (prop. 2004/05:150,bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:38).Prop. 2005/06:1455 Program för energieffektivisering ienergiintensiv industriDen 10 juni 2004 lämnade regeringen en proposition till riksdagen medförslag till ett program för energieffektivisering i energiintensiv industri(PFE). Detta program har varit i kraft sedan den 1 januari 2005 (prop.2003/04:170, bet. 2004/05:NU7, rskr. 2004/05:90).Energiintensiva företag som i sina industriella verksamheter använderel i tillverkningsprocessen har en möjlighet att delta i femåriga programför energieffektivisering. Ett deltagande i ett sådant program är indelat itvå perioder. Under den första perioden om två år skall företagen införaoch certifiera ett standardiserat energiledningssystem, göra fördjupadekartläggningar och analyser av sin energianvändning, införa energieffektiviseranderutiner för projekteringar, ändringar och renoveringar av sinaanläggningar och för inköp av elkrävande utrustning till dessa anläggningar.De skall också åta sig att genomföra eleffektiviserande åtgärder.Efter denna första periods utgång skall företagen till Energimyndighetenlämna en redovisning av programtidens första två år och ge förslag påeleffektiviserande åtgärder.Om Statens energimyndighet fastställer företagens redovisning skall de,under den andra perioden om tre år, genomföra de eleffektiviserande åtgärdernaoch tillämpa införda rutiner och ledningssystem. Efter programtidensutgång skall företagen, till Energimyndigheten lämna en slutligredovisning och myndigheten skall pröva om företagen uppnått en ökadeffektivisering av elanvändningen. De företag som så önskar kan därefterpåbörja en ny femårig programperiod.Propositionen innehöll också förslag om ändringar i lagen (1994:1776)om skatt på energi. Sedan den 1 januari 2005 är all elektrisk kraft befriadfrån energiskatt, om den förbrukas i sådan industriell verksamhet i tillverkningsprocessensom omfattas av ett godkännande att delta i programmet.Företag som deltar i PFE befrias således i gengäld från skatt på denel som berörs av deltagandet i programmet. Om ett företag inte fullgöråtagandena enligt programmet, blir företaget däremot skattskyldigt och16

därigenom skyldigt att betala tillbaka de skattebelopp som tidigare dragitsav.I november 2005 hade 137 företag ansökt om deltagande i PFE, varav131 företag har godkänts för deltagande. Dessa står tillsammans inomramen för programmet för en årlig elanvändning på 8 terawattimmar.Eftersom programmet endast har varit i kraft sedan januari 2005, är detännu inte möjligt att bedöma resultatet i form av uppnådda energieffektiviseringar.Prop. 2005/06:1456 Program för energieffektivisering ibebyggelsen och energismart byggande6.1 Energianvändning i bebyggelsenSektorn bostäder och service består av bostäder, lokaler exklusive industrinslokaler, fritidshus och övrig service vilket inkluderar byggsektorn,gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk samt el- och vattenverk.Energianvändningen i denna sektor uppgick år 2003 till 153,8 terawattimmarvilket motsvarade ca 38 procent av Sveriges totala slutligaenergianvändning. Ungefär 87 procent, eller 135 terawattimmar, av energianvändningeni sektorn bostäder och service utgörs av användning ibostäder och lokaler. En stor del av energianvändningen kan hänföras tilluppvärmning och varmvatten, ca 92,5 terawattimmar. Ca 18 terawattimmaranvändes som hushållsel och ca 25 terawattimmar användes somdriftel. De areella näringarnas energianvändning motsvarar 5 procent avsektorns totala användning, fritidshusen står för 2 procent och övrig serviceför 7 procent.Användningen av energi för uppvärmning varierar mellan åren främstp.g.a. variationer i temperaturförhållanden, vilket ger variationer i energiefterfråganmellan olika år. För att ge en bild av utvecklingen med jämförbaravärden kan energianvändningen korrigeras för temperaturskillnader,vilket kallas normalårskorrigering. Utifrån de normalårskorrigeradevärdena har den totala energianvändningen, dvs. användning av energi ianvändarsektorerna bostad och service, industri och transport, samt förluster,utrikes sjöfart och användning för icke-energiändamål, inom sektornvarit relativt konstant mellan åren 1970 och 2003. Bakom utvecklingenligger bl.a. att uppnådda effektiviseringar till stor del har balanseratsav en ökning av den totala bostads- och lokalytan och ett ökande antalhushåll. Trenden med en minskad energianvändning per kvadratmeterhar dock avstannat under senare år och energianvändningen per kvadratmeteruppvärmd yta i nya byggnader har i det närmaste varit oförändradsedan 1993. Detta beror bl.a. på att kraven på energianvändningen ibyggnader har varit oförändrade och att acceptansen för energieffektiviseringhos fastighetsägare har varit låg till följd av bristande drivkrafteratt minska energianvändningen.Stora förändringar i uppvärmningssätt har däremot skett under desenaste 30 åren. Enligt statistik från Statens energimyndighet använder idag ca 24 procent av byggnaderna el som uppvärmningskälla, 0,7 procent17

gas, 15,5 procent olja, 14,4 procent förnybara energikällor och 46,7 procentfjärrvärme.Totalt sett har sedan 1973 andelen fossila bränslen minskat med ungefär70 procent. Fjärrvärmen har byggts ut och till stor del ersatt användningenav fossila bränslen, främst oljepannor. Fjärrvärmeproduktionenhar också förändrats med en övergång från fossila bränslen till biobränslenmen även till mer spillvärme och värmeåtervinning från avfall. Dennapositiva trend är en följd både av den allmänna prisutvecklingen på oljaoch av de ekonomiska styrmedel som har använts inom energipolitiken,såsom koldioxidskatten.Den totala uppvärmda ytan i bebyggelsen år 2002 var 662 miljonerkvadratmeter. Småhus stod för 255 miljoner kvadratmeter eller 39 procentav den totala uppvärmda ytan i bebyggelsen. I flerbostadshus uppgickden totala uppvärmda ytan till 167 miljoner kvadratmeter eller 25 procent.Lokaler och industrifastigheter hade en total uppvärmd yta på 153 miljonerkvadratmeter (23 procent) respektive 87 miljoner kvadratmeter(13 procent) (SCB, EN 16 SM 0304).I propositionen Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (prop.2004/05:150) bedömde regeringen att det med lämpligt utformade stimulanserär möjligt att uppnå en väsentlig energieffektivisering och andramiljöförbättringar i både nyproduktion och den existerande bebyggelsen.Bedömningen styrks av ett flertal studier.Utredningen om byggnaders energiprestanda konstaterade i sitt betänkandeEnergideklarering av byggnader – För effektivare energianvändning(SOU 2004:109) att det finns outnyttjade energibesparingspotentialer ibebyggelsen, men att bristfällig statistik gör att storleken på denna potentialär svårbedömd. Vissa åtgärder uppges ge omedelbar lönsamhet utanomfattande investeringar medan andra uppges bli lönsamma först på längresikt med en återbetalningstid på upp till åtta år. Utredningen anger energieffektiviseringspotentialenmed hjälp av konventionell teknik och goddrift till mellan 15 och 30 procent av energianvändningen beroende påbyggnadstyp. Ytterligare besparingspotentialer på upp till 10 procent uppgeskunna realiseras genom åtgärder som endast blir lönsamma i sambandmed renoveringar.Vidare har ett antal statliga fastighetsägare (Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket,Banverket, Luftfartsverket och Vägverket) i sitt regeringsuppdrag(M2003/599/Hs) om energianvändning redovisat stora effektiviseringspotentialer.Av redovisningen framgår att en väsentlig energibesparingkan uppnås genom relativt enkla åtgärder och flera av de identifieradeåtgärderna uppges vara lönsamma på kort, respektive medellångsikt.Enskilda exempel på genomförda besparingsfinansierade energitjänster,s.k. performance contracting, som kan vara ett viktigt hjälpmedel föratt realisera delar av dessa effektiviseringspotentialer, tyder på att mellan20 till 30 procent lägre årliga kostnader kan uppnås på kort sikt genomatt realisera outnyttjade energieffektiviseringspotentialer i byggnadersdriftskede. Det finns olika slags energitjänsteföretag som i dag agerar påden svenska marknaden; dels finns företag som är inriktade på att erbjudabesparingsfinansierade energitjänstelösningar till olika offentliga och privataaktörer, dels finns kommunala och privata energileverantörer somerbjuder energitjänster i form av att leverera en funktion till kund somProp. 2005/06:14518

exempelvis färdig värme och ett gott inomhusklimat i stället för att endastsälja kilowattimmar, s.k. klimatavtal är exempel på sådana tjänster.Chalmers tekniska högskola har i en underlagsrapport till Boverketsregeringsuppdrag Piska och Morot (Regeringskansliets dnr M2005/5069/Bo)beräknat potentialen för effektivisering av energi för uppvärmning tillknappt 40 procent på 15 till 20 års sikt förutsatt att den teknisk-ekonomiskapotentialen utnyttjas fullt ut, figur 1. Också potentialen för energieffektiviseringav hushållsel och driftel beräknas uppgå till ca. 40 procentpå 15 till 20 års sikt förutsatt att den teknisk-ekonomiska potentialenutnyttjas fullt ut, figur 2.Prop. 2005/06:145Figur 1. Långsiktiga möjligheter till effektivisering av energi för uppvärmning (källaChalmers, rapport Åtgärder för ökad energieffektivisering i bebyggelsen).Figur 2. Långsiktiga möjligheter för effektivisering av hushållsel och driftel i lokaler(källa: Chalmers, rapport Åtgärder för ökad energieffektivisering i bebyggelsen).Regeringen anser att åtgärder för energieffektivisering måste väljas ochutformas med omsorg där man beaktar kostnadseffektivitet och väljer delösningar som mest främjar miljömålen och försörjningstryggheten i etthelhetsperspektiv. Därför bör åtgärder som minskar användningen av eloch fossila bränslen prioriteras. Från resurseffektivitetssynpunkt är det19

Departementspromemorians förslag överensstämmer i huvudsak medregeringens.Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt förslagetom att införa ett mål om energieffektivisering i bebyggelsen samt attviktningsfaktorer som tar hänsyn till energikällornas faktiska miljöeffekteranvänds vid uppföljningen av målet. Statens fastighetsverk harmenat att den verkliga energianvändningen och miljöeffekterna av dennabör följas upp separat. Svenska solenergiföreningen, Svenska Bioenergiföreningen,Svenska Värmepumpföreningen samt Chalmers har efterlysten kvantifiering av formuleringen ”andelen energi från förnybara energikällorökar kontinuerligt”. Konsumentverket har ansett att det vore önskvärtom takten för energieffektivisering kunde vara snabbare än vad måletindikerar samt att även hälsoaspekter ingår i uppföljningen av målet.Formas har uttryckt sitt stöd för att ett nytt långsiktigt mål för energieffektiviseringi bebyggelsen anges. Målet bör dock tydliggöras och preciserasmed avseende på bl.a. vilken form av energi och vilken typ av bebyggelsesom avses. Företagarna har föreslagit att målet inte sätts i förhållandetill användningen av energi år 1995 utan till användningen avenergi från inte förnybara energikällor år 1995. Boverket har ansett att ettmål för energieffektivisering per uppvärmd yta riskerar att motverkaenergieffektiviseringsåtgärder i form av att se över areabehovet och hardärför efterlyst även ett övergripande energimål för hur den totala energianvändningenskall hanteras. Energimyndigheten har avstyrkt förslagetom ett specifikt mål för minskad energianvändning i bostäder och lokaleroch vill peka på vikten av att anlägga ett systemperspektiv i syfte attverka för en ökad resurseffektivitet på energiområdet. Svensk Energi haransett att det är olämpligt att blanda ihop byggnaders energianvändningoch energieffektivitet med tillförselsystemens utformning och har därförmotsatt sig en användning av viktningsfaktorer.Bakgrund: Delmål 7 om energianvändning m.m. i byggnader undermiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö i Miljömålspropositionen (prop.2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:38) anger att miljöbelastningenfrån energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och ärlägre år 2010 än år 1995. Detta skall bl.a. ske genom att den totala energianvändningeneffektiviseras för att på sikt minska samt att andelenenergi från förnybara energikällor ökar.Flera utredningar har presenterat förslag till ett nationellt mål förenergieffektivisering i bebyggelsen. Miljövårdsberedningen har i sin promemoriaStrategi för energieffektiv bebyggelse (Regeringskansliets dnrM2005/4222/Bo) föreslagit ett nationellt mål för energieffektivisering ibebyggelsen med 1 procent per år eller 50 procent till år 2050. I betänkandetHållbara Laster – konsumtion för en ljusare framtid (SOU 2004:119)föreslås en halvering av den totala energianvändningen i bostäder till 2030.På EU-nivå föreslås inom ramen för förslaget till Europaparlamentetoch rådets direktiv om effektiv slutanvändning av energi och energitjänster(KOM/2003/0739 slutlig, COD 2003/0300) ett bindande mål förvarje medlemsstat om 9 procent energieffektivisering på nio år för slutanvändningav energi (med undantag för energiintensiv industri). För denoffentliga sektorn ska enligt förslaget varje medlemsstat tillse att sektorntar en ledande roll men kvantifierade mål för sektorn anges inte. Försla-Prop. 2005/06:14521

get till direktiv avser den totala energianvändningen med undantag förindustrisektorn och är inte specifikt kopplat till bebyggelsen.ByggaBo-dialogen har antagit ett mål att användningen av köpt energii bebyggelsesektorn minskar med minst 30 procent till år 2025 jämförtmed år 2000. Kretsloppsrådet har som målsättning att den genomsnittligaanvändningen av köpt energi per kvadratmeter i bostäder och lokaler år2010 är 10 procent lägre än år 2000.Prop. 2005/06:145Skälen för regeringens förslagEtt sektorsspecifikt mål för energieffektivisering i bostäder och lokalerbehövs för ett mer effektivt, fokuserat och bättre koordinerat arbete medenergieffektivisering i bebyggelsen. Industrins lokaler föreslås exkluderasfrån den föreslagna målformuleringen. Det föreslagna målet är ett ledi arbetet med att till 2020 bryta Sveriges beroende av fossila bränslen förtransporter och uppvärmning. Föreslagen målformulering ligger i linjemed vad flera utredningar har presenterat samt sektorns egna mål.Uppföljning av måletUppföljningen av målet bör enligt regeringens bedömning utgå frånmängden levererad energi. Därmed inkluderas hushållsel, verksamhetseloch driftel i uppföljningen av målet.Den slutliga miljöeffekten av en effektiviserad slutanvändning av energiär olika för olika energibärare och primärenergikällor. Den verkliga miljöeffekteni ett helhetsperspektiv kan inte beskrivas med ett förenklat måttsom t.ex. antalet kilowattimmar som passerar genom byggnaden. Skillnadenexempelvis i utsläpp av klimatpåverkande ämnen är betydande mellanel, fossila bränslen, biobränslen och spillvärme eller lokal solvärme.Mot denna bakgrund anser regeringen att viktningsfaktorer för de olikaformerna av energi som har inbesparats skall användas vid uppföljningenav målet. Dessa viktningsfaktorer skall på ett relevant sätt beakta olikaenergibärares omvandlingförluster för energin i hela kedjan från energiomvandlingtill slutlig användning liksom deras miljöprestanda. De börockså harmoniseras med utformningen av viktningsfaktorerna i energitjänstdirektivet.Det kommer att ingå i uppdraget för den utredning somskall tillsättas inför genomförandet av EG:s direktiv om energitjänster iSverige att ta fram en modell för uppföljning av målet samt komma medförslag till viktningsfaktorer som tar hänsyn till olika energiformers omvandlingsförlusteroch miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv.6.3 Pågående insatser inom Sverige och EU6.3.1 Pågående åtgärder på nationell nivåVerksamheten inom området politik för ett uthålligt energisystem harsom övergripande mål att energin skall användas så effektivt som möjligtmed hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga krav skall ställas påsäkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid omvandling och utvecklingav all energiteknik.22

Insatser av betydelse för energieffektivisering i bebyggelsen och energismartbyggande görs såväl inom 2002 års energipolitiska program sominom programmet kring forskning, utveckling och demonstration på energiområdet.Åtgärder för energieffektivisering inom 2002 års energipolitiskaprogramEn viktig del av 2002 års energipolitiska beslut (prop. 2001/02:143, bet.2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317) utgörs av insatser för informationsspridninggenom bl.a. kunskapssammanställningar, utveckling och spridningav verktyg och metoder för utbildning samt för provning, märkningoch certifiering av energikrävande utrustning. Vidare ingår i programmetresurser till kommunal energirådgivning och stöd till regionala energikontor.Slutligen ingår insatser för teknikupphandling och marknadsintroduktionav energieffektiv teknik.Samtliga dessa insatser har till syfte att främja energieffektiviseringinom olika sektorer. Under budgetåret 2005 avsattes totalt 211 miljonerkronor för detta ändamål. I vilken utsträckning dessa medel berör byggochfastighetssektorn varierar. Elva miljoner kronor avser insatser förprovning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning. Dettaberör bygg- och fastighetssektorn i samband med fastighetsägares ochboendes inköp av energikrävande utrustning. Resultatet från den verksamhetsom bedrivits skall spridas till hushåll och leverantörer och kandå stimulera till inköp som minimerar energianvändningen. I verksamheteningår också att utveckla metoder i syfte att underlätta för konsumenteratt installera tekniskt komplicerad energieffektiv utrustning. Nittiomiljoner kronor avser kommunal energirådgivning och tjugonio miljonerkronor avser information och utbildning.Av Statens energimyndighets årsrapport för 2004 framgår att de trestörsta målgrupperna för rådgivningen har varit hushåll, bostadsrättsföreningareller villaföreningar samt små- och medelstora företag. Då energianvändningeni den egna bostaden är den energianvändning i samhälletsom samtliga hushåll i Sverige har mest rådighet över kan man konstateraatt energirådgivningen av allt att döma är relevant för bostadssektorn.Det framgår av årsrapporten när det gäller insatserna för informationoch utbildning att det mest eftersökta och nedladdade dokumentet påmyndighetens hemsida är publikationen ”Värme i villan” (över 100 000nedladdningar). Även materialet ”Nya fönster” väckte stort intresse (drygt11 000 nedladdningar).Sammanlagt har 85 miljoner anvisats till marknadsintroduktion av nyoch befintlig energieffektiv teknik. Av Energimyndighetens årsrapport för2004 framgår att sex av totalt elva demonstrationsprojekt som fick stödav myndigheten har en tydlig koppling till bostäder och lokaler. Där ingårbland annat programkrav för upphandling av ventilationssystem tillskolor och utveckling och utprovning av internetbaserade system för individuelldebitering av värme i flerbostadshus. Av de teknikupphandlingarsom påbörjades åren 2002, 2003 och 2004 avsåg sammanlagt sex av totalttio påbörjade upphandlingar temaområdet bebyggelse. Verksamheten avserbland annat behovsstyrd ventilation i flerbostadshus, storköksdiskmaskiner,styr- och övervakningssystem för fastigheter och integreradesystem för solavskärmning och dagsljusinlänkning.Prop. 2005/06:14523

Forskning, utveckling och demonstration på energiområdetInsatserna kring forskning, utveckling och demonstration på energiområdetanalyseras, prioriteras och redovisas av Statens energimyndighetinom fem olika temaområden. Ett av dessa temaområden är bebyggelsen.Energimyndighetens mål med insatserna inom temaområdet är bl.a. attden specifika energianvändningen för uppvärmning, varmvatten ochdriftel skall effektiviseras med 50 procent under en period på 40–50 år.Insatserna riktas mot en rad olika teknikområden såsom småskalig förbränningav biobränslen, fjärrvärme och fjärrkyla, värmepumpar, solvärmeoch klimatskal. Insatser görs även kring komponenter och hjälpsystem,vilket t.ex. innefattar system för ventilation och inomhusklimat,belysning, vitvaror, hemelektronik och kontorsutrustning. Målet är attöka energieffektiviteten för produkter och system.Prop. 2005/06:145Arbete för förbättrad energistatistikEn viktig förutsättning för uppföljning av effekten av olika styrmedel ochåtgärder är tillgången till så god statistik som möjligt om det område somåtgärderna avser.När det gäller bebyggelsen så utförs i enlighet med uttalanden i 2002års energipolitiska beslut (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr.2001/02:317) ett uppdrag vid Energimyndigheten där statistik- och kunskapsunderlagetavseende bebyggelsens energianvändning förbättras.Energimyndigheten undersöker även förutsättningarna för att utnyttja ochsamordna befintliga register för att fortlöpande inhämta information ombebyggelsens energianvändning samt behovet och en eventuell utformningav en databas för sådan information. Behoven med anledning avgenomförandet av EG-direktivet om byggnaders energiprestanda (2002/91/EG)beaktas också i detta sammanhang. Uppdraget delredovisades den 24 november2003. Energimyndigheten disponerade ca 10 miljoner kronor perår under 2004 och 2005 för uppdraget att förbättra statistik- och kunskapsunderlagetavseende bebyggelsens energianvändning. För 2006 har ytterligare14 miljoner kronor avsatts.FastighetsskattTaxeringsvärdet skall utgöra 75 procent av fastighetens marknadsvärde.Marknadsvärdet på en viss fastighet beror bl.a. på läge och standard. Miljöinvesteringarger många gånger högre marknadsvärden vilket på sikt slårigenom på taxeringsvärdena och därmed på fastighetsskatten. Variationernamellan olika delar av landet är dock betydande. En miljöinvesteringi en fastighet belägen på landsbygden ger vanligtvis en betydligt mindreeffekt på marknadsvärdet än för en fastighet som är belägen i en storstadsregion.Detta betyder att det inte finns något entydigt samband mellanen miljöinvesterings storlek och dess betydelse för taxeringsvärdet ochfastighetsskatteuttaget. En fastighetsskattekompensation för energieffektiviseringkan riskeras att kapitaliseras i marknadsvärdet vilket i längdenkan medföra ett högre fastighetsskatteuttag. I en bilaga till Egendomsskattekommitténshuvudbetänkande Reformerade egendomsskatter (SOU2004:36) har ByggaBo-dialogen föreslagit skattelättnader för miljöförbättrandeinvesteringar i byggnader, som anses angelägna för samhälletmed hänsyn till fastställda miljökvalitetsmål. Rätten till en sådan skatte-24

lättnad föreslås kopplas till miljöklassning av byggnader. Regeringen avseratt analysera förslaget i den arbetsgrupp som har tillsatts i Regeringskansliet.Gruppen skall sedan presentera förslag som innebär att fastighetsskattensutformning inte motverkar – alternativt stimulerar – energieffektivalösningar i bebyggelsen, samtidigt som principen om att taxeringsvärdetbaseras på marknadsvärdet inte rubbas.Prop. 2005/06:145Vita certifikatVita certifikat är benämningen på ett marknadsbaserat styrmedel för energieffektivisering.Det har omnämnts som ett eventuellt framtida instrumentav Europeiska kommissionen i förslaget till Europaparlamentetsoch rådets direktiv om effektiv slutanvändning av energi och energitjänster(KOM/2003/0739 slutlig, COD 2003/0300) liksom i grönbokenom effektivare energiutnyttjande eller hur man kan göra mer med mindre(KOM [2005] 265 slutlig). Systemet har vissa likheter med det befintligasystemet för handel med utsläppsrätter och kan beskrivas som att energileverantörerskall minska sin energianvändning genom att verka för attenergieffektiviseringsåtgärder motsvarande besparingskravet genomförshos slutanvändaren. Om de inte själva kan genomföra åtgärder som ärbilligare än certifikaten, kan de köpa certifikat av bolag som har vidtagitmer åtgärder än vad som ålagts dem. Systemet kan även utformas utan atthandel är nödvändig. Så har de länder inom Europa som prövar vita certifikatutformat sina system.Rätt utformat bedöms systemet kunna främja etableringen av energitjänsteföretagsom viktiga aktörer i arbetet med energieffektivisering ibostäder och lokaler. Energitjänsteföretag har som affärsidé att tjänapengar på att hjälpa t.ex. fastighetsägare att genomföra energieffektiviseringarför att dela på vinsten i form av lägre energikostnader. Fleraenergibolag erbjuder i dag konsultativa tjänster såsom energibesiktningaroch genomförande av energieffektiviseringsåtgärder, men fler och fler erbjuderäven drift- och underhållsavtal för kundens tekniska installationer.Som exempel kan nämnas s.k. klimatavtal där kunden garanteras en vissinomhustemperatur. I denna leverans ingår drift och underhåll av värme-,ventilations-, kyl-, el- och VA-anordningar samt nödvändig energi för attupprätthålla överenskommet inomhusklimat.Principen för certifikaten är densamma som för bidrag men med denskillnaden att finansieringen av bidraget betalas av en utsedd grupp, tillen grupp som utsetts att fördela bidraget samt att marknaden bestämmerbidragets storlek (priset på certifikatet). Certifikatsystemet har såledesfördelen att det finansieras utanför statsbudgeten. Kostnaden för involveradeparter behöver dock utredas närmare då exempelvis transaktionskostnadernaännu är okända. Förutsättningarna för ett system i Sverigeutreds för närvarande inom Energimyndigheten. En rapport förväntasredovisas under hösten 2006.Månadsvis avläsning av elEtt obligatoriskt krav på månadsvis mätning, avläsning och rapporteringför samtliga kunder träder i kraft den 1 juli 2009. Genom en tätare mätaravläsningfår kunden en bättre avstämning och en mer direkt kopplingmellan förbrukning och fakturering. Regeringen bedömer att månadsvis25

avläsning ger bättre förutsättningar för en debitering efter faktisk förbrukning.I dag debiteras de flesta kunder efter en beräknad förbrukningoch avstämning sker en gång per år då mätaren läses av. Den preliminäraförbrukningen bygger på tidigare års förbrukning. Om en elkund ändratsitt förbrukningsmönster i någon riktning innebär det att den preliminäraförbrukningen kan avvika avsevärt från den verkliga förbrukningen, specielltför kunder med hög elförbrukning, vilket riskerar att få en negativpåverkan på hushållens benägenhet till beteendeförändringar. Genommånadsvis avläsning får kunderna förbättrad information om elförbrukningenvilket i sin tur skapar förutsättningar för en förändrad energianvändningdå sambandet mellan minskad elanvändning och minskade kostnadertydliggörs.Prop. 2005/06:145Skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhusDen 1 januari 2004 trädde lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissamiljöförbättrande installationer i småhus i kraft. Tanken bakom lagstiftningenär att stimulera till vissa miljöförbättrande åtgärder i permanenthus.Den exakta avgränsningen av vilka installationer som skulle omfattasskulle ske med beaktande av miljönytta och energieffektivisering samt attkapa effekttoppar.Den nu gällande lagen ger en permanentboende fastighetsägare möjlighetatt antingen erhålla skattereduktion för installationer av biobränsleeldadeuppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus eller för installationerav energieffektiva fönster i ett befintligt småhus. Med energieffektivafönster avses fönster där genomgångskoefficienten (U-värdet) inteöverstiger 1,2.Skattereduktion medges med 30 procent av utgifterna för material ochnär det gäller energieffektiva fönster även för utgifterna för arbete. Skattereduktionenär beloppsmässigt begränsad och kan inte medges med merän 10 000 kronor för utgifterna för energieffektiva fönster och med 15 000kronor för biobränsleeldade uppvärmningssystem. Lagen är tidsbegränsadoch gäller arbeten som utförs under tiden 1 januari 2004–31 december2006.Investeringsstöd för energibesparande åtgärder och konvertering tillförnybar energi i lokaler med offentlig verksamhetEtt särskilt investeringsstöd för energibesparande åtgärder och konverteringtill förnybar energi i offentliga lokaler har införts för perioden 15 maj2005 till den 31 december 2006. För installation av solcellsystem gällerstödet t.o.m. den 31 december 2007. Åtgärderna skall även bidra till attöka investeringarna inom bygg- och fastighetssektorn och därmed stimuleratill en ökad sysselsättning. Stödsystemet innebär att ägare till lokalerdär det bedrivs offentlig verksamhet under vissa förutsättningar medges eninvesteringsstimulans om investeringar sker i energieffektivisering ellerkonvertering till förnybara energikällor. Stödet uppgår till 30 procent avde totala kostnaderna för sådana åtgärder upp till 10 miljoner kronor perbyggnad. För installation av solcellsystem uppgår stödet till 70 procentav den totala kostnaden för en sådan åtgärd upp till 5 miljoner kronor perbyggnad. Det totala skattebortfallet beräknas till 2 miljarder kronor. Den26

förhöjda stimulansen för installation av solceller beräknas svara för 100miljoner kronor av detta belopp.Prop. 2005/06:145KlimatinvesteringsprogramRegeringen och riksdagen har anslagit sammanlagt 1 040 miljoner kronorför stöd till ett klimatinvesteringsprogram (Klimp) under åren 2002–2006. Riksdagen har i samband med budgetpropositionen för 2006 beslutatom en förstärkning och förlängning av programmet med 200 miljonerkronor 2006 och 320 miljoner kronor per år 2007 och 2008. I de två förstabidragsomgångarna har hittills 810 miljoner kronor fördelats till 47 programmed sammanlagt 389 åtgärder inom framförallt transport- och energisektorerna.Dessa förväntas bidra till att minska energianvändningenmed 570 gigawattimmar. Hittills har ca 128 miljoner kronor beviljats ibidrag till energianvändning i bostäder och lokaler. Exempel på åtgärdersom har beviljats bidrag är tilläggsisolering, effektivare belysning samteffektivare styr- och reglersystem.Investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärmeI samband med budgetpropositionen för 2006 beslutade riksdagen om ettstöd till ägare av småhus, flerbostadshus samt bostadsanknutna lokaler isyfte att stimulera konvertering från direktverkande elvärme, helt ellerdelvis, till fjärrvärme eller individuell uppvärmning från biobränslen,berg-, sjö, eller jordvärmepump eller solvärme. Den stödberättigade åtgärdenskall ha påbörjats och ha slutförts under perioden den 1 januari2006–den 31 december 2010. Stödet tillgodoförs byggnadsägaren genomkreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483). Stöd ges med upp till 30procent av konverteringskostnaderna, dock högst 30 000 kronor per bostadslägenhet.Sammantaget uppgår stödet till en ram om 1,5 miljarderkronor för femårsperioden.Stöd för konvertering av oljeuppvärmningssystem i bostadshusEtt särskilt stöd för konvertering av oljeuppvärmningssystem i bostadshushar införts från och med den 1 januari 2006. Stödet avser konverteringfrån oljeuppvärmningssystem till fjärrvärme eller individuell uppvärmningmed biobränsle, berg-, sjö- eller jordvärmepump eller solvärme.Den stödberättigade åtgärden skall ha påbörjats och slutförts underperioden den 1 januari 2006–31 december 2010 och beviljas i mån avtillgång på medel. Stöd ges med upp till 30 procent av kostnaderna dockhögst 14 000 kronor. Stödet tillgodoförs byggnadens ägare genom krediteringpå skattekonto. För stödet har sammanlagt 450 miljoner kronor avsattsunder femårsperioden.6.3.2 Pågående aktiviteter inom EUInom EU bedrivs för närvarande ett intensivt arbete med att utveckla ochförhandla fram ny lagstiftning med bäring på energieffektivisering ochfrämjandet av förnybar energi, bl.a. som ett led i EU:s strävanden attuppfylla åtagandena inom Kyotoprotokollet. Det är viktigt för Sverige att27

driva på denna utveckling och bidra till att utformningen av sådan ny lagstiftningger kostnadseffektiva bidrag till arbetet med energieffektiviseringoch förnybar energi. Även om pågående aktiviteter inom EU inte riktarsig specifikt till energieffektivisering i byggnader är det viktigt att bevakadessa i det fortsatta arbetet med att genomföra det nationella programmetför energieffektivisering och energismart byggande samt attidentifiera möjliga synergieffekter.Prop. 2005/06:145Direktiv om ekodesign av energianvändande produkterKommissionen presenterade i augusti 2003 ett förslag till direktiv omupprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign av energianvändandeprodukter. Direktivet antogs under 2005, Europaparlamentetsoch rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av enram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkteroch om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG och Europaparlamentetsoch rådets direktiv 96/57/EG och 2000/55/EG (EUT L 191, 22.7.2005,s. 29, Celex 32005L0032). Direktivets syfte är att garantera fri rörlighetför energianvändande produkter inom den inre marknaden genom attmöjliggöra fastställande av gemensamma krav för att förbättra produkternasenergieffektivitet och miljöpåverkan under hela livscykeln och integreradetta i produktdesignen.Direktivet avser energianvändande produkter med en försäljnings- ochhandelsvolym inom gemenskapen på mer än 200 000 enheter per år, somhar en betydande miljöpåverkan inom gemenskapen och som har en betydandepotential för förbättring gällande miljöpåverkan. I utarbetandetav utkast till krav och genomförandeåtgärder skall också tas hänsyn tillgemenskapens prioriteringar på miljöområdet, t.ex. de som fastställs iEuropaparlamentets och rådets beslut 1600/2002/EG av den 22 juli 2002om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (EUTL 242, 10.9.2002, s. 1, Celex 32002D1600) eller i Europeiska programmetmot klimatförändringar (ECCP) samt relevant gemenskapslagstiftningoch självreglering inom industrin. Det svenska genomförandet av direktiv2005/32/EG bereds för närvarande i Regeringskansliet.Direktiv om effektiv slutanvändning av energi och energitjänsterKommissionen lade i december 2003 fram ett förslag till direktiv om effektivslutanvändning av energi och om energitjänster (kommissionensförslag till Europaparlamentet och rådets direktiv om effektiv slutanvändningav energi och energitjänster, KOM/2003/0739 slutlig, COD2003/0300). Syftet med förslaget är att uppnå en mer kostnadseffektivoch rationell slutanvändning av energi i allmänhet samt undanröja hinderpå marknaden för energitjänster. Direktivförslaget innehåller bl.a. ett ickebindande mål för varje medlemsstat om 9 procents energieffektiviseringpå nio år för slutanvändning av energi, med undantag för energiintensivindustri. För den offentliga sektorn medför förslaget att varje medlemsstatskall se till att sektorn tar en ledande roll avseende energieffektivisering,genom bl.a. upphandling av energitjänster. Direktivförslaget omfattaralla energislag, dvs. el, värme och drivmedel. Effektiviseringen skallbl.a. ske med hjälp av energitjänster, energieffektiviseringsprogram ochandra energieffektiviseringsåtgärder.28

Grönbok om energieffektiviseringKommissionen presenterade den 22 juni 2005 en grönbok om energieffektiviseringinom olika sektorer (Grönbok om effektivare energiutnyttjandeeller hur man kan göra mer med mindre, KOM [2005] 265 slutlig). Grönbokeninnehåller en redovisning av behovet av ytterligare åtgärder förenergieffektivisering, hinder för att öka energieffektiviteten, möjligaytterligare energieffektiviseringsåtgärder, potentialen för åtgärder förökad energieffektivitet liksom riktlinjer om ett europeiskt initiativ förenergieffektivisering. Under hösten 2005 har grönboken behandlats i rådsarbetsgruppenför energifrågor.Prop. 2005/06:1456.4 Förslag till nya insatser6.4.1 Staten som ett föredöme och brygga till brettgenomförande av energieffektiviseringsåtgärderRegeringens bedömning: Statliga myndigheter och fastighetsbolagbör inom ramen för kravet på affärsmässighet vara ledande i omställningentill en ekologiskt och ekonomiskt uthållig förvaltning och verkaför en ökad energieffektivisering inom sitt fastighetsbestånd.Samverkansforum för statliga byggherrar bör verka för ett ökat erfarenhetsutbytebland sina medlemmar inom ramen för detta arbeteoch årligen följa upp och återrapportera till regeringen om uppnåddaresultat.Departementspromemorians förslag överensstämmer i huvudsak medregeringens bedömning.Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har uttryckt sitt stöd föratt staten bör agera föredöme i arbetet med energieffektivisering och omställningentill ett hållbart samhälle. Energirådgivarna och Svenska solenergiföreningenhar anfört att målet om staten som föredöme bör formulerasskarpare. Solenergiföreningen har föreslagit bl.a. ett skarpare effektiviseringsmålför statliga byggnader och har efterlyst ett krav på att uppvärmningi statliga byggnader sker med förnybar energi via fjärr- ellernärvärme eller enskild värmeförsörjning som är baserad på förnybarenergi.Bakgrund: Statliga bolag och myndigheter äger en byggnadsarea påuppskattningsvis 14,5 miljoner kvadratmeter vilket motsvarar ca två procentav den totala byggnadsarean i Sverige.Regeringen uppdrog den 27 februari 2003 åt ett antal statliga fastighetsförvaltareatt redovisa förutsättningarna för en effektivare energianvändningsamt bedöma möjligheterna att minska användningen av fossilabränslen (dnr M2003/599/Hs). I juni 2004 redovisade Statens fastighetsverk,Fortifikationsverket, Banverket, Luftfartsverket och Vägverket varsin rapport om energianvändningen samt möjliga effektiviseringspotentialeri sitt byggnadsbestånd.Förutsättningarna för respektive fastighetsförvaltare skiljer sig åt ochbesparingspotentialen uppskattades till mellan 10 och 50 procent. Besparingenuppgavs kunna uppnås med befintlig teknik. Betydande bespa-29

ingar skulle kunna uppnås redan på kort sikt med en avskrivningstid påmindre än tre år. Andra åtgärder skulle bli lönsamma på längre sikt meden avskrivningstid på uppskattningsvis fyra till sex år. Fastighetsverkethar t.ex. bedömt att de sammanlagda driftkostnadsbesparingarna skulleuppgå till 41 miljoner kronor per år om bara de kortsiktigt lönsamma åtgärdernagenomfördes i hela verkets byggnadsbestånd. För att genomföradessa åtgärder krävdes enligt Fastighetsverkets uppskattningar en investeringi storleksordningen 123 miljoner kronor.År 2001 bildades Samverkansforum för statliga byggherrar genom etteget initiativ till följd av att Banverket, Fastighetsverket, Fortifikationsverket,Luftfartsverket och Vägverket fick regeringens uppdrag att ta initiativtill ett kvalitetsråd med företrädare för alla aktörer inom bygg- ochfastighetssektorn – det som nu benämns BQR. Syftet med Samverkansforumär att samarbeta i frågor avseende byggherrerollen och att höjakompetensen i detta avseende. Samverkansforum skall vidare bidra tillatt statligt byggande och förvaltning utvecklas till ett föredöme såvälinom Sverige som i ett internationellt perspektiv.Samverkansforum består i dag av tretton medlemmar: Banverket, Fastighetsverket,Fortifikationsverket, Luftfartsverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet,Sjöfartsverket, Riksdagsförvaltningen, Svenska Kraftnätoch Vägverket. De statligt ägda bolagen Jernhusen AB, SpecialfastigheterSverige AB och Vasallen AB har på eget initiativ valt att anslutasig till Samverkansforum. Dessa representerar tillsammans fastighetermed en byggnadsarea på närmare tio miljoner kvadratmeter.Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att staten böragera som ett föredöme i omställningen till ett energieffektivt samhälle.Statliga myndigheters regleringsbrev och de statliga fastighetsförvaltandebolagens bolagsordningar bör kompletteras med en skrivning om att destatliga fastighetsägarna inom ramen för kravet på affärsmässighet skallvara ledande i omställningen till en ekologiskt och ekonomiskt uthålligförvaltning och verka för en ökad energieffektivisering inom sitt fastighetsbestånd.Enligt regeringens uppfattning bör detta inbegripa att de statliga aktörernaintar en ledande roll för energieffektivisering i bebyggelsen och verkarför en minskad energianvändning i sitt lokalbestånd samt att uppvärmningeni deras lokalbestånd är baserad på förnybara bränsleslag, då det ärekonomiskt försvarbart.Samverkansforum för statliga byggherrar bör i sitt arbete verka för ettökat erfarenhetsutbyte bland sina medlemmar och årligen följa upp ochåterrapportera till regeringen om uppnådda resultat. Det vore önskvärt attäven Akademiska hus och Vasakronan ingår i detta forum. Alla myndigheterunder Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet har i regleringsbrevetför 2006 uppmanats att verka för en ökad energieffektivisering isina lokaler och vid upphandling av energirelaterad utrustning ställa kravpå energieffektivitet. Regeringen har också gett tydliga direktiv till samtligalänsstyrelser att fokusera på energieffektivisering. I regleringsbrevetuppmanas länsstyrelserna att verka för en god hushållning med energi ibebyggelsen och en ökad andel förnybar energi. Länsstyrelserna skalläven verka för en minskad användning av el och olja för uppvärmning avbostäder och lokaler. Vidare skall cirka 100 nya tjänster skapas i syfte attProp. 2005/06:14530

förstärka tillsynsverksamhet och ärendehandläggning bl.a. inom områdetmiljö och energiomställning.Regeringen avser att i vårpropositionen återkomma till frågan om medelavseende ByggaBo-dialogen.Prop. 2005/06:1456.4.2 Mål för upphandling av energirelaterad utrustningRegeringens bedömning: Vid all statlig upphandling av energirelateradutrustning bör det alternativ väljas som ur energisynpunkt ärmest fördelaktigt med hänsyn tagen till merkostnaden för inköpet ochden minskade energianvändningen under produktens livslängd.Energimyndigheten, i samverkan med Ekonomistyrningsverket, Miljöstyrningsrådetoch Samverkansforum för statliga byggherrar bör få iuppdrag att samordna arbetet med att uppnå målet och att svara föruppföljningen och rapporteringen av det.Departementspromemorians förslag överensstämmer i huvudsak medregeringens bedömning.Remissinstanserna: Naturvårdsverket har efterlyst förslag till merkonkreta mål som rör energieffektivisering av uppvärmning i tillägg tillmålet för upphandling av utrustning. Energirådgivarna har välkomnatprincipen om livscykelkostnad (LCC) vid statlig upphandling men efterlystett kvantitativt mål om att upphandla från den ”bästa kvartilen”.Konsumentverket har anfört att även miljö- och hälsoaspekter bör styraupphandlingen då negativa effekter kan uppstå i samband med energieffektiviseringar.Också Boverket har efterlyst att effekter på inomhusmiljön,kulturmiljön m.m. beaktas i detta sammanhang. Fastighetsägarnahar ställt sig positiva till förslaget men påpekat att den ekonomiska livslängdenoftast är avsevärt kortare än den tekniska. Företagarna har anförtatt upphandlingsreglerna inte får försvåra för småföretag att lämna inanbud och på så sätt minska konkurrensen vid offentliga upphandlingar.Kommerskollegium har tillstyrkt förslaget och anfört att EU:s nya upphandlingsdirektivuttryckligen tillåter upphandlande myndigheter att tamiljöhänsyn vid sina upphandlingar. Statskontoret har anfört att krav påenergieffektivitet i samband med upphandling riskerar att komma i konfliktmed lagen om offentlig upphandling.Bakgrund: Upphandling inom den offentliga sektorn omsätter ca 400miljarder kronor per år. Bl.a. Miljövårdsberedningen (promemoria 2004:2)har lyft fram att det därmed finns en stor, dock fortfarande till stor deloutnyttjad potential, att inom ramen för offentlig upphandling påskyndaomställningen till ett hållbart samhälle genom att bidra till energieffektiviseringi den offentliga sektorn samt främja utvecklingen av energieffektivatekniska lösningar. Genom att det offentliga driver en sådan utvecklingökar, enligt Miljövårdsberedningen, förutsättningarna för privataaktörer att fokusera mer på utveckling av energieffektiv teknik eftersomde ofta är underleverantörer till offentliga beställare.I betänkandet Bilen biffen bostaden Hållbara laster – smartare konsumtion(SOU 2005:51) föreslås att stat, kommun och landsting – utifrånsammanvägda hållbarhetsaspekter – upphandlar i ”bästa kvartil” (fjärdedel)av produktsortimentet. Bästa kvartilmodellen innebär i korthet att31

man – baserat på en översikt av marknadens utbud av produkter – beskriverprodukternas miljöprestanda och delar in dem i 25-procentskluster.De produkter som har de bästa miljöegenskaperna identifieras i den övrekvartilen (75–100 procent) som underlag till rekommendationer för kommunerm.fl. att välja dessa vid offentlig upphandling.Offentlig upphandling i Sverige regleras i lagen (1992:1528) om offentligupphandling. Under 2004 antogs två nya EG-direktiv inom detta område,dels Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdenavatten, energi, transporter och posttjänster (EUT L 134, 30.4.2004, s. 1,Celex 32004L0017), dels Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EGav den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandlingav byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, 30.4.2004,s. 114, Celex 32004L0018). Direktiven ger möjlighet men inte skyldighetatt ställa miljökrav vid upphandling. I enlighet med EG-direktiven kanmiljökrav ställas inom upphandlingens olika faser: kvalificeringskrav,utvärderingskriterier och särskilda kontraktsvillkor under verkställandefasen.Upphandlingen skall göras på ett transparent sätt och kraven skallvara proportionerliga och överensstämma med övriga grundläggande EGrättsligaprinciper.Skälen för regeringens bedömning: Staten bör gå före och ha funktionenav en brygga mellan front och bred implementering av ny teknik.Regeringen anser att vid all statlig upphandling av energirelaterad utrustningskall det alternativ väljas som är mest fördelaktigt med hänsyn tillmerkostnaden för inköpet och den minskade energianvändningen underproduktens livslängd. Hänsyn behöver tas till ett systemperspektiv då enenskild produkt som är mest energieffektiv i ett system inte nödvändigtvisär den mest energieffektiva lösningen i ett annat system. Självfalletmåste de tekniska egenskapskrav som ställs på byggnader och anläggningarbeaktas, t.ex. avseende god inomhusmiljö. Vid formulering avupphandlingskraven bör också beaktas att en god konkurrens uppnås,med låga inträdeshinder för nya aktörer och med hänsyn till de mindreföretagens villkor och intressen.Vidare anser regeringen att statliga och kommunala aktörer i sambandmed hyra av lokaler bör efterfråga lokaler med ett lågt energibehov samtvärmesystem som är baserade på förnybara bränslen och att det skullevara värdefullt om även allmännyttiga bostadsföretag använder sådanaurvalsparametrar i sin fastighetsförvaltning. Vid större ombyggnader börmöjligheten till besparingsfinansierade energitjänster, s.k. performancecontracting, undersökas då dessa kan vara en möjlighet för ett brettgenomförande och realiserande av energieffektiviseringsåtgärder i denoffentliga sektorn.Utredningen Bilen, biffen och bostaden har föreslagit att offentlig upphandlingskall ske inom den bästa kvartilen ur miljö- och energisynpunkt.Regeringen avser att gå vidare med detta förslag avseende statlig upphandlingoch låta en utredning föreslå lämpliga verktyg och teknisk utformningav en sådan regel, inom de ramar som sätts av EU:s regler för offentligupphandling, med sikte på genomförande senast 2008.Enligt uppgifter i en rapport från Naturvårdsverket (Regeringskanslietsdnr M2005/6241/Hm) skulle man kunna uppnå en besparing på 128 miljonerkronor per år till följd av lägre energikostnader samtidigt som kol-Prop. 2005/06:14532

dioxidutsläppen skulle minska med 30 000 ton per år, om 50 procent avsamtliga glödlampor i den offentliga sektorn skulle bytas ut mot lågenergilampor.Dessa uppgifter tyder på att det finns en stor potential för energieffektiviseringarom liknande krav ställs på alla energirelaterade produkter.Detta skulle också ge arbetet med energieffektivisering i bebyggelsenett än bredare genomslag eftersom marknaden för energieffektiva lösningarutökas.Ett verktyg för upphandling av energieffektiv utrustning har tagits framav Delegationen för ekologisk upphandling. Verktyget förvaltas i dag avMiljöstyrningsrådet. Ett annat verktyg som säkerställer ett systematisktarbete för effektiv energianvändning i de berörda organisationerna är etts.k. energiledningssystem för vilket det sedan 2004 finns en svensk standard.Regeringen anser att ett energiledningssystem skulle kunna kompletteraupphandlingsverktyget då det bidrar till att de anställda blir informeradeom sitt ansvar för energianvändningen i organisationen, vilketi sin tur kan leda till en effektivare drift och förvaltning.Hos Statens energimyndighet bedrivs inom ramen för 2002 års energipolitiskaprogram ett arbete med att utveckla metoder och verktyg förkrav på energieffektivitet vid energirelaterad upphandling. Myndighetenhar därför enligt regeringens uppfattning en central roll i genomförandetav målet. Också Ekonomistyrningsverket har en viktig roll i detta sammanhang.Rådet för inköpsfrågor, som sedan den 1 januari 2006 sorterarunder Ekonomistyrningsverket, består av representanter från både avropandemyndigheter och ramavtalsansvariga myndigheter. Till sitt förfogandehar Ekonomistyrningsverket en arbetsgrupp med representanter förde ramavtalsansvariga myndigheterna. Med stöd av gruppen arbetar Ekonomistyrningsverketmed den operativa samordningen mellan de ramavtalsansvarigamyndigheterna, initierar nya ramavtalsområden och vidtaråtgärder för att förhindra överlappningar i ramavtalen. Ekonomistyrningsverketarbetar också med att skapa samsyn kring tillämpning och utformningav gemensamma ramavtal för staten och med att skapa ett enhetligtagerande från statens sida.Regeringen avser att ge Energimyndigheten, i samverkan med Ekonomistyrningsverket,Miljöstyrningsrådet och Samverkansforum för statligabyggherrar, i uppdrag att samordna arbetet med att uppnå målet och attansvara för uppföljning och rapportering av det till regeringen. I uppföljningenskall ingå överväganden om lämpliga metoder för upphandlingen.Finansiering skall ske inom befintliga anslagsramar.Prop. 2005/06:1456.4.3 Skärpta energihushållningskrav vid nybyggnadRegeringens bedömning: Nuvarande krav för energihushållning vidnybyggnad av flerbostadshus bör skärpas i syfte att minska energianvändningeni bebyggelsen.Regeringen avser att uppdra åt Boverket att, med beaktande av kostnadseffektivitet,meddela närmare föreskrifter. Föreskrifterna bör utformasmed hänsyn till regionala skillnader och årligen utvärderas.Förslaget i Boverkets rapport överensstämmer delvis med regeringensbedömning. Boverket föreslog en ändring i 8 § förordningen (1994:1215)33

om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. i syfte att skärpaenergihushållningskraven i byggreglerna.Remissinstanserna: Statens energimyndighet har uttryckt sitt stöd förBoverkets förslag och anser att det finns utrymme att skärpa kraven ibyggreglerna. Enligt Energimyndigheten måste byggreglerna bättre spegladen teknikutveckling som sker. HSB har anfört att det finns motiv för denföreslagna ändringen i förordningen men betonat samverkan med fastighetsbranschenangående vilka ändringar som är motiverade av ”rådandetekniska förutsättningar”. Också Riksbyggen har uttryckt sitt stöd för denföreslagna förordningsändringen. Kretsloppsrådet har ifrågasatt om förordningsändringenbehövs och gjort bedömningen att Boverket redan idag har de befogenheter som krävs för att successivt justera byggreglerna.Statskontoret har ansett att förslagen minskar förutsägbarheten vidanvändning av reglerna. Kommerskollegium har ansett att den föreslagnanya lydelsen saknar öppning för en ekonomisk rimlighetsbedömning.Bakgrund: Av 8 § förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskravpå byggnadsverk, m.m. (BVF) framgår att byggnadsverk och derasinstallationer för uppvärmning, kylning och ventilation skall vara projekteradeoch utförda på ett sådant sätt att den mängd energi som med hänsyntill klimatförhållandena på platsen behövs för användandet är litenoch värmekomforten för brukarna tillfredsställande.Boverkets ram för att meddela föreskrifter på området är bemyndigandeti 18 § första stycket BVF. Boverket har tagit fram förslag till ändraderegler i Boverkets byggregler (BBR) om energihushållning. Dessa remissbehandladesunder våren 2005. Förslaget till ändrade byggregler innebäratt utgångspunkten för hur kraven ställs ändras. Nu gällande regler ställerkrav på att begränsa byggnadens energiförluster. De föreslagna reglernainnebär att krav ställs på byggnadens energibehov, formulerat som enmaximalt tillåten energimängd per golvarea och år. I förslaget ingår attden som äger byggnaden efter en viss tids användning av den skall redovisautfallet av energianvändningen. Målet för revideringen av byggreglernahar varit att så långt som möjligt bibehålla gällande kravnivåer menatt formulera reglerna så att dessa blir tydliga och graden av verifierbarhetökar.Skälen för regeringens bedömning: Det är angeläget att minska energianvändningeni bebyggelsen. Regeringen bedömer därför att nuvarandekrav för energihushållning vid nybyggnad bör skärpas.I dag är det möjligt att bygga betydligt mer energieffektiva byggnaderjämfört med tidigare utan att detta leder till väsentligt ökade byggkostnadersamtidigt som komfort och inomhusmiljö håller en hög nivå. Projektsom Norra Älvstranden, Glumslöv och Lindåshusen är några av de senasteexemplen på detta. Vad som definieras som en liten energianvändningenligt 8 § förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,m.m. (BVF) förändras över tiden i takt med teknikutvecklingen.Byggreglerna är ett viktigt styrmedel för att driva energieffektiva lösningaroch energieffektivt byggande framåt. Det är därför viktigt att energihushållningskravenkontinuerligt ses över och skärps i takt med teknikutvecklingen.Skärpta hushållningsregler vid nybyggnad banar dessutomväg för att nya tekniska lösningar och produkter utvecklas som också kankomma att användas i den befintliga bebyggelsen. Därmed bidrar skärptaProp. 2005/06:14534

energihushållningskrav vid nybyggnad på sikt även till en lägre energianvändningi den befintliga bebyggelsen.Regeringen ser, baserat på tillgängligt underlag, en nivå på högst 90kilowattimmar för uppvärmning av utrymmen och tappvarmvatten samtfastighetsel per kvadratmeter uppvärmd yta och år som en rimlig kravnivåvid nybyggnad av flerbostadshus. I den norra delen av landet bedöms110 kilowattimmar per kvadratmeter och år vara en rimlig kravnivå.Hushållsel omfattas inte av dessa kravnivåer.Eftersom regeringen bedömer att särskilda energihushållningskrav vidnybyggnad av eluppvärmda flerbostadshus bör införas (se nedan), omfattarhär aviserade kravnivåer i första hand fjärrvärmeanslutna flerbostadshus.Värmepumpar minskar det totala energibehovet men leder samtidigttill en ökad elförbrukning. Regeringen anser därför att det är denenergi som tillförs en värmepump som skall användas vid beräkningenav uppfyllelsen av kravnivåerna. Skälet till detta är att regeringen villsäkerställa att de totala energibesparingar som uppnås genom skärptaenergihushållningskrav inte sker på bekostnad av en ökad elanvändning.Regeringen anser att byggnader som grundförutsättning skall ha godaenergihushållningsegenskaper och en god inomhusmiljö, oavsett uppvärmningsform.Regeringen bedömer att kraven mycket väl kan förenas med god innemiljöoch ett gott inneklimat. Erfarenheterna från de senaste årens energieffektivahus visar att goda energi- och innemiljöegenskaper uppnås tillföljd av målmedveten och noggrant utförd projektering, byggande ochförvaltning. Mot denna bakgrund anser regeringen att skärpta krav kanleda till en ökad kvalitet både i byggprocessen och i den färdiga byggnaden.Regeringen avser att uppdra åt Boverket att anpassa kravnivåerna förenergihushållning i byggreglerna i enlighet med ovanstående samt undersökamöjligheten att även skärpa energihushållningskraven för lokaleroch småhus så att miljömässiga fördelar uppnås under iakttagande avprivat- och samhällsekonomisk kostnadseffektivitet. Boverket skall i enrapport till regeringen årligen följa upp och utvärdera föreskrifternautifrån hur de har bidragit till energieffektivisering och i syfte attsäkerställa att den energieffektivisering som uppnås också är privat- ochsamhällsekonomiskt kostnadseffektiv. Om Boverket bedömer att föreskrifternaleder till inte oväsentligt ökade kostnader för dem som berörs,skall Boverket begära regeringens medgivande att besluta föreskrifterna.Vid regeringens eventuella prövning av detta görs en helhetsbedömningav förslagen utifrån ett samhällsperspektiv. Då beaktas bl.a. effekter påhushållens ekonomi, sysselsättning, energipolitik, miljö och konkurrensförhållanden.Regeringen avser att i vårpropositionen återkomma till frågan om medelavseende stöd till energieffektiva fönster och pelletseldning i nybyggda hus.Prop. 2005/06:14535

Prop. 2005/06:1456.4.4 Särskilda energihushållningskrav vid nybyggnad aveluppvärmda bostäder och lokalerRegeringens bedömning: Särskilda krav för energihushållning börinföras vid nybyggnad av eluppvärmda bostäder och lokaler i syfte attbegränsa användningen av el för uppvärmningsändamål och effektdrivandelösningar.Regeringen avser att uppdra åt Boverket att, med beaktande av kostnadseffektivitet,meddela närmare föreskrifter. Föreskrifterna bör utformasmed hänsyn till regionala skillnader och årligen utvärderas.Departementspromemorian omfattade endast en bedömning om attskärpta hushållningskrav för eluppvärmda bostäder och lokaler bör prövas.Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har instämt i promemoriansresonemang om att begränsa användningen av el för uppvärmningsändamålvid nybyggnad. Statens energimyndighet har tillstyrkt resonemangetom skärpta hushållningskrav för eluppvärmda bostäder och lokalerbör prövas samt att skärpta hushållningskrav är att föredra framför ettförbud. Också Naturvårdsverket har anfört att man utifrån promemoriansresonemang ser med tillförsikt på förslag som driver utvecklingen i enriktning mot att nybyggda hus förses med vattenburna distributionssystemoch fjärrvärme. Föreningen Sveriges Regionala Energikontor (FSEK)har efterlyst hårdare krav än vad som föreslås i promemorian. När detgäller den föreslagna möjligheten att åberopa särskilda skäl för en högreenergianvändning, anser FSEK att detta skall tillämpas mycket restriktivt.Svensk solenergiförening har ifrågasatt att man även fortsättningsvisvill tillåta användningen av el i uppvärmningsändamål. Svensk Fjärrvärmeoch Svensk värmepumpförening har ansett att energiprestanda på en byggnadbör anges som använd primärenergi eller viktad tillförd energi per ytenhet.Boverket har anfört att promemorians resonemang om en begränsningav energianvändningsnivån i eluppvärmda hus är svagare än de iBoverkets byggregler föreslagna nivåerna för småhus. HSB har anfört attdet är positivt att man i promemorian undviker totalförbud och i ställetställer höga energikrav på nya elvärmda hus. Kommerskollegium har anförtatt om ett förbud mot direktverkande el föreslås, eller kravnivåersom innebär starka inskränkningar, måste en prövning av förslagen görasenligt direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniskastandarder och föreskrifter. Företagarna har anfört att förslaget omskärpt hushållningskrav för nybyggnation för lokaler måste analyseras iett regionalpolitiskt perspektiv. Svensk Energi har anfört att de samhällsekonomiskakalkylerna i promemorian misskrediterar elvärme.Bakgrund: Åttio procent av nyproducerade småhus har vattenburenelvärme som uppvärmningssystem. Nyproducerade småhus med enbartdirektverkande elvärme utgör i dag cirka åtta procent av all nyproduktion.Bland nyproducerade flerbostadshus installerar mellan tre och femprocent vattenburen elvärme och mellan en och tre procent direktverkandeel. Motsvarande uppgifter saknas för nyproducerade lokalfastigheter. Användningenav el till annat än uppvärmning, dvs. hushållsel i bostäderoch verksamhetsel i lokaler, har ökat markant.36

Den 28 februari 2002 uppdrog regeringen åt Boverket att analyserakonsekvenserna dels av ett eventuellt förbud mot direktverkande elvärmevid nybyggnad, dels av att begränsa möjligheterna till sådan värme i nyafritidshus. Som motiv anfördes att el är en högvärdig energiform somrent tekniskt inte kan ersättas i andra användningsområden än vid uppvärmning.Vidare anfördes att nya låsningar till direktverkande elvärmeminskar möjligheten att använda förnybara energikällor.Boverkets redovisade uppdraget i juni 2003 med rapporten Konsekvensernaav ett förbud mot direktverkande elvärme i nya byggnader (Regeringskanslietsdnr M2003/2147/Bo). I denna rapport föreslogs skärpta energihushållningskravi byggreglerna för byggnader som installerar direktverkandeelvärme, alternativt el för uppvärmning som ett alternativ till ettgenerellt förbud mot direktverkande el vid nybyggnad. Som motiv anförsatt direktverkande elvärme är ett kostnadseffektivt uppvärmningssystemför byggnader med ett mycket litet värmebehov. Installation av annanuppvärmningsanordning leder enligt Boverket i dessa fall till orimligthöga kostnader.Boverkets ram för att meddela föreskrifter om detta är bemyndigandeti 18 § första stycket förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskravpå byggnadsverk, m.m. (BVF).Skälen för regeringens bedömning: El är en högvärdig energiformsom av tekniska skäl inte kan ersättas med andra energiformer i de flestaandra användningsområden annat än vid uppvärmning. För att minskaanvändningen av el för uppvärmningsändamål och effektdrivande lösningaroch för att inte motverka omställningen till ett ekologiskt hållbartenergisystem anser regeringen att skärpta hushållningskrav bör ställasvid nybyggnad av eluppvärmda bostäder och lokaler. Kraven bör utformasså att de starkt begränsar användningen av el som uppvärmningskälla.Skärpta hushållningskrav är också ett bra sätt att styra energianvändningenmot hållbara uppvärmningskällor såsom fjärrvärme, närvärme,biobränsle och solenergi. Fritidshus, lokaler av tillfällig karaktäroch byggnader som inte överstiger 50 kvadratmeter föreslås undantas dåkostnaderna här förefaller orimligt höga i förhållande till de potentiellamiljöeffekterna.Kravnivåerna bör vara sådana att de kan uppnås genom särskilt väl isoleradehus, s.k. hus utan konventionellt värmesystem eller genom användningav effektiva värmepumpar. Avseende värmepumpar bör dettabetyda att en installerad värmepump skall medföra en elanvändning omhögst 35 procent av den levererade värmemängden per år inklusiveinstallation av spetslast. För att uppnå en hållbar användning av energi ärdet också viktigt hur energiuttaget fördelas över året. Berg-, sjö-, ellerjordvärmepumpar och FTX-ventilation (mekanisk till- och frånluft medvärmeåtervinning i en värmeväxlare) innebär att uttaget av el även underde kallaste dagarna begränsas effektivt. Av dessa skäl är sådana lösningaratt föredra även om också andra tekniska lösningar är möjliga. Boverketbör utforma föreskrifterna så att icke-effektdrivande lösningar gynnas.Liksom för icke eluppvärmda byggnader anser regeringen att det är denenergi som tillförs en värmepump som skall användas vid beräkningenav uppfyllelsen av kravnivåerna. Regeringen anser att Boverket, i de fallsärskilda skäl finns, t.ex. för lokaler med ett stort behov av luftflöden,och inga alternativa uppvärmningsformer såsom fjärrvärme, värmepumparProp. 2005/06:14537

eller biobränsle är möjliga, bör få medge en något högre elförbrukning änför byggnader där inga sådana särskilda skäl finns. En sådan situationkan inträffa då geologiska förutsättningar inte möjliggör en installationav berg-, sjö- eller jordvärme och andra värmepumpsalternativ inte ärrimliga till följd av ett kallare klimat i den nordligaste delen av Sverige.Denna högre förbrukningsnivå bör dock inte tillåtas vara högre än vadsom uppnås med den mest kostnadseffektiva lösning som är tillämplig idet enskilda fallet. En indelning i klimatzoner med skarpare krav förbyggnader i den södra delen av landet bör också övervägas.Regeringen avser att vidta nödvändiga förordningsändringar och attuppdra åt Boverket att meddela de närmare föreskrifter som krävs för attskärpa kraven på hushållning med elenergi vid nybyggnad av eluppvärmdabostäder och lokaler. Boverket skall i en rapport till regeringenårligen följa upp och utvärdera föreskrifterna utifrån hur de har bidragittill energieffektivisering och i syfte att säkerställa att den energieffektiviseringsom uppnås också är privat- och samhällsekonomiskt kostnadseffektiv.I det fall Boverket bedömer att föreskrifterna leder till inte oväsentligtökade kostnader för dem som berörs, skall Boverket begära regeringensmedgivande att besluta föreskrifterna. Vid regeringens eventuella prövningav detta görs en helhetsbedömning av förslagen utifrån ett samhällsperspektiv.Då beaktas bl.a. effekter på hushållens ekonomi, sysselsättning,energipolitik, miljö och konkurrensförhållanden.Regeringen avser att i vårpropositionen återkomma till frågan ommedel avseende stöd till energieffektivisering och förnybar energi ioffentliga lokaler.Prop. 2005/06:1456.4.5 Krav på energieffektivisering i den befintliga bebyggelsenRegeringens bedömning: I syfte att minska energianvändningen iden befintliga bebyggelsen bör krav på energieffektivisering ställas isamband med större byggnadsarbeten i bostäder och lokaler.Regeringen avser att uppdra åt Boverket att, med beaktande avkostnadseffektivitet, meddela föreskrifter om vilka större byggnadsarbetensom är att anse som ändring av en byggnad. Regeringen avserockså att uppdra åt Boverket att, med beaktande av kostnadseffektivitet,meddela föreskrifter som anger tydliga krav på energieffektiviseringari samband med ändringar i befintlig bebyggelse. Föreskrifternaskall utformas med hänsyn till regionala skillnader och årligenutvärderas.Förslaget i Boverkets rapport överensstämmer delvis med regeringensbedömning. Boverket föreslog en ändring i lagen (1994:847) omtekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. som tydliggör att ändringsreglernaskall gälla vid byte av material i klimatskärmen i störreomfattning.Remissinstanserna: Statskontoret, Östersunds kommun m.fl. har tillstyrktde föreslagna lagändringarna. Statens energimyndighet har välkomnatatt byte av material i klimatskärmen omfattas av samma juridiskalagrum som övrig ändring av byggnad och tillstyrkt ändringen. Natur-38

vårdsverket har ifrågasatt om förslagen kommer att leda till energieffektiviseringvid renovering och ombyggnad i en tillräcklig omfattning ochefterlyst fler bindande krav vid ändring. Kungsbacka kommun har efterlystfler regler och krav vid ny- och ombyggnad men uttrycker viss oroöver att formuleringen vid utbyte av material i klimatskärmen kan skapaen osäkerhet vid underhållsarbeten. Också Chalmers har ansett att innebördenav ”större omfattning” av ändring i klimatskalet behöver förtydligas.Stockholms Stad har uttryckt sin oro för att förslaget kommer att försvåraombyggnadsprocessen. HSB har avstyrkt förslaget och anfört attdet är mer angeläget att man vid tilläggsisolering av fasader tar tillräcklighänsyn till byggnadernas yttre estetiska värden.Bakgrund: I den befintliga bebyggelsen kan energieffektiviserande åtgärdervara aktuella i olika sammanhang som vid tillbyggnad, vid ändring,vid underhåll eller som en ren förbättringsåtgärd.Enligt 2 § första stycket lagen (1994:847) om tekniska egenskapskravpå byggnadsverk, m.m. (BVL) skall byggnadsverk som ändras, underförutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängduppfylla väsentliga egenskapskrav, bl.a. i fråga om energihushållning (punkt6). Energihushållningskraven i 8 och 10 §§ förordningen (1994:1215) omtekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVF) gäller alltså ävenvid ändring av befintliga byggnader. När det gäller underhållsåtgärder ärdet däremot inte nu gällande regler som skall tillämpas utan de reglersom gällde när huset byggdes eller ändrades. Krav på energieffektiviseringkan därmed bara ställas vid åtgärder som innebär ändring av en byggnad.Gällande föreskrifter innehåller dock ingen definition av vilka åtgärdersom är att anse som ändring av en byggnad. Allmänna riktlinjer förvilka åtgärder som är att anse som ändring av en byggnad ges i förarbetenatill BVL (prop. 1993/94:178, s. 96 ff).Boverket har utfärdat allmänna råd (1996:4) om ändring av byggnad(BÄR), ändrade genom 2004:1, som är tillämpliga vid ändringar i denbefintliga bebyggelsen. De allmänna råden är inte bindande. Boverkethar redan i dag ett bemyndigande att utfärda föreskrifter om detta. Verkethar dock valt att inte utfärda föreskrifter med motiveringen att ändringsprojektenär av så skiftande karaktär och byggnaderna har så olika förutsättningar.Boverkets ram för att meddela föreskrifter om detta är bemyndigandeti 18 § första stycket BVF.Skälen för regeringens bedömning: Den befintliga bebyggelsen kommerunder överskådlig framtid stå för merparten av energianvändningen ibebyggelsen. Mer än 90 procent av de byggnader som förväntas finnasom 50 år är redan byggda. För att uppnå stora energieffektiviseringarredan på kort sikt är det därför viktigt att fokusera på åtgärder i den befintligabebyggelsen, speciellt i samband med stora ombyggnader.Mot denna bakgrund anser regeringen att det är viktigt att möjlighetentill lönsamma energieffektiviseringsåtgärder analyseras i samband medändringar av befintliga byggnader och att sådana åtgärder kommer tillstånd i så hög utsträckning som möjligt.Byggnader är olika och de åtgärder som vidtas i en byggnad har skiftandekaraktär. Regeringen instämmer i det som Boverket har anfört omatt gränsdragningen mellan vilka åtgärder som är att betrakta som ändringrespektive underhåll försvårar krav på energieffektivisering av denProp. 2005/06:14539

efintliga bebyggelsen. Det är därför viktigt att det sker ett förtydligandeav vilka åtgärder som träffas av kraven på energieffektivisering. Dettagäller särskilt vid byggnadsarbeten som avser en byggnads klimatskärm,dvs. byggnadens yttre skal som fasad, dörrar, fönster och tak samt vidbyte av energisystem. Sådana åtgärder har betydelse för energihushållningen,inomhusmiljön och behovet av ventilation. Regeringen delar Boverketsuppfattning att omfattande byte av material i en klimatskärm börvara att anse som en ändring av en byggnad.När det gäller byggnadsarbeten som kan ha betydelse för energihushållningenbör det således i föreskrifter närmare anges vilka åtgärder somär att anse som ändring av en byggnad och som därmed ska uppfylla tekniskaegenskapskrav på energihushållning. Regeringen anser att sådanapreciserade föreskrifter bör meddelas i myndighetsföreskrifter och inte ilag eller förordning.Regeringen avser att uppdra åt Boverket att meddela föreskrifter omvilka större byggnadsarbeten som är att anse som ändring av en byggnad.Regeringen avser också att uppdra åt Boverket att meddela föreskrifter iform av tvingande regler som anger tydliga krav på kostnadseffektivaenergieffektiviseringar i samband med ändringar i befintlig bebyggelse.Utformningen av kraven bör också samordnas med vad som föreskrivsom krav på energiprestanda vid större renoveringar i större byggnaderenligt EG-direktivet om byggnaders energiprestanda. Framtagandet avföreskrifter för ändring av byggnader är en viktig förutsättning för att beställarenskall kunna ställa krav på energieffektivisering i samband meden större renovering eller ombyggnad. Föreskrifterna skall utformas medhänsyn till regionala skillnader. Boverket skall i en rapport till regeringenårligen följa upp och utvärdera föreskrifterna utifrån hur de har bidragittill energieffektivisering och i syfte att säkerställa att den energieffektiviseringsom uppnås också är privat- och samhällsekonomiskt kostnadseffektiv.Om Boverket bedömer att föreskrifterna leder till inte oväsentligt ökadekostnader för dem som berörs skall Boverket begära regeringens medgivandeatt besluta föreskrifterna. Vid regeringens prövning av detta görsen helhetsbedömning av förslagen utifrån ett samhällsperspektiv. Då beaktasbl.a. effekter på hushållens ekonomi, sysselsättning, energipolitik,miljö och konkurrensförhållanden.Prop. 2005/06:1456.4.6 Energieffektivisering och obligatorisk ventilationskontroll(OVK)Regeringens bedömning: Den återkommande obligatoriska besiktningenav ventilationssystemet bör förenas med en genomgång avmöjliga energieffektiviseringsåtgärder i ventilationssystemet.Regeringen avser att göra nödvändiga förordningsändringar.Förslaget i Boverkets rapport överensstämmer med regeringens bedömning.Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har uttryckt sitt stöd fören genomgång av möjliga energieffektiviseringsåtgärder i samband medden obligatoriska ventilationskontrollen. Svensk ventilation har anfört att40

de ser stora möjligheter att utnyttja den kompetens som finns på mångahåll bland dem som arbetar med OVK-besiktningar samt att med lämpligkompletteringsutbildning, där så behövs, bör avsevärda effektiviseringsvinsterkunna nås. Också SABO, Riksbyggen, Vägverket och Chalmershar uttryckt sitt stöd för förslaget. Stockholms Stad har anfört att förslagetbör förstärkas genom krav på att företagsekonomiska energieffektiviserandeåtgärder som inte försämrar inomhusmiljön också genomförs. Statensenergimyndighet har tillstyrkt Boverkets förslag, men påpekat att detfinns risk för överlappning mellan energiexperternas och OVK-kontrollanternaskontroller. LO har anfört att det är tveksamt om det är motiveratatt göra en obligatorisk genomgång av energieffektiviseringsåtgärder vidventilationskontrollen. Kungsbacka kommun har anfört att förslaget kanleda till ökade kostnader på kort sikt. Sveriges Kommuner och Landstinghar ställt sig tveksamma till förslaget och i stället föreslagit att enenergieffektiviseringskalkyl genomförs i de fall ventilationskontrollen föranlederväsentliga ingrepp eller ändringar i ventilationsanläggningen.HSB, Kretsloppsrådet och Villaägarna har anfört att det inte finns motivför att förändra OVK-besiktningen till att också bli en energibesiktningbegränsad till ventilationssystemet. Statskontoret har avstyrkt förslagetmed hänvisning till de kommande energideklarationerna för att undvikaatt en fastighetsägare berörs av fler än en genomgång av denna karaktär.Bakgrund: Ett system med återkommande kontroll av ventilationenfinns genom den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK). Vid den återkommandebesiktningen kontrolleras enligt 5 § förordningen (1991:1273)om funktionskontroll av ventilationssystem att funktionen och egenskapernahos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskriftersom gällde när systemet togs i bruk. Kontrollen sker med regelbundnaintervall och påverkas inte av den föreslagna lagstiftningen omenergideklarationer. Boverket har i redovisningen av sitt regeringsuppdrag(M2005/5069/Bo) föreslagit ett tillägg i OVK-förordningen innebärandeett krav på att vid den återkommande besiktningen även göra engenomgång av möjliga energieffektiviseringsåtgärder kopplade till ventilationen,t.ex. installation av värmeväxlare, och att dessa antecknas. Detföreslagna tillägget skulle göra detta till en obligatorisk punkt vid OVKbesiktningen.Genomförandet av föreslagna energieffektiviseringsåtgärderär dock frivilligt.Skälen för regeringens bedömning: Ventilationen har nära kopplingtill energianvändningen och står för en relativ stor andel av energianvändningeni en fastighet. Ett system för återkommande kontroll av ventilationeni bostäder och lokaler, med undantag för en- och tvåbostadshus,finns genom den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK).Regeringen anser att det vid den återkommande besiktningen även börgöras en genomgång av möjliga energieffektiviseringsåtgärder av ventilationensom inte medför ett försämrat inomhusklimat. Dessa förslag tillenergieffektiviseringsåtgärder bör antecknas i OVK-protokollen och kan– i den mån de utfärdas före en energibesiktning – utgöra ett värdefulltunderlag för de kommande energideklarationerna. Kontrollerna bör ävensamordnas med de krav som införs avseende större luftkonditioneringssystemoch som behandlas i avsnitt 14. Ventilationskontrollanten är specialiseradinom sitt område och kan därmed lämna detaljerade åtgärdsförslagsom kan komplettera de mer övergripande förslagen som kommerProp. 2005/06:14541

att kunna lämnas i samband med utfärdandet av energideklarationer. Detär angeläget att förslagen från OVK-besiktningen bedöms med beaktandeav andra möjliga energieffektiviseringsåtgärder i byggnaden, t.ex. tilläggsisoleringoch fönsterbyte. Regeringen avser att vidta nödvändiga förordningsändringari syfte att ställa krav på en genomgång av möjliga energieffektiviseringsåtgärderi samband med OVK-besiktningen och samordnadetta med de föreskrifter som skall gälla större luftkonditioneringssystem.Prop. 2005/06:1456.4.7 Individuell mätning av tappvarmvatten och elRegeringens bedömning: Regeringen avser att ge den planeradeenergitjänsteutredningen i uppdrag att utreda konsekvenserna av ochpresentera ett förslag på ett krav på individuell mätning och debiteringav tappvarmvatten och el i flerbostadshus.Förslaget i Boverkets rapport innebär ett krav på installation av mätsystemsom möjliggör individuell mätning av värme och varmvatten inybyggda flerbostadshus.Remissinstanserna: Remissinstansernas synpunkter överensstämmer istora drag med regeringens bedömning. Energirådgivarna har framhållitatt det inte gäller enbart kunskap om förbrukad mängd energi utan ocksåkonsekvenserna vid förbrukningen, t.ex. priset. Hyresgästföreningen haruttryckt stöd för ett eventuellt införande av individuell varmvattenmätningom det kan genomföras med effektiva ekonomiska drivkrafter ochutan att fastighetsägarens ansvar för effektivast möjliga drift och förvaltningförsvagas. Också HSB har uttryckt stöd för individuell mätning avel, värme och varmvatten och anser att staten bör medverka till att underlättaför övergång till lägenhetsvis mätning, genom att undanröja de hindersom i dag finns. Även Konsumentverket, Konkurrensverket, StockholmsStad, Fortifikationsverket, Riksbyggen, Malmö Stad, StockholmsStad, VVS-installatörerna, Kretsloppsrådet och LO har tillstyrkt ett införandeav individuell varmvattenmätning. SCB har anfört att individuellamätningar av värme och varmvatten även skulle underlätta insamlingenav uppgifter avseende mängden använd värme för en utvald fastighet.Statskontoret har anfört att det finns frågor som behöver belysas utövervad som skett i rapporten innan beslut tas om att införa individuell mätningav värme och vatten. Kretsloppsrådet har avstyrkt förslaget om individuellvarmvattenmätning i befintliga flerbostadshus samt krav på mätningav värme i både nybyggda och befintliga flerbostadshus.Bakgrund: I dag saknar ca 2,5 procent av landets lägenheter elmätare.Detta motsvarar ca 50 000 hushåll. Det finns dessutom en trend mot att iflerbostadshus mäta el kollektivt. Detta innebär att tidigare separata elabonnemangför respektive lägenhet och abonnemanget för fastighetensdriftel ersätts av ett gemensamt abonnemang och att den samlade elförbrukningeni byggnaden mäts med en mätare. Åtgärden görs främst avkostnadsskäl och kostnadsbesparingen består av två komponenter. Denena är en besparing till följd av en minskad nätavgift genom att flera småabonnemang slås samman till ett större och den andra är det lägre elprissom blir följden av att priset per kilowattimme kan förhandlas ner vid42

större inköp. Regeringen har i olika sammanhang uttryckt sig positiv tillatt bostadsrättsföreningar, ägare av flerfamiljshus m.fl. agerar i syfte attinhandla el på ett från konsumentsynpunkt fördelaktigt sätt. Dock voredet olyckligt om detta leder till att den enskilde elkonsumentens betalningför elen frikopplas från den egna förbrukningen. Det är fullt möjligtför en grupp kunder som var för sig har individuell elmätning att gå sammani en upphandling av el, utan att för den skull avstå från den individuellamätningen och debiteringenFastighetsägare och hyresgäster kan i dag välja fritt hur kostnaden förden totala elförbrukningen skall delas. De flesta fastighetsägarna väljer,enligt vad regeringen erfarit, att låta de äldre elmätarna för respektivelägenhet sitta kvar. Samtidigt som det är möjligt att läsa av de enskildamätarna och använda dessa mätvärden som grund för månatlig fördelningav elkostnaden finns det i dag inget som hindrar att en bostadsrättsföreningväljer att fördela kostnaderna efter respektive lägenhets andelstaleller att en hyresvärd fördelar kostnaden lika på alla på samma sätt somvärme och varmvatten, dvs. elkostnaden ingår i hyran. De senare lösningarnainnebär att respektive hushåll inte ser någon direkt koppling mellanden egna elförbrukningen och kostnaden för boendet och därmed saknaren ekonomisk drivkraft att minska sin elanvändning t.ex. genom inköp avenergisnåla vitvaror och hushållsapparater.Frågan om individuell mätning av värme och varmvatten är långt ifrånny men har nyligen aktualiserats i betänkandet Bilen biffen bostaden.Hållbara laster – smartare konsumtion (SOU 2005:51) där ett krav påmätteknik för individuell varmvattenmätning i flerbostadshus föreslås.Tidigare utredningar har visat att varmvattenförbrukningen i identiskalägenheter till följd av beteenderelaterade faktorer kan variera med enfaktor fem till sex (Individuell värmemätning i flerbostadshus, Chalmers,2003). Den totala energibesparingspotentialen för uppvärmning av varmvattenuppskattas enligt Boverket till mellan 15 och 30 procent (Hushållningmed kallt och varmt tappvatten, Regeringskansliets dnr M2003/2830/Bo).Även om individuell mätning av tappvarmvatten länge har framståttsom ett intressant alternativ för att minska hushållens energianvändninghar tidigare utredningar av bl.a. Energimyndigheten och Boverket kommitfram till att kostnaden för mätutrustningen i relation till beräknadeenergibesparingar framstår som alltför hög för att motivera en obligatoriskindividuell mätning av värme och varmvatten.Kostnaden för åtgärden minskar dock i takt med att mätutrustningenblir allt billigare samtidigt som energipriserna fortsätter att stiga. År 2006uppskattas att ca 15 000 lägenheter i Sverige kommer att vara utrustademed något system för individuell mätning och debitering av värme ochvarmvatten.Boverket har i redovisningen av sitt regeringsuppdrag Piska och Morot(Regeringskansliets dnr M2005/5069/Bo) föreslagit en ändring i förordningen(1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.som gör det möjligt att genom Boverkets byggregler ställa krav på installationav mätutrustning för värme och varmvatten vid nybyggnad avflerbostadshus.Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att individuellmätning och debitering av el och tappvarmvatten i flerbostadshus är ettviktigt instrument för att påverka hushållens beteende. Det ger hushållenProp. 2005/06:14543

ekonomiska drivkrafter att minska sin konsumtion av el och varmvatten,vilket i sin tur leder till en minskad energianvändning. Med undantag fördet begränsade och dyra beståndet av lägenheter i innerstäderna bebosflerbostadshus i stor utsträckning av låg- och medelinkomsttagare, ungdomaroch pensionärer med låga inkomster. Mer än andra behöver dessagrupper sänka kostnaderna för sitt boende, bl.a. genom effektivare energianvändningoch därmed lägre energikostnader. Med stigande energipriserblir detta än viktigare. Individuell mätning av el och varmvattenframstår också som ett viktigt pedagogiskt instrument som åskådliggörför hushållen hur de med enkla medel kan påverka sin energikonsumtion.Samtidigt förväntas en ökad medvetenhet om den egna energianvändningenhöja acceptansen för andra energieffektiviserande åtgärder.För att kunna föreslå lämpliga åtgärder avseende individuell mätningav tappvarmvatten avser regeringen att ge den planerade energitjänsteutredningeni uppdrag att utreda konsekvenserna av samt presentera förslagpå ett krav på individuell mätning och debitering av tappvarmvatteni flerbostadshus. Också möjligheten att ställa krav på individuell mätningoch debitering av el skall utredas. Utredningen skall noggrant redovisa deprivatekonomiska, samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvensernaav förslagen. Om förslagen får statsfinansiella konsekvenser skalläven förslag till finansiering presenteras. Vid behov skall förslagen ocksååtföljas av nödvändiga författningsförslag.Avseende individuell mätning av värme pågår vissa försöksprojekt.Regeringen anser att det behövs ytterligare uppföljning och utvärderingför att få en bild av huruvida åtgärderna leder till en minskad energianvändningeller inte.Prop. 2005/06:1456.4.8 Ökad forskning om energianvändning i bebyggelsen ochenergismart byggandeRegeringens bedömning: Insatserna för forskning, utveckling ochdemonstration kring energianvändning i bebyggelsen och energismartbyggande bör förstärkas.Departementspromemorians förslag överensstämmer i huvudsak medregeringens bedömning.Remissinstanserna: Remissinstanserna stödjer förstärkta forskningsinsatsersom främjar en ökad energieffektivisering i bostäder och lokaler.Luleå tekniska universitet har framhävt att de val (t.ex. stomval, rumsindelningm.m.) som görs tidigt i projekteringen av en byggnad har enmycket stor inverkan på byggnadens energianvändning under hela desslivscykel och att forskning och utveckling inom detta område bör stimuleras.Formas har anfört att forskningen bör riktas in på att utveckla strategier,metoder, teknik och hälsoriskbedömningar i ett systemperspektivsom i sin tur ger ökad kunskap om vilka åtgärder som krävs. Energirådgivarnahar ytterligare understrukit vikten av att kunskapen om byggandeoch teknikutveckling transporteras ut till praktikerna på fältet på ett ändamålsenligtsätt. Konsumentverket har uttryckt stöd för förslaget i promemorianmen pekat på vikten av provning då den stimulerar företagen attutveckla energieffektiva produkter. HSB har anfört att man förutom för-44

slagen i promemorian även bör satsa på utveckling av fjärrvärmeteknikför komfortvärme och på teknik och marknadsföring av närvärmesystembaserade på biobränslen.Bakgrund: Statens energimyndighet ansvarar för statens insatser kringforskning, utveckling och demonstration på energiområdet.Under perioden 1998–2004 genomfördes ett sjuårigt program med åtgärderför ett långsiktigt uthålligt energisystem. Totalt anvisades drygtfem miljarder kronor för verksamheten.Energimyndigheten har haft ett huvudansvar för genomförande av åtgärderna,men även andra aktörer såsom Vetenskapsrådet, Verket för Innovationssystemoch Forskningsrådet för miljö, areella näringar ochsamhällsbyggande (Formas) har ansvarat för insatser inom programmetavseende energirelaterad grundforskning i FoU i samverkan med näringslivet.Under perioden 2002–2004 beviljade Energimyndigheten i genomsnittdrygt 90 miljoner kronor per år till forskning, utveckling och demonstrationkring energi i bebyggelsen. Till detta kommer de insatser som Formasgenomför inom ramen för energiforskningsprogrammet. Den verksamhetFormas finansierar utgörs av bebyggelseinriktad energiforskningoch -utveckling med fokusering främst på energianvändningsaspekter därdessa ofta behandlas integrerade med andra byggnads- och bebyggelseaspekter.Insatser kring forskning, utveckling och demonstration inom bebyggelsenkan grovt delas in i tillförseltekniker och i tekniker eller åtgärder somminskar energianvändningen. En sådan uppdelning är dock inte lätt attgöra. Väsentliga insatser görs till exempel för att öka energieffektiviteteni sådan utrustning som värmepumpar, biobränslepannor och solvärmeanläggningar,medan andra insatser mera renodlat fokuserar på att minskaenergiförluster t.ex. genom förbättringar av byggnaders klimatskal elleratt öka energieffektiviteten hos hemelektronik eller vitvaror.Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att insatsernakring forskning, utveckling och demonstration inom området energi ochbebyggelse kan främja en effektiv och långsiktigt hållbar energianvändningi bebyggelsen och ett energismart byggande.För att minska miljöpåverkan från bebyggelsen och för att ställa omenergisystemet behövs insatser både för energieffektivisering och föreffektivare tillförsel baserad på förnybara energislag.Inte minst finns ett generellt behov av att öka kunskapen om möjligaenergieffektiviseringsåtgärder i den befintliga bebyggelsen och i sambandmed större ombyggnader. I detta sammanhang är det viktigt att användaett systemtänkande på byggprocessen och att se byggnaderna i ett livscykelperspektiv.Inom de kommande tjugo åren behöver ungefär en miljonbostäder renoveras. Detta innebär ett unikt tillfälle att använda dennya teknik som vuxit fram under 1980- och 1990-talen med det ambitiösamålet att miljonprogramsbostäderna skall bli Europas energismartaste hus.Som grund för detta arbete bör erfarenheter från tidigare projekt demonstrerasoch spridas t.ex. genom sammanhållna demonstrationsprojekt därny teknik och nya åtgärder för energieffektivisering följs upp och utvärderas.Perspektivet i sådana projekt bör inte begränsas till rent tekniskafrågor utan utgå från en helhetsbild där både ekonomi, tillämpning avmogen teknik och metodik, förvaltningsrutiner och beteendeförändringarProp. 2005/06:14545

eaktas. I detta sammanhang bör behovet av att föra ut resultaten ochgöra nya tekniker och lösningar allmänt kända särskilt beaktas.Riksdagens beslut om 2006 års statsbudget innebär en förstärkning avinsatserna kring forskning, utveckling och demonstration på energiområdettill sammanlagt 815 miljoner kronor för 2006. Regeringen gör bedömningenatt den föreslagna förstärkningen ger utrymme för en väsentligökning av ambitionerna när det gäller forskning kring energi och bebyggelse.Riktlinjerna för de fortsatta insatserna kring forskning, utveckling ochdemonstration på energiområdet, inklusive området energi och bebyggelse,behandlas i regeringens proposition Forskning och ny teknik för framtidensenergisystem (prop. 2005/06:127).Prop. 2005/06:1456.4.9 EnergieffektiviseringskampanjRegeringens bedömning: En riktad nationell energieffektiviseringskampanji syfte att visa på tekniska lösningar som bidrar till en ökadenergieffektivisering bör genomföras. Kampanjen bör bedrivas inompågående informationsarbete om de kommande energideklarationernaoch rikta sig till såväl enskilda hushåll som ägare av flerbostadshusoch lokaler och andra relevanta nyckelaktörer.Regeringen avser att ge Energimyndigheten, i samverkan med Naturvårdsverket,Boverket och Konsumentverket, i uppdrag att förberedaoch genomföra en sådan kampanj. Kampanjen bör pågå under 2006och 2007.Departementspromemorians förslag överensstämmer i huvudsak medregeringens bedömning.Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser ställer sig positiva till eneffektiviseringskampanj som ett komplement till andra styrmedel. Energirådgivarnahar framhållit att inriktningen bör vara praktisk och genomförandeorienteradsnarare än lägga vikt på ”medvetandehöjning”. Statskontoretoch Företagarna har ansett att kampanjen bör fokusera på attsprida kunskap om tekniska lösningar som bidrar till en ökad energieffektiviseringsnarare än att öka acceptansen för kommande styrmedel.Riksbyggen har ansett att kampanjen förutom till allmänheten även börvända sig till ägare av flerbostadshus och byggnader med lokaler. Svensksolenergiförening har efterlyst en längre tidsperiod för kampanjen samtifrågasatt att den finansieras inom ramen för befintliga medel. OcksåFastighetsägarna och Stockholms Stad har ifrågasatt att kampanjen skallfinansieras inom ramen för befintliga medel anslagna för kommunalenergirådgivning. HSB har anfört att en energieffektiviseringskampanjbör kompletteras med utbildningsinsatser riktade mot driftpersonal inombl.a. flerbostadshusen. Boverket har ansett att en energieffektiviseringskampanjkan vara ett bra sätt att använda styrmedlet information. Utgångspunktenför en kampanj bör dock vara att skapa förutsättningar fören god hälsa med energieffektiva lösningar utan onödig påverkan påinomhusmiljön och kulturvärden. Statens energimyndighet har bedömtatt en förstärkning av befintliga kanaler inklusive större krav på kommu-46

ner som huvudmän för energirådgivning är mer verkningsfull än en informationskampanj.Bakgrund: Utredningen om byggnaders energiprestanda har i sitt betänkandeEnergideklarering av byggnader – För effektivare energianvändning(SOU 2004:109) gjort bedömningen att kunskap om deklarationssystemetkan vara avgörande för byggnadsägarens och de boendesacceptans och därmed vilja att dra nytta av den information och de rådsom ges i föreslagna energideklarationer. Utredningen har därför föreslagitomfattande informationsinsatser i samband med införandet av utredningensförslag till energideklarationer. Energimyndigheten har pekats utsom en lämplig ansvarig myndighet för detta arbete och för att leda genomförandetav en nationell informationskampanj.Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att informationenom de kommande energideklarationerna bör kompletteras med enriktad nationell effektiviseringskampanj till hushåll och fastighetsägareom hur man med enkla medel kan minska sin energianvändning. Kampanjenbör inrikta sig på vilka tekniska lösningar som står till buds för attfastighetsägaren skall kunna genomföra de förslag till energieffektiviseringarsom de kommande energideklarationerna kommer att innehålla.Vidare bör kampanjen ge information om vilka ekonomiska drivkrafter iform av skattenedsättningar och bidrag som kommer att finnas samt bidratill spridning av goda exempel av tekniska lösningar och system. De kommunalaenergirådgivarna är genom sina redan etablerade kontaktnätviktiga aktörer i informationsspridningen, men även andra aktörer såsominstallatörer, OVK-kontrollanter, m.fl. är viktiga aktörer i detta sammanhang.Regeringen anser att den informationskampanj som beskrivs ovan ärviktig för att skapa genomslag för energieffektiviserande åtgärder. Motbakgrund av detta avser regeringen att ge Energimyndigheten, i samverkanmed Naturvårdsverket, Boverket och Konsumentverket, i uppdragatt förbereda och genomföra en sådan kampanj. Kampanjen bör pågåunder 2006 och 2007 och finansieras inom ramen för befintliga medelanslagna till kommunal energirådgivning och informationsinsatser.Prop. 2005/06:1457 Bakgrund avseende energideklarationerBygg- och fastighetssektorn har en strategisk roll för en hållbar utveckling.Samhällsutvecklingen ställer fortlöpande stora och nya krav påmarkplanering, byggande och förvaltning av byggnader, för att behov avändamålsenliga bostäder, lokaler och infrastruktur skall tillgodoses. Utvecklingenoch förnyelsen inom samhällsbyggnadsområdet är viktig fören effektiv användning av våra resurser. Sektorn står för en väsentlig delav miljöbelastningen i samhället, med bl.a. drygt 40 procent av materialanvändningenoch en betydande andel av avfallet. Utsläpp från byggnaderoch anläggningar till luft, mark och vatten är betydande. Energianvändningeni sektorn ”bostäder och service” uppgick 2003 till drygt 156terawattimmar, vilket motsvarade cirka 39 procent av Sveriges totala,slutliga energianvändning. Användningen i bostäder och lokaler motsvarade86 procent av energianvändningen i sektorn.47

Vissa faktorer i inomhusmiljön har betydelse för människors hälsa,t.ex. radon, fukt och mögel. Det är viktigt att avhjälpa sådana problemoch att förebygga nya. Ett första steg för att avhjälpa en del av dessabrister är att säkerställa en god ventilation. Riksdagen bedömde redan1991 att en fungerande ventilation i byggnader var är så viktig, att regeringenfick ett bemyndigande att utfärda bestämmelser om en obligatoriskfunktionskontroll av praktiskt taget alla ventilationssystem i landet. Detär mot den bakgrunden som det av regeringen och riksdagen beslutadedelmålet till det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö avseendeinomhusmiljö skall ses (prop. 2001/02:128, bet. 2001/02:BoU14,rskr. 2001/02:291). För att göra inomhusmiljön till en angelägenhet föralla inom bygg- och fastighetssektorn angav regeringen att såväl nya sombefintliga byggnaders egenskaper bör deklareras i vissa avseenden. Regeringensade också att sådana deklarationer bör kunna användas bådeför uppföljning av miljömålen och som en del av den information somnormalt lämnas vid ägarbyten och uthyrning av byggnader och lokaler.Regeringen redovisade även att inomhusmiljön och energianvändningen ibyggnader hör nära samman. Klimatet och komforten i en byggnad ärdirekt kopplade till hur tät och välisolerad byggnaden är samt till vilkauppvärmnings- och, i vissa fall, nedkylningskällor och distributionssystemsom används. Ventilationssystem och andra installationer som syftartill att skapa en god inomhusmiljö kräver energi, vilket är ytterligare enkoppling mellan energianvändningen och inomhusmiljön.Riksdagen har beslutat om ett delmål för energianvändningen i bostäderoch lokaler (prop. 2000/2001:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36).Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler skallminska och vara lägre 2010 än 1997. Det skall ske bl.a. genom att effektiviseraden totala energianvändningen och på sikt minska den. Åtgärderför att åstadkomma en sådan effektivisering redovisades bl.a. i den energipolitiskapropositionen Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänligenergiförsörjning (prop. 2001/02:143).I propositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop.2001/02:130) har regeringen i samband med miljökvalitetsmålet God bebyggdmiljö pekat på betydelsen av byggnadsdeklarationer. Deklarationernabedöms stegvis öka medvetandet och förståelsen hos olika parterom sambanden mellan brukarvanor, kostnader, teknisk utformning samtdrift och underhåll av byggnader.En effektiv användning av energi är en viktig faktor i miljö- och energipolitiken.Genom 1997 års energipolitiska beslut (prop. 1996/97:84,bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) lade riksdagen fast en strategi förden fortsatta omställningen av energisystemet. Det energipolitiska programmetomfattade två delar. Det kortsiktiga programmet, som avslutades2002, handlade främst om vissa försörjningsfrågor. Det långsiktigaprogrammet, som avslutades 2004, hade fokus på forskning, utvecklingoch demonstration samt energipolitiskt motiverade klimatinsatser. I budgetpropositionenför 2005 (prop. 2005/06:01) föreslog regeringen fortsattalångsiktiga energipolitiska insatser för forskning, utveckling, ochdemonstration samt energipolitiskt motiverade klimatinsatser.Riksdagen beslutade 2002 om riktlinjer för energipolitiken (prop.2001/02:143, bet 2002/02:NU17, rskr. 2001/02:317). Beslutet innebär attde energipolitiska riktlinjerna i 1997 års uppgörelse ligger fast, samtidigtProp. 2005/06:14548

som det betonas att omställningen av det svenska energisystemet måsteske på ett ansvarsfullt och kontrollerat sätt och med ett långsiktigt perspektiv.För den fortsatta omställningen av energisystemet innebär besluteten ny och mer långsiktig inriktning för ett främjande av förnybar elproduktionoch en effektivare energianvändning. Energipolitiken skallskapa villkoren för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektivsvensk energiförsörjning. Samtidigt skall påverkan på hälsa, miljö ochklimat vara låg och omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälleunderlättas. Syftet är att kraftigt öka ambitionsnivån samtidigt som teknikutvecklingstimuleras och kostnaderna hålls nere. Det energipolitiskabeslutet omfattar bl.a. åtgärder för en effektivare energianvändning.Exempel på sådana åtgärder är information och utbildning, lokala och regionalainitiativ samt teknikupphandling och marknadsintroduktion avenergieffektiv teknik. Insatserna görs i syfte att påverka hushåll, företagoch inte minst den offentliga sektorn att välja energieffektiv teknik vidinvesteringar och att underlätta för dessa att identifiera möjliga energieffektiviserandeåtgärder och att bedöma kostnaden för sådana åtgärder.I Sverige finns en lång erfarenhet av energirådgivning. Redan på 1970-talet fanns kommunala energirådgivare, som finansierades av staten. Tillsitt förfogande hade de metoder och redskap för att besiktiga byggnaderoch att lämna åtgärdsförslag. Statens stöd upphörde under en tid, menåterinfördes 1998 genom förordningen (1997:1322) om bidrag till kommunalenergirådgivning. Rådgivningens syfte är att förmedla lokalt ochregionalt anpassad kunskap om energianvändning och om förutsättningaratt förändra energianvändningen i bostäder och lokaler.Dialogprojektet Bygga, bo och förvalta för framtiden är ett samarbetemellan företrädare för staten, kommuner och näringslivet, som har definieratsju mål för en hållbar bygg- och fastighetssektor och en strategi föratt nå dit. Ett av dessa rör klassning av bostäder och lokaler när det gällerenergi, miljö och hälsa.Prop. 2005/06:1458 Gällande regelverkBestämmelser om byggande och byggnader finns huvudsakligen i planochbygglagen (1987:10), PBL, och i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskravpå byggnadsverk, m.m., BVL, som omfattar både byggnaderoch anläggningar. Byggherren svarar för att byggnader uppfyller de tekniskaegenskapskraven, medan byggnadsnämnden, eller motsvarandenämnd eller nämnder, har ett tillsynsansvar.I 3 kap. 3 § PBL finns en bestämmelse om att byggnader skall uppfyllavissa krav i BVL.I 2 § BVL föreskrivs att byggnadsverk, som uppförs eller ändras,skall, under förutsättning av normalt underhåll och under en ekonomisktrimlig livslängd, uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga ombl.a. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt energihushållningoch värmeisolering. Byggnadsverk skall underhållas så att derasegenskaper i de nämnda avseendena i huvudsak bevaras.I 5 § förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,m.m., BVF, anges att byggnadsverk skall vara projekterade49

och utförda på ett sådant sätt att de inte medför risk för hygien ellerhälsa, särskilt inte som följd av bl.a. farliga partiklar eller gaser i luften,farlig strålning eller förekomst av fukt.I 8 § BVF anges att byggnadsverk och deras installationer för uppvärmning,kylning och ventilation skall vara projekterade och utförda påett sådant sätt, att den mängd energi som med hänsyn till klimatförhållandenapå platsen behövs för användandet är liten och värmekomfortenför brukarna är tillfredsställande.Krav på nya byggnader finns bl.a. i 10 § BVF. Där sägs att uppvärmningssystemeti byggnader med bostäder eller arbetslokaler, skall, i skäligutsträckning med hänsyn till uppvärmningssättet och energislaget, utformasså att skilda energislag som är lämpliga från allmän energisynpunktkan användas utan omfattande ändringar. Vidare skall en- och tvåbostadshus,som i huvudsak skall värmas upp med el eller naturgas, ha ensådan planlösning att ett byte till uppvärmning med ett annat energislagunderlättas. Sådana hus får förses med uppvärmningssystem för direktverkandeelvärme, under förutsättning att byggnaden har särskilt godaegenskaper när det gäller energihushållning.I 2 och 14 §§ BVF anges att bestämmelserna i bl.a. 5 och 8 §§, sominnehåller de allmänna kraven, och 10 §, som innehåller de särskilda kraven,skall gälla när ett byggnadsverk uppförs eller, beträffande tillbyggdadelar eller ändringsåtgärder, när byggnadsverk eller byggnader byggs tilleller ändras på annat sätt. Om en annan ändring av en byggnad äntillbyggnad medför en avsevärd förlängning av byggnadens brukstid elleren väsentligt ändrad användning av byggnaden eller en del av den, skallenligt 15 § BVF kraven i bl.a. 5, 8 och 10 §§ uppfyllas även beträffandede delar av byggnaden som, utan att omfattas av ändringen, indirektberörs av denna.Med anknytning till dessa bestämmelser finns, i 6 kap. Boverkets byggregler,föreskrifter och allmänna råd om luftkvalitet, ventilation och fukt(BFS 1993:57), BBR. I reglerna anges bl.a. minimikrav på till- och frånluftsflöden,så att ventilationseffektiviteten i byggnader är god. Radonhalteni en ny byggnad får inte överskrida 200 bequerel per kubikmeterinomhusluft. Statens strålskyddsinstitut har tagit fram metodbeskrivningarför mätning av radon på arbetsplatser och i bostäder, i2004:1Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser och i2005:01Metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. Den som tror sig haförhöjd radonhalt inomhus kan kontakta kommunen, i första hand miljöochhälsoskyddsnämnden, för att få råd och information.Vidare finns föreskrifter och allmänna råd i 9 kap. BBR om energihushållningoch värmeisolering, där det bl.a. är föreskrivet att byggnaderskall vara utformade så att energibehovet begränsas genom låga värmeförluster,effektiv värmeanvändning och effektiv elanvändning. Kravställs på enskilda komponenter som har betydelse för att en byggnadskall kunna medge god energihushållning, t.ex. byggnadens värmeisoleringsamt värme- och ventilationsinstallationer. Effektivitetskrav ställs påbyggtekniska installationer som kräver energi. Föreskrifterna gäller bl.a.när en byggnad uppförs och, beträffande tillbyggda delar, när en byggnadbyggs till och omfattar i princip alla byggnader.De byggnader som undantas från olika krav enligt 9 kap. BBR är ihuvudsak byggnader som endast används kortare perioder eller bygg-Prop. 2005/06:14550

nader i vilka det inte finns något uppvärmningsbehov under större delenav uppvärmningsperioden. Vidare undantas byggnader där värmetillskottfrån processer inom byggnaden täcker större delen av uppvärmningsbehovetoch byggnader där behovet av tillförd energi för uppvärmning,tappvarmvatten och värmeåtervinning inte överskrider vad som skullebehövas med kraven uppfyllda. Vidare finns i BBR ett underlag förenergiberäkning beträffande nya byggnader.För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat finns vidare i16 kap. 1 § 3 PBL en bestämmelse som bemyndigar regeringen eller denmyndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om funktionskontrollav ventilationssystem. I 15 § BVL föreskrivs att funktionskontrollenskall utföras av en sakkunnig funktionskontrollant, som utsesav byggnadens ägare. Enligt 1 § förordningen (1991:1273) om funktionskontrollav ventilationssystem (OVK-förordningen) skall ägaren till enbyggnad se till att funktionskontroll av byggnadens ventilationssystemsker enligt bestämmelserna i förordningen, s.k. obligatorisk ventilationskontroll.Funktionskontrollen skall enligt 4 § OVK-förordningen görasinnan ett ventilationssystem första gången tas i bruk (första besiktning)och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommandebesiktning). Vid den första besiktningen skall enligt 5 § samma förordningkontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemetöverensstämmer med gällande föreskrifter, att systemet inte innehållerföroreningar som kan spridas i byggnaden, att instruktioner ochskötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem som skall sköta systemetoch att systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett. Vid deåterkommande besiktningarna skall kontrolleras att funktionen och egenskapernahos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med deföreskrifter som gällde när systemet togs i bruk. En- och tvåbostadshusomfattas inte av kravet på återkommande besiktning. Boverket har meddelatföreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem,BFS 1996:56. I föreskrifterna finns bestämmelser om undantagfrån funktionskontrollen, intervaller för återkommande besiktning m.m.och krav på riksbehörighet som funktionskontrollant.När det gäller regelbundna kontroller av luftbehandlingssystem finnskrav enligt Statens Naturvårdsverks kungörelse (SNFS 1992:16) med föreskrifterom kyl- och värmepumpanläggningar innehållande vissa köldmedier(köldmediekungörelsen) som innebär att samtliga kylaggregatmed en fyllning av 3 kilogram eller mer av vissa köldmedier skall genomgåen årlig kontroll utförd av ett ackrediterat kontrollorgan. Kontrollenenligt köldmediekungörelsen omfattar i huvudsak läckagekontrollför köldmedium, kontroll av drift- och skötselinstruktioner och kontrollav vibrationer. Den årliga kontrollen enligt köldmediekungörelsen omfattarsåledes inte aggregat med annat köldmedium (t.ex. ammoniak ochpropan) och inte heller aggregat med mindre fyllning än 3 kilogram.Enligt 9 kap. BBR skall luftbehandlingsinstallationer ha sådant värmemotståndoch sådan täthet att energiförluster begränsas.I 35 b § BVF bemyndigas Boverket att meddela föreskrifter om kravpå den nyttoverkningsgrad som skall uppfyllas av nya värmepannor someldas med flytande eller gasformiga bränslen och vilka värmepannor somskall omfattas av sådana föreskrifter. Enligt 9 kap. BBR skall pannor utformasså att en god pannverkningsgrad erhålls under normal drift. FörProp. 2005/06:14551

vissa värmepannor gäller de särskilda bestämmelser om verkningsgradsom finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om effektivitetskravför nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle,BFS 1997:58.Enligt miljöbalkens regelverk krävs tillstånd för att driva större värmeanläggningar,dvs. anläggningar med en total installerad tillförd effektom minst 10 och högst 200 megawatt, såsom industrier och fjärrvärmeverk.Anläggningar med en tillförd effekt som överstiger 200 megawattskall tillståndsprövas av miljödomstol enligt 5 § förordningen (1998:899)om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt bilagan till förordningen.Enligt 9 kap. 9 § miljöbalken skall bostäder och lokaler för allmännaändamål brukas på sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inteuppkommer. Vidare anges i bestämmelsen att ägare eller nyttjanderättshavaretill berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävasför att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människorshälsa. En bostad skall enligt 33 § förordningen (1998:899) ommiljöfarlig verksamhet och hälsoskydd bl.a. ge betryggande skydd motvärme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknandestörningar samt ha en tillfredsställande luftväxling genom anordning förventilation eller på annat sätt. Socialstyrelsen har gett ut allmänna rådmed vägledning om olika faktorer av betydelse för hälsan, t.ex. ventilation,temperatur, fukt och mikroorganismer, buller och radon. Riktvärdetför radon i befintlig bebyggelse ändrades 2004 till 200 bequerel perkubikmeter inomhusluft.Tillsyn och kontrollI frågor om byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll hänvisas i BVL till bestämmelsernai 9 och 10 kap. PBL. Detta innebär att systemet för tillsynoch kontroll enligt PBL skall användas för att säkerställa att byggnadsverksom uppförs eller ändras kommer att uppfylla de ställda egenskapskraven.Systemet innebär i korthet följande. Vissa arbeten får enligt9 kap. 2 § 1 PBL inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har underrättatsom arbetena genom en bygganmälan. En sådan anmälan syftar till att gebyggnadsnämnden möjlighet att förbereda sin tillsyn över byggprojektetoch att bedöma kontrollbehovet, bl.a. behovet av byggsamråd. En förutsättningför att åtgärderna skall få påbörjas är enligt 9 kap. 13 § PBL attdet finnas en eller flera kvalitetsansvariga, som skall utses av byggherren.Byggherren skall underrätta byggnadsnämnden om vem som är kvalitetsansvarig.Systemet med kvalitetsansvariga skall ge samhället garantierför att byggherren har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att ta sittansvar för byggprocessen. Den kvalitetsansvarige skall bl.a. se till att denupprättade kontrollplanen följs, vilket är en förutsättning för kontrollenav att samhällskraven kan antas komma att uppfyllas. Enligt 9 kap. 1 §PBL är det byggherren som har det fulla ansvaret för att samhällets kravpå projektet uppfylls och att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning.Den kvalitetsansvariges uppgift enligt PBL är inte att övervakaden totala kvaliteten i byggprojekten, utan enbart den del av byggherrenskontrollsystem som syftar till att säkerställa att de väsentliga samhällskravenuppfylls. Kontrollplanen, som skall upprättas enligt 9 kap. 9 §PBL, skall inte tillgodose projektets förutsättningar som helhet, utan en-Prop. 2005/06:14552

art den del som avser samhällskraven i 3 kap. PBL och BVL. Samhälletsbehov av tillsyn och kontroll bör så effektivt som möjligt samordnas medoch anpassas till byggherrens och entreprenörens egna kontrollsystem, såatt dubbelarbete undviks. När byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligtkontrollplanen, och byggnadsnämnden inte funnit skäl att ingripa,skall nämnden utfärda ett slutbevis om detta. Slutbeviset är ingen garantiför att byggnaden eller anläggningen uppfyller alla de ställda kraven.Slutbeviset är enbart ett uttryck för att byggherren och byggnadsnämndenär överens om att kontrollplanen följts. Det är byggherren som har detfulla ansvaret för att uppställda krav infrias.Enligt miljöbalken omfattas även fastighetsägare av de grundläggandekraven på egenkontroll (26 kap. 19 § miljöbalken). Det innebär bl.a. kravom att fortlöpande planera och kontrollera verksamheten så att man kanförebygga och åtgärda olägenheter för människors hälsa. De allmännahänsynsreglerna i miljöbalken ställer också krav på hushållning med råvaroroch energi.Det är kommunerna, i regel miljö- och hälsoskyddsnämnderna, somhar ansvar för tillsynen över hälsoskyddet, t.ex. brister i inomhusmiljön.Socialstyrelsen har ansvar för normering och annan tillsynsvägledning påområdet.Prop. 2005/06:145Pågående översyn och revidering av gällande bestämmelserPlan- och bygglagstiftningen har nyligen varit föremål för en samlad översyn.En parlamentarisk kommitté (M 2002:05) har haft i uppdrag att seöver lagstiftningen samt lämna förslag till de lagändringar som behövs(dir. 2002:97). I uppdraget har ingått att bl.a. behandla frågor om kopplingenmellan PBL och BVL och att göra en samlad genomgång av detekniska frågor som regleras i de båda lagarna samt av frågor om tillsyn,kontroll och sanktioner. PBL-kommittén lämnade den 27 september sittslutbetänkande Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77).Betänkandet har remissbehandlats och beredning pågår i Regeringskansliet.Boverket har gjort en översyn av de regler om energihushållning somfinns i 9 kap. BBR, för att uppfylla vissa krav i direktiv 2002/91/EG ombyggnaders energiprestanda.Stimulanser för energieffektiviseringI flera författningar ger regler om skattelättnader drivkrafter för byggnadsägareatt energieffektivisera sina hus.Enligt lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrandeinstallationer i småhus (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11, rskr.2003/04:119) får fastighetsägare medges skattereduktion för utgifter förmiljöförbättrande installationer av biobränsleeldade uppvärmningssystemoch energieffektiva fönster. Lagen omfattar installationer som påbörjatstidigast den 1 januari 2004 och avslutats senast den 31 december 2006och omfattar fysiska personer som vid nyproduktion av småhus harutgifter för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem. Dengäller också fysiska personer eller privatbostadsföretag, som för befintligabyggnader har utgifter för installation av energieffektiva fönster.Reduktionen ges med 30 procent av den kostnad som överstiger 10 00053

kronor. Maximibeloppen för de nämnda uppvärmningssystemen och fönsterinstallationernaär 15 000 respektive 10 000 kronor.Lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering (prop.2003/04:170, bet. 2004/05:NU7, rskr. 2004/05:90) trädde i kraft den1 januari 2005. Lagens ändamål är att främja en effektiv användning avenergi och ger energiintensiva företag en möjlighet att delta i program förenergieffektivisering, mot att de befrias från skatten på elektrisk kraft enligtbestämmelser i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Lagens huvudsakligasyfte är att uppnå effektiviseringar i elanvändningen i företagensindustriella tillverkningsprocesser. Företagen skall tillämpa generella energiledningssystemmed energikartläggningar och -analyser. Vidare skallprojekteringar, ändringar och renoveringar av företagens anläggningarföregås av att olika lösningar anges och bedömningar skall bl.a. göras avhur sådana lösningar i energieffektiviserande syfte kan samverka medden befintliga anläggningen.Lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringari energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor(prop. 2004/05:1, utg.omr. 21, bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47) reglerarhur stöd till nämnda åtgärder, som utförs under perioden fr.o.m. den1 januari 2005 t.o.m. den 31 december 2007, skall tillgodoföras fastighetsägare.Lagen trädde i kraft den 15 maj 2005. Av förordningen (2005:205)om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybaraenergikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet framgåratt stödet skall gälla byggnader där offentlig verksamhet bedrivs. Stödetfår beviljas för bl.a. energikartläggningar med bedömningar av energieffektiviserandeåtgärder; konverteringar från el- eller fossilbränslebaseraduppvärmning till användning av förnybara energikällor, värmepumpeller fjärrvärme; installationer av solcellssystem; anslutningar tillfjärrkyla eller installation av system för frikyla; installationer av eleffektivbelysning och ventilation samt till utrustning för effektivare styrningoch drift av energikrävande installationer. Stödet får omfatta 30 procentav den stödberättigande kostnaden. För solceller får stödet uppgå till 70procent av den nämnda kostnaden. Det totala stödet är begränsat till tvåmiljarder kronor, varav solceller beräknas svara för 100 miljoner kronor.I samband med budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/2006:01,utg.omr. 21, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/04:34) beslutade riksdagenom investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme ibostadshus. Stödet skall ges till ägare av småhus, flerbostadshus ochbostadsanknutna lokaler och tillgodoföras ägaren genom kreditering påsådant skattekonto som har upprättats för denne enligt skattebetalningslagens(1997:483) bestämmelser. Riksdagen beslutade också nyligen(prop. 2005/06:32, bet. 2005/06:NU8, rskr. 2005/06:133) om ett stöd förkonvertering från oljeuppvärmning i bostadshus. Stöden gäller fr.o.m. den1 januari 2006 t.o.m. den 31 december 2010. Bestämmelser om de nämndastöden finns i förordningen (2005:1255) om stöd för konvertering fråndirektverkande elvärme i bostadshus och förordningen (2005:1256) omstöd för konvertering från oljeuppvärmning i bostadshus.RadonbidragBestämmelser om s.k. radonbidrag finns i förordningen (1988:372) omåtgärder mot radon i egnahem. Boverket har meddelat föreskrifter ochProp. 2005/06:14554

allmänna råd om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem (2003:1 RN)Väsentligen ändrade bidragsbestämmelser trädde i kraft den 1 januari2003. För en- och tvåbostadshus med radonhalter över 200 bequerel perkubikmeter inomhusluft kan bidrag fås med ett belopp som motsvararhalva kostnaden för åtgärderna, dock högst 15 000 kronor.Prop. 2005/06:1459 EG:s direktiv om byggnaders energiprestandaSyftet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den16 december 2002 om byggnaders energiprestanda är att främja en förbättringav energiprestandan i de byggnader som finns i gemenskapen,samtidigt som hänsyn tas till utomhusklimat och lokala förhållandensamt till krav på inomhusklimat och kostnadseffektivitet. Direktivet antogsmot bakgrund av att en ökad energieffektivitet är en viktig del av detpaket av handlingsprogram och åtgärder som krävs för att följa Kyotoprotokolletoch därigenom bidra till att minska utsläppen av klimatpåverkandegaser. Att dämpa efterfrågan på energi, alternativt att främja eneffektivare energianvändning, är även en viktig åtgärd i gemenskapen föratt kunna påverka den globala energimarknaden och därigenom förbättraförsörjningstryggheten avseende energi på medellång och lång sikt. Rådetstödde i rådsslutsatser i december 2000 kommissionens handlingsplan förökad energieffektivitet och begärde särskilda åtgärder i byggsektorn. Bostads-och tjänstesektorn står för mer än 40 procent av den slutliga energianvändningeni gemenskapen och expanderar, vilket ofrånkomligen innebäratt energianvändningen och koldioxidutsläppen i sektorn kommeratt öka. I den utsträckning som denna energianvändning kommer att tillgodosesgenom en ökad förbränning av fossila bränslen, kommer ävenutsläppen av koldioxid relaterade till sektorn att öka.Artikel 1I artikel 1 anges direktivets syfte, som är att främja en förbättrad energiprestandai byggnader i gemenskapen, samtidigt som hänsyn tas till utomhusklimatoch lokala förhållanden samt till krav på inomhusklimat ochkostnadseffektivitet. För att uppnå dessa syften innehåller direktivet kravom– en beräkningsmetodik för byggnaders integrerade energiprestanda,– en tillämpning av minimikrav på nya byggnaders energiprestanda,– en tillämpning av minimikrav på energiprestanda i befintliga, storabyggnader som genomgår större renoveringar,– energicertifiering av byggnader, och– regelbundna kontroller av värmepannor och luftkonditioneringssystemi byggnader och en bedömning av värmeanläggningen om värmepannani den är äldre än 15 år.Artikel 2Artikel 2 innehåller ett antal definitioner av termer och uttryck som användsi direktivet.55

Artikel 3Enligt artikel 3 skall medlemsstaterna tillämpa metodiker, på nationelleller regional nivå, för att beräkna byggnaders energiprestanda på grundvalav en allmän ram som innehåller tre delar.I den första delen anges vilka faktorer som beräkningen av byggnadersenergiprestanda åtminstone skall omfatta, bl.a. byggnadens termiskaegenskaper, värmeanläggningar och varmvattenförsörjning, ventilationoch inbyggda belysningsinstallationer.I den andra delen anges omständigheter som har en positiv påverkanoch som skall tas med i beräkningen i tillämpliga fall, nämligen aktivasolvärmesystem och andra värme- eller elsystem som baseras på förnybaraenergikällor, el från kombinerad värme- och elproduktion, fjärrellernärvärmesystem och fjärr- eller närkylsystem samt naturligt ljus.I den tredje delen anges exempel på kategorier som byggnader bör indelasi vid beräkningen, bl.a. enbostadshus, flerbostadshus, kontor, sjukhusoch idrottsanläggningar eller andra typer av energianvändande byggnader.Vidare skall den första och andra delen i ramen anpassas till dentekniska utvecklingen enligt ett förfarande som anges i artikel 14.2, medbeaktande av de standarder eller normer som tillämpas i medlemsstaternaslagstiftning och även denna metodik skall fastställas på nationelleller regional nivå. I artikeln finns slutligen en bestämmelse om att enbyggnads energiprestanda skall uttryckas på ett klart sätt och får innehållaen indikator för koldioxidutsläpp.Bedömning: I svenska författningar finns redan grundläggande bestämmelserom metodiker för beräkning av byggnaders energiprestanda.Däremot finns inte bestämmelser som fullt ut motsvarar de krav somföljer av den första och andra delen i den allmänna ram som anges idirektivets bilaga. De bestämmelser som är styrande för de tekniskaegenskapskraven på byggnader måste således kompletteras för att möjliggöraberäkningar av byggnadens integrerade energiprestanda, dvs.beräkningar av byggnadens hela, sammantagna energibalans. I dennaproposition redovisar regeringen en bedömning, som innebär att artikelnsbestämmelser kan genomföras i det svenska regelverket. Artikelns bestämmelserom att den första och andra delen i bilagans ram skallanpassas till den tekniska utvecklingen i enlighet med ett förfarande iartikel 14.2 riktar sig till kommissionen.Artikel 4Artikel 4 är uppdelad i tre punkter enligt följande.Enligt punkten 1 skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder föratt se till att minimikrav på byggnaders energiprestanda fastställs pågrundval av de metodiker som anges i artikel 3. Dessa krav skall tahänsyn till de allmänna förhållandena när det gäller inomhusklimatet föratt negativa effekter såsom otillfredsställande ventilation undviks liksomtill lokala förhållanden och till byggnadens avsedda ålder och användning.Kraven skall ses över med jämna mellanrum, minst vart femte år,och vid behov uppdateras för att spegla den tekniska utvecklingen. Närmedlemsstaterna fastställer dessa krav får de skilja mellan nya och befintligabyggnader och olika kategorier av byggnader.Prop. 2005/06:14556

Enligt punkten 2 skall kraven på energiprestanda tillämpas i enlighetmed artiklarna 5 (nya byggnader) och 6 (befintliga byggnader).Enligt punkten 3 får medlemsstaterna besluta att inte fastställa ellertillämpa de krav som avses i punkt 1 på följande kategorier av byggnader:– byggnader eller monument med officiellt skydd för att de är en del aven utvald miljö, eller för att de har särskilda arkitektoniska eller historiskavärden, om en överensstämmelse med kraven skulle medföra oacceptablaförändringar av byggnadernas särdrag eller utseende,– byggnader som används för andakt och religiös verksamhet,– tillfälliga byggnader som är avsedda att användas två år eller mindre,industrianläggningar, verkstäder och jordbruksbyggnader med låga energibehovsom inte är avsedda som bostäder samt jordbruksbyggnader sominte är avsedda som bostäder och som används inom en sektor som omfattasav ett nationellt sektorsavtal om energiprestanda,– bostadshus som är avsedda för användning mindre än fyra månaderper år, och– fristående byggnader med en total användbar golvarea som är mindreän 50 kvadratmeter.Enligt artikeln skall medlemsstaterna själva fastställa miniminivåer förbyggnaders energiprestanda, så länge de grundas på de metodiker somanges i artikel 3.Bedömning: Miniminivåer för byggnaders energiprestanda finns redani svenska författningar. De kompletteringar som behöver göras i anledningav kravet på metodiker för beräkningen av byggnaders energiprestandaomfattas av den bedömning som anges under artikel 3.Prop. 2005/06:145Artikel 5Enligt artikel 5 skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för attse till att nya byggnader motsvarar de minimikrav på energiprestandasom avses i artikel 4. I fråga om nya byggnader med en total användbargolvarea som är större än 1 000 kvadratmeter skall medlemsstaterna setill att det, innan byggandet inleds, sker en bedömning av om alternativasystem är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara. Somexempel på alternativa system anges– decentraliserade energiförsörjningssystem som baseras på förnybarenergi,– kombinerad värme- och elproduktion,– fjärr- eller närvärme eller fjärr- eller närkyla, om sådan finns tillgänglig,och– under vissa förutsättningar, värmepumpar.Bedömning: Minimikrav för byggnaders energiprestanda finns redan isvenska författningar. Det särskilda krav som artikeln innebär i fråga omnya byggnader, vars golvarea är större än 1 000 kvadratmeter, saknas däremot.I denna proposition presenteras ett förslag som är avsett att genomföraartikelns bestämmelse i den svenska lagstiftningen.Artikel 6Enligt artikel 6 skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för attsäkerställa att energiprestandan förbättras så att den uppfyller minimi-57

krav vid större renoveringar av byggnader med en total användbar golvareasom överstiger 1 000 kvadratmeter, i den mån det är tekniskt, funktionelltoch ekonomiskt genomförbart. Sådana minimikrav skall fastställaspå grundval av de krav på energiprestanda som fastställs för byggnaderenligt artikel 4. Kraven får fastställas antingen för den renoverade byggnadeni dess helhet, eller för de renoverade systemen eller komponenterna,när de ingår som en del i en renovering som skall genomföras inom enbegränsad tidsperiod, med syfte att förbättra energiprestandan.Bedömning: I byggreglerna används begreppen nybyggnad, underhålloch ändring. Begreppet ”ändring” delas in i två kategorier; tillbyggnadoch ”annan ändring”. De begrepp i svensk bygglagstiftning som tordetäcka större renovering i direktivets bemärkelse är därför tillbyggnad och”annan ändring”. Lagen (1994:847) och förordningen (1994:1215) omtekniska egenskapkrav på byggnadsverk, m.m., innehåller krav på attsåväl tillbyggda delar som ”andra ändringar” skall uppfylla nybyggnadskraven.Boverkets byggregler innehåller dock endast krav för ny- ochtillbyggnad, inte för ”annan ändring”. De kompletteringar som behövergöras med anledning av ”annan ändring” omfattas av den bedömningsom anges under artikel 3.Artikel 7Artikel 7 är indelad i tre punkter enligt följande.Enligt punkten 1 skall medlemsstaterna se till att ett energicertifikatgörs tillgängligt för ägaren, eller att ägaren gör ett sådant certifikat tillgängligtför den presumtive köparen eller hyresgästen i respektive fallnär byggnader byggs, säljs eller hyrs ut. Certifikatets giltighetstid får inteöverskrida 10 år. Ett certifikat för lägenheter eller enheter för individuelltbruk i byggnadskomplex får grunda sig på en gemensam certifiering förhela byggnaden eller för byggnadskomplex med ett gemensamt värmesystemeller på bedömningen av en annan representativ lägenhet i sammabyggnadskomplex. Medlemsstaterna får göra undantag för tillämpningenav denna punkt för de byggnadskategorier som anges i artikel 4.3.Enligt punkten 2 skall energicertifikaten för byggnader innehålla referensvärden,såsom aktuella rättsliga normer och riktmärken, så att konsumenterkan jämföra och bedöma byggnadens energiprestanda. Certifikatenskall åtföljas av rekommendationer för hur energiprestandan kostnadseffektivtkan förbättras. Syftet med certifikatet skall vara begränsattill att tillhandahålla information. Alla effekter som certifikaten kan hanär det gäller rättsliga förfaranden eller annat skall beslutas i enlighetmed nationella bestämmelser.Enligt punkten 3 skall medlemsstaterna vidta åtgärder för att se till attdet i byggnader med en total användbar golvarea som är större än1 000 kvadratmeter, som inhyser offentliga myndigheter och institutioner,finns ett energicertifikat placerat på en plats som är framträdandeoch klart synligt för allmänheten. Ett sådant certifikat får inte vara äldreän tio år. Intervall för rekommenderad och aktuell inomhustemperaturoch, i tillämpliga fall, andra relevanta klimatfaktorer får också vara tydligtanslagna.Bedömning: Svenska författningar innehåller inte några bestämmelserav det slag som artikel 7 avser. I denna proposition presenteras förslagProp. 2005/06:14558

som är avsedda att genomföra artikelns bestämmelser i den svenska lagstiftningen.Prop. 2005/06:145Artikel 8När det gäller en minskning av energianvändningen och en begränsningav koldioxidutsläppen skall medlemsstaterna enligt artikel 8, som är uppdeladi två punkter, genomföra ett av två alternativ.Enligt punkten a) skall medlemsstaterna fastställa nödvändiga åtgärderför regelbunden inspektion av värmepannor med en nominell effekt om20–100 kilowatt som eldas med bränslen som inte är förnybara. Sådanainspektioner får också tillämpas på värmepannor för annat bränsle. Värmepannormed en nominell effekt över 100 kilowatt skall inspekterasåtminstone vartannat år. För värmepannor som eldas med gas kan dennaperiod utsträckas till 4 år. I fråga om värmeanläggningar med en nominelleffekt över 20 kilowatt, som är äldre än 15 år, skall medlemsstaternafastställa nödvändiga åtgärder för en engångsinspektion av hela värmeanläggningen.På grundval av inspektionen, som skall innehålla en bedömningav värmepannans effektivitet samt pannans dimensionering iförhållande till byggnadens värmebehov, skall experter ge råd till användarnaom utbyte av värmepannorna, andra förändringar i värmesystemetoch alternativa lösningar.Enligt punkten b) skall medlemsstaterna vidta åtgärder för att säkerställaatt råd ges till användare om utbyte av värmepannorna, andra förändringari värmesystemet och alternativa lösningar, som kan omfattainspektioner för att bedöma värmepannans effektivitet och om den är avlämplig storlek. Den totala verkan av ett sådant tillvägagångssätt bör istort motsvara verkan av att alternativet under punkten a i stället väljs.Medlemsstater som väljer alternativet under punkten b) skall vartannat årsända en rapport till Europeiska kommissionen där likvärdigheten i tillvägagångssättenbedöms.Bedömning: Utöver grundläggande krav på pannors verkningsgrad ochtillståndsprövningen enligt miljöbalken, finns det i svenska författningaringa bestämmelser om sådana regelbundna inspektioner som direktivetkräver enligt punkten a). Direktivet ger emellertid möjlighet att i ställetvälja rådgivningsalternativet enligt punkten b). I denna proposition redovisarregeringen en bedömning, som innebär att artikelns bestämmelserenligt punkten b) bör genomföras.Artikel 9När det gäller minskning av energianvändning och begränsning av koldioxidutsläppskall medlemsstaterna vidare, enligt artikel 9, fastställa nödvändigaåtgärder för regelbunden inspektion av luftkonditioneringssystemmed en nominell effekt på mer än 12 kilowatt. Denna inspektionskall innefatta en bedömning av luftkonditioneringens effektivitet samtluftkonditioneringens effektivitet och dimension i förhållande till byggnadenskylbehov. Lämpliga råd skall ges till användarna om möjliga förbättringar,om utbyten av luftkonditioneringssystemen eller om alternativalösningar.Bedömning: I denna proposition presenteras ett förslag som är avsettatt genomföra direktivets bestämmelser i den svenska lagstiftningen.59

Artikel 10Enligt artikel 10 skall medlemsstaterna se till att certifieringen av byggnader,utarbetandet av åtföljande rekommendationer och inspektioner avvärmepannor och luftkonditioneringssystem utförs på ett oberoende sättav kvalificerade eller auktoriserade experter, oavsett om dessa arbetarsom egenföretagare eller är anställda av offentliga organ eller privataföretag.Bedömning: I denna proposition presenteras ett förslag som är avsettatt genomföra direktivets bestämmelser i den svenska lagstiftningen.Prop. 2005/06:145Artikel 11Artikel 11 vänder sig till Europeiska kommissionen.Artikel 12Enligt artikel 12 får medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för attinformera dem som använder byggnader om de olika metoder som bidrartill förbättrade energiprestanda. Artikelns andra mening vänder sig tillkommissionen.Bedömning: I denna proposition redovisar regeringen sin bedömning ifråga om lämpliga åtgärder för att stärka direktivets syfte i denna del.Artiklarna 13 och 14Artiklarna 13 och 14 vänder sig till kommissionen.Artikel 15Enligt artikel 15, som är uppdelad i två punkter, skall medlemsstaterna,enligt punkten 1, sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningarsom är nödvändiga för att följa direktivet senast den 4 januari2006. Enligt punkten 2 får medlemsstaterna på grund av bristande tillgångpå kvalificerade eller auktoriserade experter ta ytterligare tre år påsig att fullt ut tillämpa bestämmelserna i artiklarna 7, 8 och 9. Ett förslagom detta lämnas i avsnitt 22. När medlemsstaterna utnyttjar denna möjlighetskall de underrätta Europeiska kommissionen och tillhandahållatillbörlig motivering tillsammans med en tidplan för det fortsatta genomförandetav direktivet.10 En lag om energideklaration för byggnaderRegeringens förslag: En lag om energideklaration för byggnader införs.Byggnadsdeklarationsutredningen har föreslagit en lag om byggnadsdeklarationerför inomhusmiljö och energianvändning.Remissinstanserna: Datainspektionen har ansett att det är lämpligt attbörja med ett frivilligt system, som kan kombineras med det krav påenergicertifikat som skall genomföras till följd av direktivet 2002/91/EGom byggnaders energiprestanda. Naturvårdsverket har ansett att deklarationenskall vara obligatorisk och att systemet kan utvecklas med60

hänsyn till det nämnda direktivet. Liknande synpunkter har Hyresgästföreningenoch Energirådgivarna framfört. Boverket har ansett att deklarationernakan uppdelas i en frivillig och en obligatorisk del och att ensamordning måste ske med bl.a. deklarationerna om byggnaders energiprestanda.Statens fastighetsverk har påpekat att det är viktigt att detfortsatta arbetet med byggnadsdeklarationerna samordnas med bl.a. EGdirektivet.Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggandehar ansett att fördelar kan uppnås om arbetena med byggnadsdeklarationeroch byggnaders energiprestanda samordnas i större utsträckning.Statens energimyndighet har ansett att det inte finns ett behovav två parallella system och skulle välkomna en lösning där utredningsarbetetsamordnas och samtliga identifierade behov av deklarationer integreras.Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har ansett att det är angelägetatt redovisningen av energiprestanda görs på sådant sätt att den bliren delmängd i byggnadsdeklarationen, men i fråga om metod och innehållmåste strävan vara att så långt som möjligt utgå från de frivilligamodeller som finns på marknaden. Frivilliga system har förordats ävenav Sveriges Byggindustrier och Byggsektorns kretsloppsråd, liksomFolkhälsoinstitutet. Institutet har ansett att frivilligheten inledningsvisbör gälla småhus, medan ett obligatoriskt system stöds i fråga om offentligverksamhet och vid uthyrning.Energideklarationsutredningen har föreslagit en lag om energideklarationav byggnader.Remissinstanserna: Konkurrensverket har delat utredningens bedömningatt avtal mellan intresseorganisationer och staten inte bör ersättalagstiftning för att reglera de frågor som aktualiseras av EG-direktivet.Kammarrätten i Jönköping, Boverket, Socialstyrelsen, Statens fastighetsverk,Statskontoret, Chalmers tekniska högskola, Nutek, Halmstads kommunoch Linköpings kommun m.fl. har pekat på behovet av samordningmellan byggnads- och energideklarationssystemen. Boverket har ansettdet nödvändigt att hänsyn tas till inomhusmiljön, så att de misstag sombegicks på 70-talet inte återupprepas och har vidare förordat att plan- ochbygglagen (1987:10) samt lagen (1994:847) om tekniska egenskapskravpå byggnadsverk, m.m. skall tillämpas för att genomföra EG-direktivet.Anticimex AB har ansett att utredningen inte i tillräcklig mån har beaktatde miljö- och hälsoproblem som kan följa av de energibesparande åtgärderna.Skälen för regeringens förslag: Det finns ett antal frivilliga systemför deklarationer, dokumentation eller märkning av byggnadsbeståndet,som i olika utsträckning omfattar frågor om inomhusmiljö, energianvändningoch radon (EcoEffect, Miljöinventering av Innemiljö i BefintligBebyggelse (MIBB), Miljöbedömning av fastigheter, Miljöstatus förbyggnader, P-märkning, Sund Innemiljö, Svensk Miljöbesiktning ochFrisk bostad). Det är viktigt att arbetet med sådana system fortsätter ochuppmuntras. Samtidigt kan det konstateras att en enhetlig information,som ett obligatoriskt system skulle innebära, gör det enklare för konsumenteroch andra brukare av byggnader att tillgodogöra sig och jämförainformation om energianvändningen och inomhusmiljön i byggnader.Med ett obligatoriskt system skapas drivkrafter att uppfylla målenom en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö. De s.k. energicertifikatenär obligatoriska enligt EG-direktivet, för att bl.a. uppfyllaProp. 2005/06:14561

de övergripande miljöskyddskraven i fråga om en begränsning av utsläppenav klimatpåverkande gaser och ett varsamt och rationellt utnyttjandeav naturresurserna. Energicertifikaten är ett styrmedel för att nå dessamiljöskyddskrav, genom att främja en förbättrad energiprestanda i byggnader,samtidigt som hänsyn tas till utomhusklimat och lokala förhållandensamt till krav på inomhusmiljö och kostnadseffektivitet.Enligt punkten 16 i ingressen till EG-direktivet kan energicertifieringenav byggnader grunda sig på avtal mellan intresseorganisationer och ettorgan som utses av medlemsstaten. Utöver de formella betänklighetersom en sådan konstruktion medför, riskerar den att inte vara konkurrensneutral.Samma grundläggande regler bör gälla för alla aktörer på demarknader som berörs. Sådana överenskommelser kan innebära att enskildaföretag kan undgå kraven i direktivet, och förstärka företagensdrivkrafter till samarbete och samordning.Energianvändningen och inomhusmiljön i byggnader hör nära samman.Det är därför viktigt att frågor om energi, ventilation och radon ses iett sammanhang. Byggnadsägare skall inte behöva träffas av olika krav,som innebär att de behöver upprätta mer än en deklaration för en ochsamma byggnad. De båda utredningarna har därför gjort bedömningen attett gemensamt regelverk bör eftersträvas. Vidare har ett antal remissinstanserunderstrukit behovet av en samordning av systemen med hänvisningtill teknik, administration och tillsyn. De av utredningarna föreslagnasystemen uppvisar stora likheter, bl.a. när det gäller målgrupp,byggnadskategorier och deklarationsförfarandet. I båda fallen föreslås attett register inrättas, som har betydelse för bl.a. allmänhetens tillgång tilldeklarationerna och en fungerande tillsyn. Energicertifieringen av byggnaderskall enligt artikel 10 i direktivet utföras på ett oberoende sätt avkvalificerade eller auktoriserade experter. Den obligatoriska ventilationskontrollenförutsätter enligt gällande bestämmelser ett sådant förfarande.Från lagstiftningssynpunkt finns det dessutom rationella skäl som talarför att samordna systemen i ett lagstiftningsärende. De redovisade uppfattningarnatalar för ett regelverk, med bestämmelser som anger en viss,grundläggande nivå i dessa frågor. Ett obligatoriskt system med en deklarationsom omfattar både byggnaders energiprestanda och vissa frågorom inomhusmiljö är det som bäst gagnar målen i fråga om effektiv energianvändningi förening med en god inomhusmiljö. EG-direktivets kravom energicertifieringen av byggnader bör därför tillgodoses genom deföreslagna energideklarationerna.Ett system med obligatoriska deklarationer innebär bl.a. föreskrifterom förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åliggandenför enskilda. Sådana föreskrifter skall meddelas genom lag. Frivilliga åtagandenfrån branscherna är emellertid ett viktigt komplement till lagstiftningenoch innebär en möjlighet att snabbare uppnå eller nå längre änEG-direktivets mål. Detta gäller särskilt vissa av de byggnadskategoriersom kommer att undantas från direktivets krav, vilka beskrivs i avsnitt 11.Det finns ett behov av information, som uppmärksammar marknadensparter på betydelsen av en effektiv energianvändning i förening med engod inomhusmiljö. Byggherrar och byggnadsägare har huvudansvaret förbyggnaders egenskaper. Deklarationerna är ett sätt att uppmärksammadem på detta förhållande vid uppförandet och förvaltningen av byggnader.Deklarationerna tydliggör att förbättringsåtgärder på dessa områdenProp. 2005/06:14562

är ekonomiskt motiverade. Vidare kan deklarationerna vara ett medel förandra grupper av byggnaders användare, t.ex. hyresgäster, anställda ochallmänhet, att formulera krav på energianvändning och inomhusmiljöutifrån ett mer objektivt underlag. Detta ligger i linje med riksdagens tillkännagivande(bet. 1995/96:BoU1, mom.35, rskr. 1995/96:30) om kvalitetsdeklarationav bostäder. Systemet medför en enhetlig tillämpning ochbidrar därmed till en mer vederhäftig information.Som redogjorts för i avsnitt 8 finns bestämmelser rörande byggandeoch krav på byggnader och byggnadsverk i plan- och bygglagen (1987:10),PBL, lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,m.m., BVL, och miljöbalken. Vissa av EG-direktivets bestämmelser kani huvudsak anses genomförda i svensk lagstiftning med bestämmelser ide nämnda regelverken och föreskrifter som meddelats med stöd av dessa,vilket behandlas i avsnitt 24. Boverket har förordat att PBL och BVL,som har ett bredare angreppssätt, skall tillämpas för att genomföra direktivet.Fördelen med att reglera genom BVL är, enligt verket, enklaresamordning av direktivets krav med övriga tekniska egenskapskrav påbyggnader, varigenom en tydlig koppling uppnås mellan byggande, underhålloch andra förvaltningsfrågor. Boverket förordar även att direktiveti första hand bör genomföras genom en förordning som huvudsakligengrundar sig på ändringar i PBL och BVL. Principerna bör, enligtverket, vara desamma som för den obligatoriska ventilationskontrollen.Det kan konstateras att PBL och BVL för närvarande är föremål för enomfattande översyn, vilket beskrivits i avsnitt 8. Det är därför mindrelämpligt att nu genomföra ett system, som bygger på ändringar i denämnda regelverken. Utredningarna har inte heller föreslagit en sådanordning. En separat lag som nu föreslås hindrar dock inte att de närmareföreskrifter som behövs i fråga om de byggnadstekniska kraven, liksomom energideklarationerna, kan samordnas med befintliga föreskrifter. Föratt främja hälsa och miljövård och att understryka samhällets krav påbyggnaders utformning i fråga om energihushållning och en god inomhusmiljö,är en sådan samordning dessutom viktig. En samordning skapargoda förutsättningar för en ändamålsenlig avvägning mellan det nuföreslagna regelverket och de väsentliga tekniska egenskapskrav somställs på en byggnad såväl vid uppförandet som under förvaltningsskedet.Lagrådet har förordat att det på nytt i lämpligt sammanhang övervägsatt i PBL integrera den föreslagna lagen. Ett sådant övervägande kanlämpligen göras i samband med det reformarbete som pågår beträffandeplan- och bygglagstiftningen.I avsnitt 20 presenteras regeringens förslag om hur tillsynen över systemetskall vara organiserad. Av förslaget framgår att den eller de kommunalanämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- ochbyggnadsväsendet skall vara tillsynsmyndigheter.Boverket är nationell myndighet för samhällsplanering, stadsutveckling,byggande och boende och har redan i dag ett ansvar för att beslutaföreskrifter rörande bl.a. de krav som samhället ställer på byggnader. Boverketbör därför vara föreskrivande myndighet.Genom förslaget om en lag om energideklaration för byggnader infriasriksdagens tillkännagivande beträffande kvalitetsdeklaration av bostäder(bet. 1995/96:BoU1, mom. 35, rskr. 1995/96:30).Prop. 2005/06:14563

Prop. 2005/06:14511 Vilka byggnader skall energideklareras?Regeringens förslag: Den föreslagna lagen skall omfatta byggnaderför vilka energi används i syfte att påverka byggnadernas inomhusklimat.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmerfår meddela föreskrifter om vilka typer av byggnader som får undantasfrån kravet att energideklareras.Byggnadsdeklarationsutredningens förslag omfattar det byggnadsbeståndsom enligt gällande bestämmelser är föremål för obligatoriskkontroll av ventilationssystem samt en- och tvåbostadshus avsedda förpermanentboende och överensstämmer med regeringens förslag.Remissinstanserna: Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har påpekatatt det ur förslaget inte är möjligt att närmare utröna vilka delar avfastighetsbeståndet som omfattas. Statistiska centralbyrån har ansett attbyggnader som för närvarande inte omfattas av den obligatoriska ventilationskontrollenbör deklareras, t.ex. jordbrukets ekonomibyggnader.Energideklarationsutredningens förslag överensstämmer med regeringens.Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping har ifrågasatt om intede av utredningen föreslagna undantagen går längre än EG-direktivet.Boverket har ansett att det i en förordning bör anges vilka byggnadskategoriersom skall få undantas från lagens tillämpningsområde. Riksantikvarieämbetethar ansett att undantaget för kulturhistoriskt värdefullabyggnader i princip inte är behövligt eller önskvärt, men att det däremotär av största vikt att åtgärder i avsikt att förbättra byggnaders energiprestandainte genomförs om de på något väsentligt sätt förvanskar kulturhistoriskavärden. Chalmers tekniska högskola har ansett att data omall slags bebyggelse är av intresse, men att det inte hindrar att undantagär motiverade. Man har vidare anfört att fritidshus inte bör undantas ochatt industribyggnader samt religiösa byggnader bör undersökas innan deundantas. Svensk Fjärrvärme och Göteborg Energi AB har ifrågasatt ettgenerellt undantag beträffande industribyggnader. Svenska Naturskyddsföreningenhar ansett att byggnader som används för industriella ändamål,med undantag för den energiintensiva industrin, samt kyrkor ochliknande byggnader som används för religiösa ändamål bör omfattas avlagens bestämmelser.Skälen för regeringens förslag: Att åstadkomma en effektiv energianvändningi förening med en god inomhusmiljö är betydelsefullt för iprincip hela vårt byggnadsbestånd. EG-direktivet har också ett mycketbrett tillämpningsområde och gäller ”takförsedda konstruktioner medväggar, för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet”.Termen byggnad får anses vara vedertagen och används i ett antalregelverk, som har betydelse för den nu föreslagna lagen. Den termen bördärför användas även i detta sammanhang, men den bör ges en avgränsningsom svarar mot EG-direktivets syfte och dess definition av byggnader.64

För att närmare definiera de byggnader som skall omfattas av deklarationsskyldighetenhar båda utredningarna haft EG-direktivet som utgångspunkt,och kommit till i stort sett samma resultat, men har tillämpatolika metoder för att nå dit.När Byggnadsdeklarationsutredningen tagit ställning till vilka byggnadersom skall omfattas av deklarationsskyldigheten har utredningen vidareutgått från innehållet i gällande nationella bestämmelser och de mål förventilation, radon och energi som regeringen och riksdagen ställt upp.Med utgångspunkt i förordningen (1991:1273) om funktionskontroll avventilationssystem har utredningen föreslagit att samtliga byggnader somomfattas av den återkommande obligatoriska ventilationskontrollen samten- och tvåbostadshus avsedda för permanentboende, som omfattas av enförsta kontroll av mekanisk till- och frånluftsventilation, skall deklareras.Den teknik man valt är att i den föreslagna lagen bemyndiga regeringeneller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela närmareföreskrifter om vilka byggnader som skall deklareras. Genom en föreslagenkoppling till de undantagsbestämmelser som Boverket har meddelat,vilka framgår av 1 § Boverkets föreskrifter om funktionskontroll av ventilationssystem(BFS 1991:36) kan man endast motsatsvis utläsa vilkabyggnadskategorier som skulle omfattas av systemet. Kontrollen gällerinte ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlignäring, industribyggnader – men väl industrins kontorsbyggnader – ochbyggnader som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.Enligt senare tillkomna bestämmelser är en- och tvåbostadshus undantagnafrån återkommande besiktning.Vilka byggnader som omfattas av den föreslagna lagen har central betydelseoch bör lätt kunna utläsas av de bestämmelser som är styrande försystemet. Energideklarationsutredningens förslag om vilka byggnadersom skall omfattas av lagens bestämmelser motsvarar EG-direktivets definitionav byggnad. Direktivets tillämpningsområde måste vara vägledandeför den nationella avgränsning som nu är aktuell. Lagen bör därföromfatta byggnader för vilka energi används i syfte att påverka byggnadernasinomhusklimat.Enligt EG-direktivet får ett antal byggnadskategorier undantas från bl.a.deklarationsskyldigheten.Det är viktigt att deklarationerna vinner bred acceptans och att de uppfattassom en värdefull information om vissa förhållanden i byggnaderoch en vägledning för att förbättra energiprestandan med en bibehållengod inomhusmiljö i byggnaderna. Samtidigt bör byggnader som generelltsett har den egenskapen att de inte kräver en omfattande tillförsel avenergi för komfort och funktion undantas och enskilda byggnadsägare börinte åläggas nya, administrativa bördor utan tungt vägande skäl. Utredningenhar därför gjort bedömningen att de undantag som EG-direktivetmedger i huvudsak bör tillämpas, men har påpekat att de föreslagnaundantagen kommer att behöva ses över och eventuellt justeras när systemethar varit i kraft en tid och erfarenheter vunnits.Teknikutvecklingen, framtagandet av förfinade metoder att bedömabyggnaders energiprestanda i samspel med kraven på inomhusmiljönsamt de oberoende experternas erfarenheter på området innebär att detföreslagna systemet bör ha ett visst mått av flexibilitet. En anpassning tillde redan gällande bestämmelserna om den obligatoriska ventilations-Prop. 2005/06:14565

kontrollen och de byggnader som omfattas av denna bör vara möjlig attgöra, så att en- och tvåbostadshus kommer att omfattas, men de undantagsom följer av Boverkets föreskrifter kan beaktas även inom ramen för detnu föreslagna systemet. Det finns även ett behov av närmare preciseringarinom de olika undantagskategorierna i syfte att undvika gränsdragningsproblem.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmerbör därför meddela föreskrifter om vilka byggnadstyper som skallvara undantagna från deklarationsskyldigheten. Utgångspunkten bör varaatt i huvudsak tillämpa de undantag som EG-direktivet medger. Någraremissinstanser har haft synpunkter på de föreslagna undantagen ochföljande överväganden bör vara vägledande vid framtagandet av sådanaföreskrifter.Den första kategorin är kulturhistoriskt värdefulla byggnader, som fårundantas om en överensstämmelse med kraven skulle medföra oacceptablaförändringar av deras särdrag eller utseende.Lagen (1988:950) om kulturminnen, m.m. innehåller bl.a. bestämmelserom byggnadsminnen. Enligt 3 kap. 1 § lagen om kulturminnen, m.m.får en byggnad som är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriskavärde, eller som ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde,förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen. När enbyggnad förklarats för byggnadsminne skall länsstyrelsen, enligt 3 kap.2 § samma lag, genom skyddsbestämmelser, ange på vilket sätt byggnadenskall vårdas och underhållas samt i vilka avseenden den inte fårändras. I fråga om byggnader av sådant värde som anges i 3 kap. 1 §,som tillhör staten, gäller i stället förordningen (1988:1229) om statligabyggnadsminnen, m.m. Byggnader som förklarats för byggnadsminnenenligt den nämnda lagen eller förordningen och byggnader för vilkaskyddsbestämmelser har meddelats i en detaljplan eller i områdesbestämmelserpå grund av att de är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk,miljömässig eller konstnärlig synpunkt bör motsvara den undantagskategorisom direktivet anger. I de nämnda fallen finns stora risker attrekommendationer om energieffektiviserande åtgärder inte är möjliga attgenomföra med hänsyn till bevarandekraven. De nämnda byggnadstypernabör därför, i vart fall under ett inledningsskede, undantas från deklarationsskyldigheten.De aktuella byggnaderna omfattas dock av den obligatoriskaventilationskontrollen. I sammanhanget kan noteras att de ifrågavarandebyggnaderna ofta inrymmer offentliga verksamheter och att dedärför omfattas av förordningen (2005:205) om stöd till investeringar ienergieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokalersom används för offentlig verksamhet. Enligt förordningen lämnas bl.a.stöd till energikartläggningar med bedömningar av lokalernas värmebehovoch förslag på energieffektiviserande åtgärder.Den andra kategorin gäller byggnader som används för ”andakt ochreligiös verksamhet”.I fråga om kyrkor och liknande byggnader uppkommer i viss utsträckningsamma frågeställningar som redovisats beträffande de kulturhistorisktvärdefulla byggnaderna. Det kan också ifrågasättas om sådana befintligabyggnader upplåts med nyttjanderätt eller säljs i sådan utsträckningatt ett konsumentintresse motiverar de krav på energideklarationersom skulle följa av direktivet.Den tredje kategorin gäller bl.a. ”industrianläggningar” och ”verkstäder”.Prop. 2005/06:14566

Denna kategori kräver närmare överväganden. Potentialen för energieffektiviseringarbör analyseras och bedömningar göras om vilket ellervilka styrmedel som kan vara lämpliga för dessa. En viktig del av ensådan analys är de befintliga miljöledningssystem som finns och tillämpaspå marknaden samt effekterna av de energiledningssystem med standardiseradeenergikartläggningar och -analyser som för närvarande tillämpasav den elintensiva industrin som ett krav inom ramen för programmen förenergieffektivisering. En sådan analys ska vara klar under 2007. I avvaktanpå en sådan analys bör industrianläggningar och verkstäder såledesvara undantagna från deklarationsskyldigheten.Den fjärde kategorin gäller ”bostadshus som är avsedda för användningmindre än fyra månader per år”.En avgränsning som bygger på direktivets formulering leder till storagränsdragnings- och tillämpningsproblem. Direktivets formulering bör tasikte på bostadsbyggnader som används i begränsad utsträckning ochsom därför representerar en liten energianvändning. Energianvändningeni det svenska fritidshusbeståndet, som år 2001 omfattade 690 000 hus,motsvarar en mycket liten andel av den totala energianvändningen i vårabostäder, cirka två procent. Energideklarationsutredningens bedömningatt fritidshus med högst två bostäder bör undantas är därför rimlig. Ensamordning uppnås därigenom med Boverkets byggregler (BFS 1993:57)som inte omfattar sådan bebyggelse. Dessutom skulle det normala fritidshusbeståndetmed en begränsad energianvändning i så fall komma attundantas, medan större fritidsanläggningar, som är särskilt vanliga i delarav våra fjälltrakter, omfattas av deklarationsskyldigheten.Direktivet medger även undantag för tillfälliga byggnader som är avseddaatt användas två år eller mindre, jordbruksbyggnader med lågtenergibehov som inte är avsedda som bostäder samt fristående byggnadermed en total användbar golvarea som är mindre än 50 kvadratmeter.Remissinstanserna har inte haft några synpunkter på att även dessa byggnadstyperomfattas av undantag. Det kan i sammanhanget noteras att enbetydande del av fritidshusbeståndet kan inordnas under den sistnämndakategorin.Energideklarationsutredningen har även gjort bedömningen att försvarsbyggnaderskall undantas. Sådana omnämns inte bland de byggnader somfår undantas enligt direktivets bestämmelser. Av artikel 296 1.a. i EGfördragetföljer emellertid att ingen medlemsstat skall vara förpliktad attlämna sådan information, vars avslöjande medlemsstaten anser stridermot sina väsentliga säkerhetsintressen. Att med hjälp av oberoende experterdeklarera sådana byggnader och att i enlighet med direktivets kravoffentliggöra sådana deklarationer torde i flertalet fall strida mot dessaintressen. Det finns därför skäl som talar för att undanta även sådanabyggnader, som även är undantagna från den obligatoriska ventilationskontrollen.Prop. 2005/06:14567

Prop. 2005/06:14512 När skall en byggnad energideklareras?Regeringens förslag: Den som för egen räkning uppför eller låteruppföra en ny byggnad skall se till att det upprättas en energideklarationför byggnaden.Den som äger en byggnad skall se till att det för byggnaden alltidfinns en energideklaration som inte är äldre än tio år– om byggnaden är indelad som specialbyggnad enligt 2 kap. 2 §fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och har en total användbar golvareasom är större än 1 000 kvadratmeter, eller– om byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt.När en byggnad eller en andel i en byggnad säljs, skall den somäger byggnaden se till att det senast vid försäljningstidpunkten har upprättatsen energideklaration för byggnaden, om det inte redan finns ensådan deklaration eller den senast upprättade deklarationen är äldre äntio år.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fårmeddela föreskrifter om undantag från kravet att upprätta en energideklaration.Byggnadsdeklarationsutredningens förslag överensstämmer i huvudsakmed regeringens.Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg har anfört att en närmarereglering med en tioårsgräns är att föredra i uthyrningsfallen och attdetta skulle kunna gälla för t.ex. flerbostadshus på så sätt att en nydeklaration skall upprättas vart tionde år utan hänsyn till ägarskifte eller ivart fall inom tio år efter senaste ägarskifte och löpande därefter i tioårsperioder.Energideklarationsutredningens förslag överensstämmer i huvudsakmed regeringens.Remissinstanserna: Villaägarnas Riksförbund har tillstyrkt förslaget atten energideklaration upprättas vid nybyggnad och vid försäljning av småhuspå den öppna marknaden, men har ansett att deklarationen vid nybyggnadskall ingå i handlingarna för bygglov. Boverket har ansett attenergideklarationen bör kopplas till uppfyllandet av Boverkets byggregleroch allmänna råd samt integreras i bygganmälan och beslut om kontrollplan.Anticimex AB har framfört att eftersom överlåtelsebesiktningar ipraktiken alltid genomförs i samband med försäljningar av fastigheter,bör energideklarationen kunna göras som en del av sådana besiktningaroch har vidare ansett att energideklarationen bör vara ett villkor för lagfart.Luleå kommun har ansett att kännedom om ett hus energiförbrukningär av marginell betydelse för lägenhetshyresgäster vid valet avbostad och har vidare påpekat att lägenheterna hyrs ut med varmhyra ochatt hyressättningen sker enligt bruksvärdessystemet.68

Skälen för regeringens förslagAnsvaret för att byggnader blir energideklarerade måste ligga på den somhar rådigheten över egendomen. Vid nybyggnad är det den som för egenräkning uppför eller låter uppföra byggnaden, dvs. byggherren. När detgäller befintliga byggnader som antingen är indelade som specialbyggnaderenligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), eller somupplåts med nyttjanderätt, är det byggnadens ägare som har sådan rådighet.Detsamma gäller den som säljer en byggnad eller en andel i en byggnad.Byggherren och ägaren till en byggnad har dessutom ansvaret för attsamhällets krav på byggnaden är uppfyllda.En byggnads klimatskal och vissa installationer har ofta en varaktighetom mellan 15 och 50 år. Det är därför rimligt att deklarationen inte skallbehöva förnyas alltför ofta. Andra funktioner i byggnaden behöver dockkontrolleras och underhållas med kortare intervall, varför den obligatoriskaventilationskontrollen även i fortsättningen bör göras med de intervallsom framgår av gällande bestämmelser. Utredningarnas gemensammaförslag om en förnyad deklaration i vissa situationer då den tidigareupprättade deklarationen är äldre än tio år är rimligt. Direktivets krav omdeklarationernas giltighetstid tillgodoses därmed.Om en energideklaration har upprättats och en byggnad därefter byggsom eller ändras på så sätt att byggnadens energiprestanda väsentligt förändras,kommer den befintliga energideklarationen i vissa delar att baserasig på inaktuell information. För en tillbyggnad eller ”annan ändring”gäller nybyggnadskrav enligt byggreglerna för de delar som direkt ellerindirekt berörs av ändringen. Kostnadseffektiva åtgärder, som genomförsi anledning av rekommendationer i en tidigare deklaration, är avsedda attförbättra byggnadens energiprestanda med beaktande av en god inomhusmiljö.Det ligger i sådana fall i ägarens intresse, att sådana förbättringardokumenteras i en ny deklaration, trots att den tidigare inte är äldreän tio år.Nya byggnaderFörutsättningarna för en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljöskapas under planeringen och projekteringen av en byggnad, dåolika lösningar övervägs och beräkningar görs av de faktorer som harbetydelse för de nämnda förhållandena. Innan en byggnad brukats en tidhar man som beslutsunderlag endast tillgång till beräkningar av energianvändningen,kontroll av ventilationssystemets funktion och kontroll aveventuell radonförekomst, eftersom representativa mätningar av energianvändningenännu inte kunnat genomföras.Bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10), PBL, innebär attbyggprocessen enligt huvudregeln inleds med en ansökan om bygglov.Minst tre veckor innan byggnadsarbetena påbörjas skall byggherren, dvs.den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad, göra enbygganmälan till byggnadsnämnden. I bygganmälan skall bl.a. tidpunktenför planerad byggstart anges. När en bygganmälan har kommit in tillbyggnadsnämnden kallar nämnden till ett s.k. byggsamråd, som syftar tillatt såväl byggherren som byggnadsnämnden på ett tidigt stadium skall fåklarhet i vilka egenskapskrav som byggnaden måste uppfylla samt deåtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvändiga förProp. 2005/06:14569

att byggnaden skall antas kunna uppfylla dessa krav. Vid byggsamrådeteller snarast därefter skall byggnadsnämnden besluta om en kontrollplanför arbetena, om det inte är uppenbart obehövligt. I kontrollplanen skallanges vilka kontroller som skall utföras och vilka sakkunnigintyg ochövriga handlingar som skall ges in till nämnden. En sådan kontroll är denförsta besiktningen av ventilationssystemet, som skall göras innan ettventilationssystem för första gången tas i bruk. När byggherren haruppfyllt sina åtaganden enligt kontrollplanen m.m. och byggnadsnämndenfunnit att byggandet inte skett i strid med några regler, skall nämndenutfärda ett bevis om detta, ett s.k. slutbevis. Byggnaden skall i dettaskede i princip vara färdig att börja använda.Den beskrivna processen från och med projekteringen till och med attbyggnaden kan tas i bruk tar av naturliga skäl olika lång tid beroende påbyggprojektets omfattning och komplexitet. Energideklarationsutredningen,Villaägarnas Riksförbund och Boverket har ansett att den närmare deklarationstidpunktenför nya byggnader skall knytas till förfarandet enligtPBL, men har genom sina hänvisningar till bygganmälan respektivebeslut om kontrollplan förordat olika tidpunkter. Den pågående översynenav PBL, liksom de erfarenheter som kommer att vinnas om vad somär den bästa tidpunkten för olika byggnadstyper, innebär att en flexibilitetär önskvärd. Detta förutsätter att den närmare tidpunkt då en ny byggnadsenast skall vara energideklarerad fastställs i närmare föreskrifter sommeddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.Det är lämpligt att i samband med det samordna deklarationsförfarandetmed de kontroller och besiktningar som i övrigt gäller under byggprocessen.Ett krav om att byggnader som uppförs skall vara energideklareradeinnebär att systemet kommer att tillämpas successivt i den takt nya byggnaderuppförs. Vissa övergångsbestämmelser föreslås dock i avsnitt 22,som en följd av de förslag som gäller s.k. specialbyggnader och vissabyggnader som upplåts med nyttjanderätt. När en nyuppförd byggnad harenergideklarerats kommer den upprättade deklarationen att gälla förbyggnaden under obegränsad tid, under förutsättning att deklarationeninte har hunnit bli äldre än tio år, om byggnaden därefter indelas somspecialbyggnad, upplåts med nyttjanderätt eller säljs.SpecialbyggnaderDet finns en byggnadskategori för vilken EG-direktivet innebär särskildakrav. De gäller byggnader som har en total användbar golvarea som ärstörre än 1 000 kvadratmeter och ”som inhyser offentliga myndigheteroch institutioner”, vilka ”tillhandahåller offentliga tjänster för ett stortantal personer” och som ”därför ofta besöks av dessa personer”. Bakgrundentill direktivets särskilda krav för sådana byggnader är att dessabör fungera som förebilder, genom att man där tar hänsyn till miljö- ochenergifaktorer. Dessa skall därför energideklareras med jämna mellanrumså att det, för sådana byggnader, alltid finns en deklaration som inteär äldre än tio år.Avgränsningen av denna byggnadskategori skall bl.a. utgå från att byggnadernainhyser offentliga tjänster. Offentliga tjänster kan sägas motsvarade verksamheter som bedrivs i den offentliga förvaltningen i statliga, kommunalaoch landstingskommunala förvaltningsmyndigheter. I en vidarebemärkelse kan det sägas motsvara verksamhet som tillhandahålls med-Prop. 2005/06:14570

orgarna genom ett statligt eller kommunalt organ. I det här sammanhangetmåste dock innebörden av offentliga tjänster begränsas på så sättatt det har en anknytning till en byggnad som ofta besöks av allmänheten.En avgränsning som har sin utgångspunkt i 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagens(1979:1152) indelning i s.k. specialbyggnader är därför lämplig.Avgörande för indelningen i sådana byggnader är inte främst vemsom äger byggnaden, utan det är byggnadens allmännyttiga ändamål ochanvändning som är styrande. Vid indelningen gäller den s.k. övervägandeprincipen,vilken innebär att byggnadstypen bestäms med hänsyn tilldet ändamål som byggnaden till övervägande del är inrättad för och detsätt som byggnaden till övervägande del används på. Indelningen får inteske på grundval av tillfällig användning. En byggnad som tidigare indelatssom specialbyggnad kan indelas i en annan byggnadstyp, om dessändamål och användning skulle ändras. Det ligger i sakens natur att ettallmännyttigt ändamål och en sådan användning av en byggnad i regelmedför att allmänheten besöker byggnaden. Enligt Energideklarationsutredningenuppgår antalet specialbyggnader till över 90 000, medanantalet ägare till sådana byggnader är cirka ett tusental. Att deklarationsskyldighetenskall omfatta byggnader med en viss storlek, dvs. byggnadermed en total användbar golvarea som är större än 1 000 kvadratmeter,begränsar dock det antal byggnader som omfattas av skyldigheten.Ett antal befintliga byggnader, som enligt Skatteverkets beslut har indelatssom specialbyggnader, kommer att omfattas av deklarationsskyldighetennär systemet träder i kraft. Särskilda övergångsbestämmelser fördessa byggnader föreslås i avsnitt 22. Byggnader som därefter indelassom specialbyggnader och för vilka det inte redan finns en energideklarationsom inte är äldre än tio år, kommer successivt att omfattas av systemet.En byggnadsägares skyldighet att se till att den senast upprättade energideklarationenfinns tillgänglig för allmänheten behandlas i avsnitt 16.Användningen av uttrycket specialbyggnad innebär att det är lätt att slåfast vilka byggnader som omfattas av deklarationsskyldigheten, eftersomdet följer av Skatteverkets beslut. De specialbyggnader som bör omfattasav deklarationsskyldigheten är i huvudsak kommunikationsbyggnader somanvänds för allmänna kommunikationsändamål, vårdbyggnader, bad-,sport- och idrottsanläggningar, skolbyggnader, kulturbyggnader och vissaallmänna byggnader, dvs. byggnader som tillhör staten, kommun ellerannan menighet och som används för bl.a. allmän styrelse, förvaltning,rättsvård och ordning. Det innebär också att vissa typer av specialbyggnaderlätt kan identifieras, som bör undantas till följd av förslaget i avsnitt11. Inom ramen för det föreslagna bemyndigandet kan även vissaandra typer av specialbyggnader undantas, till vilka allmänheten inte hartillträde av t.ex. säkerhetsskäl eller den verksamhet som bedrivs i byggnaden.Nyttjanderätt till en byggnad eller en del av en byggnadI dag finns inget obligatoriskt och enhetligt system som ger nyttjanderättshavareett jämförbart underlag rörande energianvändningen ochinomhusmiljön i olika byggnader. Även om den enskilde nyttjanderättshavarensval av bostad eller lokal i stor utsträckning styrs av faktorersom storlek, pris och läge bidrar en energideklaration till en medvetenhetProp. 2005/06:14571

i fråga om energianvändningens och inomhusmiljöns betydelse för såvälstandard som kostnader.Enligt EG-direktivet skall energideklarationer göras tillgängliga närbyggnader ”hyrs ut”. De konsument- och brukarintressen som systemetskall tillgodose bör även omfatta andra upplåtelser av nyttjanderätt, somhar stora likheter med hyra.Hyra eller upplåtelser av liknande nyttjanderätter till byggnader – ellerdelar av byggnader – kan gå till på olika sätt och regleras av olika bestämmelser.Det finns anledning att beskriva de former av upplåtelser,som har praktisk betydelse för det föreslagna systemet.Ett stort antal upplåtelser faller under 12 kap. jordabalkens, dvs. hyreslagenstillämpningsområde. Med hyra avses en upplåtelse av ett hus elleren del av ett hus till nyttjande mot vederlag. När det gäller en del av etthus talar man i allmänhet om lägenhets- eller lokalhyra. Hyreslagen skiljermellan bostadslägenhet, dvs. lägenhet som har upplåtits för att helteller till en inte oväsentlig del användas som bostad, och lokal, dvs.annan lägenhet än bostadslägenhet, såsom kontor, butiker och lager.Möjligheten till överlåtelse av en hyresrätt med hyresvärdens eller hyresnämndenstillstånd är begränsad till vissa situationer, exempelvis bodelning,arv, testamente, bolagsskifte, vissa överlåtelser till närstående elleröverlåtelse för att genom byte få en annan bostad och situationer då enförvärvsverksamhet i en lokal överlåts.En hyresrätt kan även grunda sig på medlemskap i en kooperativhyresrättsförening. En sådan förening är en ekonomisk förening som hartill ändamål att till sina medlemmar upplåta bostadslägenheter medhyresrätt, som regleras i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt.En annan upplåtelseform som i vissa avseenden liknar hyra, men sominte uttryckligen nämns i direktivet, är bostadsrätt. Enligt bostadsrättslagen(1991:614) är en bostadsrättsförening en ekonomisk förening somhar till ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt.En upplåtelse med bostadsrätt får avse ett hus eller en del av ett hus ochden får endast ske till den som är medlem i föreningen. Upplåtelsen av enlägenhet med bostadsrätt skall ske till nyttjande mot ersättning och utantidsbegränsning. En upplåten bostadsrätt kan därefter övergå till någonannan än den ursprunglige nyttjanderättshavaren, vanligtvis genom köp,och förvärvaren får enligt huvudregeln inte vägras medlemskap i föreningenom de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är uppfylldaoch föreningen skäligen bör godta denne. Bostadsrätten har såledestvå huvudkomponenter, dels medlemskapet i föreningen, dels ennyttjanderätt som utan tidsbegränsning gäller till en lägenhet i den byggnadsom föreningen äger. Bostadsrättslägenheter finns i allmänhet i flerbostadshus,men det är inte ovanligt att vissa områden med en- eller tvåbostadshusägs av bostadsrättsföreningar.Nyttjanderätten till ett hus eller en del av ett hus kan även grunda sigpå att nyttjanderättshavaren äger en andel eller en aktie i en bostadsföreningeller ett bostadsaktiebolag, som i sin tur äger en byggnad.Omsättningen av hyresgäster inom de kommunala bostadsbolagensbyggnadsbestånd är hög. Enligt uppgifter från Sveriges AllmännyttigaBostadsföretag (SABO), som Energideklarationsutredningen inhämtat,omsätts årligen cirka 20 procent av lägenheterna inom de allmännyttigabostadsbolagen. Trenden är minskande, särskilt i Stockholm, där omsätt-Prop. 2005/06:14572

ningen i vissa områden understiger 10 procent. Sedd över hela landet bedömsdock uppgiften från SABO vara representativ. Hyreskontrakten förlokaler löper vanligtvis för en period om tre till fem år. Exempel finnsdock på kontrakt som löper 25 år, med rätt till förnyad kontraktstid omytterligare 25 år. En kort avtalstid innebär inte att lokalen alltid övertasav en ny hyresgäst när kontraktet löper ut. Ofta löper hyresförhållandetvidare, men med nya hyresvillkor. Enligt Energideklarationsutredningensbedömning är det en skälig uppskattning, att ungefär en tredjedel av denya kontrakten avser en ny hyresgäst. Energideklarationsutredningen harvidare hämtat uppgifter från Statistiska centralbyrån, som uppskattatantalet lägenheter som innehas med bostadsrätt till cirka 720 000. Enligtstatistik från Mäklarsamfundet säljs varje år cirka 70 000 bostadsrätter.Det innebär att cirka 10 procent av bostadsrättslägenheterna omsätts varjeår. Statistiken talar således för att omsättningen av nyttjanderättshavareär hög i flertalet byggnader. Med hänsyn till såväl brukar- och konsumentintressen,som byggnadsägarnas möjlighet att förutse deklarationstillfällena,bör dessa byggnader energideklareras med jämna mellanrum.Den som äger en byggnad skall därför se till att det alltid finns enenergideklaration som inte är äldre än tio år, om byggnaden eller en delav byggnaden upplåts med nyttjanderätt.Ett antal befintliga byggnader, som är upplåtna med nyttjanderätt kommeratt omfattas av deklarationsskyldigheten när systemet träder i kraft.Särskilda övergångsbestämmelser för dessa byggnader föreslås i avsnitt22. Byggnader som därefter upplåts med nyttjanderätt och för vilka detinte redan finns en energideklaration som inte är äldre än tio år, kommersuccessivt att omfattas av systemet.En byggnadsägares skyldighet att se till att den senast upprättade energideklarationenär tillgänglig för befintliga och blivande nyttjanderättshavarebehandlas i avsnitt 16.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör fåmeddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att energideklarerabyggnader som upplåts med nyttjanderätt. Utgångspunkten vid framtagandetav sådana föreskrifter bör vara att undanta situationer då skyldighetenatt deklarera byggnaden skulle framstå som onödig eller oskälig.Upplåtelser av nyttjanderätt till en- eller tvåbostadshus, som inte ägs aven bostadsrättsförening eller en ägare som i sin näringsverksamhet upplåternyttjanderätter är exempel på sådana situationer. Sådana upplåtelserär mycket ovanliga, de sker i allmänhet för en begränsad tid och hyresgästenhar i allmänhet ingen möjlighet att påverka byggnadens utformningoch energianvändande installationer. Arrenden bör även undantas,eftersom de i första hand avser nyttjanderätt till jord. Vidare bör undantagenomfatta upplåtelser som inte är av stadigvarande karaktär, upplåtelserav enstaka rum eller mindre delar av byggnader eller upplåtelser varsändamål i annat fall inte motiverar en energideklaration. Upplåtelser medtestamentarisk nyttjanderätt, upplåtelser till närstående eller inom koncernförhållandeneller upplåtelser då nyttjanderättshavaren redan disponerarbyggnaden, eller en del av byggnaden, är andra exempel på sådanasituationer.Prop. 2005/06:14573

FörsäljningInför en försäljning av en byggnad finns ett starkt konsumentintresse avinformation om byggnadens egenskaper. För ägare av byggnader med eneffektiv energianvändning och en god inomhusmiljö är energideklarationenett värdefullt försäljningsargument.Försäljningar av byggnader kan gå till på olika sätt och regleras i olikabestämmelser. Ett stort antal överlåtelser av byggnader gäller försäljningarav fastigheter och tomträtter och faller under jordabalkens tillämpningsområde.I detta sammanhang bör även överlåtelse av en andel i enbyggnad behandlas. En eller flera andelar kan säljas separat eller samtidigt.Den som köper en sådan andel kommer att inneha egendomen medsamäganderätt med den eller de andra delägarna, om det inte beträffandeandelen har ställts villkor om att andelen skall bli föremål för fastighetsbildning.Vissa, men mer ovanliga överlåtelser gäller försäljningar avbyggnader på s.k. ofri grund och faller enligt huvudregeln under köplagens(1990:931) tillämpningsområde. EG-direktivet nämner inte överlåtelseri form av arv, gåva, bodelning eller byte. De speciella förhållandensom i allmänhet råder vid sådana överlåtelser innebär att det inteär motiverat att låta deklarationsskyldigheten gälla vid sådana förvärv.EG-direktivets krav om att ett energicertifikat skall göras tillgänglignär en byggnad ”säljs” innebär att den närmare tidpunkten för deklarationenkan bestämmas relativt fritt. Med ett krav om att en deklaration skallfinnas vid försäljning av en byggnad, kan det antas att redan presumtivaköpare efterfrågar en deklaration. De olika processer som föregår en försäljningoch olika byggnaders egenskaper innebär att det inte är lämpligtatt föreskriva att deklarationsförfarandet skall ske vid en viss tidpunktunder den process som slutligen leder fram till en försäljning. Av praktiskaskäl kan den som äger byggnaden i vissa fall välja att samordna deklarationsförfarandetmed sådana frivilliga överlåtelsebesiktningar som utförsav byggnadstekniskt sakkunniga personer. Jordabalkens bestämmelserinnehåller dock inget krav på besiktning utöver den undersökningspliktsom en köpare har. Frågan om en koppling mellan deklarationsskyldighetenoch ansökan om lagfart övervägdes redan i den förberedande rapportenRegeringsuppdrag om hur Europaparlamentets och rådets direktiv2002/91/EG om byggnaders energiprestanda skall genomföras i Sverige(Regeringskansliets dnr N2002/3613/ESB). Ett antal remissinstanser avråddedock från ett sådant förfarande.Vid valet av den tidpunkt då deklarationen senast måste vara upprättadmåste köparens möjlighet att före köpet ta del av byggnadens energideklarationbeaktas. Hänsyn måste också tas till säljarens faktiska möjlighetatt med hänsyn till rådigheten till byggnaden genomföra den besiktningsom deklarationen förutsätter. I sammanhanget bör även noterasatt den obligatoriska ventilationskontrollen enligt gällande bestämmelserskall ske fortlöpande med olika intervall, beroende på typ av ventilationssystemoch byggnadskategori. Den uppgift som skall redovisas i deklarationenmåste då avse resultatet vid den senaste tidpunkten för kontrollenligt Boverkets föreskrifter. Beträffande eventuell radonhalt i byggnaden,måste mätning ha utförts under den senaste eldningssäsongen ellervid den tidpunkt som Boverket får föreskriva om. Den tidpunkt då deklarationensenast skall finnas bör därför vara försäljningstidpunkten, dvs.Prop. 2005/06:14574

när säljaren och köparen ingår köpeavtalet. En sådan tidpunkt är lätt attfastställa, eftersom det, enligt huvudregeln, finns ett formkrav som innebäratt avtalet skall slutas genom att en köpehandling upprättas.En säljarens skyldighet att faktiskt överlämna deklarationen till köparennär avtalet fullgörs av parterna torde följa av de bestämmelser somfinns i 4 kap. 20 § jordabalken om att säljaren självmant eller efter tillsägelseskall överlämna vissa handlingar angående fastigheten, som har betydelseför köparen. I de fall byggnaden är lös egendom bör det faktiskaöverlämnandet, och hur detta skall gå till, bli föremål för avtal mellanparterna. När det gäller en försäljning av en andel i en byggnad kommerbyggnaden att innehas med samäganderätt av byggnadens befintliga ochnya andelsägare. Att reglera ett faktiskt överlämnade av deklarationen tillen köpare av en sådan andel är därför inte aktuellt.I avsnitt 16 behandlas en köpares möjlighet att få en energideklarationgjord, om säljaren inte fullgjort sin skyldighet att deklarera byggnaden.Som framgår av inledningen till detta avsnitt skall byggnader som uppförs,vissa specialbyggnader och byggnader som upplåts med nyttjanderättenergideklareras. Om byggnaden eller en andel i byggnaden säljs ochom den tidigare upprättade energideklarationen är äldre än tio år, aktualiserardetta en ny deklaration. Energideklarationsutredningen har redovisatatt det årligen äger rum cirka 60 000 småhusförsäljningar. Till dettakommer ett antal försäljningar av andra typer av byggnader. Det innebäratt ett stort antal byggnader successivt kommer att omfattas av systemet.Vissa övergångsbestämmelser föreslås i avsnitt 22, bl.a. som en följd avde förslag som gäller specialbyggnaderna och vissa byggnader som upplåtsmed nyttjanderätt. Det kan vidare konstateras att ett stort antal befintligabyggnader, som träder in i systemet och för vilka deklarationsskyldigheteninte tidigare aktualiserats, under långa tider kan förbli odeklareradeom de inte säljs. Det är förenligt med det föreslagna systemet, somhar ett uttalat konsumentperspektiv.Skyldigheten att energideklarera byggnader inför försäljningar ger destörsta effekterna i det stora antalet normala överlåtelser av byggnadersom sker genom försäljningar på den öppna marknaden, då konsumentintressetär särskilt stort. Regeringen eller den myndighet som regeringenbestämmer bör därför få meddela föreskrifter om undantag från skyldighetenatt energideklarera byggnader i vissa försäljningssituationer. Utgångspunktenvid framtagandet av sådana föreskrifter bör vara att undantasituationer då skyldigheten att deklarera skulle framstå som onödigeller oskälig. Försäljningar mellan närstående, inom koncernförhållanden,vid expropriation, vid exekutiva förfaranden och vid konkurs är exempelpå sådana situationer. Vissa fall av inlösen av en byggnad när en tomträtteller ett arrende upphör bör också undantas. Det är vidare inte självklartatt en försäljning av en andel i en byggnad alltid bör medföra ett krav påenergideklaration. Om en andel i den samägda egendomen säljs till deövriga delägarna är en energideklaration onödig. Detsamma bör gälla omnågon redan på annan grund disponerar byggnaden och därefter köperden eller en andel i den.Prop. 2005/06:14575

Prop. 2005/06:14513 Besiktning och energideklarationens innehållRegeringens förslag: Innan en energideklaration upprättas för en befintligbyggnad skall byggnadens ägare se till att byggnaden besiktigasi de avseenden som behövs för att upprätta deklarationen.I deklarationen skall det anges– uppgifter om den mängd energi som behöver användas i en byggnadper år för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt brukav byggnaden (energiprestanda),– om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförtsi byggnaden,– om radonmätning har utförts i byggnaden,– om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande aven god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektivaåtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och– referensvärden som gör det möjligt för konsumenter att bedömabyggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestandamed andra byggnaders.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddelaföreskrifter om besiktningens omfattning, hur energiprestandanskall fastställas i deklarationen, vilka referensvärden som skall användasi deklarationen och vilka övriga uppgifter som skall lämnas i den.Byggnadsdeklarationsutredningens förslag överensstämmer i huvudsakmed regeringens.Remissinstanserna: Socialstyrelsen, Statens Strålskyddsinstitut, Arbetsmiljöverket,Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB och Lundsuniversitet har ansett att fler parametrar bör redovisas för att deklarationernaskall ge en beskrivning av inomhusmiljön, såsom buller, emissioner,termiskt klimat och förekomst av fukt.Energideklarationsutredningens förslag överensstämmer i huvudsakmed regeringens. Utredningen lämnade inget förslag om att obligatoriskakontroller av ventilationssystem och radonmätning skall redovisas, utanföreslog att inomhusmiljöaspekterna skall tillgodoses genom att ingaenergieffektiviserande åtgärder får rekommenderas som uppenbart medfören försämrad inomhusmiljö.Remissinstanserna: Remissinstanserna har förespråkat olika sätt attfastställa en byggnads energiprestanda och förordat olika relevanta energiprestandamått,areabegrepp och andra faktorer som kan beaktas när enbyggnads energiprestanda skall fastställas. Statens energimyndighet harpoängterat vikten av att byggnadens inomhusklimat får en framträdanderoll i deklarationen, för att om möjligt förhindra eller undvika avvägningarmellan energianvändning och inomhusklimat, som är mindre bra.Även Socialstyrelsen och Astma- och Allergiförbundet har påpekat viktenav inomhusmiljön och hälsoaspekter. Energirådgivarna har ansett attuppföljning av inomhusmiljön i samband med energideklarationerna skallvara obligatorisk. Boverket har påpekat risken med att behandla energideklarationerseparat, utan hänsyn till byggnadens alla väsentliga egen-76

skaper. Boverket har vidare anfört att deklarationens innehåll och utformningskall innehålla ett mått på den specifika energianvändningen i byggnaden.Enligt verket bör referensvärdet för nya byggnader utgöras av detkrav som anges i Boverkets byggregler om energihushållning och referensvärdetför befintliga byggnader bör tas fram för olika byggnadskategorier,så att byggnaden kan kategoriseras som exempelvis god, medeleller dålig. Detta eftersom större noggrannhet är svår att uppnå innandeklarationssystemet varit i drift ett flertal år och pålitliga värden erhållits.Enligt verket är det vidare viktigt med ett konsumentperspektivnär deklarationen utformas. Konsumentverket har påpekat vikten av attdeklarationens utformning säkerställer att informationen i deklarationenverkligen når ut till olika grupper i samhället. Linköpings kommun harunderstrukit vikten av att deklarationen bör ges en sådan utformning attden enskilde energikonsumenten lätt kan utläsa en byggnads energiprestandaoch har vidare föreslagit att direktivets krav om rekommendationerborde kunna uppfyllas genom generella förslag till åtgärder. Lunds tekniskahögskola har påpekat att det har stor betydelse att energideklarationernai viss utsträckning är standardiserade, så att de blir användbara.Statens energimyndighet har betonat vikten av att åtgärdsförslagen verkligenblir genomförda, så att styrmedlet åstadkommer en effektivareenergianvändning och uppnår målet om kostnadseffektivitet. SverigesProvnings- och Forskningsinstitut har ansett att besiktningens omfattningi vissa byggnader kan bero på förekomsten av energilednings- och innemiljösystem,energianvändningen i byggnaden samt årlig energieffektivisering.Skälen för regeringens förslagBesiktning av byggnaderEn energideklaration förutsätter att uppgifter hämtas in från byggnadensägare och att byggnaden besiktigas på plats i de avseenden som krävs föratt en fullständig deklaration skall kunna göras. Besiktningens omfattningmåste styras av de föreskrifter som gäller i fråga om energideklarationensinnehåll. Ett stort ansvar för besiktningens omfattning och kvalitetkommer att ligga på de oberoende experter som föreslås i avsnitt 15.Det byggnadsbestånd som kommer att omfattas av deklarationsskyldighetenrepresenterar ett antal olika byggnadstyper med olika utformning,ålder, komplexitet, förvaltning, energiprestanda och inomhusmiljö.Som framgår av avsnitt 12 kommer deklarationerna att aktualiseras vidolika tidpunkter för olika kategorier av byggnader. Vissa kategorier kommeratt deklareras vart tionde år, medan deklarationer kan aktualiserasmera sällan beträffande andra kategorier. Alltså behövs det närmare och iviss mån olika kriterier för hur omfattande en besiktning skall vara. Ivissa fall, exempelvis då en byggnad redan har goda energiprestanda, kandet tänkas att en besiktning på plats inte är nödvändig. Regeringen ellerden myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela sådana föreskrifter.Utgångspunkten vid framtagandet av sådana föreskrifter bör varaatt beakta behovet av en differentiering i fråga om besiktningens omfattning.Det behovet är särskilt stort i fråga om ombesiktningar och medhänsyn till byggnadens tidigare deklarerade energiprestanda och inomhusmiljö,genomförda energieffektiviseringsåtgärder, andra ändringar avProp. 2005/06:14577

yggnaden och tillämpningen av olika kvalitets- eller ledningssystem vidbyggnadens förvaltning.Prop. 2005/06:145Energideklarationens innehållEnligt EG-direktivet är syftet med deklarationerna i en mer formell bemärkelsebegränsat till att tillhandahålla information. Denna informationskall vara användbar för de målgrupper, som har olika förväntningar pådeklarationens funktioner och nytta. Detta ställer krav på att den informationsom deklarationerna skall förmedla är både så generell att dessamålgrupper kan tolka den och använda den för sina syften och samtidigtså specifik, att den förmedlar relevant information om just den byggnadsom deklarationen avser. Informationen i deklarationerna bör t.ex. kunnautgöra ett verktyg för en effektiv drift och förvaltning av en byggnad.Energideklarationerna skall ha fyra grundläggande funktioner. De skallåterge byggnaders energimässiga egenskaper, de skall ge information ombyggnaders inomhusmiljö i vissa avseenden, de skall ge rekommendationerom kostnadseffektiva åtgärder för att effektivisera energianvändningenmed beaktande av en god inomhusmiljö och de skall medge attkonsumenter kan göra relevanta bedömningar av byggnadens energiprestandaoch jämförelser med andra byggnaders prestanda.Det finns ett klart samband mellan å ena sidan deklarationens omfattningoch å andra sidan anpassningen av en god inomhusmiljö till potentialenför energieffektiviserande åtgärder i en byggnad. Ett antal remissinstanserhar pekat på detta förhållande, liksom på vikten av att hänsyntas till alla de väsentliga egenskaper som en byggnad skall uppfylla. Detfinns ett antal faktorer, utöver ventilation och radon, som har betydelseför inomhusmiljön. Detta gäller i stor utsträckning bl.a. arbetsplatser. Fören köpare eller brukare av en byggnad skulle det naturligtvis vara värdefulltatt få uppgifter om huruvida byggnaden uppfyller alla de krav somsamhället ställer på byggnadens egenskaper. Ett sådant förfarande kräveremellertid resurser och är förenat med kostnader för berörda parter.Kopplingen mellan energianvändningen och ventilationen i en byggnadär särskilt påtaglig. Det är dessutom inget som hindrar att andra uppgifterredovisas frivilligt. Denna fråga har berörts i avsnitt 10 där regeringenunderstrukit vikten av att frivilliga system för deklarationer, dokumentationeller märkning av byggnadsbeståndet kan vara ett komplement tillden obligatoriska deklarationen. Sådana system omfattar i olika utsträckningfrågor om inomhusmiljö, energianvändning och radon. Exempel påsådana system är Miljöinventering av Innemiljön i Befintlig Bebyggelse(MIBB), EcoEffekt, P-märkning, Sund Innemiljö, Miljöstatus, SvenskMiljöbesiktning, Miljöbedömning av fastigheter och Frisk bostad. Systemenskiljer sig åt beroende på vilken typ av byggnad de avser och hurfastighetsförvaltningen bedrivs i det enskilda fallet. Behovet av dokumentationm.m. skiljer sig åt om förvaltningen gäller t.ex. en mindrehyresfastighet eller ett större fastighetsbestånd. Slutligen måste den helhetssyn,som krävs för att de energieffektiviserande åtgärderna skall varaförenliga med byggnadens övriga egenskaper, återspeglas i de krav omsakkunskap som skall ställas på de oberoende experterna, vilka behandlasi avsnitt 15.78

Byggnadens energiprestandaEG-direktivet är relativt allmänt hållet när det gäller de uppgifter somskall finnas i en deklaration. Deklarationen skall först och främst ge informationom byggnadens energiprestanda, dvs. den energimängd somanvänds för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk aven byggnad.Energideklarationsutredningen har presenterat två principiellt olikametoder som kan användas för att ta fram en byggnads energiprestandaoch som utgår från faktisk respektive beräknad användning av energi.Respektive metod har både för- och nackdelar.Den ena metoden utgår huvudsakligen från uppgifter om den energisom köps till byggnaden. Om metoden skall återge energianvändningenvid ett normalt, dvs. genomsnittligt, brukande måste det uppmätta värdetkorrigeras. Metoden är inte kostnadskrävande och kan för flertalet byggnadermed bostadslägenheter och lokaler ge en rättvis bild av byggnadensenergiprestanda. Metoden medger begränsade möjligheter att redovisakostnadseffektiva åtgärdsförslag för den aktuella byggnaden, då deninte bygger på kännedom om byggnadens tekniska utformning. Nödvändigauppgifter för att bedöma och ge rekommendationer om energieffektiviserandeåtgärder måste därför inhämtas separat.Den andra metoden bygger på en beräkning, som görs på grundval avden aktuella byggnadens förutsättningar beträffande bl.a. klimatskal, installationeroch areor och normaliserande uppgifter, som bl.a. motsvararbrukares normala beteenden. Metoden är lämplig för en- och tvåbostadshus,eftersom antalet boende i ett sådant hus inte gör det möjligt att fastställaett normalt, dvs. genomsnittligt brukande. Beräkningen kräver fleruppgifter och är därmed mer kostsam. Metoden medger goda möjligheteratt beräkna kostnadseffektiva åtgärdsförslag som är anpassade till denaktuella byggnaden, eftersom nödvändiga data redan inhämtats för attgenomföra prestandaberäkningen. I praktiken kan båda dessa metoder,eller kombinationer av dem, användas.Mot den angivna bakgrunden har Energideklarationsutredningen föreslagitett differentierat system, i syfte att anpassa deklarationens uppgifterom energiprestanda till vilken typ av byggnad som deklareras. Systemetutgår från begreppet levererad energi. Det är något vidare än begreppet”köpt energi”. Med en indelning i byggnadstyper har utredningenförespråkat i huvudsak följande. För nybyggda och befintliga en- ochtvåbostadshus bör prestandavärdet grunda sig på levererad energi som tasfram genom beräkning. För befintliga byggnader med bostadslägenhetereller lokaler, eller en kombination av bostadslägenheter och lokaler, börprestandavärdet grunda sig på levererad energi och tas fram genom uppmättavärden. Vid nybyggnad bör prestandavärdet även i dessa fall tasfram genom beräkning. Den levererade energin används för olika ändamål,såsom uppvärmning, kyla, varmvatten, hushållsel, fastighetsel ochannan verksamhetsanknuten energi och även i detta fall bör en viss differentieringske med hänsyn till vad som är relevant och praktiskt möjligtför olika byggnadstyper. Därtill krävs ett gemensamt areabegrepp och engemensam tidsperiod, som innebär att det går att jämföra energiprestandanför olika byggnader. Ett energiprestandamått för alla byggnadstyperbör därför, enligt utredningens förslag, vara levererad energi per area-Prop. 2005/06:14579

enhet och år vid ett normalt bruk av byggnaden. Utredningen har ävenövervägt möjligheten att använda begreppet viktad levererad energi.Viktning innebär att olika energislag ges olika viktningsfaktorer, beroendepå hur de produceras och därmed på vilken miljöpåverkan de bl.a.har. Utredningen har även övervägt användningen av ett s.k. nettoenergivärdeoch ett värde som återger energianvändningens koldioxidbelastningpå miljön.Det kan konstateras att det krävs både tekniskt komplicerade och detaljeradeföreskrifter som vägledning för att bedöma och fastställa en byggnadsenergiprestanda. Systemets utveckling och de kunskaper som kommeratt vinnas i fråga om att utveckla och nyansera beräkningsmetodikernakräver ett visst mått av flexibilitet. Regeringen eller den myndighetsom regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om hur enbyggnads energiprestanda skall fastställas. Utgångspunkten vid framtagandetav sådana föreskrifter bör vara att fastställandet av en byggnadsenergiprestanda bör baseras på begreppet levererad energi per areaenhetoch år. Det finns vidare skäl som talar för en sådan differentiering somförespråkas av Energideklarationsutredningen och som innebär att delvisolika beräkningsmetodiker används i syfte att uppnå ett effektivt systemmed kvalitetskrav som är anpassade till olika byggnadstyper. Om begreppetviktad levererad energi används kräver detta att viktningsfaktorer tasfram. Sådana faktorer måste utformas på ett sätt som är förenligt med detförslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om energitjänster ocheffektiv slutanvändning av energi som antagits och förväntas träda i kraftunder våren 2006. Därtill behövs närmare föreskrifter i anledning av dekrav på beräkningsmetodiken för en byggnads energiprestanda som uppställsi bilaga 2 till EG-direktivet om byggnaders energiprestanda, vilkenanger ett antal faktorer som skall beaktas. Slutligen finns det anledningatt beakta det omfattande standardiseringsarbetet på området som pågårinom EU.Ventilation och radonEtt väl fungerande ventilationssystem är nödvändigt för att få in frisk lufttill en byggnad och för att transportera bort överskott av fukt och luftföroreningar.Det är därför viktigt att den som besiktigar byggnaden klarläggerom obligatorisk ventilationskontroll utförts med intervall enligtgällande bestämmelser, och om ventilationen är anpassad till användningenav byggnaden. Eventuell förekomst av radon och om detta har avhjälptsär andra viktiga utgångspunkter vid bedömningen av åtgärder förenergieffektivisering. Av deklarationen skall det därför framgå om byggnadensventilation samt eventuell radonförekomst har kontrollerats respektivemätts. Såsom beskrivits i avsnitt 8 finns redan ett obligatorisktsystem för funktionskontroll av byggnaders ventilationssystem. I energideklarationenbör därför en uppgift lämnas om kontrollerna har utförtsenligt de föreskrifter om besiktningsintervall m.m. som gäller vid tidpunktenför deklarationen. För närmare information om dessa förhållandenskall det finnas besiktningsprotokoll upprättade. Såsom beskrivits iavsnitt 8 finns även ett system för kontroll av radon i byggnader. I deklarationenbör därför uppgift lämnas om radonmätning har utförts i byggnaden.För närmare information om dessa förhållanden skall det finnasupprättade mätprotokoll. Resultaten av kompletterande besiktningar ochProp. 2005/06:14580

mätningar som äger rum i de intervall som uppstår mellan besiktningarnaför energideklarationerna, bör kunna redovisas på sedvanligt sätt genomuppvisande av protokoll från sådana kontroller och mätningar.I sitt arbete för en god inomhusmiljö använder sig vissa byggnadsägareav enkäter som riktas till dem som brukar byggnaden. De frågor somvanligtvis ställs i sådana rör bl.a. värmekomfort, luftkvalitet, ljus- ochljudförhållanden samt fukt och mögel. Sådana enkäter är ett bra sätt attbl.a. skaffa sig kunskap om byggnadens inomhusmiljö.Rekommendationer om energieffektiviserande åtgärderEtt viktigt syfte med energideklarationerna är att de skall leda till energieffektiviserandeåtgärder i bebyggelsen. En deklaration skall därför innehållarekommendationer om hur den aktuella byggnadens energiprestandakan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, omdet är möjligt, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för attförbättra byggnadens energiprestanda.Det finns relativt få aktuella studier om omfattningen av möjligheternaatt effektivisera energianvändningen i svensk bebyggelse. Detta försvårarockså en kvantitativ bedömning av kostnader och intäkter som är förenademed effektiviserande åtgärder och av vilka insatser som är optimala.Det finns uppgifter om att energianvändningen skulle kunna minska med10–30 procent. Energideklarationsutredningen har konstaterat att det finnsoutnyttjade energibesparingspotentialer i bebyggelsen, men att bristfälligstatistik medför att storleken på denna potential för det befintliga byggnadsbeståndetär svårbedömd. Vissa åtgärder ger omedelbar lönsamhetutan omfattande investeringar, medan andra kan bli lönsamma först pålängre sikt med en återbetalningstid på upp till åtta år. Potentialen förenergieffektiviseringar med konventionell teknik och god drift uppgår tillmellan 15 och 30 procent beroende på byggnadstyp. Ytterligare besparingspotentialerpå upp till 10 procent kan uppnås med åtgärder som barablir lönsamma i samband med renoveringar. I Danmark, där det funnitsen energibesiktningsverksamhet under många år och där byggnadsbeståndetär jämförbart med Sveriges, har det konstaterats att det finns möjligaenergieffektiviseringsåtgärder med kortare återbetalningstid än åtta år för75 procent av beståndet. En uppföljning av genomförda besiktningarunder perioden 1998–2002 visar på lönsamma besparingar för uppvärmningmotsvarande 18 procent av beräknad energianvändning. Det finnsstudier genomförda i Danmark, som indikerar en realistisk besparingspotentialpå 25 procent av uppvärmningsenergin för bostäder genombättre isolering av ytterväggar, fönsterbyten eller komplettering av fönstermed en tredje glasruta. Huvuddelen av de uppskattade besparingarnaantas ske i bostäder uppförda före 1973. I Sverige har vi haft många programför att effektivisera energianvändningen och förbättra inomhusmiljön.Enligt Statistiska centralbyrån genomförde cirka 6 procent avsmåhusägarna någon form av energibesparande åtgärd under 2002. Isoleringav väggar och tak och åtgärder med styr- och reglersystem stod förmerparten av dessa, medan byten till isolerglas och andra åtgärder stodför en mindre del.Genom beslut den 27 februari 2003 uppdrog regeringen åt de storastatliga byggnadsförvaltarna att i samråd med Boverket, Statens energimyndighetoch Riksantikvarieämbetet redovisa förutsättningarna för enProp. 2005/06:14581

effektivare energianvändning samt möjligheterna att minska användningenav fossila bränslen. Uppdraget redovisades den 1 juni 2004. (Regeringskanslietsdiarienummer M2003/599/Hs). Av redovisningen framgåratt en väsentlig energibesparing kan uppnås genom relativt enklaåtgärder och flera åtgärder uppges vara lönsamma på kort eller medellångsikt. En förvaltare har bl.a. bedömt att åtgärder med investeringarom 123 miljoner kronor, med en återbetalningstid om högst tre år, gerdriftskostnadsbesparingar om 41 miljoner kronor per år. Investeringarmed en återbetalningstid om mellan tre till sex år skulle ge ytterligaredriftkostnadsbesparingar om 14 miljoner kronor per år. En annan förvaltareanger att investeringar om cirka 70 miljoner kronor skulle leda tillårliga besparingar om 15 gigawattimmar. Samtidigt bedöms en effektivareförvaltning av byggnader vara den mest lönsamma åtgärden. Inomramen för dialogprojektet Bygga, bo och förvalta för framtiden har slutsatsendragits, att tillgången till effektiv teknik i sig inte är tillräcklig föratt nå goda miljölösningar, utan den måste kombineras med byggherrars,beställares och förvaltares kompetens i bygg- och förvaltningsprocessen.Inom ramen för dialogen bedrivs för närvarande ett nationellt kompetensutvecklingsprogram,i vilket fokus bl.a. ligger på energieffektiviseringoch sunt inomhusklimat. Programmet syftar till att så brett som möjligtsprida kunskaper om, och öka engagemanget för, en hållbar utvecklingav bygg- och fastighetssektorn.Många åtgärder i syfte att effektivisera energianvändningen kräver investeringar,andra förutsätter beteendeförändringar. Rekommendationernaom energieffektiviserande åtgärder skall utformas så att byggnadsägarenenkelt kan bedöma om åtgärderna är ekonomiskt meningsfulla att genomföra.Många åtgärder är bara lönsamma om de genomförs i samband medreparationer eller underhåll av byggnaden. Rekommendationerna omlämpliga och kostnadseffektiva åtgärder är dessutom en upplysning tillköpare och blivande nyttjanderättshavare om byggnadens tekniska skickoch kommande behov av investeringar för drift och underhåll m.m.När en byggnad tätas och isoleras skapas ofta behov av att förbättraventilationen. Det är därför nödvändigt att de rekommendationer somlämnas om hur en byggnads energiprestanda kan förbättras är anpassadetill den byggnad som energideklareras. Det är viktigt att den som besiktigarbyggnaden klarlägger om obligatorisk ventilationskontroll har utförtsmed intervall enligt gällande bestämmelser och om ventilationen är anpassadför den verksamhet som bedrivs i byggnaden. Eventuell förekomstav radon och om detta avhjälpts är andra viktiga utgångspunkterför bedömningen av åtgärderna för energieffektivisering i vissa fall.Förekomst av onormal fukt och mögel i byggnader kan bidra till ohälsa.Åtgärder som vidtas i fel ordning kan medverka till skador på byggnadenoch skapa en dålig inomhusmiljö. Åtgärder som vidtas i rätt ordning medbeaktande av att ventilationen anpassas till verksamheten i byggnadenoch radonförhållanden främjar en god komfort och en god inomhusmiljö.Det är därför angeläget att rekommendationerna görs med beaktande aveventuella konsekvenser på inomhusmiljön. Åtgärdsförslagens anpassningtill aktuell byggnad och de genomslag de kommer att få har ettsamband med de krav som ställs på de oberoende experterna i fråga ombygg- och installationsteknisk samt arkitektonisk kompetens, så att detekniska egenskapskrav som gäller för byggnaden beaktas, liksom de för-Prop. 2005/06:14582

utsättningar som byggnadens placering och utformning ger med hänsyntill omgivande mikroklimat. De krav som bör ställas på sådana experterbeskrivs närmare i avsnitt 15.Prop. 2005/06:145ReferensvärdenEnergideklarationerna bör utformas så att konsumenters behov av informationom byggnader tillgodoses. Användningen av referensvärden innebäratt var och en på ett enkelt sätt skall kunna bedöma och jämförabyggnaders energiprestanda. Ett referensvärde, som t.ex. kan vara ettjämförelsetal, syftar till att ge information om hur den aktuella byggnadensenergiprestanda förhåller sig till t.ex. likvärdiga byggnaders prestanda.Referensvärdena för den befintliga bebyggelsen kommer sannoliktatt förbättras ju fler energideklarationer som upprättas. I systemets inledningsskedebör därför referensvärden avsedda för relevanta jämförelserav olika byggnadskategorier grunda sig på annat statistiskt material.Energideklarationsutredningen har även övervägt referensvärden sommedför att det är möjligt att bedöma hur mycket den aktuella byggnadensprestanda kan förbättras, om de rekommenderade energieffektiviserandeåtgärderna genomförs. Ett annat referensvärde kan åskådliggöra vilkenenergiprestanda byggnaden skulle ha haft om den uppförts enligt debestämmelser om byggande som gäller vid deklarationstillfället.De referensvärden som bör användas för att jämföra olika byggnadskategorierkommer att kunna förbättras och förfinas med stöd av informationeni de upprättade deklarationerna. Vidare kan synen på vilkareferensvärden som är mest relevanta i olika situationer eller för olikabyggnadstyper ändras med tiden. Därför behövs en viss flexibilitet närdet gäller föreskrifterna om vilka referensvärden som skall användas.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför fåmeddela föreskrifter om vilka referensvärden som skall användas ienergideklarationerna.Övriga uppgifterDe nu nämnda uppgifterna om en byggnads energiprestanda, obligatoriskventilationskontroll, radonmätning, rekommendationer om åtgärder somförbättrar byggnadens energiprestanda och referensvärden utgör energideklarationensstomme och tillgodoser EG-direktivets krav. Den föreslagnabestämmelsen bör emellertid kunna kompletteras med bestämmelserav mer teknisk eller detaljerad karaktär, som skall vara styrande fördeklarationens innehåll. Innehållet i deklarationen kan även på sikt behövautvidgas eller närmare preciseras. Regeringen eller den myndighetsom regeringen bestämmer skall därför få meddela sådana föreskrifter.83

Prop. 2005/06:14514 LuftkonditioneringssystemRegeringens förslag: Om det i en byggnad finns ett luftkonditioneringssystemmed en effekt om minst 12 kilowatt, som huvudsakligendrivs med elektricitet, skall det i energideklarationen också anges– uppgifter om systemets energieffektivitet och systemets storlek iförhållande till behovet av kyla i byggnaden, och– om en effektivare energianvändning kan uppnås i det befintligasystemet eller genom att systemet ersätts med ett annat system eller enannan metod att kyla byggnaden.Om en byggnad inte skall energideklareras regelbundet, skall byggnadensägare i stället se till att systemet regelbundet besiktigas och attuppgifterna antecknas i ett besiktningsprotokoll. Regeringen eller denmyndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter ombesiktningsintervall och besiktningens omfattning.Energideklarationsutredningens förslag överensstämmer med regeringens.Remissinstanserna: Chalmers tekniska högskola och Naturvårdsverkethar ansett att det är meningsfullt att utvidga perspektivet till att omfattahela systemet för klimatisering och inte enbart kylaggregatet. Skanskahar föreslagit att kontroller av luftkonditioneringssystem skall göras isamband med att byggnaderna energideklareras. Kylbranschens Samarbetsstiftelse(KYS) har framfört att betydande besparingar kan uppnåsgenom regelbundna kontroller och underhåll av anläggningarna. Eftersomdet bakomliggande syftet med energideklarering är att minska koldioxidutsläppen,har KYS även anfört att alla luftkonditioneringsanläggningarsom genom sin energianvändning bidrar till utsläppen och somsamtidigt har en kyleffekt över 12 kilowatt bör omfattas av direktivetskrav. Utredningen förslag är enligt KYS inte heltäckande och definitionenav luftkonditioneringsanläggning bör ses över, eftersom utredningens definitionstämmer på konventionella kompressordrivna kylanläggningar,men undantar anläggningar som använder värmeenergi som drivenergi.Skälen för regeringens förslag: Luftkonditioneringssystem användsför att klimatisera byggnader. Även om kontroll av processkylesystemkan vara önskvärd från miljö- och energieffektiviseringssynpunkt omfattasinte sådan produktion och distribution av EG-direktivet.För att träffa de större luftkonditioneringssystemen, där energieffektiviserandeoch därmed miljöförbättrande åtgärder får störst effekt, skallförslaget gälla system med en effekt som är högre än 12 kilowatt.Enligt gällande bestämmelser i Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS1992:16) med föreskrifter om kyl- och värmepumpanläggningar innehållandevissa köldmedier (köldmediekungörelsen), skall kylaggregatmed en fyllning av vissa köldmedier om minst 3 kilogram kontrollerasårligen av ett ackrediterat kontrollorgan. Kontrollen omfattar själva kylmaskinenoch gäller i huvudsak läckagekontroll för köldmedium, kontrollav drift- och skötselinstruktioner och kontroll av vibrationer. Denårliga kontrollen enligt köldmediekungörelsen omfattar inte alla aggregat84

med en effekt som är högre än 12 kilowatt. Luftkonditioneringssystemberörs även av kravet på obligatorisk ventilationskontroll, som beskrivitsi avsnitt 8. De beskrivna kontrollerna innebär emellertid inte att helaanläggningens effektivitet och storlek bedöms i förhållande till byggnadensbehov. Möjliga energieffektiviserande åtgärder är inte heller en delav dessa kontroller.Kyla kan produceras, distribueras och tillföras byggnader på olika sätt.På senare tid har antalet installerade system ökat. En stor del av dessa ärsystem med konventionell kompressorkyla som drivs med elektricitet, ivilka det kan finnas en betydande potential för energieffektiviseringar.Det är därför angeläget att dessa blir föremål för bedömningar i fråga omsystemets energieffektivitet och dess storlek i förhållande till behovet avkyla i byggnaden. Det är också angeläget att byggnadens ägare får uppgifterom möjliga energieffektiviserande åtgärder avseende dessa system,till skillnad från de system som använder värme som drivenergi, exempelvissolvärme, spillvärme, och naturligt kallt vatten. Förslaget skalldärför gälla system som huvudsakligen drivs med elektricitet.Eftersom den största besparingspotentialen finns i åtgärder som intebara omfattar kylmaskineriet, bör besiktningen av systemet ske i sambandmed den besiktning som skall göras inför en energideklaration.Uppgifter om ett luftkonditioneringssystems storlek i förhållande till bedömtbehov av kyla i byggnaden kräver en relativt omfattande besiktning.Att fastställa systemets energieffektivitet och storlek bör inte medföranågra större problem, medan bedömningen av behovet av kyla ärmer komplicerad att göra. Rekommendationer om energieffektiviseringarförutsätter en ingående kännedom om hela byggnadens energibalans.De energieffektiviserande åtgärderna kan vara av olika slag. Vissa åtgärderinnebär effektiviseringar av systemet som sådant, t.ex. genom förbättradestyr- och reglersystem och effektivare komponenter eller andradelar i systemet. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga, kan den lämpligasteåtgärden vara att ansluta byggnaden till ett system för s.k. fjärrkyla,i vilket kylproduktionen inte är bunden till byggnaden, utan sker centralt,och levererar kyla till flera byggnader samtidigt. Det finns vidare alternativasystem som ersätter de konventionella och som uppnått en effektivareoch därmed miljövänligare användning av energi. Ett exempel är systemför s.k. frikyla, som använder kyla från vattendrag.Särskilda rutiner måste också inrättas för de byggnader som inte kommeratt omfattas av kravet på regelbunden energideklaration, dvs. andrabyggnader än specialbyggnader och sådana som upplåts med nyttjanderätt,liksom de byggnader som kommer att omfattas av det föreslagnaundantaget från kravet om deklarering. I dessa fall skall byggnadens ägarese till att systemet besiktigas och att motsvarande uppgifter om systemetsenergieffektivitet, storlek och möjliga energieffektiviserande åtgärderinhämtas och antecknas i besiktningsprotokoll. Föreskrifter om omfattningenav sådana besiktningar och om besiktningsintervall bör meddelasav regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Möjlighetenatt anpassa besiktningsintervallet för kontrollen av systemet med denobligatoriska ventilationskontrollen bör övervägas, liksom att inomramen för den obligatoriska ventilationskontrollen kontrollera att besiktningarav luftkonditioneringssystemen utförs.Prop. 2005/06:14585

Prop. 2005/06:14515 Oberoende experterRegeringens förslag: Besiktningen av en byggnad eller ett luftkonditioneringssystemskall utföras av en oberoende expert, som skall upprättaen energideklaration eller ett besiktningsprotokoll. Den oberoendeexperten skall utses av den som svarar för att sådana deklarationereller protokoll upprättas.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddelaföreskrifter om de krav i fråga om sakkunskap och oberoendesom skall ställas på sådana experter.Energideklarationsutredningens förslag överensstämmer med regeringens.Remissinstanserna: Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll(SWEDAC) har tillstyrkt förslaget. Statens fastighetsverk (SFV) har tillstyrktförslaget att det bör vara möjligt för större fastighetsföretag att haenergiexperter inom den egna organisationen. Kungl. Tekniska högskolanKTH har ansett att förfarandet när deklarationerna skall upprättas innebären sammanblandning av en kontrollerande roll och en konsultroll för expertensom upprättar denna. Funktionskontrollanterna i Sverige har anförtatt man bör fokusera på energiexpertens kunskap, snarare än oberoendet.Föreningen Sveriges Regionala Energikontor (FSEK) har anförtatt oberoende experter bör vara experter som inte arbetar hos den aktuellafastighetsägaren eller hos någon annan närstående organisation. FSEKhar vidare understrukit att det är viktigt att kravet på oberoende intetillämpas alltför generellt, då nära nog alla kvalificerade personer hoskonsultföretag, leverantörer, entreprenörer och eventuella energitjänsteföretag,kommer att ha ett direkt eller indirekt intresse hos fastighetsägaren.Göteborg Energi AB har anfört att alla som skall upprätta en deklarationskall vara personcertifierade, för att säkerställa en hög kvalitet. Konkurrensverkethar anfört att kontrollorganet skall vara helt fristående iförhållande till uppdragsgivaren, eftersom energideklarationer kan varaett konkurrensmedel för fastighetsägaren. Kommerskollegium har uppmärksammatatt regler för t.ex. certifiering kan leda till handelshinderoch om ackreditering är en lämplig form att visa en viss kompetens,måste man möjliggöra att på annat sätt kunna visa motsvarande garantieri fråga om teknisk och yrkesmässig kompetens samt garantier om oberoende,framför allt med tanke på att alla länder inte har ett system förackreditering. Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har poängterat viktenav att de personer som medverkar vid upprättandet av deklarationernahar rätt kompetens. Svebio har ställt sig frågande till den korta utbildningstidsom föreslås i utredningen. Statens energimyndighet har anförtatt de kompetenskrav som skall ställas på certifierare och utbildningenslängd bör bero på vilka metoder som skall tillämpas när deklarationernatas fram. Myndigheten har även anfört att det finns skäl att övervakaprisutvecklingen. Fastighetsägarna har ansett att en övre gräns bör sättasför hur mycket en deklaration får kosta. Linköpings kommun har anförtatt utredningens förslag om ackrediterade experter säkert, i vart fall på86

sikt, fungerar för de större projekten och i de större städerna, men att iövriga landet och för de mindre projekten är ett system med frivilligpersoncertifiering och möjligheten till lokalt godkännande ett bättrealternativ. Sveriges Kommuner och Landsting har avstyrkt förslaget omobligatoriskt krav på ackreditering och certifiering av energiexperter,vilket anses vara onödigt kostsamt och leda till förseningar i genomförandet.Även Villaägarnas Riksförbund har avstyrkt förslaget. Förbundethar i stället föreslagit att kommunala energirådgivare skall användas somoberoende experter. Energirådgivarna har ansett att systemet med ackrediteradeorgan minskar möjligheterna för mindre företag att arbeta medbesiktning och har ifrågasatt hur det minskade behovet av antalet experterpå grund av ackrediteringen rimmar med vikten av hög kvalitet pådeklarationerna. Anticimex AB har tillstyrkt förslaget i huvudsak, menansett att kompetensen även måste omfatta fukt, mögel och radonproblematikenoch att det i förkunskapskraven bör tillgodoräknas erfarenheterfrån andra typer av besiktningar, t.ex. överlåtelsebesiktningar och miljöbesiktningar.Skälen för regeringens förslag: Enligt EG-direktivet skall de s.k. energicertifikatenupprättas på ett oberoende sätt av kvalificerade eller auktoriseradeexperter.Energideklarationsutredningen har föreslagit att deklarationerna skallupprättas av s.k. oberoende energiexperter. De närmare kraven på sådanaexperter i fråga om sakkunskap och oberoende bör fastställas i föreskriftersom meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.Utgångspunkten vid framtagandet av sådana föreskrifter börvara att i stor utsträckning använda sig av befintliga system, som är avseddaatt säkerställa kvalitet och oberoende i olika verksamheter. Ettsystem med ackreditering och certifiering säkerställer detta.Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll – SWEDAC – är enstatlig myndighet som verkar som nationellt ackrediteringsorgan ochsamordnar, övervakar, ger råd om och informerar i kontrollfrågor enligtlagen (1992:1119) om teknisk kontroll. SWEDAC handhar ackrediteringav bl.a. besiktningsorgan, som utför besiktningar eller liknande kontroller.Vid en sådan ackreditering ställs krav på såväl kvalitetssystem,bl.a. internationella ISO-standarder, som teknisk eller annan relevantkompetens inom organet. Ackreditering är således en kompetensprövningoch sätter en nivå för kvaliteten i organets verksamhet. Ett besiktningsorganskall vara en juridisk person. Inom ramen för ett sådant organkan experter arbeta, som är personcertifierade för att utföra besiktningaroch liknande kontroller. Sådana personcertifieringar utförs av s.k. ackrediteradecertifieringsorgan, som skall vara frikopplade från de ackrediteradebesiktningsorganen. Ett certifieringsorgan är ett organ som skriftligenintygar att en produkt, process eller tjänst stämmer överens medvissa ställda krav. Eftersom det är möjligt för vem som helst att genomföraen certifiering är ackreditering av ett certifieringsorgan ett sätt attstärka personcertifieringens trovärdighet. Även ett sådant ackrediteratcertifieringsorgan står under SWEDAC:s kontroll.SWEDAC för ett register över ackrediterade företag och besvarar frågorom vilka som är ackrediterade för bl.a. de beskrivna verksamheterna.Hittills har SWEDAC ackrediterat över 500 laboratorier, ett 30-tal certifieringsföretagoch närmare 2 000 besiktningsorgan.Prop. 2005/06:14587

SWEDAC ansvarar för tillsynen av bl.a. de beskrivna verksamheterna.Tillsynen sker årligen och innebär i huvudsak en kontroll av att organetfortlöpande uppfyller de krav som ställdes för ackrediteringen. SWEDACfår återkalla en ackreditering, om organet inte längre uppfyller ackrediteringskraven.Den internationella standarden ISO 17020 avseende ackreditering avbesiktningsorgan innehåller allmänna regler för kompetensen hos sådanaopartiska organisationer som utför besiktningar eller liknande kontroller.Standarden specificerar kriterier för opartiskhet och omfattar efterföljanderapportering av resultaten till klienter och, om nödvändigt, till övervakandemyndigheter. Standarden omfattar tre typer av besiktningsorgan;typerna A, B och C, som åskådliggör besiktningsorganets oberoende iförhållande till uppdragsgivaren. Oberoendet skall säkerställas genombl.a. organisatoriska krav och krav om att sådana ekonomiska drivkrafterinte får förekomma som kan innebära att oberoende och integritet kanifrågasättas. I den mån besiktning eller liknande kontroll utförs inom ettområde där staten vill ha insyn, utses en myndighet som får utfärdanärmare föreskrifter om besiktningsverksamheten och, om det behövs,vilken typ av oberoende ställning som krävs för det företag som utförbesiktningen. Ett besiktningsorgan av typ A är helt fristående från uppdragsgivarenoch får inte vara verksamt i de enheter som besiktigas ellerkontrolleras. Inte heller får besiktningsorganet och dess personal anlitas inågon aktivitet som kan stå i konflikt med kraven på oberoende ochintegritet i besiktningsverksamheten. I ett besiktningsorgan av typ B skalldet vara en klar åtskillnad i ansvarsförhållandena mellan å ena sidan denpersonal som ägnar sig åt besiktningar eller liknande kontroller och åandra sidan den personal som är sysselsatt i andra verksamheter inomorganet. Åtskillnaden i ansvar skall upprätthållas genom organisatoriskidentifikation och genom organets rapporteringsvägar inom moderorganisationen.Liksom för besiktningsorgan av typ A får organet och desspersonal inte anlitas i någon aktivitet som kan stå i konflikt med kravenpå oberoende och integritet vid besiktningsverksamheten. Inom ett besiktningsorganav typ C skall det, liksom för organ av typ B, vara en klaråtskillnad i ansvar mellan å ena sidan den personal som utför besiktningareller liknande kontroller och å andra sidan den personal som ärsysselsatt i andra verksamheter inom organet. Åtskillnaden i ansvar skallupprätthållas genom organisationens struktur eller dokumenterade rutiner.Utmärkande för denna typ av besiktningsorgan är att de, förutom renbesiktning och liknande kontroll, även får utföra service, reparation ochunderhåll av t.ex. den anläggning som besiktigas eller kontrolleras.Ett system som bygger på ackrediterade besiktningsorgan med besiktningsmänsom är certifierade av ackrediterade certifieringsorgan säkerställerde krav som bör ställas på sakkunskap och oberoende, liksom detsystem som för närvarande gäller personcertifierade ventilationskontrollanter.Det ger möjlighet att tillvarata kompetensen hos redan befintligakategorier av besiktningsmän som arbetar med olika former avbesiktningar eller kontroller inom områdena energi, inomhusmiljö ochandra byggnadsanknutna kontrollsystem och att samordna dessa kompetenser.Det ger även möjlighet till en differentiering, så att de olika kravsom olika byggnadskategorier medför tillgodoses. En sådan samordningär särskilt viktig under övergångsperioden fram till 2009, när systemetProp. 2005/06:14588

skall byggas upp. Möjligheten finns också att tillvarata den kompetens påområdet som finns i större förvaltningsbolag och liknande organisationer,för att säkerställa tillgången på oberoende experter för besiktningen avtekniskt avancerade byggnader. Systemet medger också att fastighetsförvaltaremed stora byggnadsbestånd kan organisera kontrollen inom denegna organisationen, genom sådana särskilda kontrollorgan som nu harbeskrivits. På sikt bör det även övervägas om tillämpningen av energiledningssystem,eller liknande kvalitetssystem, kan vara ett alternativtsätt att säkerställa såväl kompetens som oberoende.Som Kommerskollegium har uppmärksammat kan regler för t.ex. certifieringleda till handelshinder. Om ackreditering är en lämplig form attvisa en viss kompetens, bör det finnas en möjlighet att på annat sätt visamotsvarande garantier i fråga om såväl teknisk och yrkesmässig kompetens,som garantier om oberoende, framför allt med tanke på att allaländer inte har ett system för ackreditering. De föreskrifter som skall tasfram rörande kraven på experterna måste således ge utrymme för attutländska aktörer med motsvarande kompetenser och oberoende kanagera på den svenska marknaden.Några remissinstanser har föreslagit att kommunernas energirådgivarebör kunna användas som oberoende energiexperter. Att låta en offentligtfinansierad verksamhet agera på en marknad tillsammans med privataaktörer leder dock till påtagliga konkurrensproblem. Till detta kommeratt kommunernas energirådgivare lämnar information och råd på en generellnivå, som inte utgår från varje byggnads specifika egenskaper. Enfarhåga som har framförts är att små företag, som består av en eller högstett par personer, inte skall ha råd att verka på området om krav ställs påackreditering av kontrollorgan. I detta avseende kan en jämförelse görasmed den gällande ordningen på köldmedieområdet. För att få kontrollerasådana anläggningar fordras att kontrollorganet är ackrediterat av SWEDAC.Inom kylområdet finns för närvarande cirka 1 100 ackrediterade kontrollorgan,av vilka ungefär 300 är enmansföretag.Enligt vad som framgått av avsnitt 8 finns det bestämmelser om att denobligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem skall utföras aven sakkunnig funktionskontrollant som utses av byggnadens ägare. I Boverketsföreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem,BFS 1996:56, finns bestämmelser om krav på riksbehörighetsom funktionskontrollant och om intervaller för återkommande besiktningm.m. Kontrollanterna är certifierade av ackrediterade certifieringsorgan.Ett system finns även utarbetat för radonmätning av byggnader.Liksom vid den obligatoriska ventilationskontrollen bör den som ansvararför en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll upprättas,dvs. byggnadens ägare, utse den oberoende expert som skall upprätta ensådan handling. Priset för den tjänst det innebär att utföra en besiktningoch att upprätta en deklaration eller ett besiktningsprotokoll bör förhandlasmellan parterna. Att reglera prissättningen, genom att sätta enövre gräns för den ersättning experten skall ha rätt att ta ut, får ofta enprisstyrande effekt som leder till högre priser, trots att marknaden ärkonkurrensutsatt. En prisreglering kräver även tillsyn över efterlevnaden,vilket fördyrar systemet. Systemet skall emellertid tillgodose ett konsumentintresse.Regeringen avser därför att noga följa prisutvecklingen påmarknaden.Prop. 2005/06:14589

Såsom Energideklarationsutredningen har föreslagit, bör regeringeneller den myndighet som regeringen bestämmer även få meddela föreskrifterom de krav som skall ställas på de oberoende experterna i frågaom utbildning, yrkeserfarenhet samt installations- och byggnadstekniskkompetens och förmåga att se byggnaden som ett system.Prop. 2005/06:14516 Tillgången till energideklarationerRegeringens förslag: Om en byggnad är indelad som specialbyggnadenligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och har en totalanvändbar golvarea som är större än 1 000 kvadratmeter skall den somäger byggnaden se till att den energideklaration som senast har upprättatsför byggnaden är tillgänglig på en för allmänheten väl synligoch framträdande plats i byggnaden.Om en byggnad eller en del av en byggnad upplåts med nyttjanderättskall den som äger byggnaden se till att den energideklaration somsenast upprättats för byggnaden är tillgänglig på en väl synlig plats ibyggnaden.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddelaföreskrifter om att en energideklaration får placeras på en annanplats i en byggnad eller i anslutning till en byggnad.Den som säljer en byggnad eller en andel i en byggnad skall påköparens begäran fullgöra sin skyldighet att energideklarera byggnadeninnan byggnaden säljs. Om säljaren inte gör det får köparen,senast sex månader efter sitt tillträde till byggnaden, låta upprätta enenergideklaration på säljarens bekostnad.Byggnadsdeklarationsutredningens förslag överensstämmer i huvudsakmed regeringens. Utredningen hade inget förslag om att en deklarationskall få upprättas på säljarens bekostnad.Remissinstanserna har inte uttalat sig i frågan.Energideklarationsutredningens förslag överensstämmer i huvudsakmed regeringens förslag. Utredningen har föreslagit en förseningsavgiftsom sanktion i de fall en energideklaration inte överlämnats till registermyndighetenföre försäljningen av en byggnad.Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser har påpekat att systemetbör förenklas i bl.a. administrativa avseenden. Kammarrätten i Jönköpinghar ansett att den föreslagna förseningsavgiften framstår som en svagsanktion, då den inte kan framtvinga en energideklaration. Banverket haranfört att verkets specialbyggnader i regel inte är öppna för allmänhetenoch att kravet på att sådana byggnader alltid skall ha en energideklarationanslagen inte behövs.Skälen för regeringens förslag: Enligt EG-direktivet bör myndighetsbyggnaderoch byggnader som allmänheten ofta besöker fungera somförebilder, genom att man där tar hänsyn till miljö- och energifaktorer.För den byggnadskategori som enligt avsnitt 12 definieras som specialbyggnader,skall det – enligt förslaget – alltid finnas en energideklarationsom inte är äldre än tio år. För att uppfylla direktivets primära syfte meddeklarationskravet för dessa byggnader, dvs. att information om byggna-90

dens energiprestanda görs tillgänglig för allmänheten, skall den energideklarationsom senast har upprättats för byggnaden alltid finnas anslagenpå en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden.En sådan plats kan t.ex. vara i eller i anslutning till byggnadens entréeller entréer, eller på andra platser där allmänheten vistas och söker information,såsom i byggnadens reception, vid hissar eller på informationstavlor.Enligt förslaget i avsnitt 12 skall en byggnad energideklareras förstagången den helt eller till viss del upplåts med nyttjanderätt och däreftervart tionde år, så länge den upplåts för ett sådant ändamål. I flertaletbyggnader sker ett kontinuerligt byte av bostads- och lokalhyresgäster,liksom bostadsrättsinnehavare. Ett effektivt sätt att tillgodose såväl befintligasom blivande nyttjanderättshavares informationsbehov är attbyggnadens ägare ser till att den energideklaration som senast har upprättatsför byggnaden finns anslagen på en väl synlig plats i byggnaden.Genom den föreslagna ordningen uppnås en samordning med vad somenligt 6 § förordningen (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystemgäller i fråga om att anslå intyg om genomförd besiktning påen väl synlig plats i byggnaden.Det finns specialbyggnader där det, t.ex. av säkerhetsskäl, förekommersärskilda restriktioner i fråga om allmänhetens tillträde. Det finns vidaresituationer, t.ex. när det gäller bostadsrättsföreningar som äger en- ellertvåbostadshus, då en deklaration bör placeras på en annan plats, som ärtillgänglig för alla medlemmar eller blivande medlemmar i föreningen.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddelaföreskrifter om att deklarationerna i vissa fall skall anslås på enannan plats i en byggnad eller i anslutning till en byggnad.Försäljningar av byggnader är situationer som i hög utsträckning kommeratt aktualisera energideklarationer för byggnader. Av förslaget i avsnitt12 följer att en deklaration skall upprättas innan en byggnad eller enandel i en byggnad säljs.En säljares skyldighet att upprätta och en köpares rätt att ta del av enenergideklaration före försäljningen av en byggnad är i viss utsträckningsjälvreglerande. Energideklarationen kommer att ha ett ekonomisk värdeför den som köper en byggnad. Säljs byggnaden vidare inom tio år frånden tidpunkt då deklarationen upprättades, behöver ingen ny deklarationupprättas inför den senare försäljningen. Ett ekonomisk värde liggerdessutom i kunskapen om vilka kostnader som energianvändningen ibyggnaden medför samt om vilka åtgärder som behöver genomföras föratt åstadkomma förbättringar av byggnadens energiprestanda i föreningmed en god inomhusmiljö. Mot den angivna bakgrunden finns det alltsåen stark drivkraft inte bara för den blivande köparen, utan även för depresumtiva köparna, att efterfråga deklarationen under den process somföregår försäljningen.Såsom ett antal remissinstanser har påpekat bör systemet vara enkelt ibl.a. administrativa avseenden. Kammarrätten i Jönköping har dessutompåpekat att den förseningsavgift till staten, som Energideklarationsutredningenförslagit som sanktion i de fall säljaren inte sett till att registreraen deklaration före försäljningen, framstår som svag då den inte kanframtvinga en deklarering. En sådan ordning kan också bli dyrare än vadsom är nödvändigt. En förseningsavgift måste sättas högre än kostnadenProp. 2005/06:14591

för att deklarera byggnaden, om den skall ha en framtvingande effekt.Vidare kan ett system med förseningsavgifter leda till åtskilliga beslutom sådana avgifter och överklaganden av sådana beslut, med ökadekostnader som följd. Dessutom bör man undvika att införa bestämmelsersom påverkar den allmänna omsättningen av byggnader.En bestämmelse som innebär att köparen skall ha rätt att upprätta endeklaration på säljarens bekostnad, om säljaren, trots köparens begäran,underlåtit att göra det är en mer effektiv lösning, som tillgodoser konsumentintresset.En sådan civilrättslig sanktion bör begränsas på så sätt attköparens rätt skall utövas senast sex månader efter det att köparentillträdde byggnaden. Båda parter bör se till att vad som avtalats i frågandokumenteras i köpeavtalet eller på annat sätt i de fall en byggnad ansessom lös egendom och ett formkrav saknas. Mäklaren har en viktig roll idetta sammanhang, för att informera parterna om deras rättigheter respektiveskyldigheter och för att bidra till att en sådan dokumentationgörs. De föreslagna bestämmelserna gäller vid försäljningar av byggnadereller av andelar i byggnader. Försäljningar av bostadsrätter gällerbyggnader som helt eller delvis upplåts med nyttjanderätt. I sådana situationerär det i stället, som framgår ovan, bostadsrättsföreningens ansvar iegenskap av ägare till byggnaden, att hålla en energideklaration tillgängliggenom att ha den anslagen på sådant sätt att blivande nyttjanderättshavarekan ta del av deklarationens innehåll.Prop. 2005/06:14517 Ett energideklarationsregisterRegeringens förslag: Den som ser till att det finns en energideklarationeller ett besiktningsprotokoll skall även se till att ett exemplar avdeklarationen eller protokollet lämnas till Boverket. Boverket skallföra ett register över sådana energideklarationer och besiktningsprotokolloch skall vara personuppgiftsansvarigt enligt personuppgiftslagen(1998:204) för den behandling av personuppgifter som görs i registret.Uppgifterna i registret skall få behandlas för framtagande av statistik,forskning, uppföljning och utvärdering av energianvändningen ochinomhusmiljön i bebyggelsen, tillsyn och annan allmän eller enskildverksamhet där information om byggnader och deras energiprestandaoch inomhusmiljö utgör underlag för bedömningar eller beslut. Ompersonuppgifter behandlas i strid med den föreslagna lagen eller föreskriftersom har meddelats med stöd av lagen, skall bestämmelsernaom rättelse i personuppgiftslagen (1998:204) tillämpas.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddelaföreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer ochbesiktningsprotokoll.Regeringen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som fårregistreras i energideklarationsregistret, urval, bearbetningar, utlämnandepå medium för automatiserad behandling och direktåtkomst tillregistret.92

Byggnadsdeklarationsutredningens förslag överensstämmer delvismed regeringens förslag. Utredningen har föreslagit att byggnadsdeklarationernaskall registreras i Fastighetsregistrets byggnadsdel.Remissinstanserna: Lantmäteriverket har avstyrkt förslaget, eftersomverkets strävan är att fastighetsregistret enbart skall innehålla beslut avdomstolar och andra myndigheter. Verket har däremot tillstyrkt att deklarationernasamlas i ett centralt register som bygger på uppgifter frånFastighetsregistrets byggnadsdel. Enligt verket är det viktigt att deklarationernaknyts till byggnadsdelens identiteter, så att uppgifterna i byggnadsdelenkan användas tillsammans med uppgifterna i deklarationen.Datainspektionen har påpekat att uppgifterna i registret kan ha betydelseför enskildas ekonomiska förhållanden och att det därför är viktigt medklara regler om registerinnehåll, om rättelse och om skadestånd samteventuell möjlighet att kunna göra ändringar i registret vid förändradefaktiska förhållanden. Boverket har påpekat att de datoriserade systemsom verket använder för bidragsärenden och statistik efter viss anpassningkan användas som ett nationellt register.Energideklarationsutredningens förslag överensstämmer delvis medregeringens.Remissinstanserna: Datainspektionen har påpekat att EG-direktivetinte innehåller något krav om ett register och att ett sådant registerkommer att innebära en omfattande registrering av uppgifter som indirektkommer att innehålla personuppgifter. Enligt Datainspektionen bör detfinnas starka skäl för ett sådant register. Inspektionen har vidare ansett attintegritetsfrågorna bör bli noga belysta och analyserade vid en regleringav registret. Boverket har i stort stött förslaget om ett nationellt register,men ansett att registret även bör innehålla annan information om byggnadskvaliteteroch att förslaget i denna del behöver samordnas med förslagetfrån Byggnadsdeklarationsutredningen och Byggnadsmiljöutredningen.Lantmäteriverket har tillstyrkt att uppgifter från fastighetsregistretsbyggnadsdel utnyttjas i ett system för registrering och lagring avenergideklarationer. Fastighetsägarna Sverige, Villaägarnas riksförbundm.fl. har ansett att det inte finns något behov av en nationell databas förenergideklarationer. Chalmers tekniska högskola anser att det borde varamöjligt att samordna energideklarationer, byggnadsdeklarationer, fastighetsdeklarationer,OVK-status, samt kylmaskin- och pannstatus i ett gemensamtregister, för att begränsa kostnaderna vid besiktning eller beskrivningav fastigheter.Skälen för regeringens förslag: Båda utredningarna har föreslagit attde deklarationer som upprättas inom ramen för respektive system skallregistreras i ett nationellt register hos en myndighet.Energideklarationsutredningen har lämnat förslag om ett avancerat registeri form av en databas med ett antal funktioner kopplade till registretoch att den registerförande myndigheten skall ha rätt att ta ut en avgiftför att registrera inlämnade deklarationer. Ett antal remissinstanser harifrågasatt den föreslagna modellen. Det finns dock vissa behov av ettregister. En mindre avancerad lösning bör därför övervägas. Boverket,som har en central roll i sammanhanget, har förespråkat att de befintliga,datorbaserade ärendehanterings- och statistiksystem som redan användsav myndigheten för bidragsärenden och statistik bör användas för registreringav deklarationerna och har vidare förklarat att de befintliga syste-Prop. 2005/06:14593

men kan utvecklas med hänsyn till de ytterligare krav som energideklarationernamedför. Boverket bör därför föra ett register där energideklarationeroch besiktningsprotokoll skall registreras. Den som ser till att enenergideklaration eller ett besiktningsprotokoll upprättas, bör ha en skyldighetatt se till att ett exemplar av deklarationen eller protokollet lämnastill verket.Följande grundläggande behov av ett nationellt register har identifierats.Energimyndigheten ansvarar för officiell statistik inom energiområdetoch har behov av att sammanställa och jämföra uppgifter om energianvändningeni bebyggelsen, för att generellt förbättra statistiken över sådanenergianvändning. Statistiska centralbyrån (SCB) är en statlig myndighetmed ett mer generellt ansvar att tillhandahålla nationell statistik inom enrad ämnesområden, varav energiområdet är ett. SCB samt universitet ochhögskolor har behov av underlag för statistik- och forskning på området.Den samlade information som ett register över energideklarationer ochbesiktningsprotokoll kommer att innehålla är även ett värdefullt underlagför generell uppföljning och utvärdering av energianvändningen ochinomhusmiljön i bebyggelsen och blir därmed ett viktigt underlag föranalysen och utvecklingen av energideklarationerna som styrmedel ochde effekter dessa har på den samlade energianvändningen i bebyggelsen.Informationen kan också utgöra underlag för överväganden om kompletterandestyrmedel. Vidare bidrar uppgifterna i registret till en uppföljningav berörda delmål till nationella miljökvalitetsmål, främst måletGod bebyggd miljö.Som framgår av förslaget i avsnitt 20 skall tillsyn utövas av de kommunalanämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- ochbyggväsendet. Den samlade information om upprättade energideklarationeroch besiktningsprotokoll som ett energideklarationsregister kommeratt innehålla underlättar en effektiv tillsyn. Registret kommer även attunderlätta och förbättra den kommunala tillsynen beträffande den obligatoriskaventilationskontrollen och tillsynen enligt miljöbalken, t.ex. ifråga om radonsituationen.Uppgifterna i en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll är viktigabeslutsunderlag i valet av olika boendeformer. Husspekulanter ochblivande nyttjanderättshavare kan ha ett intresse av att få tillgång tilluppgifter som har betydelse för en tidig bedömning och värdering av enbyggnads energiprestanda och inomhusmiljö. En viktig del är således atttillgodose ett informationsbehov vid omsättningen av byggnader, lokaleroch bostadslägenheter och att underlag finns för bedömningar och besluti sådana processer. Ett annat behov är att underlätta de oberoende experternasarbete med energideklarationerna. Registret möjliggör att informationkan hämtas vid upprättandet av deklarationer och att grundläggandeuppgifter rörande byggnaderna, deras energiprestanda och inomhusmiljökan återanvändas när det blir aktuellt att upprätta nya deklarationer. Deninformation som ett register kan ge är även värdefull för byggnadsägare,som i jämförande syfte kan se vilka effekter energieffektiviserande åtgärderhar. Informationen är således betydelsefull även som underlag förden löpande fastighetsförvaltningen och för de beslut som skall fattas ibyggandet av nya hus och vid tillbyggnads- eller ändringsåtgärder ibefintlig bebyggelse.Prop. 2005/06:14594

Mot den angivna bakgrunden bör uppgifterna i registret få behandlasför framtagande av statistik, forskning, uppföljning och utvärdering avenergianvändningen och inomhusmiljön i bebyggelsen, tillsyn och annanallmän eller enskild verksamhet där information om byggnader och derasenergiprestanda och inomhusmiljö utgör underlag för bedömningar ochbeslut.En förutsättning för att registret skall vara sökbart och med tillräckligprecision identifiera en byggnad är att en byggnadsbeteckning används iförening med en fastighetsbeteckning och, om det finns flera byggnaderpå samma fastighet, adresser. Enligt en definition i 3 § personuppgiftslagen(1998:204) är en personuppgift all slags information som direkteller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Fastighetsbeteckningarär en sådan information som via informationen i fastighetsregistretkan kopplas till fysiska personer. Därigenom kommer registretatt innehålla information som i vart fall indirekt kan hänföras till enskilda.Det innebär att bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204)skall tillämpas på registret. Boverket skall vara personuppgiftsansvarigtenligt personuppgiftslagen för den behandling av personuppgifter somutförs i registret.Eftersom registret bör innehålla byggnadsbeteckningar, fastighetsbeteckningaroch, i vissa fall, adresser kommer registret att i viss utsträckninginnehålla samma uppgifter som fastighetsregistret. Det är därförlämpligt att de bestämmelser som gäller för fastighetsregistret i möjligastemån får utgöra en ram för den behandling av personuppgifter somskall vara tillåten enligt den nu föreslagna lagen.Ett datoriserat register med personuppgifter innebär att hänsyn måstetas till enskildas integritetsskydd. Samtidigt måste den enskildes skyddvägas mot andra legitima behov hos t.ex. myndigheter att få behandlauppgifter om den enskilde. Personuppgiftslagen syftar till att skydda denenskildes personliga integritet och innehåller bestämmelser om när behandlingav personuppgifter är tillåten. Ett grundläggande krav på sådanbehandling är att den bara får ske för särskilda, uttryckligt angivna ochberättigade ändamål. Ändamålsbeskrivningen får betydelse för vilken insamlingoch annan behandling av personuppgifter som skall vara tillåten.Uppgifter som samlas in för ett ändamål får inte behandlas för ett annat,oförenligt, ändamål.Det system med energideklarationer som nu föreslås är helt nytt ochkan komma att utvecklas på ett sådant sätt att även de bestämmelser somär styrande för registerhållningen kan behöva ändras. Som framgår avbl.a. de i avsnitt 22 föreslagna övergångsbestämmelserna kommer energideklarationernaför olika byggnadskategorier att genomföras stegvis.Regeringen bör därför få meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifterregistret skall få innehålla. Regeringen bör även få meddela föreskrifterom urval och bearbetningar. Urval och bearbetningar innebär attnågon eller några parametrar används för att få fram en begränsadinformation ur en större mängd information. Det kan till exempel vara attsöka fram alla byggnader i ett visst geografiskt område. Möjligheten tillsådana urval och bearbetningar bör utformas restriktivt, så att möjlighetentill direkt marknadsföring begränsas. En annan viktig inskränkningär även att genom sådana föreskrifter väsentligt begränsa utlämnande påProp. 2005/06:14595

medium för automatiserad behandling, för att på så sätt förhindra att helaeller delar av registret kan begäras ut.För flertalet kategorier är det tillräckligt att tillgången till uppgifterna iregistret fås genom att man – på sedvanligt sätt – begär ut deklarationeneller besiktningsprotokollet som en allmän handling. Direktåtkomst innebärdäremot att den som får sådan åtkomst kan använda registret på egenhand och kan söka i detta och få svar på frågor, utan att själv kunna bearbetaeller på annat sätt påverka innehållet i registret. Behov av direktåtkomstfinns hos de myndigheter som skall utöva tillsyn, liksom hosEnergimyndigheten. En mycket begränsad direktåtkomst, t.ex. rörande enbyggnad i taget, kan behövas för de oberoende experter som skall upprättaenergideklarationerna. Byggnadsägare med större byggnadsbeståndkan också behöva få direktåtkomst till de deklarationer som avser derasegna byggnader. Även i detta avseende kan systemet komma att utvecklaspå ett sådant sätt att även de bestämmelser som är styrande för direktåtkomstenkan behöva ändras. Regeringen bör därför få meddela föreskrifterom vilka som skall medges direktåtkomst till registret.Om personuppgifter skulle behandlas i strid med den föreslagna lageneller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, skall bestämmelsernaom rättelse i personuppgiftslagen tillämpas. Sådana bestämmelserfinns i 28 § personuppgiftslagen och innebär bl.a. att den personuppgiftsansvarigeär skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta,blockera eller utplåna sådana uppgifter som inte behandlats i enlighetmed personuppgiftslagens bestämmelser eller föreskrifter som utfärdatsmed stöd av den lagen. Ett förslag om skadeståndsskyldighet i anledningav registerföringen finns i avsnitt 17.Med hänsyn till de föreslagna ändamålen med registret bör Boverketshantering av lämnade energideklarationer och besiktningsprotokoll begränsastill mottagandet och den nödvändiga registreringsåtgärden. Någonformell eller materiell kontroll av de lämnade handlingarna bör inte görasav Boverket. Registreringsåtgärden bygger inte på någon ansökan frånenskild, den grundar sig inte på något formellt beslut av myndighetenoch den medför ingen direkt rättsverkan för den enskilde. Samtidigt innebären registreringsåtgärd eller en underlåten registrering i någon meningett beslut av myndigheten, som i vart fall indirekt kan medföra en rättsverkanför en enskild. Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223) får ettbeslut överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emotoch beslutet kan överklagas.För en rationell hantering av energideklarationerna och besiktningsprotokollenbör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmerfå meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationeroch besiktningsprotokoll till registret.Avsikten med energideklarationerna och besiktningsprotokollen är attge information om byggnaders egenskaper i fråga om energianvändningoch inomhusmiljö och att denna information skall kunna inhämtas avdem som brukar eller skall bruka en byggnad. Den angivna funktionenoch registrets innehåll är förenligt med sekretesslagens (1980:100) bestämmelser.Det finns således inget behov av ändringar i den lagen.Prop. 2005/06:14596

Prop. 2005/06:14518 SkadeståndRegeringens förslag: Den som lider skada på grund av ett tekniskt feli energideklarationsregistret skall ha rätt till ersättning av staten.Ersättningen skall sänkas med skäligt belopp eller helt falla bort, omden skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skäliganledning ha låtit bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller omden skadelidande på något annan sätt har medverkat till skadan genomeget vållande. Om personuppgifter behandlas i strid med den föreslagnalagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,skall bestämmelserna om skadestånd i personuppgiftslagen tillämpas.Energideklarationsutredningens förslag överensstämmer i huvudsakmed regeringens.Remissinstanserna: Kammarkollegiet har inte haft någon erinran motatt handlägga ersättningsanspråk mot staten vid fel i energideklarationsregistret.Skälen för regeringens förslag: Det energideklarationsregister somskall upprättas enligt förslaget i avsnitt 17 kommer att innehålla energideklarationeroch besiktningsprotokoll, som har upprättats och lämnats intill Boverket. Registret kommer på så sätt att utgöra en databank för deninformation som kommer att finnas i deklarationerna och protokollen.Det är säljarens ansvar att en deklaration skall göras tillgänglig för densom köper en byggnad och byggnadsägare skall se till att deklarationerkommer att finnas placerade i byggnader som upplåts med nyttjanderätt,som information för befintliga och blivande nyttjanderättshavare. Trotsdetta är det viktigt att den som lämnar en deklaration eller ett protokolltill Boverket kan vara förvissad om att den nämnda funktionen fungeraroch utgör en tillförlitlig tillgång på registrerade deklarationer och protokoll.Boverket kommer att ansvara för energideklarationsregistret. När detgäller fel som kan uppkomma vid Boverkets förande av registret måstetvå situationer särskiljas. Den ena situationen är att skada kan uppkommapå grund av tekniska fel och den andra är att skada kan uppkomma pågrund av fel eller försummelse vid handläggningen av energideklarationernaoch de besiktningsprotokoll som skall registreras i registret. Tekniskafel kan i sin tur delas in i två kategorier, nämligen fel i innehållet iregistret, dvs. programvaran, respektive fel i maskinvaran, dvs. apparaturenför den automatiserade behandlingen. Tekniska fel i registret kanmedföra felaktiga registreringar, att registreringar fördröjs, men även attregisteruppgifter raderas ut. Det kan inte uteslutas att sådana fel kan ledatill ekonomiska förluster för byggnadens ägare. Det bör därför finnas enrätt till ersättning för skador som kan uppkomma vid tekniska fel, eftersomdet tryggar systemet som sådant.Man bör kunna lita på att registret fungerar. Det är särskilt viktigt videlektronisk överföring av energideklarationer och besiktningsprotokolltill registret. Förluster av deklarationer, protokoll eller fel i de registreradeuppgifterna, kan utgöra hinder eller skapa andra problem i den97

allmänna omsättningen av byggnader eller vid byten av nyttjanderättshavare,vilket kan medföra ekonomiska konsekvenser för ägarna. Därtillkan sådana förluster eller fel i vissa fall förorsaka merkostnader vidupprättandet av en ny deklaration eller ett nytt besiktningsprotokoll elleronödiga kostnader för den enskilde vid tillsynen eller i eventuella processer,där en registrerad deklaration eller ett protokoll hade haft ettbevisvärde.Mot den angivna bakgrunden skall en särskild bestämmelse om statensskadeståndsansvar införas i den föreslagna lagen. Bestämmelsen bör utformasefter mönster av 19 kap. 37 § jordabalken, enligt vilken staten harett strikt ansvar för ett tekniskt fel i fastighetsregistrets inskrivningsdel.Ansvaret bör således vara strikt med möjlighet till jämkning vid medvållande.Vid sidan av tekniska fel kan, såsom har nämnts ovan, skada ävenuppkomma vid Boverkets handläggning, i den utsträckning den kan ansesinnefatta myndighetsutövning. Om staten gjort sig skyldig till fel ellerförsummelse vid denna handläggning och därigenom vållat skada, ärstaten skadeståndsskyldig enligt den generella bestämmelsen om det allmännasskadeståndsansvar i 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207).Regeln i 3 kap. 3 § skadeståndslagen om det allmännas ansvar för renförmögenhetsskada, vilken kan aktualiseras när en myndighet har lämnatfelaktiga upplysningar eller råd, torde täcka den situationen att en anställdvid myndigheten genom fel eller försummelse lämnat oriktig informationom innehållet i energideklarationsregistret.Energideklarationsutredningen föreslog en särskild bestämmelse omansvar för skada som uppkommit i anledning av beslut om rättelse iregistret. Med den utformning av energideklarationsregistret som föreslåsi avsnitt 17, kan det konstateras att några ansökningar om registreringeller formella beslut om registrering inte kommer att meddelas. Inga direktarättverkningar kommer att vara knutna till registreringsåtgärderna.En sådan bestämmelse är därför överflödig. Däremot följer, av förslaget isamma avsnitt, att speciella bestämmelser om rättelse med stöd av personuppgiftslagen(1998:204) kommer att gälla. Bestämmelser om skadeståndfinns i 48 § personuppgiftslagen och innebär i huvudsak att denpersonuppgiftsansvarige skall ersätta den registrerade för skada och kränkningav den personliga integriteten som en behandling av personuppgifteri strid med den lagen har förorsakat. Om personuppgifter behandlas istrid med den nu föreslagna lagen eller föreskrifter som har meddelatsmed stöd av lagen, skall bestämmelserna om skadestånd i 48 § personuppgiftslagentillämpas.Förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråkmot staten gäller sådana anspråk på ersättning för skador som riktas motstaten. När det gäller skada på grund av tekniskt fel i energideklarationsregistretär 19 kap. 37 jordabalken förebild för den reglering som föreslås.Kammarkollegiet skall enligt 4 § i den nämnda förordningen handläggaanspråk med stöd av bl.a. 19 kap. 37 § jordabalken. Eftersom denföreslagna skadeståndsbestämmelsen är utformad på – i princip – sammasätt som 19 kap. 37 § jordabalken är det lämpligt att Kammarkollegietges uppgiften att handlägga även sådana anspråk. Justitiekanslern handlägger,enligt 3 § samma förordning, anspråk på ersättning med stöd av48 § personuppgiftslagen. När det slutligen gäller skadeståndsanspråkProp. 2005/06:14598

med stöd av 3 kap. 3 § skadeståndslagen, skall andra anspråk än de somanges i 3 och 4 §§ förordningen om handläggning av skadeståndsanspråkmot staten handläggas av den centrala förvaltningsmyndighet inom varsverksamhetsområde skadan inträffat.Prop. 2005/06:14519 Alternativa energiförsörjningssystemRegeringens förslag: Den som för egen räkning uppför eller låteruppföra en byggnad med en total användbar golvarea som är större än1 000 kvadratmeter skall, innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisaen utredning av alternativa energiförsörjningssystem för byggnadensom också anger om sådana system är tekniskt, miljömässigt och ekonomisktgenomförbara. Redovisningen skall lämnas till tillsynsmyndigheten.Byggnadsarbetena skall inte få påbörjas innan en redovisninghar visats upp för myndigheten.Energideklarationsutredningens förslag överensstämmer med regeringens.Remissinstanserna: Göteborg Energi AB har påpekat att EG-direktivetsexempel på alternativa system utöver kraftvärme, fjärrvärme och decentraliseradförnybar energi, även omfattar närvärme samt fjärr- ochnärkyla och att värmepumpar hör till denna kategori som i direktivetanges ”under vissa förutsättningar”.Skälen för regeringens förslag: EG-direktivet innehåller särskilda bestämmelserrörande byggnader vars användbara, totala golvarea är störreän 1 000 kvadratmeter. Innan en sådan byggnad uppförs skall det bl.a.göras en särskild bedömning av om alternativa energiförsörjningssystemär tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara beträffandebyggnaden. Exempel på sådana system är decentraliserade energiförsörjningssystemsom baseras på förnybar energi, kombinerad värme- och elproduktion,fjärr- och närvärme eller fjärr- och närkyla om sådan finnstillgänglig samt, under vissa förutsättningar, värmepumpar.Som framgår av avsnitt 8 finns regler om byggande i plan- och bygglagen(1987:10), PBL, och de tekniska egenskapskraven finns reglerade ilagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.samt i föreskrifter som meddelats med stöd av de båda lagarna. Enligt10 § förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,m.m. skall uppvärmningssystemet i byggnader, som innehåller bostadslägenheteroch arbetslokaler, i skälig utsträckning med hänsyn tilluppvärmningssättet och energislaget utformas så att skilda energislag,som är lämpliga från allmän energisynpunkt, kan användas utan omfattandeändringar. Det ställs dock inte krav på någon utredning och redovisningav alternativa energiförsörjningssystem och avgränsningen avvilka byggnader som omfattas av det kravet är i vissa avseenden snävareän den som direktivet anger.Vid planeringen och projekteringen av en ny byggnad är valet av energiförsörjningssystemen väsentlig fråga, som bör medvetandegöras på etttydligare sätt. Ju tidigare frågan övervägs, desto större är möjligheten attundvika en inlåsning i mindre energieffektiva och från miljösynpunkt99

sämre lösningar, som dessutom blir onödigt dyra i drift och som på siktkan föranleda onödiga nyinvesteringar. Den som för egen räkning uppföreller låter uppföra en byggnad med en total användbar golvarea som ärstörre än 1 000 kvadratmeter skall därför, innan byggnadsarbetena påbörjas,redovisa en utredning av alternativa möjligheter att lösa byggnadensenergiförsörjningssystem och alternativens tekniska, miljömässiga ochekonomiska genomförbarhet. Av förslaget i avsnitt 12 framgår att densom för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad skall se tillatt det finns en energideklaration för byggnaden. I många fall kan ensamordning ske av deklareringen och den utredning som skall ligga tillgrund för redovisningen, så att de oberoende experternas kompetens kantillvaratas även i dessa fall.Lagrådet har föreslagit att kravet att redovisa en utredning om alternativaenergiförsörjningssystem skall inarbetas i PBL. Det reformarbetesom pågår beträffande PBL, vilket beskrivs i avsnitt 8, innebär en utvecklingmot att ur PBL rensa ut de tekniska kraven på byggnader, liksomprocessen att se till att sådana krav är uppfyllda. Ett steg i den riktningenär den befintliga lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav påbyggnadsverk samt bestämmelser som gäller exempelvis brandskydd,byggfelsförsäkringar och färdigställandeskydd samt civilt försvar. Syftetär att bara behålla den yttre planeringsramen i PBL. Att nu inordnakravet i PBL kan därför komma i strid med regeringens kommande ställningstagandei den allmänna frågan om PBL:s utformning och innehåll.För ett effektivt genomslag bör byggnadsarbetena inte få påbörjas förränredovisningen har visats upp för tillsynsmyndigheten. En sådan bestämmelsebör införas i 9 kap. 12 § PBL.I dag är cirka 75 procent av byggnaderna med bostadslägenheter ochcirka 60 procent av byggnaderna med lokaler anslutna till fjärrvärme. Förnyproducerade byggnader med bostadslägenheter är anslutningsgradennågot lägre, cirka 60 procent. Fjärrvärmeproduktionen i Sverige baserastill cirka 20 procent på importerade fossila bränslen inklusive värme frånelpannor. Biobränslebaserad energi står för nästan 50 procent av produktionen.Till detta kommer spillvärme från industrin och den energi somgenereras av värmepumpar. Andelen energi som kommer från kraftvärmeproduktionenär ökande. Fjärrvärmeverkens produktionssystem bestårnormalt av ett antal olika produktionsanläggningar, t.ex. pannor för olikabränslen och värmepumpar, vilket medger en flexibilitet vid valet avenergislag. Det finns således ett antal alternativa energiförsörjningssystemsom redan visat sig vara tekniskt, miljömässigt och ekonomisktgenomförbara för olika byggnadstyper. De byggnader som ansluts tillfjärrvärme torde i de flesta fall uppfylla kraven om teknisk, miljömässigoch ekonomisk genomförbarhet.Prop. 2005/06:145100

Prop. 2005/06:14520 TillsynRegeringens förslag: Den eller de kommunala nämnder som fullgörkommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet skall utövatillsyn över– att ägare till byggnader med luftkonditioneringssystem ser till attsystemen besiktigas och att besiktningsprotokoll upprättas, och– att ägare till specialbyggnader eller byggnader som helt eller delvisupplåts med nyttjanderätt håller energideklarationerna tillgängligaför allmänheten eller befintliga och blivande nyttjanderättshavare.Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för atten ägare till en byggnad fullgör sådana skyldigheter. Ett föreläggandefår förenas med vite.Tillsynsmyndigheten skall på begäran, i den utsträckning det behövsför tillsynen, få tillträde till specialbyggnader och byggnader som helteller delvis upplåts med nyttjanderätt samt utrymmen och områdensom hör till sådana byggnader. Denna rätt skall inte omfatta bostäder.Om byggnadens ägare inte ger tillsynsmyndigheten tillträde när myndighetenhar rätt till det, får kronofogdemyndigheten, efter tillsynsmyndighetensansökan, besluta om särskild handräckning.Byggnadsdeklarationsutredningen har föreslagit en bestämmelse omatt de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom planochbyggväsendet skall, i enlighet med vad som föreskrivs i plan- ochbygglagen (1987:10), övervaka att en ägare till en byggnad fullgör sinaskyldigheter enligt den föreslagna lagen eller enligt de föreskrifter somhar meddelats med stöd av lagen.Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping har anfört att 10 kap.15 § plan- och bygglagen inte torde kunna åberopas som stöd för ettföreläggande om att avge deklaration och att särskilda bestämmelser ombl.a. förelägganden och viten bör tas in i den föreslagna lagen. Ett antalkommuner har påtalat de resurser som krävs för att fullgöra ett tillsynsansvar.Energideklarationsutredningens förslag överensstämmer i huvudsakmed regeringens.Remissinstanserna: Sveriges Kommuner och Landsting har avstyrktförslaget med hänsyn till de ökade kostnader det medför för kommunerna.Linköpings kommun har förordat ett kommunalt tillsynsansvar, menatt det bör finansieras genom avgifter.Skälen för regeringens förslag: Genom de förslag som lämnas i avsnitt16 har ansvaret för att energideklarationer hålls tillgängliga införförsäljningar av byggnader lagts på säljaren och ansvaret är enligt förslagetcivilrättsligt sanktionerat.När det gäller en byggnadsägares skyldighet att se till att en byggnadsluftkonditioneringssystem besiktigas och att energideklarationer finnstillgängliga i specialbyggnader och byggnader som helt eller delvis upplåtsmed nyttjanderätt, kan det antas att allmänhetens kunskap om byggnadsägarensskyldigheter i dessa avseenden blir drivkrafter för full-101

görande. Detsamma gäller befintliga och blivande nyttjanderättshavaresintressen av vederhäftig information om byggnadernas energianvändningoch inomhusmiljö. Systemet blir på så sätt i viss utsträckning självreglerande.På lokal nivå krävs emellertid en tillsyn över denna verksamhet. Kommunernahar i dag ett tillsynsansvar över den obligatoriska ventilationskontrollenoch inomhusmiljön i bostäder och lokaler för allmänna ändamål.Kommunerna har vidare tillsyn över frågor som rör bebyggelsenenligt bl.a. plan- och bygglagen (1987:10) och miljöbalken. Det är därförlämpligt att den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunensuppgifter inom plan- och byggnadsväsendet blir tillsynsmyndigheter ävenbeträffande dessa frågor. En förutsättning för att kommunerna skall kunnafullgöra sitt tillsynsansvar är att de får kännedom om i vilka byggnadersom de skilda skyldigheterna inte uppfyllts. Ett av huvudsyftena med deti avsnitt 17 föreslagna energideklarationsregistret är just att ge kommunernaunderlag för sin tillsynsverksamhet. En effektiv tillsyn förutsätteratt tillsynsmyndigheterna har möjlighet att förelägga de nämnda byggnadsägarnaatt fullgöra sina skyldigheter i de nämnda avseendena och attsådana förelägganden får förenas med vite. I sammanhanget kan nämnasatt det, enligt gällande bestämmelser för den obligatoriska ventilationskontrollen,finns en skyldighet för byggnadens ägare att se till att ävenintyg om utförd ventilationskontroll skall anslås på en väl synlig plats ibyggnaden.Den beskrivna befogenheten kräver att tillsynsmyndigheterna har rättatt få tillträde till vissa byggnader som omfattas av tillsynen, i den utsträckningsom krävs för att fullgöra denna.Lagrådet har ifrågasatt om intresset av att med tvång få tillträde till enenskilds lokaler för att kontrollera ett luftkonditioneringssystem kan ansesväga så tungt att intresset av att respektera den enskildes vilja skall få gevika. Lagrådet har vidare konstaterat att tillsynsmyndigheten, enligt deföreslagna bestämmelserna i 25 § lagen om energideklaration för byggnader,får förelägga ägaren till en byggnad att se till att luftkonditioneringssystemenbesiktigas och att besiktningsprotokoll upprättas samt attföreläggandet får förenas med vite. Mot denna bakgrund har Lagrådetförordat att tillsynsmyndighetens rätt till tillträde inte skall gälla byggnaderdär tillsynen avser besiktningen av en byggnads luftkonditioneringssystem.Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning.De byggnader som bör omfattas av tillträdesrätten är således specialbyggnaderoch byggnader som helt eller delvis upplåts med nyttjanderättoch där en energideklaration skall finnas tillgänglig genom att anslås ieller i anslutning till en byggnad. Av integritetsskäl bör rätten till tillträdeinte omfatta en byggnad, eller en del av en byggnad, som är inrättad tillbostad. Tillsynen är inte heller av sådan karaktär, att myndigheten bör harätt till tillträde utan att först ha begärt detta av byggnadens ägare.Lagrådet har vidare ansett att det bör klargöras i vilken utsträckningoch i så fall på vilket sätt en tillsynsmyndighet skall kunna begära enannan myndighets hjälp för att få det tillträde som behövs för tillsynen.I fråga om specialbyggnaderna ligger det i sakens natur att byggnadernasallmännyttiga ändamål och användning i regel medför att allmänhetenbesöker sådana byggnader och att tillsynsmyndigheten därför inte inormalfallet skulle behöva någon annan myndighets hjälp till sådant till-Prop. 2005/06:145102

träde. Det kan dock inte uteslutas att det även i fråga om specialbyggnaderfinns situationer då allmänhetens rätt till tillträde är begränsad ellerägaren till byggnaden, av andra skäl, motsätter sig att tillsynsmyndighetenutövar en sådan rätt. Tillsynsmyndigheten bör därför kunna begära enannan myndighets hjälp för att få tillträde till både specialbyggnader ochbyggnader som helt eller delvis upplåts med nyttjanderätt.När det gäller en hyresvärds eller en bostadsrättsförenings behov avhjälp för att få tillträde till lägenheter finns bestämmelser i 12 kap. 26 §femte stycket jordabalken och 7 kap. 13 § tredje stycket bostadsrättslagen(1991:614). Enligt de bestämmelserna får kronofogdemyndigheten beslutaom s.k. särskild handräckning, vilken regleras i lagen (1990:746) ombetalningsföreläggande och handräckning. Även om tillsynsmyndighetensrätt till tillträde i de nu aktuella fallen inte får omfatta bostäder, ärkronofogdemyndighetens hjälp i frågor om tillträde en näraliggande lösning.Det kan även konstateras att kronofogdemyndigheten, enligt 10 kap.12 och 13 §§ plan- och bygglagen (1987:10) ger samma tillsynsmyndigheterbiträde i frågor om ingripanden för att åstadkomma rättelse, m.m.Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att det mest ändamålsenligaär att tillsynsmyndigheten bör kunna ansöka om särskild handräckninghos kronofogdemyndigheten i de fall byggnadens ägare inte medgertillträde. Bestämmelser om sådan handräckning finns i lagen (1990:746)om betalningsföreläggande och handräckning.Tillsynen över de oberoende experternas verksamhet utövas av Styrelsenför ackreditering och teknisk kontroll enligt lagen (1992:1119) omteknisk kontroll.Prop. 2005/06:14521 ÖverklagandeRegeringens förslag: Tillsynsmyndighetens beslut om föreläggandesom förenats med vite och Boverkets beslut om rättelse i energideklarationsregistretmed stöd av personuppgiftslagen (1998:204) fåröverklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd skallkrävas vid överklagande till kammarrätten.Byggnadsdeklarationsutredningen har inte lämnat något förslag omöverklagande.Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping har anfört att bestämmelserom bl.a. överklagande bör tas in i lagen.Energideklarationsutredningens förslag överensstämmer delvis medregeringens förslag.Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg har avstyrkt förslagetmed hänvisning till de ekonomiska konsekvenserna för förvaltningsdomstolarna.Kammarrätten i Jönköping har, särskilt med hänvisning till attde föreslagna förseningsavgifterna är sådana som i vissa fall innebär enrätt till muntlig förhandling vid förvaltningsdomstol, påpekat att systemetmedför ökade kostnader för domstolarna.Skälen för regeringens förslag: Energideklarationsutredningens förslaginnehöll bl.a. en beslutskategori som skulle kunna överklagas till allmänförvaltningsdomstol, nämligen beslut om förseningsavgift som re-103

gistermyndigheten skulle få meddela i de fall en energideklaration inteinlämnats för registrering i rätt tid. Kammarrätterna i Göteborg och Jönköpinghar påtalat de ökade kostnader för domstolarna som förslagetskulle medföra. Som framgår av avsnitt 20 om tillsyn, föreslås inte sådanaavgifter. De beslut som föreslås kunna överklagas gäller tillsynsmyndigheternasbeslut om förelägganden som förenats med vite. Sådanabeslut gäller enskilds ställning i förhållande till det allmänna. Det ärdärför naturligt att sådana beslut skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.Det är inte möjligt att bedöma i vilken utsträckningsådana beslut om förelägganden kommer att meddelas och därmed inteheller i vilken utsträckning förvaltningsdomstolarna kommer att belastas.Det kan dock konstateras att de kommunala nämnder som skall utöva tillsynenfinns spridda över hela landet och att den jämna fördelning av deeventuella mål som dessa beslut föranleder medför att någon särskilddomstol inte kommer att belastas mer än andra.I avsnitt 17 konstateras att en registreringsåtgärd som Boverket utförinte bygger på någon ansökan från enskild, att den inte grundar sig pånågot formellt beslut av myndigheten och att den inte medför någondirekt rättsverkan för den enskilde. Det finns således inget behov av att iden föreslagna lagen reglera någon rätt till överklagande av de registreringsåtgärdersom Boverket kommer att utföra. Samtidigt innebär en registreringsåtgärdeller en underlåten registrering i någon mening ett beslutav myndigheten, som i vart fall indirekt kan medföra en rättsverkanför en enskild. Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223) får dock ettbeslut överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emotoch beslutet kan överklagas.Som anges i avsnitt 17 tillkommer en beslutskategori, som gäller Boverketsbeslut om rättelse i energideklarationsregistret med stöd av personuppgiftlagens(1998:204) bestämmelser. Enligt 28 § personuppgiftslagenär den personuppgiftsanvarige bl.a. skyldig att på begäran av denregistrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgiftersom inte har behandlats i enlighet med personuppgiftslagen eller föreskriftersom har utfärdats med stöd av den lagen. Sådana beslut gäller enskildsställning i förhållande till det allmänna och de bör därför kunnaöverklagas enligt den föreslagna lagens bestämmelser.Det är inte heller möjligt att bedöma i vilken utsträckning möjlighetentill överklagande enligt 22 § förvaltningslagen kan komma att tillämpas.Det ligger dock i sakens natur att det normala förfarandet, att registrerainlämnade energideklarationer och besiktningsprotokoll inte torde innebärabeslut som går någon emot. Rättelser på begäran av en enskild medstöd av personuppgiftslagens bestämmelser torde inte heller föranledamånga överklaganden. Till skillnad från tillsynsmyndigheternas beslut,kommer dock eventuella överklaganden att belasta den länsrätt till varsdomsaga Boverket hör.Den föreslagna bestämmelsen om att prövningstillstånd skall krävasvid överklagande till kammarrätten torde ha en tämligen begränsandeeffekt i fråga om samtliga beslutskategorier som det föreslagna systemetmedför.Prop. 2005/06:145104

Prop. 2005/06:14522 Ikraftträdande och övergångsbestämmelserRegeringens förslag: Lagen om energideklaration för byggnader ochlagen om ändring i plan- och bygglagen (1989:110) skall träda i kraftden 1 oktober 2006.Byggnader som är indelade som specialbyggnader enligt 2 kap. 2 §fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och som har en total golvareasom är större än 1000 kvadratmeter och byggnader som upplåts mednyttjanderätt och som är flerbostadshus skall vara energideklareradesenast den 31 december 2008. Övriga byggnader skall energideklarerasförsta gången efter den 31 december 2008.Luftkonditioneringssystem skall besiktigas första gången efter den31 december 2008.För byggnader under uppförande den 1 januari 2009 skall skyldighetenatt energideklarera byggnaden inte gälla om bygganmälan hargjorts före den 1 januari 2009.För byggnader under uppförande den 1 oktober 2006, med en totalanvändbar golvarea som är större än 1 000 kvadratmeter, skall skyldighetenatt för byggnadsnämnden visa upp en särskild redovisning avalternativa energiförsörjningssystem inte gälla om bygganmälan hargjorts före den 1 oktober 2006.Energideklarationsutredningens förslag överensstämmer delvis medregeringens förslag. Utredningen har föreslagit ett särskilt, förenklat deklarationsförfarandeunder systemets inledande år.Remissinstanserna: Enligt Styrelsen för ackreditering och tekniskkontroll (SWEDAC) är det inte sannolikt att det finns tillräckligt mångaackrediterade organ eller certifierade energiexperter till hands redan vidden tidpunkt då utredningen föreslagit att lagen skall träda i kraft. Konsumentverkethar befarat att det kan visa sig svårt att hinna genomföra allade förslag som beskrivs i betänkandet. Enligt verket kan ambitionsnivåndärför behöva anpassas under en viss period, så att åtminstone de viktigastedelarna kan genomföras, samtidigt som det bör säkerställas att tillräckligaekonomiska och andra resurser ställs till förfogande så att genomförandetinte äventyras. Naturvårdsverket har lämnat likartade synpunkter.Även Luleå kommun har pekat på svårigheter med att genomföradirektivet inom den tidsram som föreslagits. Anticimex AB har däremotansett att behovet av ny besiktningspersonal kanske inte är så omfattandesom utredaren har beskrivit. Företag inom överlåtelsebesiktning,fastighetsvärdering, fukt- och miljösanering omfattar många hundra personeroch dessa har enligt Anticimex ofta en mycket god kännedom omfastigheters konstruktioner. Anticimex har vidare anfört att det inom bolagetfinns omfattande erfarenheter från energibesiktning i småhus, baseratpå standardiserade mallar. Göteborg Energi AB har anfört att det ärolyckligt att energideklarera med ett förenklat förfarande under en övergångsperiod,eftersom varje byggnad är unik och platsbesök krävs. EnligtGöteborg Energi är det bättre att under en övergångsperiod utfärda dispensertill de aktörer på marknaden som kan uppvisa ett seriöst befintligt105

alternativ för att bedöma energiprestanda och ge åtgärdsförslag. Skanskahar anfört att ett förenklat deklarationsförfarande är att föredra, eftersomett träffsäkert resultat kräver stora insatser och många antaganden.Svenska Bioenergiföreningen har anfört att genomförandet måste skestegvis och att Sverige bör utnyttja den tid som står till förfogande framtill 2009 för att fullt ut implementera direktivet. HSB har förordat attBoEnDe-systemet bör utvecklas och prövas under övergångsperiodenfram till 2009 och att om erfarenheterna är goda, så bör det antas som ettpermanent system samt att det skulle kunna vara en fördel med olikaenergiklassningssystem för olika byggnadskategorier.Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagarna bör träda ikraft den 1 oktober 2006.Enligt EG-direktivet får den s.k. certifieringen av byggnader och besiktningarnaav luftkonditioneringssystemen skjutas upp till den 4 januari2009 med hänvisning till en brist på kvalificerade och auktoriseradeexperter.Perioden 2006–2008, då deklarationssystemet skall införas, för att fulltut vara i kraft den 1 januari 2009, ställer stora krav på alla inblandadeaktörer. En stor mängd byggnader behöver deklareras under dessa inledandeår. Deklarationsmetoder, hjälpmedel och det energideklarationsregistersom föreslagits i avsnitt 17 behöver utvecklas. Vidare behöver deoberoende experterna utbildas och ett förfarande med ackreditering ochcertifiering genomföras.De byggnader som är indelade som specialbyggnader enligt 2 kap. 2 §fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och som har en total golvarea somär större än 1 000 kvadratmeter har en särskilt framträdande roll i detföreslagna systemet, eftersom de skall tjäna som förebilder. Flerbostadshusutgör en kategori som representerar en mycket stor andel av allabyggnader som skall energideklareras. I syfte att underlätta en övergångbör möjligheten att inleda deklarationssystemet på ett mindre resurskrävandesätt utnyttjas. Regelverket bör ge utrymme för en inledandeperiod då de oberoende experterna kan se till att uppfylla de krav somsystemet ställer, samtidigt som specialbyggnaderna och flerbostadshusenkan deklareras.För att möjliggöra detta bör det införas övergångsbestämmelser sominnebär att de nämnda kategorierna av byggnader successivt infasas isystemet och att efterfrågan på deklarationer jämnas ut. Förutsättningenför en sådan infasning är tillgången på oberoende experter. Ägarna till deaktuella byggnadskategorierna bör därför medges en längre frist då de fårmöjlighet att uppfylla den föreslagna lagens krav. Med hänsyn till direktivetsbestämmelser skall en sådan frist begränsas till den 31 december2008. Med den föreslagna ordningen bör systemet vara berett att den1 januari 2009 kunna omfatta även andra typer av byggnader som omfattasav systemet, dvs. byggnader som är under uppförande, byggnadermed i huvudsak lokaler som helt eller delvis upplåts med nyttjanderättsamt byggnader som försäljs. Övergångsbestämmelsen för dessa byggnaderanger när skyldigheten att energideklarera sådana byggnader inträder.Det hindrar inte att en byggnadsägare dessförinnan, under förutsättningatt ägaren kan uppfylla den föreslagna lagens krav, frivilligt låterdeklarerar sin byggnad.Prop. 2005/06:145106

Övergångsbestämmelser behövs även för besiktningar av luftkonditioneringssystem,som också kräver oberoende experter.En särskild övergångsbestämmelse behövs även för byggnader underuppförande, som innebär att skyldigheten att energideklarera byggnadeninte skall gälla om bygganmälan gjorts före den 1 januari 2009.Skyldigheten att redovisa en utredning av alternativa energiförsörjningssysteminnan ett byggnadsarbete påbörjas, som föreslås i avsnitt 16,kräver också en övergångsbestämmelse, som innebär att den skyldigheteninte skall gälla i de fall bygganmälan gjorts före den 1 oktober2006.Prop. 2005/06:14523 Energideklarationens roll i andra rättsligasammanhangRegeringens bedömning: Energideklarationen kan komma att påverkasäljares och köpares skyldigheter vid försäljningen av en byggnad.Fastighetsmäklarens ansvar för att köpare får information om egendomenföljer av allmänna bestämmelser i fastighetsmäklarlagen (1995:400).En säljares möjlighet att göra avdrag för kostnaden att upprätta enenergideklaration i samband med försäljningen av egendomen följerav allmänna bestämmelser i inkomstskattelagen (1999:1229).Byggnadsdeklarationsutredningens bedömning rörande en köparesundersökningsplikt överensstämmer med regeringens. Utredningen harföreslagit att fastighetsmäklare skall ha vissa skyldigheter att verka föratt byggnadsdeklarationer upprättas och att skriftlig information lämnasom upprättade deklarationer.Remissinstanserna: Fastighetsmäklarnämnden har påpekat att fastighetsmäklareredan har en skyldighet att bl.a. verka för att säljaren föreupplåtelsen lämnar de uppgifter om fastigheten som kan antas vara avbetydelse för köparen och att utredningens förslag innebär vissa oklarheterom mäklarens ansvar enligt fastighetsmäklarlagenEnergideklarationsutredningens bedömning rörande köparens undersökningspliktöverensstämmer med regeringens. Utredningen har föreslagitatt fastighetsmäklare skall ha vissa skyldigheter att verka för att energideklarationerupprättas och att skriftlig information lämnas om upprättadedeklarationer. Utredningen har vidare föreslagit en ändring i inkomstskattelagen,som innebär att utgiften för att låta upprätta en energideklarationskall få räknas in i omkostnadsbeloppet vid beräkning av kapitalvinstför den försålda egendomen, om avdrag inte medgetts i inkomstslagetnäringsverksamhet.Remissinstanserna: Fastighetsmäklarnämnden har hänvisat till sittyttrande över Byggnadsdeklarationsutredningen och har vidare anfört attfrågan om fastighetsmäklarens skyldigheter bör tas upp inom ramen förden pågående översynen av fastighetsmäklarlagen. Mäklarsamfundet harefterfrågat vissa klargöranden av om energideklarationerna förändrar ensäljares ansvar enligt jordabalken eller köplagen samt om mäklarens ansvarenligt fastighetsmäklarlagen. Skatteverket har inte haft några erinringarmot förslaget.107

Skälen för regeringens bedömningEnligt EG-direktivet skall syftet med energicertifikaten vara begränsattill att tillhandahålla information och alla de effekter som dessa kan hanär det gäller rättsliga förfaranden eller annat skall beslutas i enlighetmed nationella bestämmelser. En viktig fråga är det ansvar som kan följai anledning av energideklarationens innehåll.I 4 kap. 19 § jordabalken finns regler om ansvar för fel i såld fastighet.Den bestämmelsen är enligt 1 § köplagen (1990:931) tillämplig även vidöverlåtelse av tomträtt. Vid köp av byggnad som uppförs för stadigvarandebruk gäller enligt 1 kap. 1 § tredje stycket köplagen bl.a. jordabalkensbestämmelser om fel i fastighet.Utgångspunkten vid en fastighetsförsäljning är att fastigheten säljs ibefintligt skick. Den som köper en fastighet får som regel själv bärarisken för fel, som köparen inte känt till men borde ha upptäckt vid entillräckligt omsorgsfull och sakkunnig undersökning. Köparen har såledesen undersökningsplikt. Omfattningen av denna plikt bli större ellermindre beroende på bl.a. de uppgifter som säljaren lämnar vid försäljningen.Bestämmelserna i 4 kap. 19 § jordabalken skiljer på vad köparen harrätt att förvänta sig beträffande fastigheten mot bakgrund av avtalet ochvad som avhandlats i samband med köpet, s.k. konkret fel, och vad somär normalt för motsvarande fastigheter, s.k. abstrakt fel. Enligt den praxissom gäller på området bör en köpare kunna räkna med att den köptafastigheten är fullt brukbar för det ändamål som är förutsatt vid köpet,om en undersökning inte bort upplysa köparen om annat. En avvikelsefrån vad köparen haft anledning att räkna med torde som regel avse enbrist i en fysisk egenskap hos fastigheten. Även andra brister kan dockutgöra en sådan avvikelse om bristen är hänförlig till själva fastighetenoch påverkar dess värde. En avvikelse måste således hänföra sig till fastighetensom sådan och påverka möjligheten att faktiskt eller rättsligtnyttja denna.En energideklaration är en handling som kommer att göras tillgängliginför en försäljning av en byggnad och kommer att innehålla uppgifterom sådana egenskaper i byggnaden som har betydelse i fråga om energianvändningoch inomhusmiljö, samt rekommendationer om hur byggnadensenergiprestanda kan förbättras. Det kan antas att köparens undersökningspliktkommer att påverkas av innehållet i en deklaration, eftersomuppgifter om energianvändningen i byggnaden vid ett normalt bruk,liksom uppgifter om inomhusmiljön, kan indikera fel eller dålig kvalitet ifråga om byggnadens fysiska egenskaper eller dess anläggningar förenergiförsörjning eller ventilation. Även uppgifter i deklarationen somsynes vara bra eller tillfredsställande kan påverka denna undersökningsplikt,om de inte förefaller vara relevanta i förhållande till byggnadensålder, skick och installationer. Energideklarationens innehåll kan därförkomma att påverka köparens undersökningsplikt.Uppgifter i en energideklaration om byggnadens egenskaper kan kommaatt tolkas som att vissa fysiska egenskaper i byggnaden har avtalatsmellan parterna. Det ligger således i båda parters intresse att den informationsom energideklarationen innehåller regleras i köpeavtalet mellanProp. 2005/06:145108

parterna, så att det klargörs vad en säljare kan anses ha utfäst angåendebyggnaden respektive vad en köpare varit medveten om vid köpet.I de fall ett köp av en byggnad omfattas av köplagens bestämmelseroch när det gäller bostadsrätter kan det inte uteslutas att deklarationensinnehåll kan komma att få betydelse i fråga om bl.a. egendomens överensstämmelsemed avtalet, säljarens upplysningsskyldighet och köparensundersökningsplikt enligt 17–20 §§ köplagen.När det gäller upplåtelse av nyttjanderätt finns bestämmelser i 12 kap.jordabalken (hyreslagen) om vilket skick en hyreslägenhet skall vara i.Lägenheten skall bl.a. vara fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Enhyresvärd och en hyresgäst kan avtala om att en lägenhet skall vara i ettbättre skick än vad som framgår av dessa bestämmelser. Däremot är det iprincip inte möjligt att avtala om ett sämre skick beträffande en bostadslägenhetsom är avsedd för permanentboende. När det gäller uppgifterom byggnadens energiprestanda, som ju gäller hela byggnaden, tordesådana inte utgöra utfästelser som medför att avvikelser anses utgöra enbrist i lägenhetens skick i hyreslagens bemärkelse. Uppgifter om obligatoriskventilationskontroll torde inte i sig innebära en utfästelse om attluften i byggnaden har en viss kvalitet. Frågan om det föreligger en bristi lägenheten måste, oavsett om det finns en deklaration eller ej, avgörasutifrån bestämmelserna i hyreslagen om att en lägenhet skall vara fulltbrukbar för det avsedda ändamålet. När det slutligen gäller eventuellauppgifter om radonmätning i byggnaden torde inte heller dessa, somgäller ett årsmedelvärde för hela byggnaden, utgöra utfästelser som medföratt avvikelser anses utgöra en brist i lägenhetens skick i hyreslagensbemärkelse.De oberoende experternas rollDe oberoende experter som föreslås i avsnitt 15 kommer att utföra entjänst som består i att besiktiga och att energideklarera uppdragsgivarensbyggnad i de avseenden som krävs enligt den föreslagna lagen. Experternakommer att stå i ett kontraktsförhållande till sina uppdragsgivare.Ett bristfälligt utfört uppdrag, eller ett uppdrag som inte utförs i tid kanmedföra en ekonomisk skada för en byggnadsägare. Skadeståndslagen(1972:207) är i första hand avsedd för skador som uppkommit utanförkontraktsförhållanden och skall tillämpas om inte annat är föreskriveteller föranlett av avtal eller i övrigt följer av regler om skadestånd iavtalsförhållanden. Det är således viktigt att uppdragsgivaren och denoberoende experten avtalar om uppdragets omfattning, vad uppdragsgivareni övrigt kan förvänta sig av den oberoende experten och vilkaekonomiska sanktioner uppdragsgivaren har rätt till i de fall den utfördatjänsten inte uppfyller vad som avtalats mellan parterna.Den oberoende experten torde däremot – i normalfallet – inte stå i ettavtalsförhållande till den som köper en byggnad. En relativt kompliceradfrågeställning rör närmast de rekommendationer som oberoende experterkan lämna om åtgärder som är avsedda att förbättra en byggnads energiprestandaoch vem som skall bära ansvaret i de fall direkt felaktigarekommendationer får ekonomiska konsekvenser för tredje man, dvs. enköpare som genomför dem. Det kan i detta sammanhang övervägas vadköparen själv kan ha för ansvar för att förvissa sig om rekommendationernaslämplighet, var gränsen för säljarens ansvar går även i dessaProp. 2005/06:145109

fall och vad den oberoende experten kan ha dokumenterat i fråga omrekommendationernas lämplighet och effekter på byggnaden. Några generellaslutsatser kan inte dras, utan frågan måste lösas från fall till fall,beroende på vad som förevarit mellan parterna.Prop. 2005/06:145Fastighetsmäklarens rollBestämmelser om fastighetsmäklare finns i fastighetsmäklarlagen (1995:400).Enligt 16 § fastighetsmäklarlagen skall en fastighetsmäklare i enlighetmed god fastighetsmäklarsed ge köpare och säljare de råd och upplysningarsom dessa kan behöva om fastigheten och andra förhållanden somhar samband med överlåtelsen. Mäklaren skall även verka för att köparenföre förvärvet undersöker eller låter undersöka fastigheten. En fastighetsmäklaresom förmedlar en fastighet som en konsument köper för enskiltbruk skall enligt 18 § fastighetsmäklarlagen dessutom tillhandahålla köparenen skriftlig beskrivning av fastigheten, en s.k. objektbeskrivning,som skall innehålla vissa uppgifter rörande fastigheten.De båda utredningarna har föreslagit särskilda skyldigheter för fastighetsmäklareatt verka för att byggnadsdeklarationer upprättas och attskriftlig information lämnas om upprättade energideklarationer i sådanaobjektsbeskrivningar. Det kan dock konstateras att fastighetsmäklare,genom den gällande lagstiftningen, redan har en skyldighet att bl.a. verkaför att säljaren före upplåtelsen lämnar de uppgifter om fastigheten somkan antas vara av betydelse för köparen. En särskild skyldighet att hänvisatill upprättade energideklarationer i objektsbeskrivningar skullekunna leda till vissa oklarheter om fastighetsmäklarens ansvar i dennadel. Några särskilda bestämmelser om fastighetsmäklares ansvar i frågaom energideklarationerna bör därför inte införas.SkatterEnergideklarationsutredningen har föreslagit en särskild bestämmelse i45 kap. 15 b § inkomstskattelagen (1999:1229) som innebär att en utgiftför att låta upprätta en energideklaration får räknas in i omkostnadsbeloppetom avdrag inte redan har medgetts i inkomstslaget näringsverksamhetoch att avdrag får medges för högst en deklaration. Enligt 44 kap.13 § inkomstskattelagen skall en kapitalvinst beräknas som skillnadenmellan bl.a. ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifternaför avyttringen och ett omkostnadsbelopp. Med omkostnadsbeloppavses enligt 44 kap. 14 § inkomstskattelagen utgifter för anskaffning(anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring. Det finns såledesredan bestämmelser som innebär att kostnaden för att upprätta enenergideklaration före försäljningen av en byggnad respektive i sambandmed nybyggnation torde vara avdragsgill. Av allmänna skatteregler följervidare att avdrag för samma kostnad inte kan medges både vid denlöpande beskattningen och vid beräkningen av kapitalvinst. Den regelsom Energideklarationsutredningen förslagit behövs därför inte.110

Prop. 2005/06:14524 VärmepannorRegeringens bedömning: Generella informations- och rådgivningsinsatsersom avser fossilbränsleeldade värmepannor med en brännareffektsom överstiger 20 kilowatt är effektiva åtgärder för att minskaimportberoendet av fossila bränslen, minska koldioxidutsläppen ocheffektivisera energianvändningen.Energideklarationsutredningens bedömning överensstämmer medregeringens.Remissinstanserna: Boverket har anfört att det är bra att utredningenförordar informations- och rådgivningsalternativet till ägare och användareav värmepannor. Även Skanska, Svebio, Astma- och Allergiförbundetoch Svenska Naturskyddsföreningen har förklarat sig stödja rådgivningsalternativet.VVS-Installatörerna har tvärtom ansett att kontroll äratt föredra och att en annan förutsättning för att nå ett påtagligt resultat äratt pannkontrollen utförs av erfaren och utbildad personal. Energirådgivarnahar framfört att direktivet kräver regelbunden inspektion eller attkonkreta inspektionsintervaller anges och att detta inte kan ersättas av informationsalternativet.Energirådgivarna har vidare ansett att man inteuppfyller direktivets andemening genom att låta inspektionen ingå i byggnadsbesiktningenvid försäljningar eller hyresgästbyten. Statistiska centralbyrånSCB har påpekat att antalet värmepannor i småhusen uppgicktill 850 000 år 2003, varav 413 000 var oljepannor.Skälen för regeringens bedömning: Beträffande värmepannor av vissstorlek som eldas med bränslen som inte är förnybara ger EG-direktivetmedlemsstaterna två alternativ när det gäller metoder för att effektiviseraenergianvändningen och begränsa koldioxidutsläppen. Alternativen byggeri huvudsak på kontroller eller information och rådgivning.Genom en effektangivelse ger EG-direktivet en begränsning för vilketpannbestånd som skall bli föremål för sådan kontroll eller rådgivning.Endast värmepannor med en nominell effekt över 20 kilowatt omfattasav kravet. Energideklarationsutredningen har gjort bedömningen att omdet är brännarens effekt som avses, så skulle i princip inga värmepannor ismåhus omfattas. Antalet småhuspannor år 2003 var enligt Statistiskacentralbyrån 850 000, varav 413 000 av dessa var oljepannor. Under perioden1999–2003 har oljeanvändningen kraftigt minskat i småhusen. Enstor andel av ägarna till sådana hus har redan helt eller delvis ersatt oljamed el. Vidare pågår en omfattande konvertering från oljedrift till andraalternativ, exempelvis värmepump, pelletseldning och fjärrvärmeanslutning.Konverteringen främjas av investeringsstödet för konvertering frånoljebränslen i bostadshus, vilket regeringen föreslog i propositionen Stödför konvertering av oljeuppvärmningssystem (prop. 2005/06:32), somgäller från och med den 1 januari 2006 till och med den 31 december 2010.De senare årens högre oljepriser och förändrade energiskatter bidrar ocksåtill en övergång från oljeuppvärmningssystem.Ytterligare insatser genom särskilda kontroller eller rådgivning beträffandesmåhuspannorna skulle därför ge en liten effekt. En avgränsning111

som undantar småhusen är därför motiverad. Det finns däremot ingentingsom hindrar att rekommendationer på området kan lämnas inom ramenför verksamheten med energideklarationerna, eftersom en bedömning avuppvärmningssystemet ingår som en naturlig del i byggnadens energiförsörjningssystem.Antalet baspannor i byggnader med bostadslägenheter och lokaler harav Energideklarationsutredningen bedömts uppgå till ungefär 35 000.Pannbeståndet i Sverige är relativt ålderstiget. En övervägande del avoljepannorna är äldre än 15 år. Om en särskild pannkontroll infördes skulleen engångskontroll krävas av byggnadernas hela värmesystem. En sådangenomgång av värmesystemen kommer ändå att göras i byggnader när deenergideklareras. Dessa byggnader påverkas således inte nämnvärt avvilket alternativ – kontroll eller rådgivning – som väljs.Energideklarationsutredningen har emellertid konstaterat att en pannkontrollsom syftar till åtgärder i form av service, byte av munstycke,inreglering m.m. ger en relativt begränsad effektivisering. Utredningenhar pekat på tidigare utredningar, då denna effektivisering uppskattats till5 procent i byggnader med bostadslägenheter och till 2 procent i byggnadermed lokaler, förutsatt att de rekommenderade åtgärderna genomförs.År 2002 användes cirka 500 000 kubikmeter eldningsolja i de nämndabyggnadskategorierna. Om uppskattningsvis 2 procent av denna användningeffektiviseras som en följd av pannkontroll skulle det – enligt utredningensbedömning – motsvara en totalt minskad oljeanvändning omcirka 100 000 kubikmeter under en rullande tioårsperiod, som även kanmotiveras ekonomiskt i förhållande till ett läge då ingenting görs.Utöver åtgärder på pannan kan även pannbyte och konvertering tillandra energislag bli aktuella. Sådana mer omfattande åtgärder kräverdock rådgivning om olika ekonomiska alternativ. Vid mer omfattande åtgärderkan större oljebesparingar åstadkommas. Energideklarationsutredningenhar redovisat att ett byte till en ny och modern oljepanna ofta gerbesparingar på 5–20 procent av oljeförbrukningen. I byggnader med 6–20 lägenheter kan ett utbyte av en äldre och överdimensionerad oljepannaminska oljeförbrukningen med så mycket som 30 procent med enåterbetalningstid på 3–5 år. Konverteringar till pelletseldning som baslasteller fjärrvärme ger normalt oljereduktioner på minst 90 procent. Motden angivna bakgrunden har utredningen dragit slutsatsen att den marginellaförbättringen av verkningsgraden i äldre pannor som kan uppnåsmed en pannkontroll och efterföljande åtgärder sällan kan anses motiverad,om det bästa alternativet från miljömässiga och ekonomiska utgångspunkterär att byta till en modernare oljepanna eller att konverteratill en helt annan uppvärmningskälla. Regeringen delar därför Energideklarationsutredningensbedömning att en pannkontroll inte kan anses uppfylladirektivets intentioner i samma grad som en genomtänkt informations-och rådgivningsverksamhet i förening med de grundläggandestyrmedlen på området. Således bör informations- och rådgivningsalternativetväljas.Energimyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att i samråd medBoverket lämna förslag om hur tillämpningen av informations- och rådgivningsalternativetskall genomföras. Myndigheten redovisade den 30september 2005 en rapport Redovisning av förslag till uppföljning avinformations- och rådgivningsinsats för värmepannor (RegeringskanslietsProp. 2005/06:145112

dnr M2005/5044/E) med en plan för hur detta alternativ skall genomföras.Regeringen har gett Energimyndigheten ett förnyat uppdrag utifråndenna rapport, att vidta erforderliga åtgärder för att tillämpa informations-och rådgivningsalternativet. Uppdraget skall redovisas senast den30 september 2006.Huvuddelen av byggnaderna med bostadslägenheter och lokaler kommeratt behöva energideklareras under systemets inledningsskede. Eftersomuppvärmningssystemet är en del av en byggnads energiinstallationerär det naturligt och kostnadseffektivt att även pannanläggningen bedömsi samband med att byggnaden energideklareras. Utgångspunkten bör varaatt besiktningen inte enbart omfattar oljepannor, utan även andra panntyper.Pann- och värmesystemets egenskaper liksom dess energi- ocheffektbehov bör bedömas. Bedömningen bör ge underlag för energiberäkningeni fråga om pannsystemets årsverkningsgrad, panncentralensspillvärmeeffekt och andel av denna som kan anses komma byggnadensuppvärmning till godo. Vidare bör bedömningen ge underlag för effektiviseringsåtgärderi panndriften och för investeringsbeslut för konverteringtill andra mer miljövänliga uppvärmningsalternativ.Prop. 2005/06:14525 Metodiker och minimikrav påenergiprestandaRegeringens bedömning: Det svenska regelverket innehåller bestämmelserom minimikrav på byggnaders energiprestanda. Regeringeneller den myndighet som regeringen bestämmer kan, genom de bemyndigandensom finns i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskravpå byggnadsverk m.m., besluta om kompletterande föreskrifterom minimikrav på byggnaders energiprestanda, metodiker för att beräknabyggnaders energiprestanda samt om minimikrav på energiprestandanär byggnader med en total användbar golvarea som är större än1 000 kvadratmeter byggs till eller blir föremål för annan ändring.Energideklarationsutredningens bedömning överensstämmer medregeringens.Remissinstanserna: Boverket har stött utredningens förslag att bl.a.bedömningen av byggnaders energiprestanda och minimikrav på energiprestandakopplas till uppfyllandet av Boverkets byggregler.Skälen för regeringens bedömning: EG-direktivet föreskriver att medlemsstaternaskall tillämpa metodiker för att beräkna byggnaders energiprestandaoch att de, utifrån de antagna metodikerna, skall fastställaminimikrav på byggnaders energiprestanda.I avsnitt 8 beskrivs bl.a. regelverket om väsentliga tekniska egenskapskravpå byggnadsverk. Bestämmelserna innebär krav på bl.a. byggnadersenergihushållning och värmeisolering. Byggnadsverk och deras installationerför uppvärmning, kylning och ventilation skall vara projekteradeoch utförda på ett sådant sätt att den mängd energi som med hänsyn tillklimatförhållandena på platsen behövs för användandet är liten och värmekomfortenför brukarna tillfredsställande. Minimikrav uppställs även113

avseende byggnadens klimatskärm, ventilation samt värmeproduktionoch värmedistribution.Boverket har med stöd av bemyndiganden i lagen (1994:847) ochförordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,m.m. utarbetat föreskrifter och allmänna råd om energihushållning ochvärmeisolering. Där framgår att byggnader skall vara utformade så attenergibehovet begränsas genom låga värmeförluster, effektiv värmeanvändningoch effektiv elanvändning. Krav ställs på enskilda komponentersom har betydelse för att en byggnad skall kunna medge god energihushållning,t.ex. byggnadens värmeisolering samt värme- och ventilationsinstallationer.Effektivitetskrav ställs vidare på byggtekniska installationersom kräver energi. Värmepannor skall utformas så att godpannverkningsgrad erhålls under normal drift. För vissa värmepannorgäller särskilda bestämmelser om verkningsgrad, med effektivitetskravför nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle.Vidare innehåller föreskrifterna underlag för energiberäkning beträffandenya byggnader.Bestämmelser i svenska författningar rörande metodiker för beräkningav byggnaders energiprestanda och minimikrav på byggnaders energiprestandafinns således redan. Underlaget för beräkningen av byggnadersenergiprestanda behöver emellertid kompletteras i fråga om energihushållningskravför luftkonditioneringssystem, transport av ventilationsluftoch fast belysning samt de omständigheter som har en positiv påverkanoch som skall tas med i beräkningen i tillämpliga fall, nämligen aktivasolvärmesystem och andra värme- eller elsystem som baseras på förnybaraenergikällor, el från kombinerad värme- och elproduktion, fjärr- ochnärvärmesystem, fjärr- och närkylsystem samt naturligt ljus. Sådanakompletteringar kan göras inom ramen för de bemyndiganden som redanfinns i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Dessabehöver emellertid kompletteras med anpassade bemyndiganden i förordningenom tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.Den befintliga bebyggelsen utgör en viktig potential för att nå miljömålenoch effektivisera energianvändningen i sektorn. Det är därför ettviktigt samhällsintresse att de kostnadseffektiva åtgärder som kan göras ibefintlig bebyggelse också genomförs.EG-direktivet innehåller en särskild bestämmelse om större renoveringarav byggnader med en total användbar golvarea som är större än1 000 kvadratmeter. Bestämmelsen innebär att byggnadens energiprestandaskall förbättras vid sådana renoveringar för att uppfylla minimikraveni den mån det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart.Uttrycket större renovering ger utrymme för olika tolkningar. Underhållavser inre och yttre åtgärder beträffande en byggnad som bevararden i sitt skick och avser både arbeten som måste göras vid upprepadetillfällen under en byggnads brukstid och speciella åtgärder som skallhålla byggnaden i ett gott tekniskt skick eller främja en rationell drift avbyggnaden. Exempel på underhållsåtgärder är ommålning, tapetsering,omläggning av tak och byte av golvbeläggning. Även skötsel och injusteringav t.ex. anordningar för energihushållning ingår i underhållsbegreppet.Prop. 2005/06:145114

Begreppet ändring kan indelas i två kategorier av åtgärder; tillbyggnadoch ”annan ändring”. Tillbyggnad innebär att byggnadens volym ökar.Hit räknas t.ex. påbyggnad och utgrävning för källare, men inte att envind inreds inom den befintliga byggnadsvolymen. ”Annan ändring” avseren yttre eller inre åtgärd som innebär en ändring av t.ex. planlösning,fasad, konstruktion och installation eller byte av inredning och material ien större omfattning än vad gäller vid underhåll av byggnaden.En större renovering är enligt EG-direktivet exempelvis sådana fall dåden totala renoveringskostnaden för byggnadens skal och, eller, energiinstallationersåsom uppvärmning, varmvattenförsörjning, luftkonditionering,ventilation och belysning överstiger 25 procent av byggnadens värde,exklusive värdet av den mark där byggnaden är belägen, eller då mer än25 procent av skalet på byggnaden skall renoveras. Ett värde som är lättatt utgå från är byggnadens taxeringsvärde. Att använda sig av taxeringsvärdetför att avgöra i vilka fall krav skall ställas på förbättring av byggnadensenergiprestanda skulle dock, med hänsyn till variationen i taxeringsvärden,innebära att liknande fall inte bedöms lika. En bestämmelsesom är kopplad till en byggnads taxeringsvärde är därför olämplig. Attbedöma om mer än 25 procent av en byggnad skall renoveras leder tilltillämpningsproblem. En annan lösning bör således väljas, som lämpligenbör ha sin grund i bygglagstiftningens terminologi.Åtgärder för en effektiv energianvändning är mest kostnadseffektivanär en byggnad byggs till eller genomgår ändring beträffande t.ex. fasaden,planlösningen eller andra installationer av mer omfattande karaktär.En tolkning som stämmer överens med direktivets intentioner är att medstörre renovering likställa tillbyggnad och ”annan ändring”. Byggnadsverksom uppförs skall uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav ifråga om bl.a. energihushållning och värmeisolering. Gällande bestämmelserinnehåller även krav om att såväl tillbyggda delar som ”andraändringar” skall uppfylla nybyggnadskrav. Detta kompletteras med bestämmelserför det fall en ”annan ändring” medför en avsevärd förlängningav byggnadens brukstid eller väsentligen ändrad användning avbyggnaden. I sådana fall skall egenskapskraven uppfyllas även i de delarsom indirekt berörs av ändringen. Boverkets byggregler innehåller dockbara sådana krav för ny- och tillbyggnad, inte för ”annan ändring”. Regelverketfinns således på plats i lagen och förordningen om tekniskaegenskapskrav för byggnadsverk, m.m., men Boverket har inte utfärdatnågra bindande föreskrifter med sådana krav för annat än ny- och tillbyggnad.Regeringens bedömning är emellertid att sådana kompletteringarkan göras inom ramen för de bemyndiganden som redan lämnats.Prop. 2005/06:14526 ÖvrigtRegeringens förslag: Bestämmelserna om undantag från kravet pålänsstyrelsens tillstånd vid allmännyttiga bostadsföretags överlåtelseav viss egendom kompletteras med anledning av att Statens bostadsnämndsuppgifter har övertagits av Statens bostadskreditnämnd.115

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 2006 sammanslogsStatens bostadsnämnd med Statens bostadskreditnämnd. Statens bostadsnämndhade bl.a. till uppgift att i enskilda stödärenden träffa avtal medkommuner om statens medverkan vid omstrukturering eller rekonstruktionav kommunala bostadsföretag. Ett led i ett sådant avtal kan vara attett allmännyttigt bostadsföretag skall avyttra viss fast egendom. Somhuvudregel krävs tillstånd från länsstyrelsen när en sådan avyttring sker(2 kap. 3 § lagen (2002:102) om allmännyttiga bostadsföretag). Enligt2 kap. 6 § nämnda lag krävs inte länsstyrelsens tillstånd om avyttringenutgör ett led i att fullgöra ett avtal som har ingåtts mellan en kommunoch Statens bostadsnämnd. Statens bostadsnämnds uppgifter har nuövertagits av Statens bostadskreditnämnd. Denna ändring bör återspeglasi lagen. Det undantag från tillståndsplikten som gällt för överlåtelser somutgjort ett led i att fullgöra ett avtal mellan en kommun och Statensbostadsnämnd föreslås nu istället gälla för överlåtelser som utgör ett led iatt fullgöra ett avtal mellan en kommun och Statens bostadskreditnämnd.För att avtal som ingåtts mellan en kommun och Statens bostadsnämndföre den föreslagna ikraftträdandedagen även fortsättningsvis skallomfattas av undantaget föreslås en övergångsbestämmelse.Prop. 2005/06:14527 Konsekvenser27.1 Nationellt program för energieffektivisering ochenergismart byggandeEtt nytt mål för energieffektivisering i bebyggelsenI syfte att arbeta mer effektivt, fokuserat och bättre koordinerat medenergieffektivisering i bebyggelsen föreslås ett nytt mål för energieffektiviseringi bostäder och lokaler, se avsnitt 6.2.Bebyggelsen består uppskattningsvis av knappt 600 miljoner kvadratmeteruppvärmd yta. Ungefär 87 procent, eller 135 terawattimmar (TWh),av energianvändningen i sektorn bostäder och service utgörs av användningi bostäder och lokaler. En stor del av energianvändningen utgörs avuppvärmning och varmvatten, ca 92,5 TWh. Fjärrvärme stod 2003 för ca43 TWh av den totala nettovärmen, el för ca 22 TWh, olja för ca 14 TWhoch bioenergi för 12 TWh. Resterande 1,5 TWh utgörs av bl.a. gas. Ca20 TWh användes som hushållsel och ca 25 TWh användes som driftel.I departementspromemorian Ds 2005:51 föreslogs en uppföljning avmålet utifrån viktningsfaktorer. Användningen av viktningsfaktorer liggeri linje med det energitjänstedirektiv som förväntas träda i kraft undervåren 2006. Direktivet möjliggör framtagandet av egna nationella viktningsfaktorer.I det följande utgås från en viktningsfaktor för el på 2,5och en viktningsfaktor för olja på 1,1 som ska återspegla energikällornasomvandlingsförluster (I CEN-standarderna viktas el med en faktor 2,8och olja med en faktor 1,1).Den totala energianvändningen (inklusive hushållsel och driftel) uppgick2003 således omräknat till 240,8 TWh. Den totala nettovärmen116

uppgick 1995 med hänsyn tagen till viktningsfaktorer till 143,3 TWh[25,5 x 1,1 (olja) + 38,2 (fjärrvärme) + 25,6 x 2,5 (elvärme) + 11,3(biobränsle) + 1,7 (övrigt)]. År 2003 beräknas den totala nettovärmen till128,3 TWh. Med hänsyn tagen till viktningsfaktorer har nettovärmen såledesminskat med 10,5 procent jämfört med 1995. Användningen av eltill annat än uppvärmning har däremot ökad med 12,5 procent undersamma tidsperiod till följd av en ökad användning av driftel i lokaler.Den totala uppvärmda ytan har i princip legat konstant under åren ochuppgick 1995 till 599 miljoner kvm jämfört med 598 miljoner kvm 2003.Den viktade totala energianvändning per uppvärmd yta i bostäder ochlokaler uppgick därmed 2003 till 402 kWh/kvm jämfört med 406 kWh/kvm1995. Den totala energianvändningen per kvadratmeter har därmed minskatmed 1 procent sedan 1995 (vilket i övrigt bekräftar bakgrundsbeskrivningeni propositionen i vilken det konstateras att energianvändningeni det närmaste har varit konstant sedan 1993).Chalmers EnergiCentrum (CEC) har nyligen på uppdrag av Boverketpresenterat en utredning där man bl.a. beskriver bebyggelsens energianvändningsamt energibesparingspotentialer. Den teknisk-ekonomiskaenergibesparingspotentialen, dvs. ekonomiskt lönsamma åtgärder utifråndagens tekniska lösningar, i befintliga bostadshus och lokalbyggnaderuppskattas i denna rapport till drygt 30 TWh eller nära 30 procent nettovärmeoch drygt 15 TWh eller drygt 40 procent el. Hur stor del som iverkligheten kommer att uppnås beror på en rad faktorer.Chalmers utgår från en acceptansnivå för energieffektiviserande åtgärderi storleksordningen 30 procent baserat på rådande energipriser, ettframgångsrikt införande av de kommande energideklarationerna samtskärpta energihushållningskrav i byggreglerna. Den realiserbara energieffektiviseringspotentialeni den befintliga bebyggelsen skulle därmeduppgå till i storleksordningen 10 TWh nettovärme och 5 TWh el inom10–20 år. Detta motsvarar vid användning av viktningsfaktorer en minskadenergianvändning med 9–20 procent i den befintliga bebyggelsenberoende på fastigheternas uppvärmningsform. Utifrån rådande prislägeoch befintliga konverteringsstöd för olje- och eluppvärmda bostäderbedöms merparten av denna effektivisering ske i olje- och eluppvärmdebostäder varför den förväntade besparingen sannolikt ligger närmare20 procent än 9 procent om besparingen räknas om genom användningav viktningsfaktorer.I nybyggda småhus är den genomsnittliga energianvändningen redan35 procent lägre än i det befintliga byggnadsbeståndet (100 kWh/kvadratmeteristället för 155 kWh/kvadratmeter). I nybyggda flerbostadshusoch lokaler är den genomsnittliga energianvändningen 9 respektive 12procent lägre än i det befintliga beståndet (150 kWh/kvadratmeter iställetför 165 kWh/kvadratmeter respektive 130 kWh/kvadratmeter i stället för148 kWh/kvadratmeter). Nybyggda bostäder och lokaler uppvisar därmedi snitt en drygt 20 procent lägre energianvändning per kvadratmeter änden befintliga bebyggelsen. Med tanke på att den dominerande uppvärmningsformeni småhus är el är besparingen sannolikt ännu större om denräknas om genom användning av viktningsfaktorer.I jämförelse med det totala bostadsbeståndet är det årliga tillskottet avbostäder genom nybyggnad tämligen litet. År 2003 producerades 20 000bostäder med en yta motsvarande 0,5 procent av det totala bostads-Prop. 2005/06:145117

eståndet. Givet samma byggnadstakt under de kommande åren kommernybyggnad år 2020 att utgöra 7 procent av det totala byggnadsbeståndet.Den genomsnittliga energianvändningen per kvadratmeter till följd avnybyggnad beräknas därför minska med 1,4 procent. Ingen hänsyn harhär tagits till uppvärmningsform varav viktningsfaktorn 1 har använts.Genom skärpta hushållningskrav vid nybyggnad och särskilda hushållningskravför eluppvärmda bostäder och lokaler blir minskningen av dentotala energianvändningen till följd av nybyggnad vid användning avviktningsfaktorer ännu större.Vidare beräknas av riksdagen nyligen beslutade konverteringsstöd förbostäder och lokaler med direktverkande elvärme leda till en minskad elanvändningpå 0,8 TWh vilket med hänsyn tagen till föreslagna viktningsfaktorerskulle bidra till en minskad energianvändning med 0,5 procent.Också stödet till offentliga lokaler samt Klimatinvesteringsprogrammet(Klimp) beräknas leda till en minskad energianvändning menuppgifter saknas avseende storleken på denna.Regeringen anser att i denna proposition beskrivna åtgärder kommeratt höja acceptansnivån för energieffektiviserande åtgärder ytterligarevarför målet om en 20 procent minskning av energianvändningen perareaenhet i bostäder och lokaler till år 2020 sammantaget framstår somen rimlig målsättning som dock kräver ett kontinuerligt arbete medenergieffektivisering. Att göra motsvarande beräkningar för 2050 framstårinte som motiverat då allt för stor osäkerhet råder om viktiga faktorersåsom framtida prisutvecklingar samt teknisk utveckling.Skärpta hushållningskrav vid nybyggnadI syfte att minska energianvändningen för uppvärmningsändamål anserregeringen att skärpta energihushållningskrav i nyproducerade flerbostadshuseller lokaler bör införas.För flerbostadshus är den dominerande uppvärmningsformen fjärrvärme.I dag är ca 80 procent av lägenheterna i flerbostadshus anslutna tillfjärrvärme.Skärpta energihushållningskrav för flerbostadshus och lokaler leder påsikt till en väsentlig begränsning av energianvändningen för uppvärmningsändamål.Effekterna är beroende av vilka uppvärmningssystem somkommer att användas. I dag är den vanligaste uppvärmningsformen förflerbostadshus fjärrvärme. Då det i propositionen föreslås särskilda hushållningskravvid nybyggnad av eluppvärmda bostäder och lokaler utgåranalysen ifrån att uppnådda besparingar till följd av en allmän skärpningav energihushållningskraven i byggreglerna kommer att ske i fjärrvärmeanslutnaflerbostadshus och lokaler.År 2003 byggdes det 175 flerbostadshus med totalt 7 626 lägenheter.Beräkningarna nedan utgår från ett genomsnittligt flerbostadshus på3 400 kvadratmeter. I ett flerbostadshus beräknas därmed den årliga energibesparingentill 68 megawattimmar (MWh) till följd av de skärpta hushållningsreglerna.I den aggregerade beräkningen avses en 40-årsperiod, 2007–2046. Detlånga tidsspannet har valts utifrån att en byggnad har en mycket långlivstid som i många fall uppgår till 100 år. Alla kostnader är nuvärdesberäknadeoch den diskonteringsränta som har använts är 4 procent. SomProp. 2005/06:145118

energipris refereras till fjärrvärme som är den vanligaste uppvärmningsformeni flerbostadshus (ca 80 procent) när man bortser från eluppvärmningdär det i denna proposition föreslås särskilda hushållningskrav. Ettrörligt pris för fjärrvärme på 50 öre förutsätts.En studie av Chalmers EnergiCentrum visar att en skärpning av byggreglernai storleksordningen 20 procent initialt kan innebära något högrebyggkostnader men att det rent tekniskt inte innebär några problem utanförst och främst kan åstadkommas genom noggrannare arbetsutförandeoch användande av rätt tekniska lösningar vilket också illustreras avnedanstående tabell.Prop. 2005/06:145Tabell 1 – tekniska konsekvenser av skärpta energihushållningskrav (källaChalmers, rapport Konsekvenser av skärpning av krav för energihushållningi revidering av byggreglerEnergianvändning i flerbostadshus DagensSkärpt kravteknikBBR 06BBR 06 [kWh/m 2 ,år] 110 90Varav fastighetsel 15 10–15Varav tappvarmvatten 30 30Tillkommer hushållsel 30 30KlimatskalTak: U i 0,17 0,17Väggar: U i 0,25 0,25Golv: U i 0,20 0,20Fönster: U i 1,30 1,30Ytterdörr; U i 0,80 0,80Täthet vid ±50 Pa [l/s, m²] 0,6 0,6VentilationssystemSFP / h t F 1,0 / 0 % FTX 2,0 / 70 %UppvärmningssystemVatten-fjvVatten-fjvBV² beräkning106 81Stockholm och 21°CVarav Fläktel 3 6Uppvärmning inkl VV 103 75Trapphusbelysning, tvättstugor etc. Tillkommer 10 Tillkommer 10Totalt inkl. fastighetsel 116 91Vad gäller flerbostadshusen uppfylls de skärpta kraven enbart genominstallation av ett FTX-system, dvs. ett system med mekanisk till- ochfrånluft med värmeåtervinning i en värmeväxlare. Enligt uppgifter frånChalmers EnergiCentrums rapport Kravnivåer för energihushållning ärkostnaden för ett FTX-system ca. 25 000 kronor per lägenhet exklusivemoms inklusive kostnader för tilluftskanaler och installation. En frånluftsfläktsom drivs med el (F-system) uppges kosta ca 19 000 kronor perlägenhet exkl. moms.En privatekonomisk kalkyl visar att merkostnaden per lägenhet för ettFTX-system jämfört med ett F-system är 7500 kronor inklusive moms,och för ett genomsnittligt flerbostadshus knappt 327 000 kronor inklusiemoms. Energibesparingen uppgår till ungefär 68 MWh per år. Värdet på119

denna besparing beräknas här uppgå till 34 000 kronor per år vilketnuvärdesberäknat motsvarar drygt 672 000 kronor under en 40-årsperiod.Det bör dock tilläggas att FTX-växlaren tillför som mest energi under dekallaste månaderna när det rörliga priset för fjärrvärme är som högst ochdärmed ligger över antagna 50 öre/kWh. Energibesparingen blir därmedstörre än vad som här förenklat illustreras.En samhällsekonomisk kalkyl visar att merkostnaden per lägenhet för ettFTX-system jämfört med ett F-system är 6000 kronor exklusive moms,och för ett genomsnittligt flerbostasdhus drygt 260 000 kronor exklusivemoms. Energipriset uppgår exklusive moms till 40 öre/kWh vilket nuvärdesberäknatunder en 40-årsperiod motsvarar knappt 540 000 kronor.Skärpta energihushållningskrav bedöms innebära minskade skatteintäkterfrån energiskatter. Boverket kommer att behöva revidera nuvarandeförslag till reviderade byggregler. Regeringen anser att detta arbeteska finansieras inom ramen för Boverkets befintliga medel.Skärpta energihushållningskrav bedöms inte ha några negativa effekterför små företags villkor. Tvärtom finns det ett flertal exempel på småföretag som har försökt att profilera sig genom att erbjuda energieffektivalösningar. Dessa företag förväntas gynnas av skärpta hushållningskrav.Särskilda hushållningskrav vid nybyggnad av eluppvärmda bostäder ochlokalerI syfte att minska användningen av el för uppvärmningsändamål samt attunderlätta för en framtida konvertering till andra uppvärmningsformeranser regeringen att skärpta hushållningskrav i nyproducerade byggnadersom innehåller eluppvärmda bostäder eller lokaler bör införas. Särskildahushållningskrav bidrar också till att stärka försörjningstryggheten genomatt trygga tillgången på el till konkurrenskraftiga priser.El är en högvärdig energiform som av tekniska skäl inte kan ersättasmed andra energiformer i de flesta andra användningsområden än viduppvärmning. Åttio procent av nyproducerade småhus har vattenburenelvärme som uppvärmningssystem. Nyproducerade småhus med enbartdirektverkande elvärme utgör i dag ca åtta procent av all nyproduktion.Bland nyproducerade flerbostadshus installerar tre till fem procent vattenburenelvärme och 1 till 3 procent direktverkande elvärme. Motsvarandeuppgifter uppges saknas för nyproducerade lokalfastigheter. Samtidigthar användningen av el till annat än uppvärmning i bostäder ökatmarkant. Motsvarande ökning i lokaler är ännu större.Skärpta hushållningskrav för eluppvärmda bostäder och lokaler ledertill en väsentlig begränsning av el för uppvärmningsändamål. Effekternaär beroende av vilket uppvärmningssystem som används i stället. Genomatt skärpa hushållningskraven för samtliga eluppvärma bostäder ochlokaler framstår användningen av värmepump, biobränslepannor, pellets,solvärme eller, där en sådan anslutning är möjlig, fjärrvärme som mesttroliga alternativ.Beräkningarna i den privatekonomiska kalkylen är baserade på ettenergipris på 1 krona per kWh, vilket ungefär speglar den rörliga delenav dagens elpris för hushållskunder. I priset ingår elpris, punktskatter,rörlig del av nättariff och moms. I den samhällsekonomiska kalkylen ex-Prop. 2005/06:145120

kluderas skatter och moms, vilket ger ett energipris på ca 50 öre per kWh(inkl. rörlig del av nätavgift). Beräkningarna i den samhällsekonomiskakalkylen är vidare baserade på marginalel med 0,8 kg koldioxid per kWh.Mot bakgrund av systemet för handel med utsläppsrätter skulle mankunna argumentera för att en minskad förbrukning av el och värme intepåverkar utsläppen av koldioxid överhuvudtaget, eftersom utsläppenbestäms av den totala mängden utsläppsrätter som har fördelats i Europa.Minskade utsläpp av koldioxid från el- och värmesektorn i Sverigekommer därmed med att leda till högre utsläpp av koldioxid från andrakällor i eller utanför Sverige. Systemet med handel med utsläppsrätterinnebär vidare att utsläppen faktiskt har tilldelats ett marknadsvärdevilket påverkar energipriserna. Om de besparingar som kommer frånsänkta kostnader för energiinköp redan finns med i kalkylen innebär detdärmed en dubbelräkning att utöver detta också räkna in en separat vinstfrån reduktioner i koldioxidutsläppen.Resonemanget om kopplingen till handelssystemet har dock störst betydelsepå kort sikt, under innevarande handelsperiod. EU:s totala tilldelningfinns nu fastställd av EU:s medlemsstater för perioden 2005–2007.Nästa periods, 2008–2012, totala tilldelning på EU-nivå skall enligt direktivetom handel med utsläppsrätter meddelas Europeiska kommissionensenast den 30 juni 2006. En minskad elanvändning i Sverige kanbidra till att minska behovet av kolkondensproduktion och därmed minskakoldioxidutsläppen i det nordiska elsystemet. Detta kan i sin tur, iförlängningen, minska EU:s totala behov av utsläppsrätter. Värdet avdetta är därmed de åtgärder som inte behövs genomföras någon annanstansinom handelssystemet. Vad kostnaden för framtida reduktioner blirär idag mycket svårt att förutspå. Som en försiktig skattning har vi använtden nu gällande marginella kostnaden, dvs. nuvarande utsläppspris, cirka25 öre per kilo koldioxid.Det är svårt att renodla olika styrmedels relativa inverkan, men vi harändock valt att redovisa de kvantitativa miljövinsterna av den beräknademinskade energianvändningen i tabellerna nedan. Det är uppenbart att utöverde minskade utsläpp som är relevanta att räkna med, kommer genomfördaeffektiviseringar i energianvändningen i bebyggelsen att underlättaen omställning av energisystemet såväl som att bidra till uppfyllandeav de mål för energieffektivisering som förutses bli antagna tillföljd av det föreslagna direktivet för energitjänster och effektiv slutanvändningav energi (KOM [2003] 739 slutlig). Samtliga dessa effekterär enligt regeringens bedömning att se som en miljövinst, även om dealla inte är kvantifierbara.Redovisade investeringskostnader och prestandaegenskaper av olikauppvärmningsalternativ är hämtade från EKMIL 2004 som är ett kalkylverktygframtaget av Energimyndigheten, där man kan jämföra kostnaderför olika uppvärmningssätt av villor. Verktyget uppdaterades senast i mars2004.De samhällsekonomiska beräkningarna utgår ifrån att den minskadeefterfrågan på utsläppsrätter som uppstår om el- och fjärrvärmeanvändningeneffektiviseras möjliggör lägre utsläppstak för kommande perioderoch bidrar till globalt lägre koldioxidutsläpp.Koldioxidutsläppen värderas till 25 öre per kg. Miljövärderingen uppgårsåledes till 0,20 kronor per reducerad kWh el.Prop. 2005/06:145121

I den aggregerade beräkningen avses en 20-årsperiod, 2007–2026. Allakostnader är nuvärdesberäknade och den diskonteringsränta som har använtsär 4 procent.Skärpta hushållningskrav kommer att främja alternativa uppvärmningsformersåsom värmepump, biobränslepannor, solvärme eller – där ensådan anslutning är möjlig – fjärrvärme.Konsekvenserna av särskilda kravnivåer exemplifieras genom en jämförelsemellan ett nyproducerat småhus som värms med vattenburen elvärmeoch tre alternativa uppvärmningssystem – frånluftsvärmepump,bergvärmepump och pelletspanna. Som nollalternativ tänker vi oss ettnybyggt småhus på 120 kvadratmeter som värms med vattenburen elvärme.Tre olika utgångspunkter för energibehovet har använts för attanalysera de olika alternativen:Prop. 2005/06:1451) 12 MWh/år, där vi utgår ifrån ett teoretiskt energibehov utifrånbyggreglernas gällande energihushållningskrav och där vi bortserfrån eventuella beteenderelaterade effekter.2) 15 MWh/år, vilket enligt statistiken är det genomsnittliga energibehovetför uppvärmning och varmvatten i nybyggda småhus.3) 17 MWh/år, vilket motsvarar ett småhus där energibehovetligger över genomsnittet till följd av beteenderelaterade faktorersåsom en högre inomhustemperatur, en större förbrukning avvarmvatten eller felaktig vädring.För jämförelsealternativen gör vi följande antaganden:Frånluftsvärmepump• Merkostnaden jämfört med nollalternativet beräknas till40 000 kronor.• Frånluftsvärmepumpen antas tillgodose 60 procent av värmebehovetför uppvärmning och tappvarmvattenberedning och haen värmefaktor 2.• Det årliga kostnaden för drift och underhåll antas vara300 kronor.Bergvärmepump• Merkostnaden för investeringen blir 105 000 kronor.• Bergvärmepumpen antas tillgodose 95 procent av värmebehovetför uppvärmning och tappvarmvattenberedning och ha envärmefaktor 3,5.• För bergvärmeinstallationen har själva borrhålet ett restvärdeefter 20 år då det antas ha en i princip oändlig livslängd. Självaborrhålet värderas här till 40 000 kronor.• Den årliga kostnaden för drift och underhåll antas vara1 000 kronor.Pelletspanna• Merkostnaden för investeringen blir 50 000 kronor.• Kostnaden för pellets uppgår till mellan 40 och 55 öre/kWh.För enkelhets skull utgås i de fortsatta beräkningarna från engenomsnittlig kostnad om 50 öre/kWh.122

• Verkningsgraden antas vara 88 procent och ha en värmefaktor 1.• Pellets ger inget bidrag av fossilt koldioxid till atmosfären ochdärför görs det förenklade antagandet att värdera hela energiåtgångensom nytta.• Den årliga kostnaden för drift och underhåll antas vara1 000 kronor.Prop. 2005/06:145Privatekonomiska konsekvenser av de tre olika alternativen vidnybyggnad av eluppvärmda bostäder och lokalerAv nedanstående beräkningar framgår att samtliga uppvärmningsalternativoavsett energibehov ger en privatekonomisk vinst. Dock leder enbartinstallation av frånluftsvärmepump utifrån här antagna prestandaegenskaperinte till att huset når beräkningsexemplets kravnivå på 55 kWh/m 2 .Eftersom beräkningarna visar att nivån kan uppfyllas med privatekonomisklönsamhet t.ex. vid installation av bergvärmepump, kan skärpta kravmotiveras utan extra tillskott i form av statliga medel till småhusägarna.1) Energibehov 12 MWh/årDet första alternativet som belyses är att kombinera den vattenburnaelvärmen med en frånluftsvärmepump. Merkostnaden som uppkommerär 40 000 kronor och drift och underhållskostnaden beräknas uppgå till300 kronor per år, vilket nuvärdesberäknat ger en kostnad om 4 000 kronor.Frånluftvärmepumpen ger värme motsvarande 60 procent av husets värmebehovoch har en värmefaktor 2. Det gör att energibehovet sjunkermed 3,6 MWh/år till 8,4 MWh/år. Den privatekonomiska besparingenuppgår vid elpriset 1 kr/kWh till 3 600 kronor/år, vilket nuvärdesberäknatger en besparing om 49 000 kronor.Om man i samma hus istället väljer att installera en bergvärmepumpuppgår merkostnaden för installationen till 105 000 kronor. Drift ochunderhållskostnaden antas vara 1 000 kronor per år, vilket ger en nuvärdesberäknadkostnad om 14 000 kronor. Bergvärmepumpen ger värmemotsvarande 95 procent av husets värmebehov och förutsätts ha envärmefaktor 3,5. Det gör att behovet av köpt el sjunker till 3,9 MWh/år,dvs. en minskning med 8,1 MWh/år. Den årliga privatekonomiska besparingenuppgår då till 8 100 kronor, vilket ger en nuvärdesberäknad besparingom 110 000 kronor. För bergvärmepumpen finns ett restvärdeefter 20 års användning då själva borrhålet antas ha en betydligt längrelivslängd än så. Borrhålet värderas till 40 000 kronor, vilket ger ett nuvärdesberäknatrestvärde om 18 000 kronor.I fallet med installation av pelletspanna istället för elpanna uppkommeren merkostnad om 50 000 kronor. Den årliga drift och underhållskostnadenuppgår till 1 000 kronor, vilket ger en nuvärdesberäknad kostnadom 14 000 kronor. Detta skall ställas i relation till den besparing somgörs vid val av pellets. Då verkningsgraden antas vara 88 procent ökarenergibehovet från 12 MWh till 13,4 MWh. Samtidigt beräknas kostnadenper kWh värme från pellets uppgå till 50 öre, vilket ger en besparingom 5 300 kronor/år. Nuvärdesberäknat uppgår besparingen till72 000 kronor.123

2) Energibehov 15 MWh/årMerkostnaderna för installationen samt drift och underhåll är i detta exempeldesamma som ovan. Den privatekonomiska besparingen blir dockannorlunda. Vid installation av frånluftsvärmepump minskar det årligaenergibehovet från 15 MWh/år till 10,5 MWh/år. Det ger en privatekonomiskbesparing om 4 500 kronor per år vilket nuvärdesberäknad ger enbesparing om 61 00 kronor. För bergvärmealternativet minskar energibehovetmed 10,2 MWh/år till 4,8 MWh/år. Den årliga besparingen uppgårsåledes till 10 200 kronor, vilket nuvärdesberäknat ger en besparing om139 000 kronor. Vid övergång till pelletseldning ökar energibehovet till16,8 MWh/år och den privatekonomiska besparingen uppgår till 6 600kronor/år, vilket nuvärdesberäknat ger en besparing om 90 000 kronor.Prop. 2005/06:1453) Energibehov 17 MWh/årMerkostnaderna för installationen samt drift och underhåll är även i dettaexempel desamma som ovan, men den privatekonomiska besparingenförändras. Vid installation av frånluftsvärmepump minskar det årligaenergibehovet från 17 MWh/år till 11,9 MWh/år. Det ger en privatekonomiskbesparing om 5 100 kronor per år vilket ger en nuvärdesberäknadbesparing om 69 000 kronor. För bergvärmealternativet minskar energibehovetmed 11,5 MWh/år till 5,5 MWh/år. Den årliga besparingen uppgårsåledes till 11 500 kronor, vilket nuvärdesberäknat ger en besparingom 156 000 kronor.Vid övergång till pelletseldning ökar energibehovet till 19 MWh/år ochden privatekonomiska besparingen uppgår till 7 500 kronor/år, vilket nuvärdesberäknatger en besparing om 102 000 kronor.Samhällsekonomiska konsekvenser av de tre olika alternativen vidnybyggnad av eluppvärmda bostäder och lokalerI den samhällsekonomiska kalkylen nedan används samma grunddatasom presenteras ovan, men skatter och moms exkluderas. Elpriset uppgåri den samhällsekonomiska kalkylen till 50 öre/kWh. Dessutom tillkommeren pluspost i form av miljönytta.1) Energibehov 12 MWh/årDet första alternativet som belyses är att kombinera den vattenburna elvärmenmed en frånluftsvärmepump. Den samhällsekonomiska merkostnadensom uppkommer är 32 000 kronor för installation och 300 kronorper år för drift och underhåll, vilket nuvärdesberäknat ger en kostnad om3 000 kronor. Besparingen av 3,6 MWh/år värderas samhällsekonomiskttill 1 800 kronor per år, vilket nuvärdesberäknat ger ett värde om 24 000kronor. Till detta kommer miljönyttan som nuvärdesberäknat uppgår till34 000 kronor.För bergvärmealternativet uppgår merkostnaden för installation till84 000 kronor. Den nuvärdesberäknade kostnaden för drift och underhålluppgår till 11 000 kronor. Den nuvärdesberäknade samhällsekonomiskabesparingen uppgår till 55 000 kronor och miljönyttan till 27 000 kronor.Borrhålets restvärde beräknas till 15 000 kronor.Väljs en pelletspanna blir den samhällsekonomiska merkostnaden40 000 kronor för pannan och 11 000 kronor för drift och underhåll. Den124

nuvärdesberäknade besparingen uppgår till 9 000 kr och miljönyttan till33 000 kronor.Prop. 2005/06:1452) Energibehov 15 MWh/årMerkostnaderna för installation samt drift- och underhållskostnadernablir desamma som i exemplet med ett energibehov om 12 MWh. Densamhällsekonomiska besparingen och miljönyttan blir dock en annan.För fallet med installation av frånluftsvärmepump uppgår den nuvärdesberäknadesamhällsekonomiska besparingen till 31 000 kronor ochmiljönyttan till 15 000 kronor.För bergvärmepumpen blir den årliga samhällsekonomiska besparingen5 100 kronor, vilket nuvärdesberäknat ger en besparing om 69 000kronor. Miljönytta uppgår till 35 000 kronor. Borrhålets restvärde beräknastill 51 000 kronor.Vid installation av pelletspanna uppgår den nuvärdesberäknade samhällsekonomiskabesparingen till 11 000 kronor och miljönyttan till 130 000kronor.3) Energibehov 17 MWh/årÄven här är merkostnaderna för installation samt drift- och underhållskostnadernadesamma som i exemplet med ett energibehov om 12 MWh.Vid installation av frånluftvärmepump uppgår den nuvärdesberäknadesamhällsekonomiska besparingen till 35 000 kronor och miljönyttan till14 000 kronor.För bergvärmepumpen blir den nuvärdesberäknade samhällsekonomiskabesparing 78 000 kronor och miljönyttan 31 000 kronor. Borrhåletsrestvärde beräknas till 15 000 kronor.Vid installation av pelletspanna uppgår den nuvärdesberäknade samhällsekonomiskabesparingen till 12 000 kronor och miljönyttan till46 000 kronor.Regionala skillnader och hänsyn till lokala förhållanden vid nybyggnadav eluppvärmda bostäder och lokalerEnligt uppgifter från Svenska Värmepumpföreningen dominerar bergvärmepumpari storstadsområden. Anledningen till detta är begränsade tomtareor,vilket försvårar horisontellt förlagda kollektorslingor. I glesbygdoch lantbruksbygd är ytjordvärme mer förekommande tack vare störretomter och tillgång till egna eller närståendes grävmaskiner vilket förbilligartotalinvesteringen. I Skåne och Blekinge är tillgången på grundvattenofta stor vilket gör att grundvattenvärmepumpar är relativt vanliga idessa områden. Även dessa tekniska lösningar klarar särskilda kravnivåer.Kostnaderna för att borra ett färdigt hål för bergvärme varierar utifrångeologiska aspekter såsom hur djupt det är till berg, sprickbildningsförhållandenaoch hur vattenförande berget är. Vid lika geologiska ellergeotekniska betingelser varierar priset över landet med som mest 15–20procent till följd av skillnader i lokal konkurrenssituation och lokalakostnadsnivåer. I Stockholm ligger priset något högt i jämförelse medövriga landet. Förklaringen finns i en tillfälligt överhettad marknad iStockholm till följd av en stigande efterfrågan på konverteringar.125

En annan faktor som bidrar till vissa prisskillnader är de lokala reglernabeträffande stenmjölet från borrningen. Det finns fortfarande kommuneroch avfallsdeponier m.m. som inte bedömer att stenmjölet är ett inertmineralmaterial som får hanteras lokalt som t.ex. fyllning direkt i gräsmattanvid borrningen. I Stockholm tar man ut en avgift som ska täckakostnaderna för borttransport av stenmjölet.Sammanfattningsvis är den investeringskostnad som ligger till grundför här gjorda beräkningar representativ för hela landet med små variationer.I analysen har även undersökts huruvida andra förhållanden än geografiskaförhållanden kan begränsa installation av bergvärme. Enligtbranschnormer skall varje energibrunn utföras 10 meter från tomtgräns.Denna norm säkerställer ett minimiavstånd av 20 meter mellan energibrunnaroch därmed är påverkan mellan borrhål försumbar. Vid avståndlägre än 20 meter mellan energibrunnar kan under ogynnsamma förhållanden,påverkan påvisas. Påverkan innebär att temperaturen på köldbärarenkan sjunka någon enstaka grad, vilket medför en något försämradvärmefaktor. Påverkan kan och bör undvikas, genom att ta till lite extra idimensioneringen av det andra borrhålet. I princip äventyras aldrig funktionenpå en existerande värmepump om närmsta grannen installerarbergvärme, däremot kan värmepumpens värmefaktor sjunka med någraprocent under ogynnsamma förhållanden. I vissa enskilda fall kan installationav bergvärme nekas då kraftigt ogynnsamma geologiska förutsättningarföreligger, som kan medföra risk för förskjutningsskador påbyggnader. Störningar och risker kan undvikas, men kan i undantagsfallvisa sig alltför kostsamma för att vara praktiskt genomförbara. Dessasituationer är dock mycket ovanliga.Prop. 2005/06:145Statsfinansiella konsekvenser vid nybyggnad av eluppvärmda bostäderoch lokalerSkärpta energihushållningskrav bedöms innebära minskade skatteintäkterfrån energiskatter. Boverket kommer att behöva revidera nuvarande förslagtill reviderade byggregler. Regeringen anser att detta arbete skafinansieras inom ramen för Boverkets befintliga medel.Konsekvenser för små företag vid nybyggnad av eluppvärmda bostäderoch lokalerSkärpta hushållningskrav vid nybyggnad av eluppvärmda bostäder ochlokaler bedöms inte ha några negativa effekter för små företags villkor.Tvärtom finns det ett flertal exempel på små företag som har försökt attprofilera sig genom att erbjuda energieffektiva lösningar. Dessa företagförväntas gynnas av skärpta hushållningskrav.Konsekvenserna för småhustillverkare bedöms vara marginella ochföreslagna kravnivåer bedöms först och främst ha en styrande effekt påkundernas val av uppvärmningssystem. Därmed får förslaget vissa konsekvenseri installatörsledet där en viss förskjutning från elinstallatöreroch elmaterialleverantörer till motsvarande rörinstallatörer respektiverörmaterialleverantörer är att vänta. Sammantaget väntas effekterna förföretagen och på arbetsmarknaden bli ringa och har därför inte beräknats.126

Krav på energieffektivisering i den befintliga bebyggelsenI syfte att minska energianvändningen för uppvärmningsändamål bedömerregeringen att krav på energieffektiviserande åtgärder i den befintligabebyggelsen bör ställas i samband med större byggnadsarbeten.Den befintliga bebyggelsen kommer under överskådlig framtid stå förmerparten av energianvändningen i bebyggelsen. Mer än 90 procent avde byggnader som förväntas finnas om 50 år är redan byggda. För attuppnå stora energieffektiviseringar redan på kort sikt är det därför viktigtatt fokusera på åtgärder i den befintliga bebyggelsen, speciellt i sambandmed stora ombyggnader.Krav på kostnadseffektiva energieffektiviserande åtgärder i den befintligabebyggelsen i samband med större byggnadsarbeten leder på sikttill en väsentlig begränsning av energianvändningen för uppvärmningsändamål.Effekterna är beroende av kravens utformning samt var effektiviseringensker, dvs. byggnadens uppvärmningsform.Det är inte möjligt att analysera konsekvenserna av kommande föreskrifterinnehållande krav på energieffektiviserande åtgärder i den befintligabebyggelsen i samband med större byggnadsarbeten. En sådananalys kommer att genomföras i samband med att förslag till föreskriftertas fram. 14 § i förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav påbyggnadsverk, m.m. (BVF) säkerställer att kommande föreskrifter intekan medföra orimliga konsekvenser vare sig för fastighetsägaren eller förbyggnaden. Då kraven ska utformas så att endast kostnadseffektivaåtgärder genomförs kommer de att vara såväl privat- som samhällsekonomisktlönsamma. Genomförda åtgärder kommer att leda till minskadedriftkostnader för de enskilda hushållen vilket frigör resurser för andraändamål.Krav på energieffektiviserande åtgärder i den befintliga bebyggelsen isamband med större byggnadsarbeten bedöms innebära minskade skatteintäkterfrån energiskatter. Boverket kommer att behöva revidera nuvarandeförslag till reviderade byggregler. Regeringen anser att detta arbeteska finansieras inom ramen för Boverkets befintliga medel.Krav på energieffektiviserande åtgärder i den befintliga bebyggelsen isamband med större byggnadsarbeten bedöms inte ha några negativaeffekter för små företags villkor. Tvärtom bedöms kraven leda till enökad efterfråga för berörda branscher och medföra ett ökat marknadsunderlagför energieffektiva byggtjänster och varor vilket bedöms kunnagynna små företag.Energieffektivisering och obligatorisk ventilationskontrollI syfte att minska energianvändningen för uppvärmningsändamål i denbefintliga bebyggelsen bedömer regeringen att en genomgång av lämpligaenergieffektiviseringsåtgärder med koppling till ventilationssystemetbör ske i samband med den obligatoriska ventilationskontrollen. Den befintligabebyggelsen kommer under överskådlig framtid stå för merpartenav energianvändningen i bebyggelsen. Mer än 90 procent av de byggnadersom förväntas finnas om 50 år är redan byggda i dag. För att uppnåstora energieffektiviseringar redan på kort sikt är det därför viktigt attfokusera på åtgärder i den befintliga bebyggelsen, speciellt i sambandmed stora ombyggnader.Prop. 2005/06:145127

Ventilationen har nära koppling till energianvändningen och står för enrelativ stor andel av energianvändningen i fastigheten. Ett krav på engenomgång av lämpliga energieffektiviseringsåtgärder med koppling tillventilationssystemet i samband med den obligatoriska ventilationskontrollenkan därför på sikt leda till en väsentlig begränsning av energianvändningenför uppvärmningsändamål under förutsättning att föreslagnaåtgärder realiseras.Förordningen (1991:1273) om funktionskrav av ventilationssystem(OVK) avser flerbostadshus och lokaler. En viss merkostnad kan uppståför fastighetsägaren som dock till följd av kontrollen får information omhur byggnaden kan förbättras på ett energieffektivt sätt vilket kan leda tilllägre driftkostnader till följd av en minskad energianvändning omföreslagna åtgärder realiseras.En ytterligare effekt är att besiktningsmän får utökade arbetsuppgifter isamband med OVK-besiktningen. Det får förutsättas att besiktningsmänförenar kompetensområdena ventilation och energieffektivisering. Ingaeffekter för kommuner kan konstateras. Samordningsvinster kan finnasmed de kommande energideklarationerna. OVK-protokollen blir ettbättre underlag för utfärdandet av dessa deklarationer.Skärpta energihushållningskrav bedöms innebära minskade skatteintäkterfrån energiskatter. Boverket kommer att behöva revidera nuvarandeförslag till reviderade byggregler. Regeringen anser att detta arbeteska finansieras inom ramen för Boverkets befintliga medel.Ett krav på en genomgång av lämpliga energieffektiviseringsåtgärdermed koppling till ventilationssystemet i samband med den obligatoriskaventilationskontrollen bedöms inte ha några negativa effekter för småföretags villkor. Tvärtom bedöms kraven leda till en ökad efterfrågan förberörda branscher och medföra ett ökat marknadsunderlag för företagsom erbjuder denna typ av tjänster något som även bedöms kunna gynnasmå företag.Prop. 2005/06:14527.2 EnergideklarationerÄven om de förslag som nu lämnas har begränsats i administrativa ochdärmed ekonomiska avseenden, kommer systemet att ställa krav påsamtliga inblandade aktörer. Å andra sidan är systemets syfte att bl.a.uppnå energieffektiviseringar, som leder till besparingar som kan vägaupp detta förhållande. I ett inledande skede krävs att ett stort antal energideklarationerupprättas. De övergångsbestämmelser som föreslås i avsnitt22 avser att underlätta ett stegvis införande av systemet. Vid genomförandetav EG-direktivet har ett förslag lämnats, som inte direkt omfattasav direktivets krav. Det gäller det energideklarationsregister som föreslåsi avsnitt 17, som bl.a. skall få behandla uppgifter som underlättar eneffektiv tillsyn, vilket är en förutsättning för att säkerställa direktivetskrav i vissa avseenden. För att få en uppfattning om systemets omfattningkan det, något förenklat, sammanfattas enligt följande. Systemetkommer i huvudsak att gälla1. vid uppförandet av nya byggnader,128

2. större s.k. specialbyggnader, dvs. byggnader som på grund av denallmännyttiga verksamhet som bedrivs i dem indelats som sådana byggnaderenligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:52),3. byggnader som upplåts med nyttjanderätt i form av hyresrätt ellerbostadsrätt, dvs. i huvudsak flerbostadshus och hus med lokaler, och4. småhus.När det gäller kategorierna 2 och 3 kommer deklarationsskyldigheten attaktualiseras vart tionde år. Enligt Energideklarationsutredningen uppgårantalet specialbyggnader till cirka 90 000, medan ägarna till sådanabyggnader uppgår till cirka 1 000. Ett relativt stort antal av dessa byggnaderkommer att omfattas av de undantag för kulturhistoriskt värdefullabyggnader som behandlas i avsnitt 11. Av utredningen framgår inte hurmånga byggnader som upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. Däremotfinns det en uppgift om att lägenheter som upplåts med bostadsrätt uppgårtill cirka 720 000. När det gäller kategori 4 kommer deklarationsskyldighetenatt aktualiseras inför försäljningar, om det inte redan finnsen energideklaration för byggnaden som inte är äldre än tio år. Enligtutredningen uppgår antalet småhusförsäljningar till cirka 60 000 per år.Som framgår av avsnitt 11 kommer bl.a. industrianläggningar och verkstäder,liksom jordbruksbyggnader med ett litet energibehov, att undantasfrån systemet.För de byggnader som inte omfattas av skyldigheten att energideklarerasvart tionde år, men som har större luftkonditioneringssysteminförs en skyldighet att regelbundet låta besiktiga systemen.Energideklarationerna skall upprättas av oberoende experter, som ävenskall besiktiga komfortkylesystemen och upprätta besiktningsprotokollöver sådana besiktningar. Energideklarationerna och besiktningsprotokollenskall skickas till Boverket, som skall föra ett s.k. energideklarationsregister.När det gäller värmepannor med viss effekt skall i stället generellainformations- och rådgivningsinsatser tillämpas.Energideklarationsutredningen har uppskattat deklarationskostnaden förolika byggnadstyper. Tidsåtgången i timmar har bedömts vara 5 för småhus,10 för flerbostadshus och 20 för byggnader med lokaler. Deklarationskostnadenper timme har vidare bedömts uppgå till 550 kronor försmåhus och flerbostadshus och till 700 kronor för byggnader med lokaler.Deklarationskostnaden per hus blir därför 2 750 kronor för småhus,5 500 kronor för flerbostadshus och 14 000 kronor för byggnader medlokaler. Enligt utredningen kommer antalet deklarationer per kategori ochår uppgå till 65 000 för småhus, 14 000 för flerbostadshus och 13 000 förbyggnader med lokaler.Samhällsekonomiska och offentligfinansiella konsekvenserDe privatekonomiska och samhällsekonomiska konsekvenserna av införandetav energideklarationerna har analyserats i Energideklarationsutredningensdelbetänkande Energideklarering av byggnader– För effektivareenergianvändning (SOU 2004:109). Den slutsats som då drogs efter engrov analys var att en ordning med energideklarationer kan motiverasfrån såväl privatekonomiska som samhällsekonomiska utgångspunkter.Förutsättningen för detta resonemang är att ett energideklarationsförfar-Prop. 2005/06:145129

ande ger betydande ekonomiska bidrag om det leder till energieffektiviserandeåtgärder i stor omfattning som annars inte skulle ha genomförts.I beredningsarbetet för detta lagstiftningsärende har regeringen låtitgenomföra vissa kompletterande ekonomiska analyser. Skillnaden gentemotde analyser som gjordes till utredningen ligger i att vissa av förutsättningarnaför beräkningarna har ändrats. Således antogs i den kompletterandeanalysen ett högre pris på utsläppsrätter och ett långsiktigtnågot högre elpris än det som ingick i förutsättningarna för den förstaanalysen. Detta motiveras framför allt av att priset på utsläppsrätterna idag har visat sig ligga högre än vad som antogs 2004 när de ursprungligakalkylerna gjordes. Även elpriset ligger på en högre nivå.En annan skillnad gäller energiskatterna i produktionsledet. I den analyssom gjordes i utredningens arbete räknades inte det skatteintäktsbortfallsom en minskad energianvändning medför i den samhällsekonomiskakalkylen. Å andra sidan får staten momsintäkter när energieffektiviserandem.fl. åtgärder vidtas. I en samhällsekonomisk kalkyl skall dockidealt alla kostnader och intäkter för samhället som påverkas till följd aven viss åtgärd räknas med. Därmed bör även skattebortfall till följd avminskad energianvändning beaktas, vilket har gjorts i den kompletterandeanalysen. Eftersom produktionen i vattenkraftverk och kärnkraftverkinte bedöms påverkas av en marginell förändring i förbrukningen,har skattebortfall i produktionsledet inte inkluderats för elvärme. Däremothar denna skatteeffekt inkluderats i beräkningarna för hus somvärms med fjärrvärme.Givet de antaganden som ligger till grund för beräkningarna finns det,även enligt de kompletterande beräkningarna, betydande möjligheter tilllönsamma åtgärder för energieffektivisering.Åtgärderna har delats upp i tre steg. Steg 1 innefattar åtgärder som kangöras utan större investeringar, men som i gengäld har kortare varaktighet.Steg 2 innefattar åtgärder som kräver något större investeringar. Detrör sig om åtgärder i klimatskal, ventilationssystem och regleringsutrustning.Varaktigheten för dessa åtgärder är något längre än för åtgärdernainom steg 1. Steg 3 slutligen, innefattar uteslutande åtgärder i klimatskalet.De beräkningar som har utförts indikerar att särskilt åtgärderna isteg 1 och 2 förefaller lönsamma, medan steg 3 åtgärderna är mer tveksamma.Tabell 1 nedan visar den samhällsekonomiska lönsamheten för åtgärderinom steg 1. Investeringskostnaderna respektive intäkterna från energieffektiviseringhar diskonterats med räntesatsen 4,5 procent, vilket motiverasmed att valet att göra dessa investeringar kommer att baseras påmer privatekonomiska bedömningar hos fastighetsägarna, vilket motiveraren något högre räntesats. Samma räntesats har använts i samtliga tabellersom redovisas nedan.När höga diskonteringsräntor används, värderas kostnader och intäkterlängre fram i tiden lägre. I beräkningarna nedan är detta en faktor somleder till att vinsterna minskar. Samtidigt innebär valet av en antagenhögre elprisnivå att åtgärderna blir mer lönsamma.Det bör noteras att samtliga kalkyler innehåller en hög grad avosäkerhet och de kan därför närmast ses som att de indikerar möjligaresultat, givet de grundläggande antaganden som gjorts om energipriserm.m. En ytterligare osäkerhet som gäller för de resultat som redovisasProp. 2005/06:145130

nedan är att överföringskostnaderna för el har inräknats i det energiprissom används. Samtidigt gäller att små förändringar i energianvändningenhar en begränsad effekt på överföringskostnaderna även om de i en delfall kan innebära möjligheter till lägre elsäkringsnivåer och därmed lägrenätkostnader. Det innebär i sin tur att den samhällsekonomiska vinsten avbesparingarna i viss mån kan bli övervärderad. Det är dock svårt att bedömaexakt hur stor andel av överföringskostnaden som borde exkluderasfrån kalkylerna, och därför har den räknats med.En viktig faktor att ta med i bedömningen av de samhällsekonomiskaeffekterna av systemet med energideklarationerna är den miljövinst somkan uppnås till följd av minskad energianvändning i bostäder och lokaler.I de analyser som gjordes till utredningen valdes att beakta effekter iform av minskade utsläpp av koldioxid. Detta kan ses som rimligt motbakgrund av att EG-direktivet till stor del har motiverats som ett styrmedelför att minska de europeiska klimatpåverkande utsläppen. Prissättningenav el på den nordiska elbörsen NordPool sker också i betydandeutsträckning utifrån att marginalpriserna styrs av den fossilbaserade elproduktionen.Detta medför att det finns viss relevans i att koppla energibesparingartill minskade koldioxidutsläpp.Här finns emellertid ytterligare relevanta faktorer att beakta. Mot bakgrundav systemet för handel med utsläppsrätter skulle man kunna argumenteraför att en minskad förbrukning av el och värme inte påverkarutsläppen av koldioxid överhuvudtaget, eftersom utsläppen bestäms avden totala mängden utsläppsrätter som har fördelats i Europa. Minskadeutsläpp av koldioxid från el- och värmesektorn i Sverige kommer därmedmed att leda till högre utsläpp av koldioxid från andra källor i eller utanförSverige. Systemet med handel med utsläppsrätter innebär vidare attutsläppen faktiskt har tilldelats ett marknadsvärde vilket påverkar energipriserna.Om de besparingar som kommer från sänkta kostnader förenergiinköp redan finns med i kalkylen innebär det därmed en dubbelräkningatt utöver detta också räkna in en separat vinst från reduktioner ikoldioxidutsläppen.I verkligheten sker dock inte all uppvärmning av bostäder och lokalermed hjälp av anläggningar som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter.Detta gäller i första hand de fall där uppvärmning sker medhjälp av egna mindre pannor. I de analyser som har gjorts vid beredningenav detta lagstiftningsärende har slutsatsen dragits att av de minskadeutsläpp som kan beräknas till följd av energieffektiviseringsåtgärderskulle mellan 10 och 20 procent vara relevanta att se som en reell miljövinst,som inte skulle ha skett till följd av handelssystemet för utsläppsrätter.Resonemanget om kopplingen till handelssystemet, som har förts ovan,har emellertid störst betydelse på kort sikt, under innevarande handelsperiod.EU:s totala tilldelning finns nu fastställd av EU:s medlemsstaterför perioden 2005–2007. Nästa periods, 2008–2012, totala tilldelning påEU-nivå skall enligt direktivet om handel med utsläppsrätter meddelasEuropeiska kommissionen senast den 30 juni 2006. En minskad elanvändningi Sverige kan bidra till att minska behovet av kolkondensproduktionoch därmed minska koldioxidutsläppen i det nordiska elsystemet.Detta kan i sin tur, i förlängningen, minska EU:s totala behov av utsläppsrätter.Prop. 2005/06:145131

På grund av svårigheterna att renodla – och kvantifiera – olika styrmedelsrelativa inverkan, redovisas inte en kvantitativ miljövinst i tabellernanedan. Det är dock uppenbart att utöver de minskade utsläpp som är relevantaatt räkna med, kommer genomförda effektiviseringar i energianvändningeni bebyggelsen att underlätta en omställning av energisystemet.De kommer även att bidra till uppfyllande av dels de mål för energieffektiviseringsom förutses bli antagna till följd av det föreslagna direktivetför energitjänster och effektiv slutanvändning av energi (KOM [2003]739 slutlig), dels det mål för energieffektivisering i bebyggelsen som föreslåsi denna proposition. Samtliga dessa effekter är enligt regeringensbedömning att se som en miljövinst.Prop. 2005/06:145Tabell 1 Sammanlagda kostnader och intäkter steg 1SmåhuselvärmeFlerbostadshusfjärrvärmeFlerbostadshuselvärmeLokalerfjärrvärmeInvesteringskostnad,miljoner kronorNuvärde av energieffektivisering,miljonerkronorNettovinst avenergieffektiviseringDiskonteringsränta förvilken nettonuvärdet = 0258 750 750 -1 483 2 643 7 841 4 9331 225 1 893 7 091 4 93339, 7 % 25,6 % 66,2 % OändligTabell 1 indikerar att åtgärderna inom steg 1 är lönsamma, för samtligakategorier av hus och samtliga uppvärmningsformer som har antagits ikalkylen. Investeringskostnaden för steg 1 åtgärder inom lokaler har bedömtsuppgå till noll. Skälet till detta är de uppgifter som inkommit tillregeringen från bland annat statliga fastighetsägare att det finns en potentialtill effektiviseringar i drift som i princip inte kräver några investeringskostnader.Tabell 2 nedan visar den samhällsekonomiska lönsamhetenför åtgärder inom steg 2.Tabell 2 Sammanlagda kostnader och intäkter steg 2SmåhuselvärmeFlerbostadshusfjärrvärmeFlerbostadshuselvärmeLokalerfjärrvärmeInvesteringskostnad,miljoner kronorNuvärde avenergieffektivisering,miljoner kronorNettovinst avenergieffektiviseringDiskonteringsränta förvilken nettonuvärdet = 019 279 11 250 11 250 6 98531 742 11 200 33 218 6 66612 463 -50 21 968 -3197 % 4,5 % 10,6 % 4,2 %Resultaten i tabell 2 indikerar att steg 2 åtgärder inte är samhällsekonomisktlönsamma, för de byggnader som antas ha fjärrvärme för sin uppvärmning,medan de är lönsamma för elvärmekunder. Här bör emellertid132

noteras att det finns en miljövinst av åtgärderna, som är svår att kvantifiera,men likväl bör beaktas. Tabell 3 nedan visar den samhällsekonomiskalönsamheten för åtgärder inom steg 3.Prop. 2005/06:145Tabell 3 Sammanlagda kostnader och intäkter steg 3SmåhuselvärmeFlerbostadshusfjärrvärmeFlerbostadshuselvärmeLokalerfjärrvärmeInvesteringskostnad,miljoner kronorNuvärde avenergieffektivisering,miljoner kronorNettovinst avenergieffektiviseringDiskonteringsränta förvilken nettonuvärdet = 025 800 18 000 18 000 11 40025 443 9 058 26 876 5 737-357 -8 942 8 876 -5 6634,4 % 2,1 % 6,2 % 2,1 %Resultaten i tabell 3 indikerar att lönsamheten är högst tveksam förmånga av dessa åtgärder. Flerbostadshus som värms med elvärme är detenda undantaget från denna slutsats. Flerbostadshusen står för en relativtliten andel av de byggnader i Sverige som värms med elvärme, cirka8 procent år 2004. Samtidigt bör det även i detta sammanhang beaktas attdet finns miljövinster till följd av åtgärderna.I tabellerna ovan har inte deklarationskostnaderna räknats med ikalkylen. Det är emellertid ett faktum att dessa kostnader är begränsade iförhållande till investeringskostnaderna och påverkar inte kalkylen på någotavgörande sätt. Som ett led i analysen av de privatekonomiska effekternaav systemet har en analys gjorts där deklarationskostnaderna harräknats med, med två alternativa kostnadsnivåer: 2 750 kronor eller8 000 kronor för småhus, 5 500 kronor eller 15 000 kronor för flerbostadshus.Kalkylerna visar att nivån på deklarationskostnaden har enbegränsad effekt på den privatekonomiska lönsamheten för åtgärderna.I tabell 4 nedan visas de sammanlagda privatekonomiska kostnadernaför åtgärder i steg 1–3 summerat. Samtliga privatekonomiska kostnaderoch intäkter har diskonterats med 4,5 procents kalkylränta och beräkningarnahar gjorts med två alternativa nivåer för deklarationskostnaderna.Kostnaden för deklarationerna innefattar två besiktningar somgenomförs fram till 2026. De antaganden som ligger till grund för beräkningarnainnebär dock att endast 43 procent av småhusbeståndetbesiktigas över en tioårsperiod och samtliga småhus kommer därmed inteatt besiktigas. I tabellen framgår att deklarationskostnaderna utgör en såpass liten andel av de totala kostnaderna för åtgärderna att de intepåverkar lönsamheten i kalkylen på något avgörande sätt. Detta gälleräven om man använder de högre belopp för deklarationskostnader somangavs ovan som bas för beräkningarna.133

Tabell 4 Sammanlagda privatekonomiska kostnader och intäkter vidåtgärder steg 1–3, diskonterade med 4,5 procent.Prop. 2005/06:145SmåhuselvärmeFlerbostadshusfjärrvärmeFlerbostadshuselvärmeLokalerfjärrvärmeInvesteringskostnad,miljoner kronorDeklarationskostnad,ursprungligt antagande,miljoner kronorDeklarationskostnad,alternativt antagande,miljoner kronorNuvärde avenergieffektivisering,miljoner kronorNettovinst avenergieffektivisering vidursprungligt antagendeklarationskostnadNettovinst avenergieffektivisering vidalternativt antagendeklarationskostnadDiskonteringsränta förvilken nettonuvärdet = 0,med ursprungligt antagendeklarationskostnadDiskonteringsränta förvilken nettonuvärdet = 0,med alternativt antagendeklarationskostnad56 875 30 473 30 473 18 3852 807 967 967 2 2878 166 2 638 2 638 -99 289 48 471 97 217 40 41439 607 17 031 65 776 19 74334 248 15 360 64 106 -7,0 % 6,8 % 11,5 % 9,5 %6,6 % 6,5 % 11,2 % -När det gäller privatekonomisk lönsamhet, har de kompletterande kalkylernavisat att åtgärder för energieffektivisering inom steg 1 och 2 generelltsett är lönsamma, medan åtgärder i steg 3 är mer tveksamma. Dettaöverensstämmer med den konsekvensanalys som gjordes till Energideklarationsutredningensdelbetänkande.Konsekvenser för myndigheternaBoverket kommer att få delvis nya uppgifter genom att som registermyndighetansvara för att driva energideklarationsregistret. Därutöver tillkommerföreskriftsarbete och framtagande av handböcker och annan informationsom systemet kräver. Boverket skall även svara för löpandeuppföljning och utvärdering av systemet med energideklarationer avbyggnader.Statens energimyndighet skall svara för vissa informations- och rådgivningsinsatseravseende fossilbränsleeldade värmepannor med en effektsom överstiger 20 kilowatt.Kommunerna kommer att få vissa nya uppgifter genom att som tillsynsmyndigheterutöva tillsyn över att energideklarationer anslås i specialbyggnadermed en total användbar golvarea som är större än 1 000 kvadratmeter134

och byggnader som helt eller delvis upplåts med nyttjanderätt. Tillsynenomfattar även besiktningar av luftkonditioneringssystem. Det kan dockkonstateras att denna verksamhet i viss utsträckning sammanfaller medden tillsynsverksamhet som redan bedrivs i kommunerna, eftersom deredan i dag har ett tillsynsansvar över den obligatoriska ventilationskontrollenoch inomhusmiljön i bostäder och lokaler för allmänna ändamål.Kommunerna har vidare tillsyn över frågor som rör bebyggelsen enligtbl.a. plan- och bygglagen (1987:10) och miljöbalken. Vidare byggerkommunernas tillsyn på de uppgifter som finns att tillgå i Boverketsenergideklarationsregister, varför kommunernas tillkommande arbetsuppgifterbedöms bli små. Vad gäller tillsynen av deklarationsskyldighetenvid nybyggnation finansieras denna genom befintliga avgiftsförfarandenenligt plan- och bygglagen. När det gäller den övriga tillsynenpågår en översyn av bl.a. tillsyns- och kontrollreglerna i plan- och bygglagstiftningenenligt vad som redogjorts för i avsnitt 8. Frågan omfinansieringen av kommunernas tillsyn behöver analyseras närmare idetta sammanhang och samordnas med denna översyn. De synpunktersom Sveriges Kommuner och Landsting framfört skall beaktas i sambandmed detta. Regeringen avser återkomma till om finansiering skall skemed avgifter eller finansieras på annat sätt inom Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementetsbefintliga budgetramar.När det gäller förvaltningsdomstolarnas uppgifter kan det konstaterasatt de förelägganden som förenas med vite och som tillsynsmyndigheternakan komma att meddela i fråga om de s.k. specialbyggnaderna ochbyggnader som helt eller delvis upplåts med nyttjanderätt, liksom i frågaom att se till att luftkonditioneringssystem besiktigas, innebär tillkommandeuppgifter för förvaltningsdomstolarna. Detta gäller även vissabeslut som Boverket kan komma att fatta rörande rättelse enligt personuppgiftslagens(1998:204) bestämmelser. Regeringens bedömning är attförvaltningsdomstolarnas uppgifter i dessa avseenden kommer att blibegränsade. Regeringen avser att följa denna utveckling och vid behovåterkomma i finansieringsfrågan. Eventuella merkostnader för staten tillföljd av förslagen finansieras inom befintliga budgetramar.Den civilrättsliga sanktion som föreslås i de fall en byggnadssäljareinte tillhandahåller en energideklaration, vilken beskrivs i avsnitt 16,torde medföra en självreglerande funktion för systemet. Det kan inte mednågon säkerhet bedömas i vilken utsträckning förslaget kan leda till tvisteri de allmänna domstolarna. Regeringen avser att följa även denna utvecklingoch vid behov återkomma i finansieringsfrågan. Eventuellamerkostnader för staten till följd av förslagen finansieras inom befintligabudgetramar.När det gäller kronofogdemyndigheterna tillkommande uppgifter genomsärskild handräckning vid tillsynen, är bedömningen att uppgifternas omfattningkommer att vara marginell. Regeringen avser att följa dennautveckling och vid behov återkomma i finansieringsfrågan. Eventuellamerkostnader för staten till följd av förslagen finansieras inom befintligabudgetramar.Det kan slutligen konstateras att de skadeståndsrättsliga frågor som kankomma att handläggas av Kammarkollegiet respektive Justitiekanslern ianledning av att Boverket skall föra ett energideklarationsregister kommeratt medföra tillkommande uppgifter i en mycket ringa omfattning.Prop. 2005/06:145135

Eventuella merkostnader för staten till följd av förslagen finansierasinom befintliga budgetramar.De föreslagna energideklarationerna och övriga åtgärder med anledningav genomförandet av EG-direktivet beräknas innebära ett tillkommanderesursbehov för Boverket och Statens energimyndighet om cirka25 miljoner kronor per år. Boverkets tillkommande resursbehov beräknastill cirka 20 miljoner kronor per år och Statens energimyndighets tillcirka 5 miljoner kronor per år. Finansieringen skall ske inom Miljö- ochsamhällsbyggnadsdepartementets befintliga budgetramar.Prop. 2005/06:145Konsekvenser för små och medelstora företagDet föreslagna systemet leder sannolikt till en ökad marknad för små ochmedelstora företag som är verksamma på de marknader som tillhandahållervaror och tjänster i fråga om energieffektivisering och inomhusmiljö.Det kan antas att ett stort antal av de oberoende experterna somsystemet kräver kan föranleda många arbetstillfällen i små och medelstoraföretag på de nämnda marknaderna.När det gäller små och medelstora företag som äger byggnader somskall energideklareras innebär systemet ett visst tillkommande arbete. Derekommendationer som kommer att kunna lämnas om energieffektiviserandeåtgärder bedöms dock underlätta företagens förvaltande verksamhetoch underlätta beslut om investeringar i byggnaderna. Vad gäller bedömningeni övrigt av kostnader, tidsåtgång och privatekonomisk lönsamhet,se tidigare delar av avsnittet.ÖvrigtFörslagen bedöms inte medföra några konsekvenser för den kommunalasjälvstyrelsen, brottligheten, det brottsförebyggande arbetet, för offentligservice i olika delar av landet, jämställdheten mellan kvinnor och mäneller för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.28 Författningskommentarer28.1 Förslaget till lag om energideklaration för byggnader1 §Genom lagen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EGav den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda (EGT L 1,4.1.2003, s. 65, Celex 32002L0091) i svensk lagstiftning.De övergripande syftena med systemet är, i likhet med EG-direktivet,att uppfylla miljöskyddskrav och att naturresurserna skall utnyttjas varsamtoch rationellt. En ökad energieffektivitet i bebyggelsen är en del avdet paket av åtgärder som krävs för att följa Kyotoprotokollet och attnedbringa koldioxidutsläppen. En ökad energieffektivitet i bebyggelsenär även viktig för försörjningstryggheten avseende energi på lång och136

medellång sikt och är ett medel för att bidra till omställningen av energisystemet.Byggnader skall fortlöpande uppfylla en rad tekniska egenskapskravsom samhället ställer, varav energihushållning är ett. Energieffektiviseringsåtgärderkan emellertid inte ses isolerade från de tekniska egenskapskravsom gäller i fråga om inomhusmiljön. Lagen, som innehållerbestämmelser om att energideklarationer skall upprättas för byggnader,har således till syfte att främja en effektiv energianvändning och en godinomhusmiljö i byggnader. Termen inomhusmiljö är ett vidare begreppän inomhusklimat, som används i 2 §. En byggnads inomhusmiljö omfattarett antal kriterier, varav en god luftväxling och en minimering avskadliga ämnen och partiklar är ett.Prop. 2005/06:1452 §Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Termen byggnad är vedertageni olika rättsliga sammanhang, men har delvis olika betydelse beroendepå i vilket sammanhang den används. Termen används i jordabalkenoch utgör enligt 2 kap. 1 § jordabalken ett tillbehör till fastighet,om den anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk. Termen harinte definierats i plan- och bygglagen (1987:10), men har i rättspraxiskommit att omfatta konstruktioner av vitt skilda slag. Begreppet användsäven i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,m.m., BVL. Enligt 1 § BVL gäller den lagen byggnadsverk, som ärbyggnader och andra anläggningar.Med byggnad avses vad som i allmänt språkbruk förknippas medbyggnad, dvs. en takförsedd konstruktion med väggar. Definitionentäcker även sådana delar av byggnader som utgör radhus eller parhuseller delar av byggnader som hör till s.k. tredimensionella fastigheter.Definitionen omfattas av de nämnda regelverken och överensstämmermed EG-direktivets definition av byggnad. Definitionen kräver dock enväsentlig inskränkning. En sådan uppnås genom kravet om att lagen skalltillämpas på byggnader för vilka energi används i syfte att påverka byggnadernasinomhusklimat. Byggnader som saknar någon form av uppvärmnings-eller kylanordningar eller andra anordningar som, i syfte attpåverka inomhusklimatet, ger upphov till energianvändning omfattas inteav lagens bestämmelser. Termen inomhusmiljö är kommenterad under1 §. Termen inomhusklimat är snävare och omfattar en byggnads inomhustemperatur.4 §I paragrafen regleras en skyldighet för den som för egen räkning uppföreller låter uppföra en byggnad, att se till att det finns en energideklarationför byggnaden. Skyldigheten gäller den som enligt samma definition i9 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10) skall se till att bl.a. byggnadsarbetenutförs enligt bestämmelser i den lagen och enligt föreskrifter ellerbeslut som meddelats med stöd av den lagen, dvs. byggherren. Närmareföreskrifter om när under byggprocessen en energideklaration skall varaupprättad avses meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringenbestämmer.137

5 §I punkten 1 regleras en särskild skyldighet beträffande byggnader som ärindelade som specialbyggnader enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen(1979:1152) och som har en total användbar golvarea som är större än1 000 kvadratmeter. Gemensamt för specialbyggnaderna enligt 2 kap. 2 §fastighetstaxeringslagen är att de är inrättade för allmännyttiga ändamål.Ägaren till en sådan byggnad skall se till att det för byggnaden alltidfinns en energideklaration som inte är äldre än tio år. I 13 § första stycket1 finns en bestämmelse om att en energideklaration som upprättats för enspecialbyggnad skall göras tillgänglig för allmänheten.I punkten 2 regleras en särskild skyldighet beträffande byggnader somi sin helhet eller till viss del upplåts med nyttjanderätt. Ägaren till ensådan byggnad skall se till att det för byggnaden alltid finns en energideklarationsom inte är äldre än tio år. I 13 § första stycket 2 finns enbestämmelse om att en energideklaration för en byggnad som upplåtsmed nyttjanderätt skall finnas tillgänglig på en väl synlig plats i byggnaden.Nyttjanderätter till byggnader eller delar av byggnader regleras av olikabestämmelser. Den vanligaste upplåtelseformen faller under 12 kap.jordabalkens (hyreslagens) tillämpningsområde. Med hyra avses en upplåtelseav ett hus eller en del av ett hus till nyttjande mot vederlag. Närdet gäller del av hus talar man i allmänhet om lägenhets- eller lokalhyra.Hyreslagen (1 § tredje stycket) skiljer mellan bostadslägenhet, dvs.lägenhet som upplåtits för att helt eller till en inte oväsentlig delanvändas som bostad, och lokal, dvs. annan lägenhet än bostadslägenhet.En hyresrätt kan överlåtas med hyresvärdens eller hyresnämndenstillstånd. Överlåtelserna är begränsade till vissa situationer, exempelvisbodelning, arv, testamente, bolagsskifte, vissa överlåtelser till närståendeeller överlåtelse för att genom byte få en annan bostad, eller då en förvärvsverksamheti en lokal överlåts.En hyresrätt kan även grunda sig på medlemskap i en kooperativhyresrättsförening. En sådan förening är en ekonomisk förening som hartill ändamål att till sina medlemmar upplåta bostadslägenheter medhyresrätt, som regleras i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt.Enligt 1 kap. 1 § bostadsrättslagen (1991:614) är en bostadsrättsföreningen ekonomisk förening, som har till ändamål att i föreningens husupplåta lägenheter med bostadsrätt. Upplåtelse av bostadsrätt får enligt1 kap. 3 § bostadsrättslagen endast ske till den som är medlem i föreningen.Upplåtelsen av en lägenhet med bostadsrätt skall enligt 1 kap. 4 §bostadsrättslagen ske till nyttjande mot ersättning, utan tidsbegränsningoch den får endast avse hus eller del av hus. En upplåten bostadsrätt kandärefter övergå till någon annan än den ursprunglige nyttjanderättshavaren,exempelvis genom köp. Det förekommer även vissa äldre former avupplåtelser. En sådan gäller bostadsföreningar, som regleras av lagen(1987:667) om ekonomiska föreningar, och som upplåter lägenheter påbegränsad eller obegränsad tid.Nyttjanderätt till en byggnad eller en del av en byggnad kan ävengrunda sig på att nyttjanderättshavaren äger en andel eller en aktie i enbostadsförening eller ett bostadsaktiebolag, som i sin tur äger enbyggnad.Prop. 2005/06:145138

6 §I paragrafen regleras en skyldighet för ägaren till en byggnad att se till attdet finns en energideklaration för byggnaden när en byggnad eller enandel i en byggnad säljs. Med andel avses en ideell andel i en byggnad.Skyldigheten gäller inte i de fall då det redan finns en energideklaration,som inte är äldre än tio år.Försäljningar av byggnader regleras av olika bestämmelser. Ett stortantal överlåtelser faller under jordabalkens tillämpningsområde ochgäller köp av fastighet eller tomträtt, se 4 kap. respektive 13 kap. 7 §jordabalken. Under jordabalkens tillämpningsområde faller även situationerdå ett område av en fastighet säljs, se 4 kap. 7 § jordabalken, ochförutsätter fastighetsbildning för att köpet skall vara giltigt. Försäljningarav andelar i en fastighet förekommer bl.a. i fråga om s.k. andelshus ochregleras i 4 kap. 8 § jordabalken och innebär att egendomen enligt huvudregelnkommer att innehas med samäganderätt enligt lagen (1904:48s. 1) om samäganderätt, om inte köpet villkorats av att andelen skall utbrytasgenom fastighetsbildning. Den försålda andelen i en byggnad kanäven avse en byggnad som uppförts på mark som innehas med tomträtt.Då tomträtt till en fastighet upplåts, innefattar det en överlåtelse av enbyggnad som hör till fastigheten och fastighetsägaren får ta ut ersättningför byggnaden enligt 13 kap. 5 § jordabalken.Köp av byggnad på annans mark, som inte är tomträtt, avser lös egendomoch faller i stället – enligt huvudregeln – under köplagens (1990:931)tillämpningsområde. Detta gäller exempelvis byggnad som finns på marksom arrenderas med bostadsarrende eller anläggningsarrende enligt 10eller 11 kap. jordabalken.En byggnad som köpts från en hustillverkare omfattas av bestämmelseni 4 § om byggnader som uppförs.Prop. 2005/06:1457 §Som framgår av kommentaren till 2 § är lagens tillämpningsområdemycket brett. I paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighetregeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från skyldighetenatt upprätta energideklarationer.Regeringen avser att utse Boverket som föreskrivande myndighet.8 §I paragrafens första stycke regleras en skyldighet för en byggnadsägareatt se till att en befintlig byggnad besiktigas på de sätt som behövs för attupprätta en energideklaration. Genom begreppet befintlig byggnad undantasbyggnader under uppförande, som avses i 4 §, om det inte i verkställighetsföreskrifterregleras att energideklarationen skall upprättas i ettsådant sent skede under byggprocessen, att det då finns en befintligbyggnad. En energideklarations innehåll, som anges i 9 §, är styrande förbesiktningens omfattning. Besiktningen av en byggnad skall enligt enbestämmelse i 12 § utföras av en oberoende expert.I paragrafens andra stycke bemyndigas regeringen eller den myndighetsom regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om besiktningensomfattning. Som framgår av kommentaren till 7 § avser regeringen attutse Boverket som föreskrivande myndighet.139

9 §I paragrafen anges vad en energideklaration skall innehålla. Energideklarationensgrundläggande syfte är att ge information om förhållandensom har betydelse för energianvändningen i en byggnad och dess inomhusmiljö.Enligt punkten 1 skall deklarationen innehålla uppgifter om byggnadensenergiprestanda. Begreppet energiprestanda finns definierat i 3 §och är den mängd energi som behöver användas i en byggnad för attuppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden. Enbyggnads energiprestanda kan tas fram enligt två principiellt olika metoder,som utgår från faktisk respektive beräknad användning av energi ibyggnaden. Den mängd energi som anges skall återspegla ett normalt,dvs. genomsnittligt, brukande av byggnaden när den används på det sättsom den är avsedd för.Enligt punkten 2 skall deklarationen innehålla uppgifter om utfördaobligatoriska kontroller av byggnadens ventilationssystem. I 15 § lagen(1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. finns enbestämmelse om att funktionen hos ventilationssystem skall kontrollerasav en sakkunnig s.k. funktionskontrollant, som skall utses av byggnadensägare. Enligt 1 § förordningen (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystemskall en byggnadsägare se till att funktionskontroll avventilationssystem görs enligt bestämmelserna i förordningen, s.k.obligatorisk ventilationskontroll. Boverket har meddelat föreskrifter ochallmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem, BFS 1996:56. Idessa föreskrifter finns bestämmelser om undantag från funktionskontrollen,intervaller för återkommande besiktning m.m. och krav påriksbehörighet som funktionskontrollant. Funktionskontroll skall enligt4 § förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem göras innanett ventilationssystem första gången tas i bruk (första besiktning) ochdärefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).Boverket meddelar föreskrifter om intervaller för återkommandebesiktning. En- och tvåbostadshus omfattas dock inte av kravet på återkommandebesiktning. Ett system finns således som reglerar obligatoriskventilationskontroll. I energideklarationen skall därför uppgifter lämnasom obligatorisk funktionskontroll har utförts.Enligt punkten 3 skall energideklarationen innehålla uppgifter omradonmätning utförts i byggnaden. Statens strålskyddsinstitut har tagitfram metodbeskrivningar för mätning av radon på arbetsplatser och ibostäder, i2004:1 Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatseroch i2005:01 Metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder.Har kontroller respektive mätningar utförts enligt punkterna 3 och 4,finns besiktnings- respektive mätningsprotokoll att tillgå.Enligt punkten 4 skall deklarationen innehålla uppgifter om byggnadensenergiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljöoch, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektivaåtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda.En förbättring av en byggnads energiprestanda innebär en effektivareanvändning av energi i byggnaden. En effektiv energianvändning fårdock inte uppnås på bekostnad av inomhusmiljön. Exempel på åtgärdersom förbättrar en byggnads energiprestanda är bättre tätning och iso-Prop. 2005/06:145140

lering av ytterväggar och tak, fönsterbyten eller komplettering av fönstermed en tredje glasruta, åtgärder med styr- och reglersystem, anslutningtill fjärrvärme, installation av värmepump, värmeväxlare eller solvärmesystem.Vissa åtgärder, exempelvis en för långt driven tätning ochisolering av en byggnad kan ge negativa effekter på inomhusmiljön medfukt, mögel och, i vissa fall, förhöjda radonhalter som följd. En avvägningskall således göras mellan möjliga energieffektiviserande åtgärderoch deras effekter på inomhusmiljön i byggnaden. Med kostnadseffektivaåtgärder avses i detta sammanhang de åtgärder som medför mest energieffektiviseringi förhållande till de kostnader som är förknippade medåtgärdens genomförande.Enligt punkten 5 skall deklarationen slutligen innehålla referensvärden,som gör det möjligt för konsumenter att bedöma en byggnads energiprestandaoch att jämföra olika byggnaders energiprestanda. Med konsumentavses i detta sammanhang en fysisk person som inte har en yrkesmässigkunskap om byggnaders energianvändning i förening med byggochinstallationsteknisk kompetens. Kravet innebär att de referensvärdensom används är klara och lättförståeliga för envar som brukar eller skallbruka en byggnad. Exempel på referensvärden är uppgifter som åskådliggörvilken energiprestanda som byggnaden hade kunnat ha om den viddeklarationstillfället uppfyllt nybyggnadskraven, eller om energieffektiviserandeåtgärder har genomförs. Andra exempel på referensvärden ärhur en byggnads energiprestanda förhåller sig till andra, jämförbarabyggnaders prestanda.10 §Genom paragrafen uppställs särskilda krav på energideklarationen närdet i en byggnad finns ett luftkonditioneringssystem med en effekt omminst 12 kilowatt.För att träffa större system, där energieffektiviserande och miljöförbättrandeåtgärder får störst effekt, skall bestämmelsen gälla system meden effekt över 12 kilowatt, som huvudsakligen drivs med elektricitet. Ettsystem där annan drivenergi används, men som endast innehåller vissakomponenter eller delar som använder elektricitet för sin funktion isystemet, omfattas således inte av bestämmelsen.Enligt punkten 1 skall en energideklaration även innehålla uppgifterom systemets energieffektivitet och dess storlek i förhållande till behovetav kyla i byggnaden. En bedömning skall således göras av om denmängd elektricitet som används i systemet är relevant i förhållande tillsystemets kapacitet och behovet av kyla i byggnaden. En bedömningskall även göras av om anläggningens storlek är relevant i förhållande tillbehovet av kyla i byggnaden.Enligt punkten 2 skall en energideklaration i dessa fall även innehållauppgifter om en effektivare energianvändning kan uppnås i systemet ellergenom ett byte till ett effektivare system eller en annan metod för att kylabyggnaden. Exempel på energieffektiviserande åtgärder i systemet ärjusteringar av systemets styr- och reglersystem och s.k. närvarostyrning,som innebär att systemet bara används när det finns människor i byggnaden.Energieffektivisering kan även uppnås genom ett byte till etteffektivare system, till ett system med en storlek som är bättre anpassadtill byggnadens kylbehov eller genom byte till ett s.k. fjärrkylsystem, därProp. 2005/06:145141

kylproduktionen inte är bunden till byggnaden, utan sker centralt ochlevereras till flera byggnader samtidigt. Byten kan även ske till alternativametoder att kyla byggnaden, dvs. system som använder värmesom drivenergi, dvs. exempelvis solvärme, spillvärme, och naturligt kalltvatten.Prop. 2005/06:14511 §Genom paragrafen uppställs ett särskilt krav om besiktning av luftkonditioneringssystemi byggnader som inte behöver energideklareras.Besiktningen skall enligt en bestämmelse i 12 § utföras av enoberoende expert.12 §Av 4–6 §§, 8 § första stycket och 11 § första stycket följer att det är ägarentill en byggnad som skall se till att energideklarationer samt besiktningsprotokollupprättas och att de föregås av besiktningar av byggnaderoch luftkonditioneringssystem. För att garantera en hög kvalitet på deklarationernaoch besiktningsprotokollen och att de upprättas av personersom är oberoende av sin uppdragsgivare, uppställs i paragrafen förstastycke ett krav om att besiktningar av byggnader och luftkonditioneringssystemoch upprättandet av deklarationer eller protokoll skall utförasav oberoende experter, som utses av byggnadernas ägare.13 §Genom paragrafen uppställs ett krav om att ägare till vissa specialbyggnaderoch byggnader som upplåts med nyttjanderätt skall se till attenergideklarationer finns placerade i byggnaderna.Exempel på sådana platser som avses i 1 och 2 är i eller i anslutning tillen byggnads entré eller entréer, i en reception, på en informationstavlaeller vid byggnadens hissar.14 §Genom paragrafen regleras en civilrättslig sanktion i de fall den somsäljer en byggnad eller en andel i en byggnad, trots köparens begäran,underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 6 §, dvs. att senast vid försäljningstidpunktenha sett till att det för byggnaden finns en energideklarationsom inte är äldre än tio år.17 §En förutsättning för att energideklarationsregistret skall vara sökbart äratt fastighetsbeteckningar i förening med byggnadsbeteckningar samt, ivissa fall, adresser behandlas i registret. Fastighetsbeteckningar är sådaninformation som via information i fastighetsregistret kan kopplas tillfysiska personer. Därigenom kommer registret att innehålla informationsom i vart fall indirekt kan hänföras till enskilda, vilket innebär att bestämmelsernai personuppgiftslagen (1998:204) skall tillämpas på registret.Boverket är i egenskap av registermyndighet personuppgiftsansvarigtför den behandling av personuppgifter som utförs i registret.142

18 §I paragrafen anges för vilka ändamål uppgifterna i energideklarationsregistretfår behandlas. Ett grundläggande krav på sådan behandling är attden bara får ske för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål.Ändamålsbeskrivningen får betydelse för vilken insamling ochannan behandling av personuppgifter som skall vara tillåten. Uppgiftersom samlas in för ett ändamål får inte behandlas för ett annat, oförenligtändamål.Prop. 2005/06:14519 §Genom paragrafen bemyndigas regeringen enligt punkten 1 att meddelanärmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall få registreras i energideklarationsregistret.Vidare bemyndigas regeringen enligt punkten 2 attmeddela föreskrifter om urval och bearbetningar av personuppgifter. Urvaloch bearbetningar innebär att någon eller några parametrar användsför att få fram en begränsad mängd information ur en större mängdinformation. I behandlingen kan ingå att den på så sätt åtkomna informationenpå olika sätt sammanställs med andra uppgifter i registret. T.ex.kan det vara fråga om att på så sätt få fram alla fastigheter med byggnaderinom ett visst geografiskt område och med, i detta fall, särskildaenergiprestanda. En sådan reglering är inte avsedd att begränsa den rättsom tryckfrihetsförordningen ger att ta del av allmänna handlingar. Dengäller alltså inte utlämnande som begärs med stöd av offentlighetsprincipen.Vidare bemyndigas regeringen enligt punkten 3 att meddela föreskrifterom utlämnande på medium för automatiserad behandling. Utlämnandepå medium för automatiserad behandling kan innebära att storamängder information lämnas ut från registret. En sådan reglering är inteheller avsedd att begränsa den rätt som tryckfrihetsförordningen ger att tadel av allmänna handlingar. Slutligen bemyndigas regeringen enligtpunkten 4 att meddela föreskrifter om direktåtkomst. Direktåtkomst innebäratt den som får sådan åtkomst kan använda registret på egen hand ochkan söka i detta och få svar på frågor, utan att själv kunna bearbeta ellerpå annat sätt påverka innehållet i registret.Syftet med bestämmelserna är att så långt som möjligt reglera en restriktivbehandling av personuppgifter, som skyddar integriteten och begränsarmöjligheten att i kommersiella eller andra syften använda informationfrån registret.20 §Genom paragrafen skall personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelserom rättelse tillämpas även i de fall en behandling av personuppgifter skeri strid med denna lag eller de föreskrifter som meddelas med stöd avlagen. Bestämmelser om rättelse finns i 28 § personuppgiftslagen ochinnebär bl.a. att den personuppgiftsansvarige är skyldig att på begäran avden registrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana uppgifter sominte behandlats i enlighet med personuppgiftslagens bestämmelser ellerföreskrifter som utfärdats med stöd av den lagen.143

21 §Paragrafens första stycke innebär ett strikt ansvar för staten, då någonlider skada på grund av ett tekniskt fel i energideklarationsregistret. Vadsom avses med tekniskt fel är sådana fel i såväl maskinvaran som programvaran.Ersättningen kan jämkas om den skadelidande medverkat tillskadan.Enligt paragrafens tredje stycke skall den myndighet som regeringenbestämmer företräda staten i ärenden om ersättning för tekniskt fel ienergideklarationsregistret. Förordningen (1995:1301) om handläggningav skadeståndsanspråk mot staten gäller anspråk på ersättning för skadorsom riktas mot staten. Regeringen avser att genom en ändring i dennämnda förordningen utse den myndighet som skall handlägga anspråk ianledning av tekniskt fel i registret.Prop. 2005/06:14522 §Genom paragrafens uttryckliga hänvisning till personuppgiftslagens(1998:204) bestämmelser om skadestånd slås det fast att dessa ävengäller vid behandling av personuppgifter som skett i strid med denna lageller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, i den mån skadeståndsskyldighetinte följer av 21 §.23 §Genom paragrafen införs ett särskilt krav beträffande byggnader underuppförande, vars användbara, totala golvarea är större än 1 000 kvadratmeter.Innan byggandet inleds skall den som för egen räkning uppföreller låter uppföra byggnaden göra en särskild utredning och redovisningav om alternativa energiförsörjningssystem är tekniskt, miljömässigt ochekonomiskt genomförbara beträffande byggnaden. Exempel på sådanasystem är decentraliserade energiförsörjningssystem som baseras på förnybarenergi, kombinerad värme- och elproduktion, fjärr- och närvärmeeller fjärr- och närkyla om sådan finns tillgänglig samt värmepumpar.Till alternativa energiförsörjningssystem hör även mer ovanliga slag avsystem som exempelvis förser byggnader med elektricitet genom lokalaanläggningar för vind- eller solkraft. Redovisningen skall lämnas till tillsynsmyndigheten.Enligt en bestämmelse i 9 kap. 12 § plan- och bygglagen(1987:10) får byggnadsarbetena inte påbörjas innan en sådan redovisninghar visats upp för tillsynsmyndigheten.24 §Tillsynen omfattar de skyldigheter som följer av 11 § första stycket och13 §, dvs. att se till att byggnaders luftkonditioneringssystem besiktigasoch att besiktningsprotokoll upprättas samt att energideklarationer hållstillgängliga i sådana byggnader som avses i 5 §, dvs. i vissa specialbyggnaderoch byggnader som upplåts med nyttjanderätt.25 §Genom paragrafens första stycke får tillsynsmyndigheterna meddela deförelägganden som behövs för att ägare till byggnader skall fullgörasådana skyldigheter som anges i 11 § första stycket och 13 §, dvs. att se144

till att byggnaders luftkonditioneringssystem besiktigas och att besiktningsprotokollupprättas och att energideklarationer hålls tillgängliga isådana byggnader som avses i 5 §, dvs. i vissa specialbyggnader ochbyggnader som upplåts med nyttjanderätt. Ett sådant föreläggande skallfå förenas med vite.Enligt paragrafens andra stycke har tillsynsmyndigheten på begäranrätt att få tillträde till sådana byggnader som avses i 13 §, dvs. vissa specialbyggnaderoch byggnader som upplåts med nyttjanderätt. Rätten tilltillträde gäller inte bara byggnaden, utan även utrymmen och områdensom hör till sådana byggnader. Rätten till tillträde begränsas av att denskall föregås av myndighetens begäran och att tillträdet bara få ske i denutsträckning som det behövs för tillsynen. Med detta avses att tillträdet ärnödvändig för att kontrollera att byggnadens ägare fullgör en sådanskyldighet som följer av 13 §, dvs. att kontrollera att en energideklarationfinns anslagen i eller i anslutning till en byggnad. Av integritetsskäl fårrätten till tillträde inte omfatta bostäder.Om villkoren för tillsynsmyndighetens tillträdesrätt enligt andra stycketär uppfyllda, men byggnadens ägare ändå vägrar tillträde, kan myndighetenenligt bestämmelserna i tredje stycket ta hjälp av kronofogdemyndighetenför att få tillträde till byggnaden samt utrymmen och områdensom hör till byggnaden.Prop. 2005/06:14526 §Enligt paragrafens första stycke får en tillsynsmyndighets beslut omföreläggande som förenats med vite enligt 25 § och Boverkets beslut omrättelse i energideklarationsregistret överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.Enligt 22 § förvaltningslagen får ett beslut överklagas av densom beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas.Enligt paragrafens andra stycke krävs prövningstillstånd vid överklagandetill kammarrätten.Övergångsbestämmelserna2.Genom bestämmelsen införs en övergångslösning för byggnader som vidlagens ikraftträdande omfattas av bestämmelsen i 5 § 1, vilka skall varaenergideklarerade senast den 31 december 2008. Detta gäller således befintligabyggnader som vid lagens ikraftträdande är indelade som specialbyggnaderenligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ochsom har en total användbar golvarea som är större än 1 000 kvadratmeter.3.Genom bestämmelsen införs en övergångslösning för byggnader som vidlagens ikraftträdande omfattas av bestämmelsen i 5 § 2 och som är såkallade flerbostadshus, vilka skall vara energideklarerade senast den31 december 2008. Detta gäller befintliga byggnader som vid lagensikraftträdande helt eller till viss del upplåts med nyttjanderätt och som ärinrättade för bostadslägenheter.145

4.Genom bestämmelsen införs en övergångslösning för byggnader somomfattas av bestämmelsen i 5 § 2 och som inte är flerbostadshus. Bestämmelsengäller byggnader som helt eller till viss del upplåts mednyttjanderätt och som innehåller lokaler, eller endast en eller tvåbostäder. Sådana byggnader skall energideklareras första gången efterden 31 december 2008.5.Genom bestämmelsen införs en övergångslösning för byggnader somomfattas av bestämmelserna i 4 eller 6 §. Bestämmelsen gäller byggnadersom uppförs och byggnader som säljs i sin helhet eller såvitt avser en andeli byggnaden. Sådana byggnader skall energideklareras första gångenefter den 31 december 2008.6.Genom bestämmelsen införs en övergångslösning för luftkonditioneringssystemsom omfattas av bestämmelserna i 11 § första stycket.Sådana system skall besiktigas och besiktningsprotokoll skall upprättasförsta gången efter den 31 december 2008.7.Genom bestämmelsen införs en övergångslösning för byggnader underuppförande den 1 januari 2009, som omfattas av bestämmelserna i 4 §.Sådana byggnader skall inte energideklareras, om en bygganmälan gjortsföre den 1 januari 2009.8.Genom bestämmelsen införs en övergångslösning för byggnader underuppförande den 1 oktober 2006, som omfattas av bestämmelserna i 23 §.För sådana byggnader skall inte en redovisning av alternativa energiförsörjningssystemgöras, om en bygganmälan gjorts före den 1 oktober2006.Prop. 2005/06:14528.2 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen(1987:10)9 kap. 12 §Genom paragrafens nya lydelse får ett byggnadsarbete inte påbörjatsförrän en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem enligt 23 §lagen om energideklaration för byggnader har visats upp för byggnadsnämnden.En övergångsbestämmelse finns i punkten 3 i övergångsbestämmelsernatill lagen om energideklaration för byggnader, som innebäratt en sådan redovisning inte krävs om bygganmälan har gjorts före den1 oktober 2006.146

Sammanfattning av betänkandetByggnadsdeklarationer - Inomhusmiljö ochenergianvändning SOU 2004:78Prop. 2005/06:145Bilaga 1Utgångspunkter enligt utredningsdirektivenA. – analysera ändamål och utformning av en obligatorisk eller frivilligbyggnadsdeklaration, som innehåller uppgifter om radon, ventilation ochenergianvändning.B – belysa utformning och uppbyggnad av ett nationellt register, medbyggnadsanknutna uppgifter som ger underlag för uppföljning av relevantadelmål till de nationella miljökvalitetsmålen samt utreda alternativtill nationellt register.Utredningens förslagDet skall vara obligatoriskt för en byggnadsägare att upprätta en byggnadsdeklarationinnan en byggnad tas i bruk, säljs eller hyrs ut.En särskild lag om byggnadsdeklarationer för inomhusmiljö och energianvändningföreslås därför. Vid försäljning och uthyrning får deklarationernainte vara äldre än tio år.Vilka uppgifter skall vara obligatoriska att redovisa i deklarationen?Utredningen anser att uppgifter som krävs enligt gällande lagstiftning ärobligatoriska att redovisa. Uppgifter om den obligatoriska ventilationskontrollenskall redovisas och uppgift om radonhalten är mätt eller inte.Vidare skall uppgifter om energianvändningen redovisas. Nämnda uppgifterär obligatoriska i den meningen att de måste lämnas. Utredningenföreslår dock inte nya lagkrav på mätningar och besiktningar av byggnadersfunktioner.Vilka byggnader bör deklareras?Utredningen föreslår att alla byggnader som omfattas av den obligatoriskaventilationskontrollen skall deklareras (dvs. praktiskt taget allabyggnader utom processindustrins, men väl deras kontorsbyggnader).Uppgifterna som skall deklareras varierar dock.Mer om byggnadsdeklarationernaÄgare till byggnader skall anslå deklarationen på synlig plats.Vid försäljning och uthyrning skall en deklaration tillhandahållas köparen.Kommunen (byggnadsnämnden, BN eller motsvarande) skall haansvaret för att övervaka att skyldigheterna beträffande deklarationernafullgörs. Byggnadsägaren är därför skyldig att sända ett exemplar avdeklarationen till BN. Sändningen skall kunna ske elektroniskt.Den som i en byggnadsdeklaration uppsåtligen eller genom grov oaktsamhetlämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter skall dömas till böter.Utredningen gör bedömningen att byggnadsdeklarationerna i sig knappastt.ex. vid en försäljning kan anses som en utfästelse om ett visst förhållande(jämför Jordabalken). Beroende på uppgiftens karaktär i dekla-147

ationen och på vad som i övrigt förekommit mellan parterna kan detmedföra att köparens undersökningsplikt utökas eller i vissa fall minskas.Prop. 2005/06:145Bilaga 1Byggnadsdeklarationer och ändringar av lagstiftningUtredningen föreslår ändring i sekretesslagen (1980:100) som bl.a. innebäratt sekretess inte gäller för uppgift i byggnadsdeklarationer. 8 kap.7 §.Vidare föreslås ändringar i fastighetsmäklarlagen (1995:400) som innebäratt en mäklare skall verka för att säljaren före överlåtelsen tillhandahålleren byggnadsdeklaration och att det i en objektsbeskrivning skallhänvisas till den upprättade byggnadsdeklarationen.Förslag om nationellt registerUtredningen gör bedömningen att ett nationellt register bör införas ivilket tas in de uppgifter som redovisas i en byggnadsdeklaration. Ettsådant register bör kunna förenkla och effektivisera kommunernas arbetemed tillsyn, kontroll och planering. Vidare bör registret vara av betydelsevid uppföljning av de nationella miljömålen samt användas för de syftensom EG- direktivet om byggnaders energiprestanda ställer upp. Uppgifternai byggnadsdeklarationerna bör knytas till befintliga fastighetsregistretsbyggnadsdel.Ekonomiska konsekvenser - nationellt registerInförandet och driften av förslaget att knyta ett nationellt register till befintligtbyggnadsregisterEngångskostnad– inregistrering av uppgifter i byggnadsregistret(kommunerna) 3–5,6 milj.kr– utvecklingskostnader (Lantmäteriverket) 1,5 milj.kr– information och utbildning (Boverket) 1,4 milj.krÅrliga kostnader– ökning i förhållande till nuv. kostnader betr. tillsyn av OVK (kommunerna)5,4 milj.kr– kontinuerlig registrering i registret (kommunerna) 5,5 milj.kr– driftkostnader (Lantmäteriverket) 0,75 milj.krFinansieringLantmäteriverket får ta ut avgifter av dem som vill använda registret,dvs. myndigheter, kommuner, fastighetsägare m.fl. Kommunerna får inteta ut avgifter av byggnadsägarna i anledning av deklarationsskyldigheten.Byggnadsägarna får dock svara för sina egna kostnader. Utredningen bedömeratt Lantmäteriets intäkter sannolikt inte kommer att täcka verketsegna eller kommunernas kostnader för registret varför staten bör svaraför de engångskostnader som uppstår.148

Betänkandets lagförslagProp. 2005/06:145Bilaga 2149

Prop. 2005/06:145Bilaga 2150

Prop. 2005/06:145Bilaga 2151

Prop. 2005/06:145Bilaga 2152

Prop. 2005/06:145Bilaga 2153

Prop. 2005/06:145Bilaga 2154

Prop. 2005/06:145Bilaga 2155

Prop. 2005/06:145Bilaga 2156

Förteckning över remissinstansernaProp. 2005/06:145Bilaga 3Byggnadsdeklarationsutredningens betänkandeByggnadsdeklarationer, Inomhusmiljö och energianvändningSOU 2004:78Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Jönköping,Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut, Barnombudsmannen, StatensFastighetsverk, Datainspektionen, Statistiska centralbyrån (SCB), Statensskolverk, Kungliga Tekniska Högskolan (institutionen för byggvetenskap),Högskolan i Gävle (institutionen för Teknik och Byggd Miljö),Lunds universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Konsumentverket, Fastighetsmäklarnämnden,Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen,Statens Strålskyddsinstitut (SSI), Boverket, Fondenför fukt- och mögelskador, Lantmäteriverket, Forskningsrådet för miljö,areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Arbetsmiljöverket, Statensenergimyndighet, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), SverigesProvnings- och Forskningsinstitut AB (SP), Järfälla kommun, Trosakommun, Linköpings kommun, Karlshamn kommun, Halmstads kommun,Kungsbacka kommun, Västerås kommun, Sandvikens kommun,Jokkmokks kommun, Luleå kommun, De Handikappades Riksförbund(DHR), Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svensk Handel,Svenskt Näringsliv, Företagarna, Svensk Fjärrvärme AB, SvenskTeknik och Design, Näringslivets Regelnämnd, Astma- och allergiföbundet,Rådet för byggkvalitet, BQR, Byggherreforum, FastighetsägarnaSverige, Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, FöreningenSveriges VVS-inspektörer, Funktionskontrollanterna i Sverige, Funkis,HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Lärarförbundet,Lärarnas Riksförbund, Riksbyggen, Riksförbundet för RörelsehindradeBarn och Ungdomar, Samverkansforum för statliga byggherrar, SverigesAllmännyttiga Bostadsföretag, SABO, Sveriges Byggindustrier, SverigesKonsumenter i samverkan, Sveriges Konsumentråd, Villaägarnas riksförbund157

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EGProp. 2005/06:145Bilaga 4158

Prop. 2005/06:145Bilaga 4159

Prop. 2005/06:145Bilaga 4160

Prop. 2005/06:145Bilaga 4161

Prop. 2005/06:145Bilaga 4162

Prop. 2005/06:145Bilaga 4163

Prop. 2005/06:145Bilaga 4164

Sammanfattning av EnergideklarationsutredningensbetänkandenProp. 2005/06:145Bilaga 5Sammanfattning av Energideklarationens delbetänkandeSOU 2004:109Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog i december 2002direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda. Direktivet syftartill att effektivisera energianvändningen i bebyggelsen och därigenombidra till ett minskat utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser. På såsätt kan EU:s importberoende av energi minska och försörjningstrygghetenavseende energi öka.Direktivet fastställer krav i fråga om• beräkningsmetodik för byggnaders integrerade energiprestanda,• minimikrav avseende energiprestanda för nya byggnader ochbyggnader som genomgår större renovering,• energicertifiering av byggnader,• regelbundna kontroller alternativt rådgivningsinsatser avseendevärmepannor, och• regelbundna kontroller av luftkonditioneringssystem.Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag till hur direktivet kangenomföras i Sverige. I detta har även ingått att se över tillämpningen avBoverkets byggregler (BFS 1993:57). Enligt kommittédirektiven för vårtuppdrag skall vi analysera alternativa sätt att genomföra direktivet medbeaktande av dess syfte och behovet av att skapa ett kostnadseffektivtsystem för de berörda aktörerna. Intresset av att begränsa de administrativabördorna för tillsynsmyndigheter, certifieringsorgan, fastighetsägareoch hyresgäster skall också beaktas.Vad är energiprestanda?Begreppet energiprestanda är centralt i direktivet. Enligt direktivets definitionär energiprestanda ”den faktiska eller beräknade energimängdsom används för att uppfylla de behov som är knutna till normalt bruk aven byggnad”. Förenklat kan man säga att energiprestanda är ett mått påhur energieffektiv en byggnad är. Faktorer som har betydelse i detavseendet är bl.a. byggnadens isolering, typ av fönster och värmesystem.Enligt direktivet skall energiprestanda återges i en eller flera numeriskaindikatorer som har tagits fram med beaktande av isolering, tekniskaegenskaper och typ av installation, byggnadens utformning och placeringur klimatperspektiv, exponering för sol och påverkan av närliggandebyggnader, egen energiproduktion och andra faktorer.Två principiellt olika metoder kan användas för att ta fram en byggnadsenergiprestanda. Den ena metoden utgår från uppgifter om denköpta energin i en byggnad. Eftersom metoden är beroende av omständlighetervid mätögonblicket i den specifika byggnaden och energiprestandaenligt direktivet skall anges för ”normalt brukande”, bör först165

denna inverkan korrigeras för att sedan ersättas med ett värde förnormaliserat/genomsnittligt brukande.Den andra metoden bygger på att en beräkning genomförs på grundvalav den specifika byggnadens förutsättningar beträffande klimatskal,installationer, areor m.m. Data om byggnadens system matas då in i ettberäkningsprogram, som med hjälp av matematiska och erfarenhetsbaserademodeller beräknar byggnadens energiprestanda. Därefter läggsnormaliserade uppgifter på, vilka motsvarar brukarnas ”normala” beteende.Valet av metod är bl.a. beroende av kostnaderna för arbetet ställda motkravet på precision i resultatet med avseende på vilket syfte uppgiften omenergiprestanda har.Prop. 2005/06:145Bilaga 5Beräkningsmetodik för energiprestandaDirektivet fordrar att alla medlemsstater i EU skall ha en metodik för attberäkna energiprestanda i byggnader. Utifrån metodiken skall minimikravpå energiprestanda fastställas för nya byggnader. Minimikrav skalläven gälla för befintliga byggnader som genomgår större renovering, ombyggnadens totalt användbara golvarea överstiger 1 000 m2. Minimikravenskall uttryckas klart och tydligt och får innehålla en indikator förkoldioxidutsläpp. Kraven skall ses över minst vart femte år och vidbehov uppdateras för att återspegla den tekniska utvecklingen inombyggsektorn. Syftet med minimikraven är att öka energieffektiviteten ochfrämja en förbättring av energiprestanda i byggnader.Vid nyproduktion av byggnader gäller Boverkets byggregler. Dessainnehåller föreskrifter och råd beträffande bl.a. en byggnads utformning,brandskydd, hygien, hälsa och miljö samt energihushållning och värmeisolering.Genom byggreglerna finns redan ett underlag för energiberäkning.För att underlaget helt skall uppfylla direktivets krav när detgäller de faktorer som skall ingå i en sådan, behöver det kompletteras ochförbättras, framför allt beträffande energihushållningskrav för komfortkyla,transport av ventilationsluft och fast belysning. Dessutom krävs,när det gäller minimikraven för byggnader som genomgår större renovering,att Boverket utfärdar föreskrifter vad avser energianvändning vidändringsarbeten.Energideklarering av byggnaderAllmäntDet krav i direktivet som har mest långtgående verkningar utifrånsvenska förhållanden är kravet på att ägaren till en byggnad skall göra ett”energicertifikat” tillgängligt för presumtiva köpare eller hyresgäster”när byggnader byggs, säljs eller hyrs ut”. Liknande bestämmelser finnssedan tidigare i främst Danmark och Österrike.Enligt direktivet får inte certifikatets giltighetstid överskrida tio år.Vissa kategorier av byggnader får undantas, nämligen• byggnader med ett särskilt kulturhistoriskt eller liknande värde,• byggnader som används för industriella ändamål,• kyrkor och andra byggnader som används för religiösa ändamål,166

• byggnader som används inom jordbruket och liknande näringar,• fritidshus,• byggnader som avses att användas i högst två år, och• byggnader vars totala golvarea understiger 50 m 2 .Prop. 2005/06:145Bilaga 5Direktivet innehåller dessutom en särskild regel för ”byggnader med entotal golvarea på över 1 000 m 2 och som inhyser offentliga myndigheteroch institutioner som tillhandahåller offentliga tjänster för ett stort antalpersoner och därför ofta besöks av dessa personer”. I sådana byggnaderskall, även om inte det inte rör sig om en nyuppförd byggnad, eller enbyggnad som säljs eller hyrs ut, ett energicertifikat anslås på väl synligplats.Vi beslutade under ett tidigt skede av vårt arbete att ersätta direktivetsterm ”energicertifikat” med ”energideklaration”. Skälet till det är attenergicertifikat lätt kan förväxlas med elcertifikat, och att termendeklaration är en bättre benämning av det dokument som avses utifrån deuppgifter som det skall innehålla.Ett annat ställningstagande har varit att inte begränsa kravet på energideklarationtill enbart hyresrätter, utan även låta sådana nyttjanderättsformersom bostadsrätt och arrende omfattas av det föreslagna regelverket.Vi har därför ersatt termen ”hyra ut” med ”upplåta med nyttjanderätt”.Syftet med att upprätta energideklarationer för byggnader är att konsumenter– presumtiva köpare eller nyttjanderättshavare – skall kunna jämföraoch bedöma olika byggnaders energiprestanda. EG-direktivet har idet avseendet ett tydligt konsumentperspektiv, som har avgörande betydelseför de krav som bör ställas på hur energideklarationer skall upprättas.Tanken bakom det särskilda kravet på att en deklaration skall anslåsi större byggnader, som inhyser offentliga myndigheter och institutionervilka tillhandahåller offentliga tjänster, är att dessa skall tjäna somförebilder genom att hänsyn där tas till miljö- och energifaktorer.Vilka uppgifter skall ingå i en energideklaration?Direktivet är relativt allmänt hållet i den delen. De krav som ställs är attdeklarationen skall innehålla uppgift om byggnadens energiprestanda, etteller flera referensvärden och ett förslag till kostnadseffektiva åtgärderför att förbättra byggnadens energiprestanda.Standardiseringsorganet CEN arbetar för närvarande med att ta framstandarder som omfattar ett 40-tal olika dokument för tillämpning avdirektivet. Förslag till sådana standarder förväntas vara tillgängliga underbörjan av år 2005. Dessutom har Europeiska kommissionen initierat ens.k. Concerted Action i syfte att underlätta genomförandet av direktivet.Initiativet innebär att samtliga medlemsstater är representerade inom ettnätverk, som kontinuerligt träffas för att utbyta erfarenheter. I dagsläget,när deklarationernas närmare utformning i hög grad är beroende av detpågående europeiska arbetet, har vi valt att inte ange den detaljeradeutformningen av de obligatoriska uppgifter som skall ingå i deklarationenoch hur dessa skall tas fram.167

När skall en energideklaration upprättas?I Sverige finns det i dag inte några krav på att en byggnadsägare skallenergideklarera sin byggnad. För att genomföra direktivet har vi utformatett förslag till en lag om energideklaration av byggnader. Lagen föreslåsomfatta alla byggnader i vilka energi används för att påverka byggnadensinomhusklimat. Kravet på att energideklarera sådana byggnader skallgälla när de uppförs, säljs eller upplåts med nyttjanderätt. För en byggnadsom uppförs åvilar skyldigheten att upprätta en byggnadsdeklaration densom skall utföra eller låta utföra byggnadsarbetena, dvs. byggherren. Omen energideklaration inte tidigare har upprättats, eller en tidigare upprättadenergideklaration inte längre är giltig, skall ägaren till en byggnadsom säljs eller upplåts med nyttjanderätt se till att en deklaration upprättasoch tillhandahålls presumtiva köpare eller nyttjanderättshavare.Kravet gäller även om en del av en byggnad, t.ex. en lägenhet eller lokal,upplåts med nyttjanderätt. I flerbostadshus och i byggnader med lokalerskall deklarationen tillhandahållas presumtiva boende genom att den anslåspå väl synlig plats. Deklarationen skall även ges in till en myndighet,som vi benämner registermyndigheten, för registrering. Vi föreslår attBoverket skall vara registermyndighet.Prop. 2005/06:145Bilaga 5Specialbestämmelse för byggnader i vilka offentliga tjänstertillhandahållsEn särskild fråga har varit vilka byggnader som skall omfattas av densärskilda regel i direktivet som gäller för större byggnader i vilka offentligatjänster tillhandahålls. Vi har valt att sätta likhetstecken mellan denkategorin och de byggnader som enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152)är indelade som specialbyggnader. Att en byggnad är indelad som specialbyggnadinnebär att den har ett allmännyttigt ändamål och därmed ärskattebefriad. Till sådana byggnader hör bl.a. sjukhus, skolor, muséer,bad- och idrottsanläggningar, förvaltningsbyggnader, domstolar och bibliotek.För en byggnad, vars golvarea överstiger 1 000 m 2 och vilken ärindelad som specialbyggnad, skall en energideklaration upprättas, anslåspå väl synlig plats och ges in till registermyndigheten för registrering.Detta krav gäller även om inte någon av de andra situationer som utlöserkrav på energideklarering föreligger, dvs. att byggnaden uppförs, säljseller upplåts med nyttjanderätt.Energideklarationens giltighetstidEn energideklaration skall enligt vårt förslag vara giltig i tio år från detatt den har upprättats, såvida inte regeringen eller registermyndighetenhar föreskrivit en kortare giltighetstid. Det fall som vi framför allt harhaft i åtanke för en kortare giltighetstid är när en byggnad genomgår enomfattande om- eller tillbyggnad. I ett sådant fall är det värdefullt om enny deklaration upprättas för att deklarationen skall avspegla de verkligaförhållandena. Frågan har dock överlämnats till regeringen eller den s.k.registermyndigheten.Byggnader som får undantas från kravet på energideklareringSåsom har nämnts ovan ger direktivet möjlighet att undanta vissa byggnaderfrån kravet på energideklarering. Vi anser att de undantag som168

direktivet medger i huvudsak bör tillämpas inledningsvis. När det gällerde byggnader som har ett kulturhistoriskt eller annat särskilt värde anservi dock att ett särskilt förfarande bör gälla, som innebär att ägaren skallkunna ansöka om undantag från kravet på att upprätta en energideklarationom det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara att det med hänsyntill byggnadens bevarandevärde inte går att utföra några energieffektiviserandeåtgärder i den.Prop. 2005/06:145Bilaga 5SanktionerFör att systemet med energideklarationer skall bli verkningsfullt anser viatt det är nödvändigt att någon form av sanktion träffar den som inte fullgörskyldigheten att energideklarera en byggnad som uppförs, säljs ellerupplåts med nyttjanderätt. Detsamma bör gälla ägaren till en byggnad,som omfattas av det särskilda kravet på energideklarering på grund av attbyggnaden är indelad som specialbyggnad och dess golvarea överstiger1 000 m 2 . Om en deklaration således inte har upprättats och lämnats intill registermyndigheten för registrering i rätt tid, eller om en deklarationär så ofullständig att den inte kan läggas till grund för registrering, fårregistermyndigheten påföra den som skyldigheten åvilar en förseningsavgift.Avgiften bör i stort sett motsvara kostnaden för att upprätta enenergideklaration, och för att följa den allmänna prisutvecklingen knytastill prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Försmåhus har vi föreslagit att avgiften skall uppgå till 10 % av prisbasbeloppetoch för andra byggnader till 25 %. För år 2004 skulle detta försmåhus motsvara en avgift på 3 930 kr och för övriga byggnader på9 825 kr.Omständigheter kan inträffa som gör att en byggnadsägare inte kanfullgöra sin deklarationsskyldighet, exempelvis till följd av sjukdom ellerhög ålder. Vi föreslår därför en ”ventil” av innebörd att förseningsavgiftenfår sättas ned eller helt efterges om det finns särskilda skäl.Kontroll av att regelverket efterlevsTillsynen, dvs. kontrollen av att skyldigheten att energideklarera byggnaderfullgörs, skall i huvudsak åvila Boverket. Genom det register överenergideklarationer, som vi föreslår skall inrättas, kan Boverket kontrolleraom en energideklaration finns upprättad när en byggnad har sålts.Detta kan ske genom att inskrivningsmyndigheterna, som beviljar lagfartvid fastighetsöverlåtelser, åläggs att skicka en underrättelse till energideklarationsregistretnär en fastighet har sålts. Vid upplåtelse av nyttjanderätttill bostäder finns ännu inte något officiellt register att tillgå, påmotsvarande sätt som vid försäljning av fast egendom. Vi bedömer dockatt när regelverket om energideklarationer har införts och blivit allmäntkänt, kommer ett stort antal köpare, hyresgäster och bostadsrättshavareatt efterfråga en energideklaration. På det sättet kan systemet i flertaletfall komma att bli självkontrollerande. Bland hyresvärdar torde ett energideklareratbyggnadsbestånd även bli ett konkurrensmedel, eftersom detvisar på värdens omsorg om miljön.Även om energideklarationsregistret möjliggör att tillsynsverksamheteni huvudsak kan skötas centralt av registermyndigheten, kommer deti vissa fall att krävas en lokal tillsyn. De fall som blir aktuella är deflerbostadshus och byggnader med lokaler samt specialbyggnader vars169

yta överstiger 1 000 m 2 , där en deklaration skall vara anslagen. För dessabyggnader föreslår vi att de kommunala byggnadsnämnderna ges tillsynsansvar.Nämndernas uppgift kommer därmed att bli att genomtillgång till deklarationsregistret och på plats kontrollera om en deklarationär upprättad respektive anslagen. Om en nämnd vid en sådan kontrolluppmärksammar att en deklaration inte finns, skall nämnden ha rättatt förelägga byggnadsägaren att låta upprätta och anslå en deklaration.Ett sådant föreläggande skall kunna förenas med vite. Beslut om vitesföreläggandeoch om förseningsavgift skall kunna överklagas till allmänförvaltningsdomstol.Prop. 2005/06:145Bilaga 5Samordning med förslaget till lag om byggnadsdeklarationerTidigare i år har Byggnadsdeklarationsutredningen föreslagit att ett systemmed byggnadsdeklarationer skall införas. En sådan deklaration skallbl.a. innehålla uppgift om utförd funktionskontroll av ventilationssystemoch om radonhalten i en byggnad är uppmätt eller inte. För att inte ägaretill byggnader skall vara tvungna att upprätta två olika deklarationer anservi, om systemet med byggnadsdeklarationer blir verklighet, att systemenbör samordnas.Vem skall upprätta en energideklaration?Enligt direktivet skall en energideklaration upprättas på ett ”oberoendesätt av kvalificerade och/eller auktoriserade experter”. Eftersom energideklarationernakan förväntas få stor genomslagskraft bland köpare ochhyresgäster och vara ett dokument som ofta kommer att efterfrågas, ärdet av stor vikt att deklarationerna håller en hög kvalitet och upprättas avpersoner vilkas kompetens kan verifieras. Det bidrar också till ökad trovärdighetför systemet. Vi har bedömt att kraven bäst uppfylls om enenergideklaration upprättas av en person – en energiexpert – vid ettackrediterat kontrollorgan. Energiexperten skall ha fått sin kompetensbedömd och certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan. Vilkanärmare krav gällande utbildning och yrkeserfarenhet som bör ställas påenergiexperten anser vi att den ansvariga myndigheten Boverket börange. Vi anser dock att det, förutom tidigare bakgrund inom området, börkrävas en särskild utbildning i två nivåer, där den första nivån avserdeklarering av småhus och flerbostadshus och den andra nivån avserdeklarering av mer komplexa byggnader. Varje nivå bör, utöver självstudier,omfatta en till två veckors heltidsstudier.Systemet med ackrediterade kontrollorgan och certifierade energiexperter,som ansluter till principerna för ett s.k. öppet system somStyrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) ansvarar för,säkerställer en hög kvalitet på de upprättade deklarationerna. Ett företagmåste t.ex. ha ett väl fungerande kvalitetssystem för att kunna bli ackrediterat.Det är därför tillräckligt att det inom ett kontrollorgan finns enperson som är certifierad och behörig att upprätta en energideklaration.Denne kan ha ett antal medarbetare som utför det praktiska arbetet, menantalet medarbetare till en enskild energiexpert bör inte överskrida 10–15stycken. Denna konstruktion gör det också möjligt för större fastighetsföretagatt genom en särskild avdelning inom företaget energideklarerasitt eget fastighetsbestånd. Konstruktionen underlättar dessutom för bygg-170

nadsägare och ackrediterade företag att samordna de olika typer av kontrollersom kan förekomma i en byggnad.Prop. 2005/06:145Bilaga 5När träder regelverket om energideklarering i kraft?Enligt EG-direktivet skall reglerna om energideklarering vara i kraftfr.o.m. år 2006. Om det inte finns tillräckligt många energiexperter, fårdock tillämpningen av regelverket skjutas upp till år 2009.Initialt kommer kravet på energideklarationer att vara mycket stort. Avsmåhusen bedömer vi att ca 65 000 kommer att behöva besiktigas varjeår p.g.a. ägarbyte. Av de ca 135 000 byggnader som utgör flerbostadshusbedöms ca 120 000 behöver deklareras under det första år som regelverketär i kraft. Det främsta skälet till detta är att minst en lägenhet hyrsut i merparten av alla flerbostadshus varje år. Dessutom säljs sådanabyggnader i viss utsträckning. Vidare finns det ca 60 000 byggnader medövervägande del kommersiella lokaler. En grov uppskattning är att ibortåt hälften av dessa byggnader sker minst ett hyresgästbyte eller försäljningav byggnaden under ett år. Till detta kommer kravet på deklarationav byggnader med offentlig verksamhet och vars golvarea överstiger1 000 m2. Dessa byggnader är uppskattningsvis 55 000–80 000 stycken.Slutligen skall alla nya byggnader – 10 000–15 000 per år – energideklareras.Vi bedömer tidsåtgången för att upprätta en energideklaration för ettsmåhus till i storleksordningen 4–6 timmar. För ett flerbostadshus kantidsåtgången uppskattas till i genomsnitt 8–12 timmar och för en byggnadmed lokaler till 8–30 timmar. Att spannet för lokalbyggnader är såstort beror på att verksamheten i dessa är av mycket skild art – sjukhus,muséer, tekniskt komplexa kontorsbyggnader etc. De bedömda tidernaförutsätter att de som skall upprätta deklarationer har erforderlig erfarenhetav systemet och effektiva hjälpmedel till förfogande.För att motverka den anhopning av energideklarationer som kan förväntasnär regelverket träder i kraft, anser vi att reglerna för energideklarationav byggnader bör vara flexibla. Det ger samtidigt en möjlighetför de som skall upprätta deklarationer att bygga upp kompetens ocherfarenhet. Vi föreslår att krav att energideklarera en byggnad som byggs,upplåts med nyttjanderätt eller säljs, eller som är en specialbyggnad varsgolvarea överstiger 1 000 m 2 , skall gälla redan fr.o.m. år 2006, men attsanktioner i form av förseningsavgift eller föreläggande vid vite inteskall börja tillämpas förrän år 2009. Vårt lagförslag ger dessutom möjlighetför regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, attmeddela föreskrifter om att en energideklaration som upprättas underperioden 2006–2008 får upprättas av en annan person än en energiexpert.I sådant fall bör dock giltighetstiden för en sådan deklaration vara kortareän tio år. Föreskrifter av det här slaget bör meddelas efter överläggningarmed organisationer för olika kategorier av ägare till byggnader omförutsättningarna och formerna för att upprätta energideklarationer underåren 2006–2008.OrganisationBoverket, som är central förvaltningsmyndighet för byggande och boende,är den myndighet som är närmast berörd av systemet med energideklarationer.Styrnings- och effektivitetsskäl talar därför för att Bover-171

ket ges ansvar för verksamheten. Samtidigt angår systemet med energideklarationeri hög grad flera myndigheter och privata aktörer. Vi föreslårdärför att det vid Boverket inrättas ett särskilt råd där flera myndigheteroch berörda branscher kan samverka. Myndigheter som i förstahand bör komma i fråga är Statens energimyndighet (Energimyndigheten),Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande)och Konsumentverket. Bland de icke statliga aktörerna är detvärdefullt om byggherreföretag, fastighetsföretag, mäklarföretag, boendeorganisationeroch besiktningsföretag kan vara representerade. Rådetskall ha det övergripande ansvaret för systemet med energideklarationeroch besluta i strategiska frågor, svara för utvärderingar, ta initiativ tillförändringar i inriktningen och ansvara för den löpande verksamheten.Prop. 2005/06:145Bilaga 5Anläggningar för komfortkylaDirektivet innehåller en särskild bestämmelse för anläggningar för komfortkyla(luftkonditioneringssystem enligt direktivets terminologi). Bestämmelsenär främst utformad med hänsyn till de sydeuropeiska länderna,där energianvändningen sommartid brukar vara hög på grund av det flitigaanvändandet av kylanläggningar i bostäder och lokaler. I Sverige ärinte dessa problem lika omfattande, men direktivet kräver ändå att enkontroll görs av en anläggning för komfortkyla, vars effekt överstiger 12kW. Vårt förslag är att en sådan kontroll görs i samband med att en byggnadenergideklareras. Framför allt kommer det att vara kontorsbyggnadersom berörs.VärmepannorDirektivet innehåller också en särskild bestämmelse för värmepannor isyfte att effektivisera energianvändningen och begränsa koldioxidutsläppenfrån sådana. Medlemsländerna ges två alternativ, där alternativ (a)innebär regelbunden kontroll av värmepannor med en nominell effekt påminst 20 kW. Om en värmepanna är äldre än 15 år, skall en engångskontrollav hela anläggningen ske. Alternativ (b) ger medlemsstaternamöjlighet att, istället för ett system med kontroll, ge råd till användarnaom utbyte av värmepannor, andra förändringar i värmesystemet ochalternativa lösningar för att bedöma värmepannans effektivitet och ompannan är av lämplig storlek.Vi har gjort tolkningen att effektangivelsen avser effekten på värmepannansbrännare. Detta medför att flertalet villapannor inte omfattas avdirektivet. Vidare har vi bedömt att det svenska pannbeståndet är relativtålderstiget och att den marginella förbättring av verkningsgraden somkan uppnås med en pannkontroll och efterföljande åtgärder sällan kananses motiverad. Det gäller särskilt när det bästa alternativet ur såvälmiljömässiga som ekonomiska aspekter ofta är att konvertera till en heltannan uppvärmningskälla. Vi föreslår därför att Sverige för värmepannorväljer rådgivningsalternativet. En bedömning av pannanläggning med åtföljanderekommendationer om pannkontroll eller andra åtgärder kommerför flertalet byggnader att ske i samband med att de energideklarerastill följd av att byggnaderna säljs eller upplåts med nyttjanderätt.Energimyndigheten bör få i uppdrag och ges resurser för att i samarbetemed Boverket och branschen, genom det råd vi föreslår skall in-172

ättas vid Boverket, ta fram informations- och rådgivningsmaterial avseendepannor, pannkontroll, konverteringsalternativ och liknande.Ekonomiska och andra konsekvenser av våra förslagBetänkandet innehåller förslag som på olika sätt kan påverka den framtidaenergianvändningen. Huvudsakligen gäller dessa krav• minimikrav för energianvändningen i nya byggnader,• minimikrav för energianvändningen i samband med renovering avbefintliga byggnader,• informativa styrmedel i form av redovisning av byggnadersenergiprestanda till presumtiva köpare, hyresgäster och bostadsrättshavare(konsumentvägledning),• informativa styrmedel i form av objektsanpassade råd förkostnadseffektiva åtgärder,• en databas för registrering av energideklarationer med uppgifterom byggnadernas energianvändning, samt• en organisation för att centralt utveckla beräknings-, normeringsochdeklarationsmetodik, åtgärdsförslag och informationsinsatserkopplade till verksamheten.För den enskilde fastighetsägaren kan långtgående minimikrav innebärakortsiktigt högre investeringskostnader, som senare kompenserasmed lägre driftskostnader. Även för byggnader med långt driven energihushållningär den initiala merkostnaden endast några få procent avbyggnadens totala produktionskostnader.De största ekonomiska konsekvenserna får systemet med energideklarationer.En grov analys visar att en ordning med energideklarering avbyggnader kan motiveras från såväl privatekonomiska som samhällsekonomiskautgångspunkter. Analysen indikerar att ett deklarationsförfarandeger betydande ekonomiska bidrag, om det leder till energieffektiviserandeåtgärder i stor omfattning som annars inte skulle ha genomförts.För småhus kan kostnaderna för att upprätta deklarationer vara kritisk ien ekonomisk kalkyl, särskilt när det gäller lönsamheten i enklare åtgärdermed kort livslängd. För en samhällsekonomisk vinst krävs attåtgärder genomförs som leder till minst 3 % lägre energianvändning ismåhusbeståndet. Det bör därför vara en central uppgift för Boverket attbidra till en utveckling av rationella hjälpmedel för deklarationsförfarandetutan att kvalitetskraven eftersätts.Kostnaden för deklarationsförfarandet betyder väsentligt mindre i enanalys av lönsamheten i åtgärder för flerbostadshus och byggnader medlokaler, än för småhus. Det är dock inte sannolikt att omfattande åtgärdermed lång livslängd kommer att genomföras i någon större utsträckning,om de inte kan kombineras med andra ombyggnadsåtgärder eller kanstödjas ekonomiskt. Vi föreslår nu inget särskilt ekonomiskt stöd för attgenomföra åtgärder. Verksamheten bör efter en tid utvärderas, innanställning tas till eventuella statliga incitament.Potentialen för energieffektiviserande åtgärder i bebyggelsen är svårbedömbarpå grund av att det inte har gjorts några systematiska studierunder de senaste decennierna. Sannolikt kvarstår en betydande potentialför den typ av åtgärder som en energiexpert i deklarationen kommer attrekommendera en byggnadsägare att göra. Utfallet av en ordning medProp. 2005/06:145Bilaga 5173

energideklarationer kommer att bli beroende av bl.a. energiprisernas utveckling,den tekniska utvecklingen och det allmänna intresset för energihushållningsfrågor.Det finns även starka motiv för att analysera förekommandehinder på marknaden och hur dessa hinder kan överbryggas.Systemet med energideklarationer är stort och omfattande. Det är därförlämpligt med en nationell kampanj, som informerar om de möjligheteroch skyldigheter som systemet innebär.Statens kostnader för verksamheten med energideklarationer uppstårdels i en uppbyggnadsfas och dels under en mer operativ fas. Vi uppskattarkostnaden för förberedelserna till ca 25–35 miljoner kr under tvåårsperioden2005–2006. De insatser som då är aktuella är bl.a. uppbyggnadav register och databas, framtagande av beräkningsmetoder inklusive indata,rutiner och verktyg för datainventering, beräknings- och normeringsverktygsamt anvisningar och utbildningsmaterial för experter. Därutövertillkommer den nämnda informationsverksamheten. Vi föreslår attdessa kostnader finansieras via statsbudgeten.För den löpande verksamheten är vår grova bedömning att medelsbehovetär i storleksordningen 25 miljoner kr per år. I dessa kostnader ingårbl.a. personalkostnader, kostnader för tillgång till vissa uppgifter frånLantmäteriverket, kostnader för drift av register och databas, kostnaderför informationsverksamhet vid det råd vi föreslår skall inrättas vid Boverketoch vid Energimyndigheten samt utvecklingskostnader. Vi föreslåratt den löpande verksamheten delvis finansieras genom en registerhållningsavgiftom 100 kr per deklaration som tas ut från den som äransvarig för att upprätta en energideklaration. Eftersom en stor mängddeklarationer kommer att upprättas under den första treårsperioden, kommerstatens intäkter under den perioden att vara avsevärt större än kostnaderna.När verksamheten med deklarationer har stabiliserats uppskattarvi att statens inkomster från byggnadsägarnas avgifter kommer att uppgåtill ca 9 miljoner kr per år.Resterande kostnader som inte täcks genom avgifter, ca 15 miljoner krper år, föreslår vi finansieras från statsbudgeten via myndighetsanslag tillBoverket och i viss mån Energimyndigheten. Statens stöd till kommunalenergirådgivning uppgår under perioden 2003–2007 till ca 90 miljoner krper år. Regeringen bör i särskild ordning se över hur en del av dettaanslag från och med år 2008 kan omfördelas till förmån för verksamhetmed anknytning till det föreslagna energideklarationssystemet.Staten, landsting och kommuner får som byggnadsägare goda möjligheteratt energieffektivisera sitt byggnadsbestånd så att kostnaderna föratt upprätta energideklarationer väl uppvägs.Prop. 2005/06:145Bilaga 5Sammanfattning av energideklarationsutredningensslutbetänkande (SOU 2005:67)BakgrundEuropaparlamentet och Europeiska unionens råd antog i december 2002direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda.174

Direktivet syftar till att effektivisera energianvändningen i bebyggelsenoch därigenom minska utsläpp av klimatpåverkande gaser och samtidigtminska EU:s import av energi.Direktivet fastställer krav i fråga om:• beräkningsmetodik för byggnaders integrerade energiprestanda,• minimikrav avseende energiprestanda för nya byggnader ochbyggnader som genomgår större renovering,• energideklarering av byggnader,• regelbundna kontroller alternativt rådgivningsinsatser avseendevärmepannor, och• regelbundna kontroller av luftkonditioneringssystem.Vi har i ett delbetänkande (SOU 2004:109) i november 2004 analyseratoch lämnat förslag på hur direktivet kan tillämpas i Sverige.Sammanfattningsvis föreslog vi att Boverket skall komplettera och förbättrasin beräkningsmetodik för byggnaders energiprestanda så att denmotsvarade kraven i direktivet. Vidare angav vi att samtliga byggnader,med vissa undantag, skall energideklareras vid nybyggnad, försäljningoch uthyrning eller upplåtelse med annan nyttjanderätt. I en energideklarationskall bland annat anges byggnadens energiprestanda, ett eller flerareferensvärden samt förslag på lönsamma åtgärder. När deklarationenupprättas skall samtidigt luftkonditioneringssystem kontrolleras. Vi angavatt deklarationens giltighetstid skall vara tio år. Boverket skall enligtvårt förslag ansvara för systemet med energideklarationer, eftersom myndighetenansvarar för byggreglerna och det finns ett nära samband medutformningen av dessa regler. Beträffande värmepannor ansåg vi att Sverigebör välja alternativet med rådgivning framför kontroller.Ansvaret för dessa informations- och rådgivningsaktiviteter föreslog vibör åläggas Energimyndigheten.Det är byggnadsägarens skyldighet att se till att en deklaration upprättas.En energideklaration skall upprättas av en certifierad energiexpertvid ett ackrediterat kontrollorgan. Konstruktionen underlättar samordningmed andra kontrollfunktioner samt byggnadsägares möjligheter att självaupprätta deklarationer.Kontrollen av att skyldigheten att energideklarera byggnader fullgörs,skall enligt vårt förslag i huvudsak åvila Boverket. Eftersom vissa byggnaderföreslogs ha energideklarationen uppsatt väl synlig i byggnaden,ansåg vi att de kommunala byggnadsnämnderna ges tillsynsansvar fördenna uppgift. Om en deklaration inte upprättas, ansåg vi att en förseningsavgiftbör utgå. Vidare ansåg vi att ett register för energideklarationerbehöver byggas upp och att detta register bör ha flera funktioner.Slutligen konstaterade vi att de lagar som berör energideklarering avbyggnader enligt direktivets bestämmelser skall vara i kraft senast den4 januari 2006. Om det föreligger brist på experter, ger direktivet möjlighetatt skjuta upp tillämpningen av reglerna till senast den 4 januari 2009.Efter denna tidpunkt skall medlemsländerna svara upp fullt ut mot direktivetskrav. I delbetänkandet angav vi att det återstår ett mycket omfattandeförberedelsearbete innan systemet kan tas i bruk samt att ett mycketstort antal byggnader kommer att omfattas av kravet på energideklarationi inledningsskedet.Prop. 2005/06:145Bilaga 5175

Vi varnade för att skjuta på introduktionen, eftersom detta kan innebärabetydande svårigheter att omgående kunna deklarera alla de byggnadersom från och med 2009 omfattas av kravet på energideklarering.I våra tilläggsdirektiv anges att vi skall analysera och lämna närmareförslag om vilka uppgifter energideklarationer av byggnader skall innehållaoch om hur beräkningen av en byggnads energiprestanda skallgöras. Vidare skall vi lämna närmare förslag om de kompetenskrav som,för olika kategorier av byggnader, bör ställas på de energiexperter somskall upprätta energideklarationer.Slutligen skall vi utreda och lämna närmare förslag om hur ett registerför energideklarationer bör vara utformat samt vilka ändamål ochfunktioner ett sådant register skall ha.Innehållet i en energideklarationI det standardiseringsarbete som sker inom ramen för det europeiskastandardiseringsorganet CEN med syfte att underlätta introduktionen avdirektivet, föreslås i remissversionen ett antal mått på energiprestandasom uppfyller direktivets krav:• levererad energi som viktas,• primärenergi,• CO 2 -belastning, samt• total energikostnad.Vi föreslår att levererad energi skall utgöra det mått på energiprestandasom skall användas i Sverige. I tillägg föreslår vi att Energimyndigheteni samråd med Boverket och andra berörda myndigheter och efter samrådmed berörda branscher, bör ta ställning till om levererad energi skallviktas och i sådant fall på vilket sätt. Om viktning föreslås, får detta vissakonsekvenser. En är att användningen av olika energislag såsom olja ochfjärrvärme skall viktas, dvs. multipliceras med ett tal som återger dessenergiinnehåll i hela kedjan från utvinning till användning i en byggnad.Ett annat är att det förslag om energibestämmelser i BBR, som presenteratsav Boverket under våren 2005, måste omarbetas på grund av dennaomständighet. Vi föreslår också att måttet nettoenergi skall redovisassom ett kompletterande mått i en energideklaration.Energideklarationen skall därutöver innehålla minst ett referensvärde.Eftersom referensvärden i form av jämförelsetal över energianvändningenför liknande byggnader först successivt kommer fram i och medatt byggnader deklareras, föreslår vi att Boverket i samråd med Energimyndighetentar fram de referensvärden som inledningsvis skall gälla.Dessa referensvärden bör tas fram med hjälp av tillgänglig energistatistikfrån bland andra SCB och större byggnadsförvaltande företag och institutioner.Vi föreslår dessutom att andra referensvärden anges.Den energideklaration som en energiexpert överlämnar till byggnadsägarenblir normalt ett pappersdokument som består av två huvuddelar.• En sammanfattande sida i färg med de viktigaste uppgifterna.Sidan utgör det anslag (energianslag) som vi föreslår skall sättasupp i alla byggnader som omfattas av kravet på energideklarering,utom i småhus.• En komplett del som innehåller ytterligare dokumentation (energideklaration).I deklarationen återfinns exempelvis beräknings-Prop. 2005/06:145Bilaga 5176

förutsättningar, fördelning av energianvändning på ändamål ochdetaljer i åtgärdsförslag.Energianslaget bör vara pedagogiskt väl utformat för att fungera kommunikativt.Informationen skall snabbt kunna förstås av hyresgäster ellerbesökare som passerar anslaget. Det skall enkelt framgå om byggnadenär energimässigt bra eller dålig, och om åtgärder kan vidtas för att minskaenergikostnader och miljöbelastning.Vi föreslår att bl.a. följande uppgifter bör finnas i energianslaget.Prestandamått och referensvärden bör illustreras på en linjär skala.• Energiprestandamått Samlat energiprestandamått för byggnaden(levererad energi, som eventuellt viktas).• Referensvärden till energiprestandamåttet – Värden för liknandebyggnader i landet.• Prestanda för motsvarande byggnad uppförd enligt nybyggnadsregler.• Byggnadens energiprestanda efter att föreslagna åtgärder hargenomförts.• Levererad energi per energislag Normalårskorrigerade uppgifter ispecifika tal (kWh el, m 3 olja etc. per m 2 ). Energislagen angesockså för den energi som behöver levereras till byggnaden närföreslagna åtgärder är genomförda.• CO 2 -indikator (kg/m 2 och år) Indikator beräknas på hela kedjan avutvinning, omvandling och slutanvändning enligt CEN-standardförslaget.Uppgiften är enligt vår mening angelägen att ange, mendet krävs vidare utredningsarbete innan vårt förslag kan tillämpas.• Sammanfattande uppgifter om de åtgärder som föreslagits.• Kort upplysningstext om vad energiprestandamåttet innebär m.m.• Vissa tekniska data.• Vissa administrativa uppgifter.Energideklarationen bör även innehålla andra uppgifter som byggnadsägarenkan ha nytta av. Ägaren skall ha möjlighet att kontrollera att rättuppgifter använts. Informationen skall också kunna användas för fortsattaanalyser och uppgifterna kan utgöra ett viktigt underlag när föreslagnaåtgärder skall effektueras, t.ex. vid upphandling.Beräkning av en byggnads energiprestandaBeräkningen av den levererade energin varierar mellan olika byggnadstyper.När det gäller småhus föreslår vi att prestandavärdet vid nybyggnadoch för befintliga byggnader tas fram genom en beräkning sominkluderar all energi till värme, kyla, varmvatten och hushållsanvändning,vid normal (genomsnittlig) användning av byggnaden. Skälet till attvi anser att småhus skall baseras på beräkning och inte på den uppmätta,faktiskt levererade energin beror av det faktum att den uppmätta levereradeenergin i hög grad varierar med de boendes beteende. Uppgifter omden uppmätta levererade energin är därför inte meningsfulla för en presumtivköpare, som skall kunna bedöma byggnadens energianvändningoberoende av de boendes beteende. Däremot kan den uppmätta energinvara av intresse för ägaren, så att denne kan jämföra sin egen användningmed en framräknad normal användning, varför den också bör noteras.Prop. 2005/06:145Bilaga 5177

Eftersom hushållselen inte kan särskiljas från övrig el (i de fall byggnadenär eluppvärmd), är detta ett skäl till att hushållselen bör vara med.Ett annat är att de lönsamma åtgärder som föreslås också bör omfattaeldriven utrustning.Vi föreslår att prestandavärdet för flerbostadshus skall grunda sig påuppmätt, levererad energi. Värdet bör omfatta energi för värme, komfortkyla,varmvatten och den el som är gemensam för fastigheten, s.k.fastighetsel. Däremot ingår inte hushållsel, eftersom ägaren normalt settinte har tillgång till dessa uppgifter. Skälet till att vi anser att mätta uppgifterkan användas är att dessa bl.a. innehåller energianvändning somgrundar sig på flera boendes beteende.Ju fler boende som finns i byggnaden, desto mer närmar sig detta värdegenomsnittet i riket och ju säkrare blir värdet i jämförelse med genomsnittligabyggnader. Gränsen där beteendefaktorn är tillräckligt utjämnadgår sannolikt vid ett större lägenhetsantal än tre, men i brist på studier avdetta förhållande och av praktiska skäl har vi föreslagit att gränsen skallligga mellan småhus (en- och tvåfamiljshus) och flerbostadshus. Om intemätvärden finns tillgängliga, skall byggnadens energiprestanda beräknasmed hänsyn tagen till varmvatten, värme och fastighetsel. Detta gällernaturligtvis också vid nybyggnad. För att lönsamma åtgärder skall kunnaföreslås, måste dock beräkningar genomföras. Vi föreslår att metodikutvecklas så att beräkningar kan göras mer kostnadseffektiva, utan avkallpå nödvändig kvalitet.För byggnader med lokaler föreslår vi att prestandavärdet skall grundasig på uppmätta värden för uppvärmning, komfortkyla, varmvatten ochall verksamhetsanknuten energi (huvudsakligen el).Vid nybyggnad skall värdet beräknas och grunda sig på den tänkta användningen.Om inte uppmätta värden är tillgängliga, vilket kan varafallet beträffande hyresgästers energianvändning, kan schabloner användassom ersättning för verkliga värden. Förslaget innebär att schablonermåste tas fram för ett antal typiska verksamheter i byggnader medlokaler. Skälet till att vi har valt att låta verksamhetsanknuten energi ingåär att den i många fall i hög grad påverkar energianvändningen för byggnaden,inte minst när det gäller användningen av komfortkyla. För attkunna ange åtgärdsförslag krävs i varierande omfattning beräkningar.Eftersom prestandamåttet skall divideras med byggnadens area för attgöra den jämförbar med andra liknande byggnader, är det viktigt att enenhetlig areadefinition används. I dag förekommer flera definitioner påarea. Vi har valt att föreslå att den area som skall användas för energiprestandaför såväl befintlig som ny bebyggelse bör vara arean mätt påvarje våningsplan fram till omgivande ytterväggars (klimatskärmens)insida. Arean mäts för temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmastill mer än 10 grader C. Garage skall inte räknas in i arean. En konsekvensav förslaget är att arean i bl.a. flerbostadshus och lokaler behöverberäknas.Vi föreslår att metoder tas fram så att detta kan ske effektivt med hjälpav schabloner.Eftersom efterfrågan på energideklarationer blir extremt stort inledningsvissamtidigt som expertkåren är under uppbyggnad, föreslår vi attdeklarationer under denna period skall kunna upprättas på ett förenklatsätt. Förfarandet bör avse flerbostadshus och större byggnader med loka-Prop. 2005/06:145Bilaga 5178

ler för offentlig verksamhet, som kommer att utgöra merparten av debyggnader som skall deklareras före 2009. Vi bedömer att tillvägagångssättetär förenligt med direktivets krav, trots att kvaliteten beträffandeåtgärdsförslagen kommer att vara lägre och sämre anpassade till den individuellabyggnaden. Eftersom vi bedömer att detta kommer att medföraatt färre åtgärder genomförs jämfört med att åtgärdsförslagen är anpassadeför den aktuella byggnaden, föreslår vi att deklarationer upprättadepå ett förenklat sätt får kortare giltighetstid än tio år.Kortare giltighetstider medger också att förnyade deklarationer upprättadeenligt ordinarie förfaranden senare kan spridas ut över tiden.Prop. 2005/06:145Bilaga 5Oberoende experters kompetensPersoner anställda vid ackrediterade företag och som skall upprätta energideklarationerskall genomgå ett certifieringsförfarande, där grundläggandeutbildning, yrkeserfarenhet och kompetens bedöms och prövas.För t.ex. personer som arbetat professionellt med energieffektiviseringoch som har åtminstone ingenjörsutbildning vid tidigare tekniskt gymnasiumeller likvärdigt, bör gälla att tre års yrkesverksamhet godtas, förutsattatt minst två år helt har varit inriktade på byggnader inom tillämpningsområdet.Certifiering av experter bör avse två nivåer, en för byggnader medbostäder och en för byggnader med lokaler. Boverket bör i samråd medSWEDAC utfärda föreskrifter om krav på grundläggande utbildning,yrkeserfarenhet och teknisk kompetens som skall gälla för respektivenivå. Boverket bör också svara för att en detaljerad handbok tas framsom underlag för utbildning inför certifiering och som handledning förexperters arbete med att upprätta energideklarationer.Inomhusmiljön kan påverkas genom de åtgärdsförslag som den oberoendeexperten skall lämna. Experten får därför inte föreslå åtgärder somuppenbarligen försämrar inomhusmiljön. Som ett led i detta bör experternatillägna sig sådan kunskap i den utbildning som föregår certifieringen.Vidare föreslår vi att Boverket tar fram råd om hur byggnader kanförbättras utan risk för försämrad inomhusmiljö eller att kulturhistoriskavärden skadas. Dessa råd skall rikta sig både till oberoende experter ochtill de hantverkare som genomför åtgärder.Register för energideklarationerVi föreslog i vårt delbetänkande att ett register för energideklarationerskall upprättas. Registret bör fylla flera syften.• Registrering av deklarationer.• Arkivering av uppgifter så att nästkommande energideklareringkan ske effektivare.• Underlag för tillsyn av att deklarationer upprättas.• Underlag för uppföljning och kvalitetskontroll av deklarationsförfarandet.• Underlag för större fastighetsägares planering och uppföljning avenergieffektiviseringsåtgärder.• Underlag för nationell energistatistik.179

• Underlag för forskning rörande energianvändning och styrmedelför energipolitik samt identifiering av forskningsbehov, samt• Underlag för politiska beslut om styrmedel.Registret skall vara kopplat till byggnadsdelen i LMV:s fastighetsregister,varifrån vissa grundläggande uppgifter till energideklarationerhämtas samt till vilken information lämnas om att en deklaration är upprättad.För att vissa av ovanstående syften skall kunna uppnås, föreslår viatt oberoende experter, Energimyndigheten, SCB och fastighetsägaremed större byggnadsinnehav får direktåtkomst till registret.Prop. 2005/06:145Bilaga 5Återstående arbeteI delbetänkandet angav vi att mycket omfattande arbete återstår innandirektivet kan införas. Vi konstaterar att detta förhållande fortfaranderåder, även om de förslag vi nu lämnar konkretiserar frågeställningarnabetydligt. Dels återstår arbete med lagar, förordningar och föreskrifter,dels bör arbetsmetoder och hjälpmedel utvecklas som underlättar energideklarering.Boverkets och i viss mån Energimyndighetens förberedelsearbetekommer att vara avgörande för när och på vilket sätt EG-direktivetsbestämmelser kan förverkligas. Ett omfattande arbete återstårockså för att få till stånd ett system för utbildning samt certifiering avexperter och ackreditering av kontrollorgan.180

Energideklarationsutredningens lagförslag(SOU 2004:109)Prop. 2005/06:145Bilaga 6Förslag till lag om energideklaration av byggnaderHärigenom föreskrivs följande 1 .Lagens ändamål1 §Lagens ändamål är att främja en effektiv användning av energi i byggnader.I detta syfte innehåller lagen bestämmelser om en skyldighet förägare till en byggnad att låta energideklarera se till att energideklarationför byggnaden och att ge in energideklarationen till en upprättas och gesin till en registermyndighetMyndigheter2 §Regeringen skall utse de myndigheter som skall utöva tillsyn samt handläggade frågor som enligt denna lag, eller enligt föreskrifter som harmeddelats med stöd av lagen, ligger på registermyndigheten respektivetillsynsmyndigheten.Närmare föreskrifter om de uppgifter som registermyndigheten respektivetillsynsmyndigheten skall ha får meddelas av regeringen.Lagens tillämpningsområde3 §Denna lag tillämpas på alla byggnader i vilka energi används för attpåverka byggnadens inomhusklimat. Regeringen eller, efter regeringensbemyndigande, registermyndigheten får meddela föreskrifter om vilkabyggnader som får undantas från lagens tillämpningsområde.Energideklaration4 §En energideklaration skall innehålla uppgifter om1. den beräknade eller faktiska eller beräknade mängd energi somanvänds i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till normaltbruk av byggnaden (energiprestanda),2. ett eller flera referensvärden, och1 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 ombyggnaders energiprestanda (EGT L1, 4.1.2003, s. 65).181

3. rekommendationer om hur energianvändningen i byggnadensenergiprestanda kan förbättras.En energideklaration är giltig i tio år från det att deklarationen har upprättats.Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, registermyndigheten,får meddela föreskrifter om de uppgifter en energideklaration skallinnehålla samt om en kortare giltighetstid.Prop. 2005/06:145Bilaga 65 §En energideklaration skall upprättas när en byggnad uppförs.Om en giltig energideklaration inte finns för en byggnad, skall ensådan deklaration upprättas1. innan byggnaden säljs, eller2. innan byggnaden, eller en del av byggnaden, upplåts med nyttjanderätt.Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, registermyndighetenfår meddela föreskrifter om undantag från kraven på upprättandeav energideklarationer enligt andra stycket.6 §Om en byggnad är indelad som specialbyggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen(1979:1152), dess totala golvarea överstiger1 000 kvadratmeter och det saknas en giltig energideklaration för byggnaden,skall en deklaration upprättas även om förutsättningarna i 5 §andra stycket 1–2 inte är uppfyllda.Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, registermyndighetenfår meddela föreskrifter om undantag från kravet på upprättande avenergideklaration enligt första stycket.7 §En energideklaration skall upprättas av en energiexpert. Regeringen eller,efter regeringens bemyndigande, registermyndigheten får meddelaföreskrifter om vilka krav som skall ställas på sådana experter.8 §Skyldigheten att låta upprätta en energideklaration åvilar1. i fall som avses i 5 § första stycket, den som enligt 9 kap. 1 § planochbygglagen (1987:10) för egen räkning skall utföra eller låta utförabyggnadsarbetena, och2. i fall som avses i 5 § andra stycket och 6 § första stycket, den somäger byggnaden.9 §Innan en byggnad säljs skall byggnadens ägare se till att presumtivaköpare tillhandahålls byggnadens energideklaration.10 §Innan ägaren till en byggnad upplåter byggnaden eller en del av byggnadenmed nyttjanderätt, skall ägaren se till att presumtiva nyttjanderättshavaretillhandahålls byggnadens energideklaration.182

Om en byggnad är indelad som hyreshus enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen(1979:1152) skall skyldigheten enligt första stycket fullgörasgenom att energideklarationen anslås på väl synlig plats i byggnaden.Bestämmelsen i andra stycket gäller även en sådan energideklarationsom upprättats med stöd av 6 § första stycket.Prop. 2005/06:145Bilaga 6Registrering11 §När en energideklaration har upprättats skall den ges in till registermyndighetensenast vid den tidpunkt regeringen eller, efter regeringensbemyndigande, registermyndigheten bestämmer.12 §Registermyndigheten skall registrera energideklarationen i ett energideklarationsregistersom skall föras med hjälp av automatiserad behandling.Uppgifterna i registret får hämtas från fastighetsregistret ochingivna energideklarationer.Föreskrifter om registret och avgifter för registerhållningen får meddelasav regeringen.13 §En uppgift i en registrerad energideklaration skall rättas om den innehållernågon uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel ellerliknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den vars rättberörs skall ges möjlighet att yttra sig, om inte rättelsen är till förmån fördenne eller yttrandet annars är uppenbart obehövligt.Elektronisk hantering14 §En energideklaration samt därtill hörande handlingar får överföraselektroniskt på det sätt som regeringen eller, efter regeringensbemyndigande, registermyndigheten föreskriver.Tillsyn15 §Om den som enligt 8 § är skyldig att upprätta en energideklaration integivit in deklarationen i rätt tid, eller om den ingivna deklarationen är såofullständig att den inte kan läggas till grund för registrering, fårregistermyndigheten påföra den som skyldigheten åvilar en förseningsavgift.Sådan avgift skall i fråga om småhus uppgå till 10 procent och ifråga om annan byggnad till 25 procent av det för året fastställdaprisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.Innan en förseningsavgift påförs skall den som skyldigheten enligt 8 §åvilar beredas tillfälle att ge in en energideklaration eller att göra dekompletteringar som behövs.183

En förseningsavgift får sättas ned eller helt efterges om det finnssärskilda skäl.Prop. 2005/06:145Bilaga 616 §Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som i ett enskilt fallbehövs för att tillse att skyldigheten enligt 10 § andra och tredje styckenafullgörs. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.I den utsträckning det behövs för tillsynen skall tillsynsmyndighetenpå begäran få tillträde till sådana byggnader som avses i 10 § andrastycket. Denna rätt omfattar inte bostäder i sådana byggnader.17 §Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning skallden obetalda avgiften lämnas för indrivning. Bestämmelser omindrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringarm.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken(1981:774) ske.Anläggningar för komfortkyla18 §Om det i en byggnad finns en anläggning för komfortkyla med en kyleffektsom är tolv kilowatt eller högre, skall anläggningen regelbundetkontrolleras.Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, registermyndighetenfår meddela föreskrifter om sådan kontroll.Särskild redovisning av alternativa energiförsörjningssystem19 §Innan en byggnad vars bruttoarea beräknas överstiga 1 000 kvadratmeteruppförs skall den som enligt 9 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10)för egen räkning utför eller låter utföra byggnadsarbetena utreda och tilltillsynsmyndigheten ge in en särskild redovisning av alternativa energiförsörjningssystemoch möjligheterna att genomföra dessa. Redovisningenskall vara ingiven senast vid den tidpunkt då bygganmälan enligt9 kap. 2 § plan- och bygglagen skall göras.Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, registermyndighetenfår meddela föreskrifter om de uppgifter en redovisning enligtförsta stycket skall innehålla.Skadestånd20 §Rätt till ersättning av staten har den som lider skada på grund av teknisktfel i energideklarationsregistret.Ersättningen skall sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort,om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skäliganledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den184

skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom egetvållande.Prop. 2005/06:145Bilaga 621 §En ägare eller rättighetshavare som drabbas av skada till följd av ettbeslut om rättelse enligt 13 § har rätt till ersättning av staten. Ersättninglämnas dock inte om den skadelidande med hänsyn till felets art ellerandra omständigheter hade bort inse att fel förekommit.22 §Staten företräds i ärenden om ersättning enligt 20 och 21 §§ av denmyndighet som regeringen bestämmer.Överklagande23 §Registermyndighetens beslut enligt 13 och 15 §§ och tillsynsmyndighetensbeslut enligt 16 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.Övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas.Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.2. Bestämmelserna i 15 och 16 §§ träder i kraft den 1 januari 2009.3. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, registermyndighetenfår för energideklarationer som upprättas under perioden 1 januari2006–31 december 2008 meddela undantag från kravet i 7 § att energideklarationenskall upprättas av en energiexpert.185

Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)Prop. 2005/06:145Bilaga 6Härigenom föreskrivs att 9 kap. 12 § plan- och bygglagen (1987:10) skallha följande lydelse.Nuvarande lydelse 1Föreslagen lydelseOm det krävs en sådan byggfelsförsäkringeller ett sådant färdigställandeskyddsom avses i lagen(1993:320) om byggfelsförsäkringm.m., får byggnadsarbetena intepåbörjas förrän bevis om försäkringenrespektive färdigställandeskyddethar visats upp förbyggnadsnämnden. Motsvarandegäller, om det krävs ett besked omskyddsrum enligt 6 kap. 8 § lagen(1994:1720) om civilt försvar.I de fall en rivningsplan skallfinnas enligt 4 §, får rivningsarbetenainte påbörjas förrän byggnadsnämndengodkänt rivningsplanen.9 kap.12§Om det krävs en sådan byggfelsförsäkringeller ett sådant färdigställandeskyddsom avses i lagen(1993:320) om byggfelsförsäkringm.m., får byggnadsarbetena intepåbörjas förrän bevis omförsäkringen respektive färdigställandeskyddethar visats upp förbyggnadsnämnden. Motsvarandegäller, om det krävs ett besked omskyddsrum enligt 6 kap. 8 § lagen(1994:1720) om civilt försvar elleren särskild redovisning avalternativaenergiförsörjningssystem enligt19 § lagen (0000:000) omenergideklaration av byggnader.I de fall en rivningsplan skallfinnas enligt 4 §, får rivningsarbetenainte påbörjas förrän byggnadsnämndengodkänt rivningsplanen.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.1 Träder i kraft den 1 januari 2006.186

Förslag till lag om ändring i fastighetsmäklarlagen (1995:400)Prop. 2005/06:145Bilaga 6Härigenom föreskrivs att 16 och 18 §§ fastighetsmäklarlagen (1995:400)skall ha följande lydelse.Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse16 §Fastighetsmäklaren skall, i denmån god fastighetsmäklarsedkräver det, ge köpare och säljare deråd och upplysningar som dessakan behöva om fastigheten ochandra förhållanden som harsamband med överlåtelsen.Mäklaren skall verka för attsäljaren före överlåtelsen lämnar deuppgifter som kan antas vara avbetydelse för köparen, liksom attköparen före förvärvet undersökereller låter undersöka fastigheten.Fastighetsmäklaren skall, i denmån god fastighetsmäklarsedkräver det, ge köpare och säljare deråd och upplysningar som dessakan behöva om fastigheten ochandra förhållanden som harsamband med överlåtelsen.Mäklaren skall verka för attsäljaren före överlåtelsen tillhandahålleren energideklaration ochlämnar de uppgifter som kan antasvara av betydelse för köparen,liksom att köparen före förvärvetundersöker eller låter undersökafastigheten.18 §När förmedlingen avser enfastighet som en konsument köperhuvudsakligen för enskilt bruk,skall fastighetsmäklaren tillhandahållaköparen en skriftlig beskrivningav fastigheten. Beskrivningenskall innehålla uppgifter i de avseendensom har angetts i 17 §samt uppgift om fastighetens benämning,taxeringsvärde och areal.Beskrivningen skall också innehållauppgift om byggnadens ålder,storlek och byggnadssätt.Vid förmedling som avses iförsta stycket skall mäklaren innanfastigheten överlåts tillhandahållaköparen en skriftlig beräkning avdennes boendekostnader.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.Vid förmedling som avses i förstastycket skall mäklaren innanfastigheten överlåts tillhandahållaköparen en skriftlig beräkning avdennes boendekostnader. När förmedlingenavser en fastighet somen konsument köper huvudsakligenför enskilt bruk, skall fastighetsmäklarentillhandahålla köparen enskriftlig beskrivning av fastigheten.Beskrivningen skall innehållauppgifter i de avseenden som harangetts i 17 § samt uppgift omfastighetens benämning, taxeringsvärdeoch areal. Beskrivningenskall också innehålla uppgift ombyggnadens ålder, storlek ochbyggnadssätt samt en hänvisningtill en upprättad energideklaration.Vid förmedling som avses i förstastycket skall mäklaren innanfastigheten överlåts tillhandahållaköparen en skriftlig beräkning avdennes boendekostnader.187

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)Härigenom föreskrivs att det i 45 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)skall införas en ny paragraf, 15 b §, och närmast före paragrafen en nyrubrik av följande lydelse.Prop. 2005/06:145Bilaga 6Nuvarande lydelseFöreslagen lydelseDenna lag träder i kraft den 1 januari 2006.45 kapUtgift för energideklaration15b§Utgift för att låta upprätta enenergideklaration enligt lagen(0000:000) om energideklarationav byggnader får räknas in iomkostnadsbeloppet om avdraginte har medgivits i inkomstslagetnäringsverksamhet. Avdrag fårmedges för utgift för högst endeklaration.188

Förteckning över remissinstansernaEnergiprestandautredningens delbetänkande Energideklarering av byggnader– för effektivare energianvändning (SOU 2004:109) har i likhetmed utredningens slutbetänkande Energideklarationer – metoder, utformning,register och expertkompetens (SOU 2005:67) utsänts på remiss tillföljande instanser, totalt 101 stycken.Prop. 2005/06:145Bilaga 7Riksrevisionen, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten iJönköping, Kriminalvårdsstyrelsen, Styrelsen för ackreditering och tekniskkontroll (SWEDAC), Kommerskollegium, Socialstyrelsen, Statensfastighetsverk, Skatteverket, Fortifikationsverket, Datainspektionen,Kammarkollegiet, Statskontoret, Statistiska centralbyrån (SCB), Länsstyrelseni Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län,Akademiska hus, Kungl. Tekniska högskolan KTH, Linköpings universitet,Lunds tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm, Chalmerstekniska högskola, Konsumentverket, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket,Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI),Boverket, Fonden för fukt- och mögelskador, Lantmäteriverket, Forskningsrådetför miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Banverket,Vägverket, Luftfartsverket, Konkurrensverket, Statens energimyndighet,Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Sveriges Provnings- ochForskningsinstitut AB (SP), Järfälla kommun, Linköpings kommun,Halmstads kommun, Kungsbacka kommun, Västerås kommun, Luleåkommun, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, Svenska Kommunförbundet,Landstingsförbundet, Svenska Naturskyddsföreningen, SvenskHandel, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund(LRF), Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svensk Teknik och Design,Landsorganisationen (LO), Näringslivets Regelnämnd, Anticimex AB,Astma- och allergiförbundet, Byggsektorns Kretsloppsråd, CorporateAdjusters & Development, Elektriska Installatörsorganisationen (EIO),Elforsk, Fastighetsmäklarnämnden, Fastighetsägarna Sverige, Funktionskontrollanternai Sverige, Funkis; Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer,Föreningen Sveriges Energirådgivare, Föreningen Sveriges regionalaenergikontor, Föreningen Sveriges VVS-inspektörer, FöretagarnasRiksorganisation, Göteborg Energi AB, HSB:s riksförbund, HyresgästernasRiksförbund, Institutet för bostads- och urban forskning, Konsumentvägledarnasförening, Kylbranschens samarbetsstiftelse, Ljuskultur,Mäklarsamfundet, Ramböll, Riksbyggen, Rådet för Byggkvalitet (BQR),Samverkansforum för statliga byggherrar, Skanska AB, SpecialfastigheterSverige AB, Svensk Elbrukarförening, Svenska Bioenergiföreningen,Svenska Solenergiföreningen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag(SABO), Sveriges Bostadsrätts Centrum, Sveriges Byggindustrier,Sveriges Konsumenter i samverkan, Sveriges Konsumentråd, Statensstrålskyddsinstitut (SSI), Teknikföretagen, Villaägarnas Riksförbund,VVS Installatörerna, Bygghereforum (Bhf), Business Leaders Initiativeon Climate Change (BLICC), Sveriges kommuner och landstingoch Mäklarsamfundet.189

Remissvar har även inkommit från SIS (Swedish Standards Institute),Lecrima AB, Gert Arkitekt Bostäder, KB Trollhättebostäder, TrenovaFastigheter AB, Volito Fastigheter AB, Svenska Kyrkans Församlingsförbund,Senäte Fastigheter AB, Fredrikssons Förvaltnings AB, GlobalFastigheter i Arvika AB, AB Småföretagarhuset, HB Friden, KB LiljanProtector, Ericsons Fastighets AB, HB Pelikan, FLIR Systems AB, Fam.Wänestig, NCC Property Development AB, Mats Abrahamsson FastighetsAB, NCC Construction Sverige AB, Projektförvaltning DEPOCIBostads AB, Magnus Olsson m.fl. (yttrande med namninsamling), SwedishInstitute for Technical Approval in Construction (SITAC), CivilingenjörenIsak Nilsson, Stockholms byggmästareförening, E.On VärmeSverige AB, Svensk Ventilation, Göteborgs stad, Sereno Certifiering AB,JM AB, NCC Construction AB, Vasakronan AB och VVS Tekniska Föreningen.Prop. 2005/06:145Bilaga 7190

Sammanfattning av departementspromemorianEnergieffektivitet och energismart byggande,Ds 2005:51Prop. 2005/06:145Bilaga 8En effektivare användning av våra energiresurser skapar förutsättningaratt långsiktigt minska utsläppen av växthusgaser och att trygga tillgångenpå el till konkurrenskraftiga priser.Bostäder och lokaler står för en stor del av energianvändningen i Sverige.Energianvändningen i bostäder och lokaler har varit nästan konstantunder många år trots att det enligt regeringens bedömning finns storapotentialer för energieffektivisering.Byggsektorn är fragmentarisk och det finns ett stort antal aktörer somdirekt eller indirekt kan påverka användningen av energi i bostäder ochlokaler. Kunskaper, möjligheter och incitament att påverka och bidra tillen effektivare energianvändning och en minskad miljöbelastning varierarmellan dessa grupper. Valet av styrmedel är därför beroende av vilkaaktörer som ska nås samt i vilka skeden av en byggnads livscykel manvill påverka.I denna promemoria presenteras en rad åtgärder som ska bidra till enökad energieffektivisering i bostäder och lokaler. Föreslagna åtgärderavser att komplettera pågående insatser på nationell och internationellnivå med koppling till energieffektivisering i bebyggelsen. Ett särskiltmål för energieffektivisering i bebyggelsen föreslås. Den totala energianvändningenper uppvärmd yta i bostäder och lokaler bör minska med20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 i förhållande tillanvändningen 1995. Andelen energi från förnybara energikällor ökarkontinuerligt. Den offentliga sektorn bör agera som ett föredöme i arbetetmed energieffektivisering. Genom styrning av de statliga myndigheternaoch i sin ägarstyrning av de fastighetsägande statliga bolagen ska statenverka för en ökad energieffektivisering i sitt fastighetsbestånd. En arbetsgrupphar tillsatts för att presentera förslag till en alternativ utformningav fastighetsskatten som inte motverkar investeringar i energieffektivalösningar. Vidare föreslås forskningsinriktade satsningar på energismartbyggande samt energieffektivisering i samband med större ombyggnaderi syfte att öka kunskapen om och sprida erfarenheter kring energieffektiviseringvid ny- och ombyggnad. Åtgärderna föreslås kompletteras aven riktad informationskampanj som ökar kunskapen om energieffektiviseringenspotential och informerar om vilka tekniska lösningar som finnsför energieffektivisering samt vilka regler och ekonomiska stimulansersom finns inom detta område.Tillsammans med Boverkets rapport Piska eller morot – om styrmedelför energieffektivisering i byggnader (M2005/4831/Bo) som innehållerförslag rörande ekonomiska incitament samt en ändrad lagstiftning vidny- och ombyggnad avser denna promemoria ligga till grund för en kommandeproposition om energieffektivisering och energismart byggande.191

Förteckning över remissinstanserna –Departementspromemorian Energieffektivitet ochenergismart byggande, Ds 2005:51Prop. 2005/06:145Bilaga 9Riksrevisionen, Kammarrätten i Göteborg, Kommerskollegium, StatensFastighetsverk, Skatteverket, Fortifikationsverket, Statskontoret, Statistiskacentralbyrån, Konkurrensverket, Konsumentverket, Lunds tekniskahögskola, IIIEE i Lund, Chalmers tekniska högskola, SLU, Umeå, SLU,Uppsala, Umeå universitet, Luleå universitet, Göteborgs universitet,Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Boverket, Forskningsrådet förmiljö, areella näringar och samhällsbyggande, Banverket, Vägverket,Luftfartsverket, Statens Energimyndighet, Verket för näringslivsutveckling,Statlig inköpssamordning, Sveriges Provnings och Forskningsinstitut(SP), Stockholms kommun, Linköpings kommun, Malmö kommun,Östersunds kommun, Kungsbacka kommun, Hofors kommun, SverigesKommuner Landsting, Svenska Naturskyddsföreningen, Svensk Handel,Svenskt Näringsliv, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Landsorganisationen,Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund, Näringslivetsnämnd för regelgranskning, Byggsektorns Innovationscentrum,Byggsektorns Kretsloppsråd, Sveriges byggnadsingenjörers riksförbund(SBR), Akademiska hus, Jernhusen, Specialfastigheter, Vasakronan,Vasallen, Göteborg Energi AB, Elforsk, Sveriges Byggindustrier, VVSInstallatörerna, Elektriska Installatörsorganisationen (EIO), FastighetsägarnaSverige, Föreningen Sveriges Energirådgivare, Föreningen Sverigesregionala energikontor, Företagarförbundet, HSB Riksförbund,Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, Samverkansforum förstatliga byggherrar, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation(SBC), Bioenergiföreningen, Svensk Elbrukarförening, Svenska Värmepumpföreningen,Svensk Teknik & Design, Svenska ByggbranschensUtvecklingsfond, Svenska Miljöstyrningsrådet AB, Sveriges AllmännyttigaBostadsföretag (SABO), Sveriges Konsumenter i samverkan,Sveriges Konsumentråd, Villaägarnas Riksförbund, VärldsnaturfondenWWF och WSP Environmental.192

Sammanfattning av Boverkets rapport”Piska eller morot. Boverkets utredning omenergieffektivisering i byggnader” (M2005/4831/Bo)I miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns ett delmål om att miljöbelastningenfrån energianvändningen i bostäder och lokaler ska minskaoch vara lägre 2010 än 1995. Detta ska bl.a. ske genom att den totalaenergianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelenenergi från förnybara källor ökar.Tillsammans uppgick den uppvärmda arean i permanent använda bostäderoch lokalbyggnader till knappt 600 miljoner kvadratmeter år 2003.Samma år uppgick nettoenergianvändningen i dessa till 131 TWh. dvs.knappt 33 procent av Sveriges totala slutliga energianvändning. 92 TWhav nettoenergin (inklusive el) användes till uppvärmningsändamål.Resterande 39 TWh användes till hushållsel, fastighetsel och driftel.Av Boverkets utredning framgår att det finns olika energieffektiviseringspotentialerför bebyggelsen beroende på hur man gör beräkningarnaoch vilka grundläggande bedömningar och kriterier som ligger bakom.De tekniska åtgärder som kan vara av intresse för att effektiviseranettovärme- och varmvattenanvändningen respektive hushålls- och fastighets-/driftelkan medföra risker och konsekvenser för inomhusmiljön,kulturvärdet eller byggnadernas funktion. Man måste därför närma sigåtgärderna både utifrån energipotential och helhetsperspektiv. Enligt verketsuppfattning finns det inga enskilda tekniska åtgärder som man kansäga generellt är mer lämpliga än andra. För varje objekt bör därför ettsamordnat åtgärdspaket tas fram.Energieffektiviseringsåtgärder är oftast lönsamma såväl för samhälletsom för enskilda fastighetsägare. Många åtgärder är till och med lönsammapå kort sikt. Det saknas därför enligt Boverkets uppfattning motivför staten att ge ekonomiska stöd till enskilda åtgärder. I stället lämnarverket förslag till nya och fortsatta stöd som bl.a. syftar till att ökakunskapsnivån om byggnaders funktion ur energi-, inomhusmiljö- ochkulturmiljösynpunkt. De kommande energideklarationerna ska verkaparallellt. Boverket presenterar också ett ”Bygg bättre än BBR”-stöd somförväntas bli teknikdrivande.Bygglagstiftningen är naturligtvis av central betydelse när det gällerenergieffektivisering. Det är dock komplicerat att ändra i reglerna, inteminst då det gäller regler som tar sikte på den befintliga bebyggelsen.Flera förändringar föreslås i författningarna.Beträffande nybyggnad anser Boverket att Byggnadsverksförordningenbör ändras så att verket i framtiden kontinuerligt kan se över och vid behovändra kravnivån för energihushållning i byggreglerna.När det gäller den befintliga bebyggelsen bör en ny bestämmelse tas ini Plan- och bygglagen så att bygganmälan krävs för utbyte av material iklimatskärmen i större omfattning. Även Byggnadsverkslagen föreslås fåen ny bestämmelse med innebörd att kraven vid ändring ska gälla vidutbyte av material i klimatskärmen i större omfattning. Vid den obligatoriskaventilationskontrollen föreslås att krav ska ställas på genomgång avmöjliga energieffektiviseringsåtgärder. Boverket kommer även att inledaProp. 2005/06:145Bilaga 10193

en översyn av verkets ändringsråd (BÄR) i syfte att bl.a. undersöka omhela eller delar är lämpliga att bli föreskrifter.Utöver detta föreslås inom ramen för tillsyn och kontroll att personersom certifieras att utföra energideklarationer (förutsatt att Boverket fårett bemyndigande att skriva sådana regler) även ska kunna bli certifieradefristående skakkunniga kontrollanter på energiområdet. De allmännaråden i Boken om lov, tillsyn och kontroll ska också kompletteras i dedelar som rör bygganmälans innehåll och närmare om projektbeskrivningsamt energidokumentation.Boverket kommer samtidigt att se över om skrivningarna i de allmännaråden om byggsamråd och kontrollplan behöver kompletteras såvitt gällerenergi och till energi viktigt kopplade frågor, som inomhusmiljö.Boverket anser vidare att individuell mätning av värme och varmvattenbör möjliggöras genom att Byggnadsverksförordningen ändras så att detvid nybyggnad krävs att byggnader som inrymmer bostäder ska försesmed system för individuell mätning av värme och varmvatten. Verketföreslår inga åtgärder beträffande mätning i befintlig bebyggelse. Däremotbeskriver rapporten för- och nackdelar samt visar hur ett eventuelltstöd skulle kunna utformas.Boverket lämnar inom ramen för uppdraget även synpunkter på denframtida hanteringen av befintliga stöd och bidrag som rör energifrågor ibebyggelsen samt på informativa styrmedel.Prop. 2005/06:145Bilaga 10194

Förteckning över remissinstanserna– Boverkets rapport ”Piska eller morot. Boverketsutredning om energieffektivisering i byggnader”(M2005/4831/Bo)Prop. 2005/06:145Bilaga 11Riksrevisionen, Kammarrätten i Göteborg, Kommerskollegium, StatensFastighetsverk, Skatteverket, Fortifikationsverket, Statskontoret, Statistiskacentralbyrån (SCB), Konkurrensverket, Konsumentverket, Lundstekniska högskola, Internationella Miljöinstitutet i Lund (IIIEE), Chalmerstekniska högskola, SLU Uppsala, Umeå universitet, Luleå tekniskauniversitet, Göteborgs universitet, Riksantikvarieämbetet, Forskningsrådetför miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS), Banverket,Vägverket, Luftfartsverket, Verket för näringslivsutveckling,Sveriges Provnings och Forskningsinstitut (SP), Stockholms kommun,Linköpings kommun, Malmö kommun, Östersunds kommun, Kungsbackakommun, Hofors kommun, Sveriges Kommuner och Landsting,Svenska Naturskyddsföreningen, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv,Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Landorganisationen, FöretagarnasRiksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund, Näringslivets regelnämnd,Byggsektorns Innovationscentrum, Byggsektorns Kretsloppsråd, Sverigesbyggnadsingenjörers riksförbund (SBR), Akademiska hus, Jernhusen,Specialfastigheter, Vasakronan, Vasallen, Göteborg Energi AB,Elforsk, Sveriges Byggindustrier, VVS Installatörerna, Elektriska Installatörsorganisationen(EIO), Fastighetsägarna Sverige, FöreningenSveriges Energirådgivare, Föreningen Sveriges regionala energikontor,Företagarförbundet, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet,Riksbyggen, Samverkansforum för statliga byggherrar, Sveriges BostadsrättsCentrum(SBC), Svensk Elbrukarförening, Svensk Teknik &Design, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, Sveriges AllmännyttigaBostadsföretag (SABO), Sveriges Konsumenter i samverkan,Sveriges Konsumentråd, Villaägarnas Riksförbund, Världsnaturfonden(WWF) och WSP Environmental.195

Lagrådsremissens lagförslagProp. 2005/06:145Bilaga 12Förslag till lag om energideklaration för byggnaderHärigenom föreskrivs 1 följande.Lagens syfte och tillämpningsområde1 § Lagens syfte är att främja en effektiv energianvändning och en godinomhusmiljö i byggnader.2 § Lagen skall tillämpas på byggnader för vilka energi används i syfteatt påverka byggnadernas inomhusklimat.Definitioner3 § I denna lag avses medenergiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnadför att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnadenunder ett år,oberoende expert: en person som enligt denna lag och föreskrifter sommeddelats med stöd av lagen är oberoende från sin uppdragsgivare ochhar särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader,ochtillsynsmyndighet: den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunensuppgifter inom plan- och byggväsendet.Skyldighet att energideklarera byggnader4 § Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnadskall se till att det finns en energideklaration för byggnaden.5 § Den som äger en byggnad skall se till att det för byggnaden alltidfinns en energideklaration som inte är äldre än tio år1. om byggnaden är indelad som specialbyggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen(1979:1152) och har en total användbar golvareasom är större än 1 000 kvadratmeter, eller2. om byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt.6 § När en byggnad eller en andel i en byggnad säljs, skall den somäger byggnaden se till att det för byggnaden finns en energideklarationsom vid försäljningstidpunkten inte är äldre än tio år.1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 ombyggnaders energiprestanda (EGT L, 4.1.2003, s. 65, Celex 32002L0091).196

Undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fårmeddela föreskrifter om undantag från skyldigheterna i 4–6 §§.Prop. 2005/06:145Bilaga 12Besiktning av en befintlig byggnad8 § Innan en energideklaration upprättas för en befintlig byggnad skallbyggnadens ägare se till att byggnaden besiktigas på det sätt som behövsför att en deklaration skall kunna upprättas.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddelaföreskrifter om besiktningens omfattning.Energideklarationens innehåll9 § I en energideklaration skall anges1. en uppgift om byggnadens energiprestanda,2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförtsi byggnaden,3. om radonmätning har utförts i byggnaden,4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av engod inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektivaåtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedömabyggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestandamed andra byggnaders.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddelaföreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt förstastycket 1 skall fastställas, vilka referensvärden som skall användas enligtförsta stycket 5 och vilka uppgifter som utöver första stycket 1–5 skalllämnas i en deklaration.10 § Om det i en byggnad finns ett luftkonditioneringssystem med eneffekt som är högre än 12 kilowatt, som huvudsakligen drivs med elektricitet,skall det i en energideklaration anges1. uppgifter om systemets energieffektivitet och systemets storlek iförhållande till behovet av kyla i byggnaden, och2. om en effektivare energianvändning kan uppnås i systemet eller genomatt systemet ersätts med ett annat system eller en annan metod attkyla byggnaden.Besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall11 § Om en byggnad inte skall energideklareras enligt 5 eller 7 §, mendet finns ett sådant luftkonditioneringssystem i byggnaden som anges i10 §, skall byggnadens ägare se till att systemet regelbundet besiktigas pådet sätt som behövs för de uppgifter som anges i 10 § 1 och 2 och attsådana uppgifter antecknas i ett besiktningsprotokoll.197

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddelanärmare föreskrifter om besiktningsintervall och om besiktningensomfattning.Prop. 2005/06:145Bilaga 12Oberoende expert12 § Den som enligt 4, 5, 6, eller 11 § första stycket ser till att det finnsen energideklaration eller ett besiktningsprotokoll skall utse en oberoendeexpert, som gör besiktningen enligt 8 eller 11 § och därefter upprättaren energideklaration eller ett besiktningsprotokoll.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddelaföreskrifter om de krav i fråga om sakkunskap och oberoende somskall ställas på en oberoende expert.Tillgång till energideklarationerna13 § Den som äger en byggnad skall se till att den energideklarationsom senast har upprättats för byggnaden är tillgänglig1. på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden,om den är en sådan byggnad som anges i 5 § 1, eller2. på en väl synlig plats i byggnaden, om den är en sådan byggnad somanges i 5 § 2.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddelaföreskrifter om att en energideklaration får placeras på en annanplats i en byggnad eller i anslutning till en byggnad.14 § Har den som säljer en byggnad eller en andel i en byggnad, trotsköparens begäran, underlåtit att fullgöra sin skyldighet enligt 6 § fårköparen, senast sex månader efter sitt tillträde till byggnaden, låta upprättaen energideklaration på säljarens bekostnad.Överlämnade av energideklarationer och besiktningsprotokoll tillBoverket15 § Den som enligt 4, 5, 6 eller 11 § första stycket ser till att det finnsen energideklaration eller ett besiktningsprotokoll eller den som enligt14 § låter upprätta en energideklaration skall se till att ett exemplar avdeklarationen eller protokollet lämnas till Boverket.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fårmeddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationeroch besiktningsprotokoll.Energideklarationsregister16 § Boverket skall föra ett register över de energideklarationer ochbesiktningsprotokoll som lämnats till verket enligt 15 §.17 § Boverket är personuppgiftsansvarigt för behandlingen av personuppgifteri energideklarationsregistret.198

18 § Uppgifterna i energideklarationsregistret får behandlas för1. framtagande av statistik,2. forskning,3. uppföljning och utvärdering av energianvändningen och inomhusmiljöni bebyggelsen,4. tillsyn, och5. annan allmän eller enskild verksamhet där information om byggnaderoch deras energiprestanda och inomhusmiljö utgör underlag förbedömningar och beslut.Prop. 2005/06:145Bilaga 1219 § Regeringen får meddela föreskrifter om1. vilka uppgifter som får registreras i energideklarationsregistret,2. urval och bearbetningar av personuppgifter,3. utlämnande på medium för automatiserad behandling, och4. direktåtkomst till registret.20 § Om personuppgifter behandlas i strid med denna lag eller i stridmed föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas bestämmelsernaom rättelse i personuppgiftslagen (1998:204).Skadestånd21 § Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i energideklarationsregistrethar rätt till ersättning av staten.Ersättningen skall sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort,om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skäliganledning ha låtit bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om denskadelidande på något annan sätt har medverkat till skadan genom egetvållande.I ärenden om ersättning företräds staten av den myndighet somregeringen bestämmer.22 § Utöver vad som följer av 21 § gäller bestämmelserna i personuppgiftslagen(1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifterenligt denna lag eller de föreskrifter som har meddelats med stöd avlagen.Alternativa energiförsörjningssystem23 § Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnadmed en total användbar golvarea som är större än 1 000 kvadratmeterskall innan byggnadsarbetena påbörjas låta utreda alternativa energiförsörjningssystemför byggnaden och redovisa om sådana system är tekniskt,miljömässigt och ekonomiskt genomförbara för byggnaden. Redovisningenskall lämnas till tillsynsmyndigheten.Tillsyn24 § Den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifterinom plan- och byggväsendet skall utöva tillsyn över att den som199

äger en byggnad fullgör en sådan skyldighet som anges i 11 § förstastycket eller 13 §.Prop. 2005/06:145Bilaga 1225 Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs föratt ägaren till en byggnad skall fullgöra en sådan skyldighet som anges i11 § första stycket eller 13 §. Ett föreläggande får förenas med vite.Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till områden, lokaler ochandra utrymmen som omfattas av tillsynen, dock inte bostäder.Överklagande26 § En tillsynsmyndighets beslut om föreläggande som förenats medvite enligt 25 § första stycket och Boverkets beslut om rättelse enligt 20 §får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.2. Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelseni 5 § 1 skall vara energideklarerade senast den 31 december 2008.3. Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelseni 5 § 2 och som är flerbostadshus skall vara energideklarerade senast den31 december 2008.4. Byggnader som avses i 5 § 2 och som inte är flerbostadshus skallenergideklareras första gången efter den 31 december 2008.5. Byggnader som avses i 4 eller 6 § skall energideklareras förstagången efter den 31 december 2008.6. Luftkonditioneringssystem som avses i 11 § första stycket skall besiktigasförsta gången efter den 31 december 2008.7. För byggnader under uppförande den 1 januari 2009 skall skyldighetenenligt 4 § inte gälla om bygganmälan gjorts före den 1 januari2009.8. För byggnader under uppförande den 1 oktober 2006 skall skyldighetenenligt 23 § inte gälla om bygganmälan gjorts före den 1 oktober2006.200

Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)Prop. 2005/06:145Bilaga 12Härigenom föreskrivs att 9 kap. 12 § plan- och bygglagen (1987:10)skall ha följande lydelse.Nuvarande lydelseFöreslagen lydelseOm det krävs en sådan byggfelsförsäkringeller ett sådant färdigställandeskyddsom avses i lagen(1993:320) om byggfelsförsäkringm.m., får byggnadsarbetena intepåbörjas förrän bevis omförsäkringen respektive färdigställandeskyddethar visats upp förbyggnadsnämnden. Motsvarandegäller, om det krävs ett besked omskyddsrum enligt 6 kap. 8 § lagen(1994:1720) om civilt försvar.9 kap.12 § 1Byggnadsarbetena får intepåbörjas1. om det krävs en sådan byggfelsförsäkringeller ett sådant färdigställandeskyddsom avses ilagen (1993:320) om byggfelsförsäkringm.m., förrän ett bevis omförsäkringen respektive färdigställandeskyddethar visats upp förbyggnadsnämnden,2. om det krävs ett besked omskyddsrum enligt 6 kap. 8 § lagen(1994:1720) om civilt försvar, förränett bevis om beskedet har visatsupp för byggnadsnämnden,eller,3. om det krävs en redovisningav alternativa energiförsörjningssystemenligt 23 § lagen(2006:000) om energideklarationför byggnader, förrän redovisningenhar visats upp för byggnadsnämnden.I de fall en rivningsplan skall finnas enligt 4 §, får rivningsarbetenainte påbörjas förrän byggnadsnämnden godkänt rivningsplanen.Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.1 Senaste lydelse 2000:770.201

Lagrådets yttrandeUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-01Prop. 2005/06:145Bilaga 13Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet StefanErsson och justitierådet Lars Dahllöf.Energi- och inomhusmiljödeklaration för byggnaderEnligt en lagrådsremiss den 9 februari (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet)har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslagtill1. lag om energideklaration för byggnader, och2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Karin Sjökvist.Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:Förslaget till lag om energideklaration för byggnader23 §I paragrafen föreslås att den som för egen räkning uppför eller låter uppföraen byggnad med en total användbar golvarea som är större än 1 000kvadratmeter, innan byggnadsarbetena påbörjas, skall låta utreda alternativaenergiförsörjningssystem för byggnaden samt lämna en redovisningav resultatet av utredningen till tillsynsmyndigheten.Bestämmelser om byggande och krav på byggnader och byggnadsverkfinns framför allt i plan- och bygglagen (1987:10), lagen (1994:847) omtekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. och i miljöbalken samt iförordningar och myndighetsföreskrifter som har meddelats med stöd avdessa lagar.Bestämmelserna i den nu föreslagna lagen syftar till att främja en effektivenergianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Krav ställsdärför på att energideklarationer skall upprättas för byggnader av olikaslag.Enligt Lagrådets mening hör de föreslagna bestämmelserna sakligt settnärmast hemma i plan- och bygglagen. Av lagrådsremissen (s. 28) framgåratt alternativet att inarbeta bestämmelserna i plan- och bygglagstiftningenhar övervägts. Valet föll emellertid på en separat lag. Det ansågsmindre lämpligt att nu ändra i plan- och bygglagen och lagen om tekniskaegenskapskrav på byggnadsverk, eftersom de för närvarande ärföremål för översyn. Lagrådet kan konstatera att i lagrådsremissen föreslåsen ändring i 9 kap. 12 § plan- och bygglagen. Ändringen har ett närasamband med kraven i 23 § i den separata lagen, om att byggherren innanbyggnadsarbetena påbörjas skall utreda och redovisa alternativa energiförsörjningssystemför byggnaden. Lagrådet föreslår mot bakgrund avdet anförda att kraven i 23 § inarbetas i plan- och bygglagen. Vidare för-202

ordar Lagrådet att det på nytt i lämpligt sammanhang övervägs att i planochbygglagen integrera även övriga bestämmelser i det framlagda förslaget.25 §Enligt förslaget i 25 § får tillsynsmyndigheten meddela de föreläggandensom behövs för att ägaren till en byggnad skall fullgöra en sådan skyldighetsom anges i 11 § första stycket (besiktning av luftkonditioneringssystem)eller 13 § (se till att energideklaration är tillgänglig). Vidareskall en tillsynsmyndighet ha rätt att få tillträde till områden, lokaler ochandra utrymmen som omfattas av tillsynen, dock inte bostäder.Av den föreslagna paragrafen följer att tillsynsmyndigheten skall, motden enskildes vilja, få bereda sig tillträde till dennes lokaler om det idessa finns ett sådant luftkonditioneringssystem som avses i 11 § förstastycket. Lagrådet, som noterar att bostäder har undantagits från tillsynsmyndighetenstillträdesrätt, ifrågasätter om intresset av att med tvång fåtillträde till en enskilds lokaler för att kontrollera ett luftkonditioneringssystemkan anses väga så tungt att intresset av att respektera den enskildesvilja skall få vika.Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är varje medborgare skyddad mothusrannsakan och liknande intrång. Någon närmare definition av begreppethusrannsakan ges inte i regeringsformen, men enligt lagmotiven användsuttrycket för att beteckna varje av myndighet företagen undersökningav hus, rum eller slutet förvaringsställe oavsett syftet med undersökningen(jfr prop. 1973:90 s. 246). Skyddet mot husrannsakan kan begränsasgenom lag, men för sådan lagstiftning gäller de särskilda reglerna i2 kap. 12 § regeringsformen. Detta innebär bl.a. att begränsningen fårgöras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratisktsamhälle och aldrig får gå utöver det ändamål som har föranlettden.Av lagrådsremissen framgår inte närmare varför en tillsynsmyndighetmot den enskildes vilja behöver få tillträde till en lokal där den enskildehar ett luftkonditioneringssystem. I lagförslaget finns genom 11 § förstastycket ett krav på byggnadens ägare att denne skall se till att luftkonditioneringssystemetbesiktigas regelbundet. Vidare framgår av 25 §första stycket att tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden sombehövs för att ägaren till en byggnad skall fullgöra en sådan skyldighetsom avses i 11 § första stycket samt att föreläggandet får förenas medvite.Lagrådet förordar med hänsyn till det anförda att den föreslagna tillträdesrättenför en tillsynsmyndighet, att mot den enskildes vilja ta sig in ien lokal med ett luftkonditioneringssystem, inte införs.I samband med föredragningen inför Lagrådet har upplysts att som förebildför den föreslagna 25 § har tjänat bl.a. 6 kap. 4 § lagen (2003:113)om elcertifikat. Motsvarande bestämmelser finns också i t.ex. 4 kap. 4 §lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid och 7 kap. 4 § lagen (2004:1199)om handel med utsläppsrätter.Enligt Lagrådets mening bör den nu föreslagna paragrafen i klarhetensintresse utformas i närmare överensstämmelse med övriga nämnda paragraferpå de punkter där någon saklig skillnad inte är avsedd. I sambandProp. 2005/06:145Bilaga 13203

med föredragningen har upplysts att när det gäller förfarandet vid tillträdeär den enda sakliga skillnaden att det inte funnits skäl att föreskrivaatt polismyndighet skall lämna det biträde som behövs för tillsynen. Istället är avsikten att tillsynsmyndigheten vid behov skall kunna begärasärskild handräckning av kronofogdemyndigheten med stöd av 4 § 2lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och särskild handräckning.Lagrådet föreslår mot bakgrund av det ovan anförda att paragrafen gesföljande lydelse:Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs föratt ägaren till en byggnad skall fullgöra en sådan skyldighet somanges i 11 § första stycket eller 13 §. Ett föreläggande får förenasmed vite.Tillsynsmyndigheten skall på begäran få tillträde till sådana områden,lokaler och andra utrymmen som avses i 13 § i den utsträckningdet behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder.Vidare bör enligt Lagrådets mening under den fortsatta beredningen avlagstiftningsärendet klargöras i vilken utsträckning och i så fall på vilketsätt en tillsynsmyndighet skall kunna begära en annan myndighets hjälpför att få det tillträde som behövs för tillsynen (jfr bl.a. 6 kap. 4 § andrastycket lagen om elcertifikat respektive 4 § 2 lagen om betalningsföreläggandeoch handräckning samt t.ex. 10 kap. 12 och 13 §§ plan- ochbygglagen). Resultatet av dessa klargöranden kan komma att påverkainnehållet i den föreslagna paragrafen.Prop. 2005/06:145Bilaga 13Förslaget i övrigtLagrådet lämnar förslaget utan erinran.204

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementetProp. 2005/06:145Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2006Närvarande: Statsministern Persson, statsråden Freivalds, Sahlin, Pagrotsky,Messing, Y. Johansson, Bodström, Sommestad, Karlsson, Nykvist, Andnor,Nuder, M. Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg, Jämtin, Österberg,Orback, Baylan.Föredragande: SahlinRegeringen beslutar proposition 2005/06:145 Nationellt program förenergieffektivisering och energismart byggande.205

Prop. 2005/06:145RättsdatabladFörfattningsrubrikBestämmelser sominför, ändrar, upphävereller uppreparett normgivningsbemyndigandeCelexnummer förbakomliggande EGreglerLagen (2006:000) omenergideklaration förbyggnader7 §8 § andra stycket9 § andra stycket11§ andra stycket12 § andra stycket13 § andra stycket15 § andra stycket19 §32002L0091206