Tidningen El nummer 1 2013

Vasalopp– laddat med energiBara elva dagar efter att den siste skidåkaren stakade in i Morai 2012 års Vasalopp var 2013 års lopp, det 89:e i ordningen,fullbokat. Vasaloppet är skidåkarlivets största utmaning försåväl motionärer, elitmotionärer som elitåkare. Här får vi följa”Valle”, en god skidmotionär, från Sälen till Mora.text ewa knutsson foto vasaloppetEl vasaloppet (Elkostnad 1,50 kr/kWh)Vasaloppsarrangemanget (210 000 kWh)315 000 krStörsta elanvändningen (cirka 60 %): Koka blåbärssoppa,värma energidryck och buljongAndra elanvändare (cirka 40 %): Elektronisk tidtagning,Vallamaskiner, Elljus Berga by och i Mora vidmålgång (sena åkare)Konstsnö på startplatsen i Berga by (200 000 kWh) 300 000 krTotalt: 410 000 kWh 615 000 krEl valle (Elkostnad 1,50 kr/kWh)Vasaloppet, ca 7,7 kWhTåg Stockholm–Mora t o r (0,07 kWh per km)Bastu 1 timmeDusch 10 minuterMikro, grötKokplattor (boende)BrödrostKaffebryggareTorkskåp 1 tim 9 kWTV (Sportspegeln söndag 3 mars)11:55 kr4 kr5:50 kr6:50 kr0:07 kr1:50 kr0:50 kr0:30 kr13:50 kr0:50 krTotalt 45:52 kr4 nummer 1:2013

etvalles utläggSkidor, bidning och pjäxor; paketpris3 500 krStavar1 000 krSkidoverall1 200 krHandskar600 krUnderställ + extrakläder1 800 krSkidfodral200 krValla + tillbehör1 000 krVätskebälte200 krEgen sportdryck, gel och energibars300 krRullskidor1 500 krHjälm (för rullskidåkningen)300 krSkidglasögon200 krCirka 130 mil bilresor till träningar (bensin 15 kr/l) 2 000 krTräningsläger höst + vår3 000 krAnmälan Vasaloppet, tidig anmälan1 350 krTågresa t o r Stockholm–Mora600 krBoende600 krMat, frukost+2 middagar200 kr”Fickpengar”600 krVallaservice800 krTransferbuss Mora–Sälen, webbpris210 krTotalt 20 360 krVasaloppet – nio mil skidåkningsom kräver att löparen laddat kroppen medenergi och med jämna mellanrum fyllerpå energidepåerna. Men ett arrangemangsom Vasaloppet kan inte genomföras utanel. Blåbärssoppa ska kokas, elektronisktidtagning ska fungera, miljontals tv-tittaresitter framför 100 000-tals tv-apparater, ochså vidare.Det tänker inte Valle, vår åkare, pånär han står på startfältet, men när hannågra dagar efter loppet summerar sittlivs utmaning hamnar hans ”slutnota” pådrygt 20 000 kronor! En tröst kan då varaatt hans andel av elanvändningen underVasaloppsveckan landar på 7,7 kWh, det villsäga knappt 12 kronor.Valle är 48 år, bosatt i en av Stockholmsnordvästra förorter, och har åkt skidor sedanhan var liten. Snöfattiga vintrar brukarhan åka på träningsläger med skidklubbenoch han har även investerat i ett parrullskidor för sommarträningen. Inför sinVasaloppspremiär har Valle varit på tvåträningsläger, ett på våren och ett undersenhösten. Väl investerade tusenlappar,tycker han.Valle och de andra i klubben harhyrt ett boende i Mora med självhushåll.Åtta personer delar på boendekostnaderna.De bokade i god tid tågresa till Mora ochtransferbuss från Mora till Sälen.Klockan 04.30 söndag morgon 3 marshar de laddat med energirik frukost och sitterpå bussen. Eftersom Valle vill ha koll påalla detaljer har han bokat vallaservice. Närhan står på startfältet i Berga by känner hansig därför full av tillförsikt.Längdskidåkning slukar energi. Enskidmotionär måste ladda med rätt kostinför ett längre lopp och vara stark både imuskler och mentalt. Under loppet måsteValle fylla på med blåbärssoppa, kaffe, vatten,bullar, olika energiprodukter och annatsom ”langas” för att kroppen ska klarabelastningen.I mål har Valle gått ner cirka 3 kilo i vikt.Dessutom har diskarna i ryggraden trycktsihop och fotvalven trampats ner, vilket göratt Valle ”krympt” en del på längden!Men han och de andra skidlöparna harockså utvecklat energi. Så mycket faktisktatt (om den gick att ta hand om) det skulleräcka till att tända cirka 884 000 15 wattslågenergilampor eller cirka 2 miljoner ledlampor.Valle skulle ensam kunna tändacirka 126 led-lampor med den energi hanutvecklar under loppet.»nummer 1:2013 5

»Men nu står Valle där förväntansfullpå startfältet. Han har lagt in sina värdeni sin Ipod för att kunna se om han följerschemat för den planerade sluttiden på6 timmar och 30 minuter. Även familjenkan följa Valle via appen för Vasaloppetselektroniska tidtagning.Starten går, Valle kommer långsamt igång. I startfållan blir det trångt och detgäller att hålla koll på utrustningen. Måtteinte en stav gå av eller en truga trampassönder… Redan efter 3 kilometers åkningnår Valle loppets högsta punkt.Vid Smågan, Vasaloppets första kontroll,fyller han på med sportdryck för att klarasig till Mångsbodarna där det äntligenvankas ekologisk blåbärssoppa. Efter 24kilometers åkning bör nämligen åkarnaladda kroppens energidepåer med bullar,buljong, vatten och den omtalade blåbärssoppan.Till Risbergskontrollenkommer Valle efter drygt 35kilometer. Även här tar hansig tid att få energitillskottpå väg mot nästa kontrolli Evertsberg, där drygthalva loppet är avklarat.Valle piggar upp sig meden kopp kaffe och den härligakänslan av att det snartkommer en 7 kilometer långutförslöpa. Han passerar sedanOxberg vid gott mod. Nu är det”bara” 28 kilometer kvar.I Hökberg, 19 kilometer från mål, stannarmånga löpare till för att få skidornavallade. Här kan man också få skavsåromplåstrade. Valle skidar vidare mot Eldris,9 kilometer från mål, där han tar sistachansen att få lite mer blåbärssoppa (totalthar han nog druckit nära en liter underloppet), kaffe och en ”powerbar”.Genom allt tätare åskådarled tar sigValle mot målet i Mora. Benen är stumma,armarna bränner, men vissheten om atthan snart genomfört sitt första Vasaloppger honom nya krafter.Några timmar efter loppet njuterValle och de andra av en god middag somde själva lagat. Efter dusch, bastu och vilabörjar de kunna njuta av sin prestation.Måndag morgon går tåget hem till Stockholm.När Valle sedan tar sig tid att räknaigenom vad hans första Vasalopp kostathonom hamnar notan på drygt 20 000kronor. För Valle var det säkert värt priset.visste du att......det dricks totalt närmare60 000 liter blåbästssoppa underVasaloppet?Det blir ju ett minne för livet.Det Valle oroat sig över något är atthans deltagande i världens största skidtävlinginneburit stor miljöpåverkan. Endel av tjusningen med skidåkningen är attkomma ut i naturen och motionera utanallt för stor påverkan på miljön och utanatt belasta energikontot för mycket, tyckerValle.Vasaloppsspåret är dock sedan år1994 är ett naturreservat vintertid ochloppet har fått utmärkelsen Miljödiplomeratarrangemang av organisationen HållSverige rent hela sju gånger. Genom attåka tåg och dela boende i självhushåll haråkarna också minimerat sin miljöpåverkanoch elanvändning.För att vara världens största skidarrangemang,med över 60 000 åkare underveckan, slukar loppen under Vasaloppsveckanförvånansvärt lite el. Den totalaLängdskidåkning slukar energi. En skidmotionär måste laddamed rätt kost och vara stark både i muskler och mentalt.elanvändningen ligger på cirka 210 000kWh. I det ingår driften av det digitalatidtagningssystemet, ström till strålkastare,vallningsmaskiner med mera – och förståskokkärlen för blåbärssoppa och sportdrycksom är de största elförbrukarna.Dessutom tillverkas konstsnö för 300 000kronor (200 000 kWh) för att underlagetpå startplatsen i Berga by ska hålla för allaåkare. Delar man summan per deltagare(totalt cirka 60 000 under Vasaloppsveckan)betyder det att Valle använt el förknappt 12 kronor (cirka 7,7 kWh). Till detska han lägga några tior för dusch, matlagning,tågresa och den särskilda vallaservicenhan beställde.Av de dryga 20 000 kronor som Valle lagtpå sin Vasaloppspremiär har cirka2 procent gått till elkostnader.Källor: vasaloppet.se, vasaloppskansliet, IFK Mora6nummer 1:2013

Elbranschen skänker lamporKenya. Besök gärna www.givewatts.org ochbidra, en lampa kostar 400 kronor. Inomelbranschen sätts nu nya mål för insamlingen.– Inför årets Earth Hour i mars ska viha skänkt ännu fler lampor. Devisen blir då”tänd där och släck här”. På så sätt tycker viatt Earth Hour får en helt annan innebörd.Inom elbranschen känner vi oss stolta överatt el med solens hjälp kan ge så storapositiva effekter för så många skolbarn,säger Helena Olssén.Sollamporna skänks till fattiga delar av Afrika.Över 1 000 lampor har den svenskaelbranschen skänkt till fattiga delarav Kenya. Nu satsar elföretagen påatt skänka ännu flera lampor till åretsEarth Hour den 23 mars.BranschorganisationensolelSvensk Energi har uppmanatde svenska elföretagen att skänka solenergilamportill fattiga delar av Afrika somsaknar el. Lagom till jul hade 1 000 lamporskänkts, vilket var målet med uppropet”Nu tändas tusen solelljus”.– Det här är jättekul. Framför allt medtanke på att lamporna direkt ger stor påverkanför skolbarnens studieresultat ochhemma miljö. Solenergi är helt rätt tekniki de områden där lamporna delas ut ochde kommer många till glädje, säger SvenskEnergis el- och samhällsanalytiker HelenaOlssén.Lamporna påverkar cirka 5 000 människorshälsa direkt eftersom de ersättereld ning av fotogen och ved inomhus. Tusenelevers studiemiljö och studieresultatför bättras. Lika många hushålls ekonomiför bättras väsentligt eftersom fotogen utgören stor del av utgifterna.Lamporna har solcellsplattor och delasut via skolor och kliniker. De roteras runtså att flera får glädje av dem.– Det är så stort intresse för lampornaoch solcellsladdarna att flera väljer att köpaloss dem efter en tid. Det ger pengar till attköpa in nya lampor, en positiv spiral alltså.Lamporna levereras också med adaptrarför laddning av mobiltelefon, säger HelenaOlssén.Svensk Energi vill likna processenmed en elektrifiering underifrån som utgårfrån människornas direkta behov. Dessutomsker det med en uthållig teknik utanutsläpp av klimatpåverkande gaser.Donationerna sker med hjälp av densvenska organisationen Givewatts, somdelar ut lamporna på skolor och kliniker iEarth HourEarth Hour är en global manifestationför klimatet som startade 2007 påinitiativ av WWF i Australien. Idén är attmänniskor över hela världen kan förenasi en enkel handling vid samma tid, tidszonefter tidszon.Syftet är att skicka en politisk signal tillmakthavare om att ta klimatförändringarnapå allvar och därigenom uppmärksammaoch skapa ett engagemang ifrågan. Earth Hour är alltså egentligeninte en energisparkampanj.2012 var svenskarna världsbäst på attsläcka ljuset under klimatmanifestationenEarth Hour. Enligt Sifo släckte 55 procentav Sveriges befolkning en timme.Earth Hour nådde också nytt globaltrekord förra året, med deltagare från152 länder. Cirka 6 900 städer var medoch släckte, vilket var en ökning med 30procent mot föregående år.Årets EarthHour i Sverigeär lördagen den23 mars klockan20.30–21.30.nummer 1:2013 7

Björn släckte TV:nDen mest anmärkningsvärda djurhistorienär nog den björn som slog omen strömbrytare vid en transformator såatt strömmen gick – lagom till Aktuelltpå TV. Händelsen inträffade hos FolkeKruuka i Kouksu utanför Vittangi. Folkefann spår vid transformatorn utanförhuset som vittnade om björnens framfart.Personal vid Vattenfall, som inspekteradetransformatorn, uppger att de aldrig varitmed om något liknandeFel plats för mårdEn mård gjorde att över 400 hushålli Höör och Hörby kommuner blevströmlösa under några timmar en lördagskväll.Eon ryckte ut och kunde konstatera att mårdenhade krupit in i en transformatorstation ochorsakat kortslutning.Djur stopparströmmenVåra vänner djuren orsakar årligen strömavbrott.2011 var det cirka 700 fall, eller 1,2 procent av dettotala antalet avbrott, som orsakades av djur. Vi listarhär några filurer som ställt till problem i Sverige.Måsunge flög felEtt större strömavbrott i Nya staden i Linköping visade sigbero på att en måsunge flugit in i en brytare i huvudstationen,vilket orsakade en kortslutning. Avbrottet varade i cirka en timme.Brinnande skatafimpade lysetEn skata tog sig in i ett ställverk och fattadeeld. En fördelningsstation bröt ihop och slogut strömförsörjningen för 3 600 hushålli Norrköping och Söderköping.Krångliga kråkorKraxande kråkor är också ett problem för elförsörjningen.• Delar av elnätet i Hammarö, söder om Karlstad, slogsut under närmare tre timmar. Orsaken var en kråka somlandat på en generator.• I Fårösund på Gotland orsakade kråkor ett tre timmarlångt strömavbrott. Hur kråkorna lyckades fimpa elenförtäljer inte historien.10nummer 1:2013

Råttor och mössDet räcker med ett mycket litet hål för en råtta eller mus att tasig in i en transformatorstation. Om de kommer i kontakt medströmförande delar utlöses en blixt, en så kallad ljusbåge. Strömmengår och djuret dör direkt.• I Borlänge orsakade en råtta att 700 abonnenter blev utanström. Efter 45 minuter kunde felet lokaliseras till en transformatorstationi Kälarvet, där man hittade en död råtta. Det var andragången på kort tid som en råtta vållade strömavbrott i Borlänge.Bara en dryg månad tidigare hände det i en transformatorstationi Bullerforsen.• 3 639 hushåll i Norrköping ochSöderköping blev strömlösa underen knapp halvtimme. En råtta hade tagit sig in genom ettlitet hål i en fördelningsstation.• Råttor släckte ljuset för drygt 500 elkunder i Burlöv två lördagskvällari rad. Orsaken var att de kommit in i en transformatorstationoch orsakat kortslutning.• En mus letade sig in i en transformatorstation och orsakadeströmavbrott utanför Smålandsstenar. Efter knappt en timmehade Eon åtgärdat felet och kunderna fick tillbaka sin el.• Hushåll i trakterna av Gettinge och Upplanda, sydöst omVetlanda, drabbades av strömavbrott. Orsaken var två mösssom tagit sig in i en transformatorstation.• En råtta tog sig in i ett ställverk i Myresjö och slog ut elen.hallÅ där:Varför kan elnätsföretagen inte stoppadjuren från att orsaka strömavbrott?– Det är mycket svårt. Råttor och möss hittar alltidnågon spricka eller hål någonstans. I en transformatorstationfinns en massa hål för ledningar somska in och ut. Dessutom behöver ju stationernaventilation också. Man kan inte gjuta igen alla hål,som nog skulle vara enda sättet att hålla de härsmådjuren borta.– Djur klättrar också upp på transformatoreroch ställverk och kan komma i kontakt medströmförande ledningar, med kortslutning somföljd. Elnätsföretagen har gjort en del försökmed att sätta ett extra plastskal på stolptransformatorernasom skydd mot storafåglar och mot kortslutning.– När det gäller de strömavbrott som berorMatz Tapper, som jobbar med elsäkerhet ochunderhållsfrågor på branschorganisationen Svensk Energi.på bäverns framfart så försöker elnätsföretagenundvika att dra ledningar där man vet att det finnsbäver. Men oftast är det så att ledningarna är påplats först, och sedan kommer bävrarna. Det endabotemedlet för att skydda sig mot att bävern fällerträd över ledningarna är att gräva ned ledningarna,men det skulle kosta för mycket att göra detöverallt.– Ändå har vi inte så stora problem i Sverigesom man har i andra länder, där det finns gott omsmådjur. USA har exempelvis gott om ekorrar somorsakar kortslutningar.– Det är svårt att göra elsystemet helt djursäkert.Genom stängsel och diverse skyddsåtgärder kanelnätsföretagen förhindra att obehöriga människorkommer i kontakt med spänningsförande delar,men djur är betydligt svårare att hålla på avstånd.Uggla flög felI Tryserum och Hannäs(Valdemarsviks och Åtvidabergskommuner) blev 2 700abonnenter strömlösa vidhalv sextiden en morgon.En uggla hade flugit in i en20-kilovolts transformatorstationi Knappekulla utanförValdemarsvik och orsakatavbrottet.Flitiga bävrarBävern är ett djur som är ett vanligt problem vad gäller elförsörjningen. Denfäller träd över elledningar och orsakar strömavbrott.• I Örnsköldsvik drabbades ett tusental kunder när en bäver släckte lyset. Den flitigabävern, som håller till i Strömsån, har vållat elavbrott vid flera tillfällen. Övik Energisluftledningar går över ån och bävern har fällt björkar som fallit över ledningarna.• I Stavnäs i Arvika kommun fällde en bäver ett träd över en ledning och365 hushåll blev utan ström ett par timmar en måndagsförmiddag.• 186 elkunder i Jude och Sela utanför Härnösand blev utan el en nattoch morgon på grund av att en bäver hade gnagt av ett träd somföll över en oisolerad luftledning.• Drygt 200 Eon-kunder strax norr om Kovland,utanför Sundsvall, blev utan ström. Bävrar hadefällt träd över en ledning och brutit strömmen.nummer 1:2013 11

De bygger vår framtidEnergisektorn i Sverigeskriker efter utbildadarbetskraft. Tävlingen FutureCity ska väcka ungdomarsintresse kring energi- ochmiljö frågor. Kanske är detblivande tekniker ochingenjörer som är medoch bygger modeller avframtidens stad?text ulrika palmcrantzfoto maria öhmanEnergisektorn i Sverige skrikerefter utbildad arbetskraft. Inom de närmasteåren kommer det att behövas fleratusen tekniker och ingenjörer med el- ochenergikompetens för att fylla behoven.Stora pensionsavgångar och mindre ungdomskullarförklarar delvis problemet.Men det är inte bara energisektorn somsöker kompetent personal. Hela samhällsbyggnadssektornhar samma behov. För attändra på detta och vända trenden har enrad aktörer tagit ett långsiktigt grepp ochslutit upp bakom tävlingen Future City,som riktar sig till ungdomar i årskurs 6–9.Flera stora företag och myndigheter ärmedarrangörer, bland annat Svensk Energi,Trafikverket, Energimyndigheten ochSvenska Teknik- och Designföretagen.Ann-Charlotte Geissler är projektledareför Future City, och hon intygar atttävlingen på sikt är rena kompetensförsörjningenför branschen:– Många ungdomar blir inspirerade ochfår upp ögonen för olika typer av yrken dekanske inte ens visste fanns. Under tävlingensgång får varje lag också en mentor frånnäringslivet, som kan komma och berättaom sitt jobb och ge eleverna möjlighet attgå på studiebesök och annat.I år är runt sextio skolor från helalandet med i tävlingen, som redan funnitsi Sverige i tio år. Uppgiften för eleverna äratt bygga ”framtidens stad”, och tanken äratt de ska lära sig att tänka klimatsmart,hållbart och energisnålt.– De är väldigt kreativa och det är mångabra idéer bland tävlingsbidragen, sägerAnn-Charlotte Geissler. Förra året var detett lag som ville använda antimateria somenergikälla, något som inte fungerar i dag,men kanske i framtiden. Många har medtankar om att människor ska gå och cyklamycket i staden, och att bilar och tåg ska gåunder jord.Elisabeth Quist är lärare i Vargbroskolansom ligger i Storfors i Värmland.Hennes elever är med för tredje gången i år.– De ska ju ändå läsa om ämnen somenergi, miljö och samhälle, och då är dethär ett utmärkt sätt att lära sig på, sägerhon. En bonus är också att det blir mycketbättre sammanhållning i klassen när de harett gemensamt mål.Förutom att skriva om sin framtidsstad,och bygga en tredimensionell modell avden, består ett moment i tävlingen av attman bygger upp staden i dataspelet Minecraft.För många elever är det här lite av enVisste du att...Laget från Västerholmsfriskola, Skärholmen,och deras lärarediskuterar framförsin modell....du har stor chans att få arbeteinom energibranschen? Över7 000 tekniker och ingenjörermed el- och energikompetensbehövs de närmaste fyra åren.Detalj från MariaMontessoriskolans,Lund, modell.12 nummer 1:2013

Har du frågor om el, fjärrvärme och gas?dröm – att få spela dataspel på skoltid.– Först var jag lite skeptisk till att manskulle lägga tid på det, men det är faktisktväldigt bra, säger Elisabeth Quist. Alla fårkomma till sin rätt i det här projektet, detfinns något för alla elever.Moa Kagasvieri och Maja Johanssongår i sjuan i Vargbroskolan och ingår i lagetsom representerar skolan i år.– Det är roligt, och man lär sig mycket. Viska snart börja bygga en modell av vår stad,berättar Moa.I och med att de har pratat mycket iskolan kring miljö och energi, har de börjatfundera på saker de inte reflekterade övertidigare.– Jag har börjat tänka på att man kanskeinte ska köpa nya saker hela tiden, sägerMaja.Elisabeth Quist berättar att det inte krävssärskilt mycket för att eleverna ska kommaigång med kreativa tankar:– När man diskuterat en del kring sakersom varifrån vår mat egentligen kommeroch var fabrikerna som gör våra kläder ligger,då kommer tankarna och idéerna. Jaghar haft elever som sitter kvar efter skoltidför att de vill göra klart något. Förra åretvar en hel klass här en kväll och jobbade.Vi ordnade fika och hade väldigt kul.Future CityTävlingen där skola och närings liv mötsför att bygga framtidens stad.Ämnesöverskridande och rikstäckande,för årskurs 6–9.Målet är att öka nyfikenheten och kunskapenkring samhälls byggnadssektornsalla yrken.Organisationer inom samhällsbyggnadssektorndriver tävlingen.Läs mer på www.futurecity.nuStäll din fråga genom att ringa Energimarknadsbyrån, tel 08-522 789 50mån–fre 9–12, eller skicka din fråga via hemsidan www.konsumenternas.se.Konsumenternas energimarknadsbyrå är en självständig byrå som kostnadsfrittinformerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör el, fjärrvärme och gas.Är jag skyldig att betalatidigare boendes elskuld?I god tid innan en inflyttningska man kontakta elnätsföretagetpå orten för attteckna ett elnätsabonnemang.Enligt ellagen skaman kunna få ett sådantabonnemang på skäligavillkor. I vissa fall, till exempelom du har betalningsanmärkningar,har företageträtt att kräva att du deponerarett belopp som säkerhetför kommande betalningareller betalar i förskott för attfå bli kund. Företaget hardäremot inte rätt att krävadig som inflyttande ny kundpå elskulder som en tidigareboende dragit på sig för sinel i bostaden.Jag har inte fått någraelfakturor sedan lång tid,nu har jag fått en jättefakturapå tre år. Är jagskyldig betala för så långtid bakåt?För konsumenter tillämpaspå elmarknaden sedan mångaår allmänna avtalsvillkor.Dessa är överenskomnamellan Konsumentverketoch branschföreningenSvensk Energi och ansesvara uttryck för rimliga avtalsvillkorför elkonsumenter.frågor & svar om:EnergiEnligt ändrade villkor, sombörjade gälla 2012, fårföretag inte kräva elkonsumentermer än 12 månaderbakåt i tiden om uteblivnafakturor berott på omständigheterinom företagetskontroll. Exempel på sådanaomständigheter kan varabristande administrativarutiner inom företaget. Omdetta stämmer in på ditt fallbör du bestrida att du ärskyldig att betala för mer än12 månader bakåt.Om du inte kommer överensmed företaget kan dusom konsument kostnadsfrittbegära att tvisten prövasi Allmänna reklamationsnämnden,www.arn.se.Min sambo ingick elavtalför min räkning när ensäljare ringde i dag.Säljaren frågade om minsambo hade fullmaktfrån mig och min sambosvarade ”JA”. Det är jagsom står på elnätsavtalet,är jag bunden av elavtaletsom min sambo ingick?Enligt ellagen ska elhandelsföretagetsavtalspart i el avtaletvara densamma som den somär avtalspart i elnäts avtalet.Det finns inget somhindrar att elhandelsföretagethanterar avtalstecknandet,såsom nu har skett, om dinsambo har en giltig fullmakt(fullmakt som omfattarelavtal med elhandelsföretaget)från dig. Om din sambohar gått utanför fullmaktensbefogenheter är du inte bundenav avtalet oavsett om elhandelsföretagetvar i god troom detta. Detsamma gällerom du inte hade lämnat enfullmakt till din sambo.Elhandelsföretaget skullekunna rikta skadeståndskravmot din sambo på grund avdet uteblivna avtalet. Dettagäller inte om elhandelsföretagetinsåg eller bortinse att det inte fanns någonfullmakt eller att din sambogick utöver sina befogenheteri fullmakten.Samboskap, eller äktenskap,innebär inte att det perautomatik uppstår en (tyst/oskriven) fullmakt mellansamborna/makarna att ingåavtal för den andres räkning.Samboskapet, eller äktenskapet,utgör inte heller i sigen fullmakt för respektivesambo/make/maka att ingåavtal för den andres räkning.För att undvika problembör man i stället direkthänvisa säljaren till den somhar elnätsavtalet.nummer 1:2013 13

Hedersnördens unika järnvägPå Tekniska museet finns en unik modelljärnväg med50 meter räls och ett naturtroget landskap. Mannenbakom skapelsen är hedersnörden Uno Milton, 85 år.I höstas utsågs modelljärnvägsentusiasten UnoMilton till hedersnörd av Tekniska museet i Stockholm.Hans porträtt är upphängt på en prominent plats i museetsWalk of Nerds – där alla som tidigare gästat museetsNördcafé pryder väggarna från golv till tak. Museethar även försett Uno Milton med en 1950-talsinspireradväska med texten ”Hedersnörd” tryckt på framsidan.– Jodå, det är väl roligt att få den här utmärkelsen,säger Uno Milton när Tidningen El ringer upp ochgratulerar. Det känns förstås roligt att min modell uppskattas.Det är roligt att ha gjort något som roar andra.Att Uno Milton är en riktig modelljärnvägsnörd ärdet inget tvivel om. Ända sedan treårsåldern har hanvarit intresserad av tåg, och han har byggt modellerav pappkartonger och annat material som funnits tillhands – alltid med största möjliga noggrannhet.Uno Miltons livsverk är den modelljärnväg somsedan början av 1960-talet är uppställd på Tekniska ochgenom åren har fascinerat hundratusentals besökarepå museet. Alla lok, vagnar, luftledningar, träd, husoch stenar som syns i modellen är exakt skalenliga ochhandbyggda in i minsta detalj.Arbetet med modellen påbörjades 1948 och det tog3 500 arbetstimmar under sju år att färdigställa den.Alla detaljer är gjorda för hand, sånär som lokensmotorer som inköptes färdigbyggda. HedersnördenUno Milton tittarfortfarande varjevecka till sinmodelljärnväg påTekniska museet.Det finns totalt fyra olika tågset, dragna av ellok avtyp D, Da, Ra och F. Loken och vagnarna, som är i skala1:87, är exakta kopior hämtade ur verkligheten. Tågendrivs med 12 volts likström och precis som i verklighetenär luftledningen den ena polen och skenorna denandra.Landskapet är uppbyggt av hönsnät, gips, teddytygoch sågspån. För att ge djupverkan åt landskapet hardet som ska se ut som om det är närliggande målatsmed klara färger och det som ska vara i bakgrundenmålats med plakatfärger.Uno Miltons järnväg blev banbrytande genom atthan visade fram det genuint svenska landskapet ochbildade en egen genre inom modellbyggeri. Efterkrigstidensmodelljärnvägsgeneration hade Uno Milton somideal.Modelljärnvägen är en dyrgrip för Tekniskamuseet. Det är bara vid de dagliga visningarna sombesökarna släpps in i rummet där modellen står. OchUno Milton tar varje vecka den timmeslånga resanmed buss-pendeltåg-buss från sitt hem i Sollentuna intill Tekniska på Museivägen på Djurgården för att tittatill sitt livsverk.– Ja, jag åker in två gånger i veckan, ibland tre, sägerhan. Järnvägsbanan är lite känslig, bland annat detelektriska systemet, och behöver regelbunden skötsel.Det behöver smörjas, spåren ska rengöras och mångasaker måste justeras…Mer info: www.tekniskamuseet.seFoto: Anna Gerdén, tekniska museetModelljärnvägen påTekniska museet ärnaturtrogen, bådevad gäller land skapetoch tågsätten.14 nummer 1:2013

Ny ljusdesignNy app för hembelysningMed Philips nya LED-lampa kan du viaen app trådlöst styra ljuset hemma från ensmartphone eller en surfplatta.ElektronikföretagetPhilips har tagitfram appenPhilips hue,som kommer iett paket meden intelligentLED-lampa.Appen kankopplas in pånågra minuter.LED-lampornamonteras i befintliga lamparmaturer.Genom appen kan du till exempel dämpabelysningen med ett klick på telefonen menäven styra belysningen när du inte är hemma.Du kan ställa in timers för att anpassa belysningenefter dina dagliga rutiner – genom ettanvändarvänligt och intelligent program.Appen Philips hue säljs i ett startpaketsom innehåller tre LED-lampor som skruvas ibefintliga lamparmaturer och en ”bridge” somkopplas till din wifi-router.Appen Philips hue gör det även möjligt att:• Spara ditt favoritljusschema för varje rum,eller specifik tid på dygnet, och hämta dempå ett ögonblick.• Ställa in vitt ljus från varmt levande ljus tilllivfullt, svalt vitt ljus.• Skapa en atmosfär eller komplettera inredningmed regnbågens färger.• Kontrollera och övervaka dina lampor pådistans när du inte hemma för din säkerhetoch trygghet.• Ställa in timers för att hantera din dagligarutin.• Låta ljuset väcka dig utvilad eller hjälpa dinanära och kära att somna.Philips hue finns att köpa i Apple-butikeni Täby Centrum och på Apple.com. Cirkapris:1 700 kronor.För mer info: www.meethue.comSvensk förskola vann Nordiskt ljusprisMatildelunds förskola i Kumla vann utmärkelsen Nordic LightingAward 2012. Det är andra gången en svensk byggnad vinner priset.Arkitekten Jonas Kjellander från Sweco Architects i Örebro fickpriset för sin ljussättning av förskolan, som anses vara en pedagogiskmilstolpe i hur man kan jobba med ljus på en arbetsplats förbarn. Ur juryns motivering:”Matildelunds förskola är ett projekt med särskilt engagemangför barns behov av en god miljö att leka och lära i. Byggnadenanvänder dagsljus som en naturlig startpunkt och artificiellt ljusbidrar till komfort, hemtrevlig känsla, lek och spänning. Matildelundsförskola är ett projekt utformat från barnens perspektiv, bådebokstavligt och konceptuellt. Skalan är barnens. Fönster är lågtplacerade och belysningen är anpassad för olika ändamål.”– Jag hoppas det här priset kommer att öka förståelsen förljusets betydelse i barns vardagsmiljö och att belysning är eninvestering som lönar sig, säger den vinnande arkitekten JonasKjellander, som också vann Svenska Ljuspriset 2010.I Nordic Lighting Award tävlar projekt från Sverige, Norge,Danmark, Finland och Island. Tävlingen har arrangerats vartannatår sedan 2000, och det är andra gången som en svensk byggnadvinner priset. 2011 vann modevaruhuset K:fem i Vällingby.Foto: ulf celander16 nummer 1:2013

Foto: Johan Gunséus/SYNKVindparken i Blaikenområdet, två milnorr om Storuman, får EU-miljoner.Ljusterapi i Umeå – en världsnyhetUmeå Energis satsning på gratis ljusterapi i stadens busskurer har spridits som en löpeld överjorden. 30 busskurer försågs med ljus för att hjälpa Umeåborna att stå ut med vintermörkret.Ljusrören placerades på reklamplatsen i busskurens ena gavel, där det i vanliga fall brukarsitta reklamskyltar. Den skadliga UV-strålningen filtrerades bort och ljusstyrkan motsvarade enmolnig sommardag – med högsta ljusstyrka på mellan 4 000 och 5 000 lux.– Bakgrunden är att vi vill visa att vi bryr oss om Umeåborna, som både äger oss och är vårakunder. Vi tror att alla behöver mer ljus och energi under den mörkaste årstiden, säger GöranErnstson, VD för Umeå Energi.Nyheten om ljusterapin i busskurerna har publicerats i många länder. BBC, Pravda, ScientificAmerican, Der Spiegel och Shenzhen Daily i den kinesiska tiomiljonersstaden Shénzhèn ärbara några få av de media som berättat om detta. Satsningen ledde också till kommentarerpå Facebook och Twitter där många tyckte att detta är någotbra som andra städer borde ta efter.– Det här är största mediehypen jag varit med om undermina år här, säger Gun Blomquist Bergman, kommunikationschefpå Umeå Energi sedan 15 år tillbaka.– Största mediehypen någonsin, säger Gun BlomquistBergman, kommunikationschef på Umeå Energi.Full pott försvensk energiteknikEU-kommissionen har valt ut tre svenskaenergiteknikprojekt som tillsammans fårdela på cirka 1 miljard svenska kronor.Finansieringen ingår i EU:s så kalladeNER300-utlysning, en satsning där totalt300 miljoner utsläppsrätter ska säljas föratt finansiera ett antal olika energiprojektrunt om i EU. Totalt sett kan varjemedlemsland få finansiering för maximalttre projekt. Sverige var ett av två ländersom fick full pott, alltså totalt tre projektgodkända för finansiering.– Detta är ett mycket gott betyg försvensk energiforskning och energikunnande,säger Erik Brandsma vid Energimyndigheten.De tre svenska projekten som valts utatt få stöd är:• Vindpark Blaiken - Blaikenvind AB:onshore-vindturbiner optimerade för kalltklimat (kompatibla med temperaturerunder -30 C och för svåra isförhållanden),nominell kapacitet 25 MW. Den totalaeffekten på de 90 turbinerna blir 225 MW.Blaikenvind ägs av Skellefteå Kraft ochFortum.• Pyrogrot – Billerud AB: Målet för projektetär att tillverka grön olja av skogsrestersom grenar, toppar och stubbar. Projektetbygger på idén att i en fullskaleanläggningvid Skärblacka bruk framställa en ny typ avkommersiell energibärare. Slutprodukten ärpyrolysolja.• GoBiGas 2 – den andra etappen i GöteborgEnergis förgasningssatsning. Projektetska bygga en anläggning för produktionav ca 100 MW biogas av naturgaskvalitetgenom förgasning av restprodukter frånskogen. Den första etappen som är undergenomförande är ett demonstrationsprojektdelfinansierat av Energimyndigheten.nummer 1:2013 17

EL görlivet bekvämarefoto: istockphoto