Ladda hem som pdf - Biblioteksbladet

LM Informationstjänstär utvald leverantör förSKL Kommentus InköpscentralVill du veta om just er kommun ellerert län avropar det förmånliga avtalet?De flesta finns med. Läs mer på www.sklkommentus.se> Inköpscentral där du även hittar avtalet ellerkontakta oss via www.LMinfo.se.LM Informationstjänst är den ledande informationsförmedlaren i Nordeuropa. Vi erbjuder vårakunder prenumerationstjänster, tjänster för användning och administration av e-resurser samttjänster för databaser och e-böcker. Våra kunder är akademiska och vetenskapliga bibliotek,allmänna bibliotek, städer och kommuner, företag samt deras informationsavdelningar.[05:2012] biblioteksbladet | 3

4 | biblioteksbladet [05:2012]

Du söker – någon annan finner…Av ToBiAs CArLssonInternet är en självklar plats för information och kunskap. Vi klickar och söker ochvårt sökbeteende kartläggs för att ge oss exakt det vi vill hitta. Det bedrägliga medfilterbubblan är att den isolerar oss från allt det vi inte aktivt väljer, skriver TobiasCarlsson.ILLuSTrATIoN: PAoLo SANgregorIoInternet erbjuder en enorm mångfald av information,kultur, kunskap och åsikter. Och sedandess ungdom har internet varit en självklarplats för utforskande och oväntade möten. Mensom nätanvändare är vi nu på väg att isolera oss självamed likasinnade och vi väljer att blunda för det vi intevill kännas vid.I alla fall om man får tro Eli Pariser, författare till bokenThe Filter Bubble. I sin bok målar Pariser upp ett scenariodär vi blir matade med den information internetjättarnaYahoo, Microsoft och Google tror att vi vill ha.Denna nya nätupplevelse består av stora nyhetstjänstersom skriver artiklar anpassade efter användarnassökningar och som inte publicerar tråkiga nyheter omdet får användarna att lämna webbplatsen. Filterbubblankan även rymma bloggar och sajter som bekräftaroch förstärker våra egna politiska åsikter.Sökmotorerna anpassar våra sökresultat efter vad vitjänar, var vi bor och vilka vi är. Allt för att vi ska hittaexakt det vi vill hitta – men inget mer. Oväntade sökträffaroch nya infallsvinklar – en del av de förutsättningarsom föder kreativitet och innovationer – riskerar att begränsas.Våra arbetsredskap. Det är kanske just i sökögonblicketsom datorn blir bibliotekariens i särklass viktigasteredskap. De flesta sökningar gör vi troligtvis i denegna katalogen. Med operatorer kan vi begränsa oss tillde sökord vi väljer, begränsa oss till olika avdelningar,placeringar, signum eller medietyper. Likadant är detmed de databaser vi dagligen använder. Med andraord vet vi vad vårt sökresultat är baserat på. Vi har ettneutralt utgångsläge och kan vid behov modifiera sökningenför att få fler eller färre träffar.Många gånger söker vi också fritt på nätet. Sedanflera år finns det en söktjänst som dominerar – Google.Google får i denna text vara exempel på hur vi kan hanteraoch hur vi ska tänka kring filterbubblan, även omFacebook, Yahoo och Microsoft Bing också personifierarsina tjänster.Google är inte bara en sökmotor utan erbjuder ocksåe-post, blogg och den populära tjänsten YouTube. AllaGoogles tjänster samlar information om dig som personoch den ena tjänsten drar nytta av information frånden andra.Algoritmen i Googles sökmotor kallas för Pagerank.Den beskriver hur sidor på nätet relaterar till varandraoch där algoritmen rankar olika sidor som relevantareän andra. En webbsida som många andra webbsidorlänkar till uppfattas som relevantare än andra. Men detär inte enbart detta till synes neutrala sätt som Googleanvänder för att ta fram relevanta träffar. En mängd såkallade ”signaler” spelar också in. Dessa signaler kantill exempel vara hur vi tidigare har klickat i träfflistan,vilket språk vi använder och var vi befinner oss.Googles filter. Google samlar in information om dignär du är inloggad på t ex Gmail, men även annars.När du klickar på en annonsruta som Google förmedlarsamlas data in kring ditt beteende på den aktuellawebbplatsen. Det samlas även in information om vilkenslags dator du använder, vilket operativsystem, vilkenslags uppkoppling du använder och vilket mobiltelefonnummerdu ansluter till det mobila nätverket med.Enligt Googles sekretesspolicy samlar man in uppgifterbland annat för att ”bedöma [...] vilka personerdu har mest utbyte av på webben”. Uppgifterna är delsde du lämnar själv genom att t ex registrera dig för ettkonto på Gmail som adressuppgifter, kön och ålder,namn och e-postadress, dels uppgifter som du lämnarefter dig när du använder Googles tjänster, t ex hur duklickar på olika annonser men också vad du söker på.Vidare beskriver sekretesspolicyn att informationensom samlas in bland annat används för ”att ge dig anpassatinnehåll, t ex sökresultat och annonser som ärmer relevanta för dig”.→[05:2012] biblioteksbladet | 5

”Sunstein menar i inledningskapitlet att det finnstvå grundförutsättningar för demokrati.Det första är att man bör utsättas för det man inteaktivt har sökt sig till.Länkar:http://www.thefilterbubble.com/Google konton: https://accounts.google.com/LoginMicrosofts sekretessochintegritetspolicy:http://privacy.microsoft.com/SV­SE/Böcker:Eli Pariser: The FilterBubble 2011Cass Sunstein: Republic.com2.0 2009→ Att du befinner dig i en bubbla gör Google alltså ingenhemlighet av. Vissa av signalerna Google använder ärsjälvklara, som till exempel på vilket språk och från vilketland vi vill ha träffarna. Andra signaler knyts direkttill den egna personen, som till exempel tidigare klickbeteende.Det finns flera sätt att kontrollera vilken informationGoogle har om dig. Till exempel genom en översikt avde olika tjänster som Google erbjuder och vilken informationsom du där har sparat. Det går också att anpassaannonsering efter egna intressen.Vad man än tycker om Googles sätt att personifieraför att få relevanta träffar går det alltså inte att förutseom träffarna blir relevanta i referenssamtalet. Inte ensom man har loggat ut från Gmail.Det går att inaktivera sökresultat baserat på sökaktivitetnär du inte är inloggad. Denna funktion kommerdu åt på Googles sidor genom att klicka på den lillaikonen med kugghjulet för inställningar och där välja”webbhistorik”. Sökaktiviteten sparas i en kaka (”cookie”)i webbläsaren. Från sidan med sökinställningarkan man också logga in på sitt Googlekonto för att hanterawebbhistoriken. Efter inloggning på ”konton” kanman ”pausa” eller inaktivera webbhistorik och ävenradera all tidigare webbhistorik. Klicka på ”fortsätt” omdu vill fortsätta att spara dina sökningar.En demokratifråga. Att inte veta är en obehaglig insikt.Att inte veta att man inte vet är än värre. Det bedrägligamed filterbubblan är att den isolerar oss frånallt det vi inte aktivt väljer. Traditionell media som tVoch dagspress strävar, enligt Pariser, efter att mer ellermindre ge oss en representation av det som händer ivärlden. Vi kan alltid välja att hoppa över det vi inte ärintresserade av. Men genom att aktivt hoppa över någotanar vi ändå detta som vi inte väljer att ta till oss av.Vi kan välja att inte läsa den där artikeln om klimathoteti tidningen, men vi har ändå ett hum om vad somhänder bara genom att skumma genom rubrikerna. Ivår egen filterbubbla på nätet finns det inte en rad omklimatet om vi så önskar. Till slut har vi kanske förträngtallt om hur koldioxidutsläppen påverkar Jordenoch miljön.Boken Republic.com 2.0 av Cass Sunstein är en uppdateradutgåva av Republic.com som utkom redan 2001.Böckerna ställer frågan om vad som händer med demokratioch yttrandefrihet om folk använder internetför att enbart kommunicera och interagera med likasinnade.Sunstein menar i inledningskapitlet att det finns tvågrundförutsättningar för demokrati. Det första är attman bör utsättas för det man inte aktivt har sökt sig till.Det kan vara politiska åsikter som avviker från de egna,ämnen eller information om något man inte tidigarekände till. Det andra är att man som medborgare börtillägna sig gemensamma erfarenheter. Gemensammaerfarenheter är särskilt viktiga i ett mångkulturellt ochheterogent samhälle. Att vi alla läser om eller stöter påinformation om klimatförändringarna är en sådan gemensamerfarenhet.Informera om filterbubblan. Personifieringen avsöktjänster, e-posttjänster och andra sociala medierpåverkar oss även som yrkesutövare eftersom vi intelängre kan lita på den information vi får. Vi kan intelita på att den är fullständig. Vi kan inte lita på att vi harkunnat hitta alla källor och vi kan aldrig exakt veta hurvi får sökresultatet.Filterbubblan blir ett än större problem om vi som användareinte alls vet om att våra sökresultat sparas. Välmedveten om detta måste man också kunna hanteraGoogles webbsidor med inställningar. Det komplexa ifrågan är inte insikten att sökresultaten sparas utan hurdenna information tillsammans med din personliga informationpåverkar dina sökresultat och din personligaintegritet på nätet.”Det krävs kunskap och upplysning om vilken informationvi medvetet och omedvetet delar ut om osssjälva när vi är aktiva på internet, och hur denna informationsedan används och hur den förändras när denparas ihop med annan information”. Det säger Jan Nolin,professor vid Högskolan i Borås, som just nu forskarom filterbubblan. Bibliotekarier och bibliotek kan enligthonom spela en viktig roll i att belysa och informeraallmänheten om hur information om oss själva användsi olika syften, inte sällan kommersiella. ■Artikelförfattaren är bibliotekarie på Gislaveds bibliotek.6 | biblioteksbladet [05:2012]

7.495:-Art. nr 6740 vitArt.nr 6741 svartPris exkl. momsLäckrare exponering av magasin ochtidskrifter kan vi knappast tänka oss.Turbino är en helt ny exponeringspelaremed högt uppmärksamhetsvärde.Finns i vitt eller svart med avdelare igenomskinlig akryl med smart tumgrepp.Plats för 32 tidskrifter. Lätt åtkomliga.Perfekt exponerade.Världen snurrar allt fortare.Turbino håller jämna steg.Nätbutik: www.eurobib.com Tel: 046-31 18 50 E-post: direct@eurobib.se. Part of Lammhults Design Group.[05:2012] biblioteksbladet | 7

Övertro påbibliometri?Är bibliometri en bubbla som kommer att brista inom fem år?Eller är det tvärtom något som har etablerats för att stanna,som en självklar och dynamisk del av lärosätesbibliotekensverksamhet? Meningarna går isär.Höstens forskningsproposition kanän en gång komma att påverka bibliometrinsroll. Den förra proppen förvandladeju bibliometri till hårdvaluta. Hur somhelst kanske det är dags att bredda begreppet och talamer om ”mjuk bibliometri” istället för en fokusering påsiffror och data som kan växlas in i pengar?Bibliometri, som kan sammanfattas som statistiköver publiceringar och citeringar av forskningsresultat,fick alltså en markant ökad betydelse genom 2008 årsforskningspolitiska proposition. Den fastslog att bibliometriresultatska utgöra underlag för tilldelning av offentligamedel till forskning. Resultaten påverkar ocksåmedelsfördelningen inom lärosätet och räknas som enmerit när tjänster ska tillsättas.Samtidigt som bibliometrin har blivit en del av forskningsfinansieringssystemetär detta också ifrågasatt,främst ifråga om hur bibliometrin används.En av invändningarna är att regeringens underlagför bibliometrisk analys hämtas från den internationelladatabasen Web of Science, som omfattar ungefärhälften av alla vetenskapliga tidskrifter. Den forskaresom publicerar i en tidskrift som inte finns inom Webof Science kan alltså inte tillgodoräkna sig bibliometrirelaterademedel vilket särskilt missgynnar forskninginom humaniora och samhällsvetenskaper.Ulf Kronman slutade i april på biblioteket vid ktH(Kungliga Tekniska Högskolan) för att börja på kb somsamordnare för OpenAcess.se. Han är en av dem somtycker att man kan tala om en bibliometribubbla, vilkethan också gjorde när han relativt nyligen medverkadevid en konferens vid Chalmers med rubriken Bibliometricsat the Crossroads.– Ett av skälen till att jag lämnade ktH var det jag kalllarmissbruket av bibliometri, det vill säga hur bibliometrikommit att användas och övertron på dess betydelse,säger Ulf Kronman.Av MArieLouisesAMueLsson– Ett av skälen till attjag lämnade KTH vardet jag kallar missbruketav bibliometri,säger Ulf Kronmannumera på KB.Han betonar att detta samtidigt är både begripligtoch rationellt, i och med utvecklingen av en ”publikationsekonomi”som innebär att publiceringar och citeringarkan växlas in i pengar.Ulf Kronman ser också en logik i efterfrågan på exaktamått på forskningsresultat.– Eftersom forskningen kommit att betraktas somkunskapssamhällets industri är det inte konstigt att densom investerar i forskning (i Sverige finansieras cirka 80procent av all forskning med statliga medel) också villveta vad man får för pengarna. Därför mäter vi det somär möjligt att mäta, trots att det finns en skepsis, blandannat hos forskare, inför vad dessa mätningar visar.Han har själv lång erfarenhet av bibliometri, beskriversig som ”en fysiker som mer eller mindre av misstaghamnade i biblioteksvärlden”. Han har arbetat på KarolinskaInstitutets bibliotek i tjugo år, därefter ktH ochså ett år på Vetenskapsrådet, myndigheten för forskningsfinansieringsom också administrerar data frånWeb of Science.Från Vetenskapsrådet återvände han till ktH för attbygga upp ett bibliometriskt centrum, en långsiktiguppgift som var svår att förena med ständig efterfrågaFoTo: HeNrIeTTe zorN8 | biblioteksbladet [05:2012]

på bibliometri och bibliometrisk ”kartläggning”av ktH:s samtliga forskare.– Det blev för lite arbetsro och förmycket av att springa på korta bollareftersom bibliometri har blivit så viktigti jakten på mer pengar till forskning.När Ulf Kronman talar om missbrukoch om en bibliometribubbla innebärdet inte att han skulle vara något slagsmotståndare till bibliometri, tvärtom.” Det blev för lite arbetsrooch för mycket av attspringa på korta bollareftersom bibliometrihar blivit så viktigt ijakten på mer pengar tillforskning.”Han ser det också som självklart att biblioteken ärcentrum och motor för verksamheten, men han tror påen utveckling mot mer av det han kallar ”mjuk bibliometri”och mindre av tryck att leverera forskningspolitiskaanalyser med direktkoppling till behovet av merapengar.Han menar att det gäller att ”sälja in” bibliotekariersunika kompetens i informationsförsörjning till forskare– gärna genom mer uppsökande verksamhet, utanförsjälva bibliotekslokalen.– Bibliotekens roll har ju alltid varit att hålla ordningpå inflödet, men nu håller den rollen på att förändras tillatt organisera forskarnas utflöde.Ulf Kronman tycker också att lärosätena borde kunnagöra mera tillsammans. I nuläget finns, förutom hosVetenskapsrådet, också tillgång till Web of Science hosKarolinska Institutet. Dessutom finns de lokala databasernahos enskilda lärosäten.Han har i sammanhanget en idé om att SwePub, kb:ssöktjänst för vetenskapliga publiceringar, skulle kunnaanvändas bättre för nationell överblick över forskningsresultaten.Ulf Kronman menar att SwePub, för att bli användbarpå det sätt han tänker sig, borde byggas upp på sammasätt som libRis, med gemensam katalogisering.– I SwePub matar man in sådant som konferenstrycksom kan vara allt från en äkta fackgranskad artikel tillen text från en poster eller ett abstract på ett Usb-minne.Utvecklingen av SwePub är en idé som i viss månsammanfaller med förslag i förre universitetskanslernAnders Flodströms utredning om förändringar avforskningsfinansiering och som förespråkar en svenskforskningsdatabas inom ramen för SwePub. EnligtFlodström skulle man genom SwePub också kunna tillgängliggörakonstnärligt material,bilder och artefakter, som ingår iforskningen inom konstnärliga områden.Utredningen är ett av många underlaginför den forskningspolitiskapropositionen, som alltså kommer ihöst. Inför proppen finns en hel delspekulationer om att bibliometri skafå minskad betydelse som underlagför forskningsfinansiering om beslutom medel också ska fattas av kollegiala paneler, såkallade peer review-utvärderingar.Håkan Carlsson, tillförordnad överbibliotekarie ochchef för Göteborgs universitetsbibliotek, tillhör demsom är övertygade om att bibliometri kan komma attspela en annan roll än att ”bara” skapa underlag till fördelningav medel.– Bibliometri kan vara ett verktyg där man hjälperforskare inför deras kommande projekt. Vi på biblioteketkan sondera terrängen, undersöka om många andraforskare redan ägnar sig åt en viss inriktning, hur välciteradede är etc, och på så sätt bespara forskarna tid.Vi hjälper också till att matcha forskarna till intressantaanslagsmöjligheter. På det sättet kan bibliometri görastörre nytta på lång sikt.När det gäller bibliometri generellt sägerHåkan Carlsson att intresset har varit stortinom universitetet de senaste åren, det villsäga sedan förra forskningspropositionen.– Studenterna vet inte vad bibliometri är,men vi tar upp det i våra doktorandutbildningar.Unga forskare vill veta hur systemetfungerar och har insett att det är nödvändigt.Den äldre forskargenerationen är merifrågasättande av hur bibliometriska resultatanvänds.När jag intervjuade Håkan Carlsson 2010beskrev han läget för bibliometri som attdet då hade gått från hype till att vara på vägin i en mognadsfas. Hur har det förändratssedan dess?– Idag kan man tala om driftläge, ett dynamisktdriftläge är väl bäst att tillägga, sägerHåkan Carlsson. ■Håkan Carlsson,Göteborgs universitetsbibliotek,hör tilldem som är övertygadeom att bibliometrikan komma attspela en annan rollän att ”bara” skapaunderlag till medelsfördelning.[05:2012] biblioteksbladet | 9

Promemoria om ny bibliotekslagTillgång till litteratur betonas mer än vad som sker i nuvarande lag ochuppföljning stadgas i en helt ny paragraf – men inte av lagen utan avbiblioteksplaner. bbl har läst den nya texten mot den nuvarande ochkartlagt nyheter, förtydliganden och ”redaktionella ändringar”.Av HenrieTTe ZornDen som väntar på något gottfår vänta länge. Och länge harbibliotekssektorn fått vänta.Det har hunnit gå över två årsedan Inger Eide Jensens gedigna utvärderingav bibliotekslagen med förslag till nylagtext lämnades till regeringen. Tankenvar att lagen skulle kunna träda i kraft den1 januari 2011. Nu kan en ny bibliotekslagbli verklighet från och med den 1 juli 2013, ialla fall enligt den promemoria som Kulturdepartementetpresenterade i mitten avmaj.Den rymmer förslag på en ny bibliotekslagsom föreslås ersätta den gamla(1996:1596).Den nya lagen är genomarbetad och påvissa punkter förtydligad – till exempel närdet gäller ansvarsfördelningen mellan olikabibliotekshuvudmän – och uppdaterad.Exempelvis föreslås den nya lagen vara teknikneutral.Trots det rymmer lagförslaget skrivningarsom nog kan väcka en del funderingar i bibliotekssektorn,t ex den starka betoningenpå (skön)litteratur och införandet av detnya begreppet ”biblioteksservice”. Mankan också fundera över det som inte står,till exempel ifråga om tillsynsansvar ochuppföljning av lagen. Det var en av de viktigastepunkterna i Barbro Thomas rapportfrån 2009, Bibliotekslagstiftning – perspektivoch exempel (beställd av Svensk Biblioteksföreningmed syfte att öka kunskapen ombibliotekslagstiftningen i Sverige och andraländer). I den föreslår Barbro Thomas enkomplettering i lagen med en särskild paragrafsom anger vilken ansvarig myndighetsom ska verka för att lagen följs och som harmandat att bedöma huruvida en huvudmanuppfyller, eller inte uppfyller, lagens krav.I det lagförslag som nu föreligger föreslåsen bestämmelse som tydliggör att statenhar en roll för att främja nationell samordningoch uppföljning inom biblioteksområdetmen det är knappast ens i närheten avett tydligt tillsynsansvar för att lagen följsoch huvudmännen uppfyller lagens krav.Promemorians lagförslag har utökats tillatt omfatta 16 paragrafer mot den gamlalagens 10. I den nya lagens struktur harmånga av bestämmelserna delats, slagitsihop eller ”genomgått andra redaktionellaförändringar”.I förslaget betonas avgiftsfriheten – utlåningav litteratur ska vara avgiftsfri, oavsetti vilken form litteraturen lånas ut. Ävene-böcker omfattas alltså av kravet på attutlåning av litteratur ska vara avgiftsfri förlåntagaren. I förslaget anges även att folkbibliotekenska främja användningen av informationsteknikför kunskapsinhämtningoch lärande. Liksom tidigare reglerar dockinte lagen förhållandet mellan bibliotekenoch upphovsmän och andra rättighetsinnehavare.Lagförslaget slår fast kommunernasövergripande ansvar för folkbibliotekenoch allas rätt till, inte folkbibliotek, men väl”biblioteksservice”. Tillgången till (skön)litteratur betonas starkare än i nuvarandelag och man har också skrivit in ett kvalitetskrav,nämligen att ”folkbibliotekensutbud av litteratur, medier och tjänster skapräglas av allsidighet och kvalitet”. Det kannog upplevas lite som att lära bagaren attbaka. I författningskommentaren förtydligarman inte riktigt vad man menar medkvalitet annat än att utbudet ska vara ”varieratoch kvalitativt”. Innebörden i allsidighethandlar om ett ”sammansatt” utbudutan ”inskränkningar utifrån ideologiska,politiska eller religiösa utgångspunkter”.En tolkning är att man med UNesCo:s folkbiblioteksmanifestsom förlaga vill betonabibliotekens roll som neutrala informationsförmedlareoch deras roll för den friaåsiktsbildningen, vilket också fanns som ettförslag i Barbro Thomas rapport.I UNesCo:s folkbiblioteksmanifest heterdet att:Folkbibliotekets samlingar och utbud avtjänster skall inte vara föremål för någon formav ideologisk, politisk eller religiös censur ochinte heller för kommersiella påtryckningar.Om det är manifestet som ligger tillgrund för ”kvalitetskraven” i skrivningenom kriterier för folkbibliotekens materialurvaleller inte, ska vara osagt – ingen hänvisningfinns i författningskommentaren –men man kan ju notera att ingenting nämnsangående kommersiella påtryckningar…Prioriterade grupper lyfts fram och förtydligasi tre paragrafer (6 §, 7 § och 9 § mottvå (8 § och 9 §) i den nuvarande lagen. Dethär är också ett bra exempel på ”redaktionellaförändringar”:• I den nya lagens § 6 (som ersätter nuvarande9 §) heter det att Folkbiblioteken ska ägnasärskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar,personer med funktionsnedsättning, denationella minoriteterna och personer somhar annat modersmål än svenska, bland annatgenom att erbjuda litteratur särskilt anpassadtill deras behov.I nuvarande lag erbjuder man böcker, informationsteknikoch andra medier särskiltanpassade…• I nya lagens 7 § (motsvarar dagens 8 §)har man separerat funktionshindrade fråninvandrare och andra minoriteter, som fåren egen paragraf (8 §). Vidare har man byttut begreppet ”funktionshindrade” mot”personer med funktionsnedsättning” ochmenar att Folkbiblioteken ska ägna särskilduppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning,bland annat genom att erbjudalitteratur anpassad till deras behov.I nuvarande lag erbjuder man även därlitteratur men också i former särskilt anpassadetill…• Litteraturen betonas också i nya lagens 8 §där man bytt ut begreppen invandrare ochandra minoriteter till det mer klädsamma”nationella minoriteter och personer medannat modersmål än svenska”:10 | biblioteksbladet [05:2012]

Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhetåt de nationella minoriteternaoch personer som har annat modersmål änsvenska, bland annat genom att erbjuda litteraturpå1. de nationella minoritetsspråken,2. andra språk än de nationella minoritetsspråkenoch svenska, och3. lättläst svenska.”Litteraturen” får även en framskjuten rolli 2 § som utgör bibliotekslagens ändamålsbestämmelse:Biblioteken ska främja läsning och tillgångtill litteratur. De ska också främja information,upplysning, utbildning samt kulturellverksamhet i övrigt. Biblioteksservice ska finnastillgänglig för alla.I den nuvarande lagens 2 § har främjandetav läsning och litteratur samma tyngdsom information, upplysning etc: ”Tillfrämjande av intresse för läsning och litteratur,information, upplysning och utbildningsamt kulturell verksamhet i övrigt…”I 2 § introduceras också begreppet biblioteksserviceoch begreppet medborgare i nuvarandetext har bytts ut mot alla. Stadgandetom att varje kommun ska ha ett folkbibliotekhar flyttats och återfinns i 5 § – paragrafensom särskilt stadgar vad folkbibliotekenska göra. I författningskommentarenmotiverar man användningen av ”biblioteksservice”med att det är vidare än dettidigare ”folkbibliotek” och kan innefattainte bara bokbussar och uppsökande verksamhetutan även verksamhet som drivs isamarbete med en eller flera andra kommunereller med annan huvudman. När det gällerdet sistnämnda kan man anta att det är enverklighet med alltfler privata huvudmänpå biblio teksområdet som man vill ta höjdför, trots att det inte är en särskild spridd företeelse.Skolbiblioteken får en egen paragraf(10 §) där innehållet i Skollagens bestämmelseom skolbibliotek, återges. Detta föratt förtydliga skolbibliotekens roll och föratt den nya bibliotekslagen ska bli så heltäckandesom möjligt. I paragrafens sistastycke slås också fast att de grupper somfolkbiblioteken ska prioritera i 6–8 §§ ävengäller skolbiblioteken. Den här paragrafenär inte lätt att bli klok på: skolbibliotekenfinns i bibliotekslagen genom att de finns iskollagen i vilken tillgången slås fast. Mende prioriterade gruppernas behov på skolbiblioteksområdetåterfinns i bibliotekslagensom hänvisar till skollagen… Snurrigt?Å andra sidan kanske man kan säga att dubbeltsytt håller bättre. Nu finns skolbibliotekenmed i två lagar…Den regionala biblioteksverksamhetenregleras i 11 § (en utveckling av nuvarande4 §). I stället för att det, som det står i nuvarandetext, bör finnas ett länsbiblioteki varje län, anges i den nya texten att varjelandsting bör bedriva regional biblioteksverksamhet.Den nuvarande textens ”kompletterandemedieförsörjning” ersätts i den nyamed mer strategiska uppgifter: att främjafolkbibliotekens samarbete, kunskapsutvecklingoch kvalitet.Behovet av samverkan mellan bibliotekoch bibliotekshuvudmän (inom det allmännabiblioteksväsendet) kan sägas få enny tyngd genom att det nu stadgas i en heltegen paragraf, 14 § (en del av 7 § i nuvarandelag).Slutligen finns också en helt ny bestämmelse,16 §, som inte har sin motsvarigheti nuvarande lag. Den stadgar uppföljning –men inte av lagen:Den myndighet som regeringen bestämmerska ha en nationell överblick och ansvara församverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.Myndigheten ska tillsammans medkommunerna och landstingen följa upp hur deplaner för biblioteksverksamheterna som antagitshar utformats och hur de används.Promemorian är skickad på remiss till 118instanser, däribland Svensk Biblioteksförening,som har möjlighet att lämna synpunkterfram till den 15 september. ■THE CAVEBOOKCASE> designsamarbetenWINTERTREETel: +46 472-300 36 • info@biketjanst.se • www.biketjanst.se[05:2012] biblioteksbladet | 11

AB Dieselverkstadenexpanderar i NackaFoTo: ANNA/Bo erIkSSoNFinrummet i Saltsjöbadens bibliotek…Det har varit turbulent kring upphandlingen avbiblioteksdriften i Nacka. En process som pågått under ettoch ett halvt års tid tills det slutligen stod klart att hälften avkommunens bibliotek kommer att drivas i ett gemensamtaktiebolag.Av ÅsA eksTröMAnmälan om bland annat brott mot Lagenom offentlig upphandling, anklagelser omjäv i samband med radioprogram omDiesel verkstadens bibliotek och överklaganav beslut som inkommit till Jo, Förvaltningsrätten samtGranskningsnämnden för radio och tv… I upphandlingenom Nackas sex bibliotek har kommunen, anställdaoch externa aktörer kunnat lämna anbud på driften.När upphandlingen inleddes fanns fem anbudsgivare.En av dem, Svenska Boklån ab, uteslöts eftersom företagetinte ansågs hålla måttet. Ett beslut som överklagadestill Förvaltningsrätten där företaget fick rätt. Mentrots tankar på att satsa på bl a Fisksätra bibliotek valdeslutligen Svenska Boklån ab att inte lägga anbud.Personalgruppen vid biblioteket i Orminge var intresseradeav att ta över driften av sitt bibliotek menvalde att inte lägga något slutanbud. Striden stod dåmellan de tre övriga aktörerna: Biblio Tjänstutvecklingab, kommunen och Dieselverkstaden.Under den långa upphandlingstiden har det i principvarit omöjligt att överhuvudtaget få något svar på biblioteksrelateradefrågor i Nacka kommun. Kultur- ochutbildningsdirektören Susanne Nord har vidarebefordratalla mejl och samtal till upphandlingsenheten ochdess chef, P-O Andersson, som i sin tur har hänvisattill sekretessen för att slippa svara på frågor. ”Absolutsekretess” har gällt också på frågor som väl egentligeninte har med själva upphandlingen att göra, som t exvilka regler som gäller kring personalrekryteringen tillbiblioteken i exempelvis Älta? Eller huruvida samtliga12 | biblioteksbladet [05:2012]

kommunala tjänster på kommunens alla bibliotek utannonseratsinnan tillsättning de senaste fem åren? Absolutsekretess.Det är eftermiddag den 25 april. Upphandlingsbeslutetom biblioteksdriften i kommunen väntas kommavid 19-tiden. Eftersom biblioteket i Älta sedan någraår tillbaka öppet deklarerat att man vill knoppas av elleruppgå i ab Dieselverkstaden känns det logiskt attförsöka få en kommentar därifrån under kvällen. Vidlunchtid bokar bbl upp tid för kvällens telefonintervjuermed kulturnämnds- och biblioteksrepresentanterför kommentarer om beslutet. Eftersom bibliotekschefeni Älta, Ann-Sofie Zeisig, har semester just dennavecka försöker bbl utan större framgång att få någonannan representant för biblioteket att uttala sig. Ett partimmar innan Nackas kulturnämnd klubbar igenom dethittills av sekretess omgärdade beslutet får undertecknadett mejl: ”För frågor angående beslutet om biblioteksdriftenhänvisar vi till Margareta Swanelid”.Därmed är saken klar: beslutet som vid den här tidpunktenännu inte är fattat innebär att ab Dieselverkstadensbibliotek får ta över biblioteksdriften i Älta och iSaltsjöbaden. Så mycket var det med den stränga sekretesseni Nacka…Några timmar senare står det också klart att bibliotekeni Orminge, Fisksätra och Nacka Forum fortsätteri kommunal regi.Inför beslutet utgick kulturnämnden i Nacka från enrad kriterier som underlag för en betygsättning av de trekonkurrenterna. Dieselverkstaden och kommunen klaradesig bäst men utan toppbetyg. Innovativa idéer saknades.Men kulturnämndens ordförande Hans Peters(C) anser ändå att det finns många goda idéer och därmedstora utvecklingsmöjligheter. Han gratulerade abDieselverkstadens bibliotek till bästa anbudet: ”Detkommer ge synergieffekter i kommunen.”– Det är tryggt med Dieselverkstaden och de kommersäkerligen att utveckla biblioteksverksamheten, framföralltnär det gäller digitala satsningar på skolbibliotekenoch inom äldreomsorgen.Beslutet har överklagats till Förvaltningsrätten avBiblio Tjänstutveckling ab men kommunen bestrideren överprövning eftersom upphandlingen skett enligtloU. När kontraktet undertecknas är i skrivande stundoklart men tidigast 18 juni är sagt.Det var ingen enig nämnd som stod bakom beslutetsom röstades igenom med siffrorna 6–4. Partiersom (S), (MP), (V) och (FP) var emot upphandlingenav biblioteksdriften. Att folkpartiet opponerat sig motupphandlingen eftersom de anser att det är ett onödigtexperiment, beklagar Hans Peters. Anders Selin (S),kulturnämndens 2:e vice ordförande, säger till bbl atthan tycker att hela upphandlingsförfarandet är djupttragiskt och ett hot mot det fria ordet:– Det finns massor av bra exempel när det är lyckatmed fri företagsamhet. Det är bättre med privata aktöreri exempelvis en smidesverkstad eller en mekaniskverkstad än i lagstadgad verksamhet. Och när det gällerbibliotek som representerar demokrati är det bara attbeklaga att biblioteken nu ska drivas som affärsburenverksamhet där man kanske satsar mest på det kommersiellautbudet.Margareta Swanelid är glad och stolt över att mankammade hem upphandlingen och kan växa tillsammansmed Älta och Saltsjöbaden. Hon säger att honkommer att fortsätta att arbeta för tillgänglighet framförallt genom satsningar på det digitala.– Vi kommer att bli mer offensiva och satsa på samarbetenmed skolor. Vi kommer även erbjuda biblioteksanvändarnautbildning, läsfrämjande insatser förbarn och bättre tillgänglighet för funktionshindradeoch äldre.Margareta Swanelid ser fördelar med att det blirfler anställda i aktiebolaget eftersom det innebär ökadkompetens. Både utbud och personal kan fusionerasvilket kan stimulera utvecklingen.På frågan om varför det inte var fler externa aktörer islutkampen än Biblio Tjänstutveckling ab som lämnadeanbud på biblioteken i Fisksätra, Nacka Forum ochOrminge, konstaterar Margareta Swanelid att det välinte är någon verksamhet för riskkapitalister. Det gårinte att tjäna några pengar på biblioteksverksamhet.Men samtidigt tjänar ju du rätt mycket mer än vad dinakollegor i den kommunala verksamheten gör?– Ja, men vi jobbar ju också mycket! Dessutom kan visom bolag inte gå med förlust. Man kan ju vända på detoch fråga varför det inte går bättre för de kommunalabiblioteken som dras med minus år efter år?Margareta Swanelid försvarar lönenivån med att alltsådant som övertidsersättning, extratillägg, ob-tilläggetc ingår i månadslönen. Kritikerna resonerar att detär väl just så den kommersiella driften fungerar: manköper in några ll-böcker och säger att man satsar pådyslektiker medan pengarna går till höga löner istället.– Det vore att underkänna användarnas kunskap omkvalitetsbegreppet. Det skulle aldrig fungera att drivaett folkbibliotek på det sättet! Det där är hypoteser somsaknar all empirisk erfarenhet eftersom det inte finnsnågot bibliotek som skulle fungera på de premisserna.Alla kundundersökningar visar att vi är ett mycket omtycktbibliotek! säger Margareta Swanelid.Hon står fast vid att driftsformen gett personalenmöjlighet att höja kvaliteten.– Och det borde bbl och andra medier fokusera på,påpekar hon.→[05:2012] biblioteksbladet | 13

…som blir en del avdet lite ungdomligareDieselverkstaden ibibliotekskedjan ABDieselverkstaden…” Vi kommer att bli mer offensiva och satsa påsamarbeten med skolor. Vi kommer även erbjudabiblioteksanvändarna utbildning, läsfrämjande insatserför barn och bättre tillgänglighet för funktionshindradeoch äldre.”→ Biblioteken i Nacka har sedan 2007 finansieratsgenom en s k prestationsbaserad ersättning utifrån antalutlån, besökare och öppettimmar. Antalet anställdahar däremot inte ökat vilket varit problematiskt när fleröppettimmar efterfrågas och därtill premieras. För atthålla öppet krävs personal. Under upphandlingstidenändrades modellen på ett sätt som gör att kommunenkommer att stå för infrastruktur, lokalhyra och webbportalframöver, vilket även kommer det nya biblioteksbolagettill del. För övriga kostnader får bibliotekenen prestationsbaserad ersättning utifrån öppettimmaroch utlån. Viktningen mellan de båda är 75 procent föröppettimmar och 25 procent för utlån. Parametern besökär borttagen.Modellen gynnar Dieselverkstaden som har öppetvarje dag.Exakt hur verksamheten ska drivas och vem som skavara chef i biblioteksbolaget eller om det blir tre cheferär ännu oklart. Margareta Swanelid säger att hon ogillarbegreppet chef men de facto är det hon som är ordförandei aktiebolaget.Dieselverkstadens bibliotek var tidigare ett kommunaltbibliotek men driften togs över av personalen 2006då det blev en ekonomisk förening som så småningomombildades till ett aktiebolag. Fyra av de sju anställdahar varit med sedan starten.– Det är fortfarande roligt att jobba i den här formenoch kommer säkerligen att bli än mer intressant att finnanya lösningar i och med samgåendet.– Men just nu kan jag nog representera samtliga biblioteki Nacka, såväl kommunala som privata, när jaghelt ärligt säger att det är och har varit en oerhört slitsamtid för oss alla i organisationen, säger MargaretaSwanelid.Frågorna är även fortsättningsvis många i sammanhanget.Enligt UNesCos:s folkbiblioteksmanifest ska”Folkbibliotekets samlingar och utbud av tjänster /…/ intevara föremål för någon form av ideologisk, politisk ellerreligiös censur och inte heller för kommersiella påtryckningar.”Även om driften regleras i avtalen som skrivs medkommunen så är aktiebolag en rätt insynsskyddad företagsform.Frågan är om det är en enskild angelägenhetom dessa bibliotek till exempel skulle förvandlas tillrena familjeföretag där bara släktingar är anställda ellerom det kan det bli ett problem för kommunen? Denoch andra frågor har ställts till kultur- och utbildningsdirektöreni Nacka som slutligen inkom med ett svar:Personsammansättningen i driftsformen är inte någotproblem för kommunen, det är en fråga för varje anordnareatt bemanna sin verksamhet. I detta fallet är det ju ocksåaktiebolagslagens regler som gäller. ■14 | biblioteksbladet [05:2012]

Sociala byggnadskonstnärerMyror och getingar - ute nu!Tyskgeting Vespula germanica Foto: Christopher Reisborg • Ängsmyra Formica pratensis Foto: Krister Hall • www.nationalnyckeln.se[05:2012] biblioteksbladet | 15

E-boksfråganen subjektiv summeringAv HenrieTTe ZornDetta har hänt: De samtal kring e-boksutlånen somSvensk Biblioteksförening och Svenska Förläggareföreningenhar fört sedan februari i år strandade i börjanav maj. Representanterna från bibliotek och förlagkunde inte enas om en gemensam lösning för e-bokslånen.Förläggarna har hela tiden förespråkat den så kallladeOverdrive/Biblioteksmodellen, dvs en modelldär biblioteket får köpa en licens för varje e-bok och attden sedan kan lånas ut i ett exemplar åt gången, somen fysisk bok. Förhandlingsgruppen från Svensk Biblioteksföreninghar å sin sida tidigt deklarerat att den härlicensmodellen inte är någon bra lösning.– Förläggarnas förhandlingsgrupp menar att manhar lyssnat på oss, att man har förstått våra invändningarmen att man ändå tänker införa licensmodellen.Och därmed fanns det ingen förhandling längre, sägerNiclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening.De tankar som Svensk Biblioteksförening å sin sidahar laborerat med är en abonnemangsmodell där enstor del av e-bokstitlarna – utom de allra nyaste – ingår iett paket som biblioteken betalar ett fast årspris för ochdär hänsyn tas till hur många invånare en kommun har.En modell som skulle säkra ett brett urval titlar hos biblioteken.Men det är ett tåg som förlagen inte vill hoppa påeftersom man menar att man inte kan överblicka konsekvensernaav en sådan modell. Svenska Förläggareföreningensvd Kristina Ahlinder har i flera kommentarertill de strandade förhandlingarna (t ex i SvenskBokhandel och i Sveriges Radios Kulturnytt) sagt attmodellen känns osäker och otrygg, att marknaden före-böcker är för liten för att binda upp sig i långtgåendeavtal och att den kommersiella marknaden måste värnas.Det här har man i förläggarsidans förhandlingsgruppvarit enig om och uppenbarligen känner manockså stöd från författarna.Det stämmer att marknaden för e-böcker är litenoch den marknaden utgörs för närvarande av justbiblio teken. Men den marknaden är man alltså inte intresseradav.Och det är väl någonstans i det här sammanhangetsom man kan tycka att bibliotekens representanterborde ha lämnat förhandlingsbordet för länge sedan.I kraft av att man faktiskt är den marknad som just nufinns för e-böcker: biblioteken köper dem, marknadsfördem, utbildar sina besökare i tekniken att användadem, användare som på sikt kan bli den kommersiellamarknad förlagen drömmer om.Om inte förr så borde man ha tackat för kaffet närBonniers under förhandlingens gång deklarerade attnu inför också de en karens på e-böcker. Om inte förr sånär biblioteken – också det under pågående samtal medförläggarna – utmålas som pirater och gratisätare.Biblioteken är en marknad men ska stå med mössani hand för att få vara det, för att man vill vara det. Det äringen förhandling. Det är snudd på förnedring.Vad hände sen:En intressant artikel i dN (den 7 maj 2012) om vertikalintegration, dvs där ett och samma företag ägerbåde produktions-, distributions- och återförsäljarled,väcker också frågan om hur pass enig man är på förläggarsidankring de strandade förhandlingarna. Artikeln”Bonniers kväver nytänkande” handlar om Bonniersmediemonopol mot bakgrund av förlagets köp avPocket shop. Den är skriven av Pelle Andersson, vd ochförläggare på Ordfront förlag som tillika ingick i dengrupp av förläggare som diskuterade e-boksfrågan medbibliotekens representanter.Bara ett par dagar efter den strandade förhandlingengår han till angrepp mot kamraterna på sin sida av bordet,Bonniers och kF-media, och summerar klarsyntläget:”E-boken sätter Bonniers och kF på pottan – det finnsandra företag som är oerhört mycket bättre på att tillhandahålladigitala tjänster och produkter.Därför har utvecklingen på e-bokssidan i Sverigevarit extremt trög, och de försök som kF och Bonniersgjort får betraktas som misslyckanden. De blockerarockså genom e-boksdistributören Elib den spirande e-boksmarknaden och ser till att inget händer – därför harvi på Ordfront hittills valt att avstå från distribution viaElib. Detta har i sin tur lett till att vi endast säljer vårae-böcker via Apple, Kobo, Overdrive och vår egen hemsida– vi hoppas snart ro i hamn våra egna avtal med Adlibrisoch Dito, men har ingen biblioteksdistribution omvi inte väljer Elib.”16 | biblioteksbladet [05:2012]

FoTo: HeNrIeTTe zorNHär ger Pelle Andersson faktiskt ett inspel som möjligenockså biblioteken kunde ta fasta på: säg upp avtalenmed Elib och slut egna avtal med förlag utanför Elib. Enannan möjlighet skulle kunna vara att sluta avtal medförfattare som äger sina e-boksrättigheter eller att bibliotekenvänder sig direkt till författare vars äldre titlarinte är digitaliserade och erbjuder en delfinansiering avdigitaliseringen…Vad händer nu:Ja, så mycket kan man i alla fall säga: det mullrar i biblioteksledet,det gav inte minst Biblioteksdagarna provpå där flera talare på olika sätt berörde det fria ordetsstatus i en digitaliserad värld där kommersiella intressenvill ta kontrollen över det. När informationen ärdigitaliserad köper man den inte längre, man får på sinhöjd hyra den och den som hyr har inte rätt att låna ututan restriktioner. Alltså helt på tvärs mot det uppdragsom biblioteken har.Under Biblioteksdagarna bildades därför FacebookgruppenE-böcker åt folket.” E-boken sätter Bonniers och KF på pottan – det finns andraföretag som är oerhört mycket bättre på att tillhandahålladigitala tjänster och produkter.”Svensk Biblioteksförening sätter sitt hopp till politikenoch initiativ därifrån för att säkra bibliotekens tillgångtill e-böcker. Politiken har i viss mån redan svaratgenom att (återigen) bolla frågan vidare till Litteraturutredningen(sVd 15 maj 2012).Jag tror inte att föreningen kommer att nöja sig meddet. Om några veckor bär det av till Almedalen och e-boken är en av de frågor man tänker ta upp där, bl a i ettseminarium i samarrangemang med dik.Maria Ehrenberg, Regionbibliotek Halland, skrev enkrönika i Kristianstadsbladet i mitten av maj där honpedagogiskt och resonerande reder ut e-boksfrågan.Hon pekar på att bibliotekens rätt att köpa och spridainformation och litteratur, att ge alla möjlighet att få tillgångfritt och gratis är en av demokratins grundpelareoch skriver:”När nu förlagen hindrar oss från att köpa och fritt spridainformation är denna grundprincip i fara. Och då ärdemokratin i fara. Förlagen vill inte sälja, de vill hyraut. Och de vill inte göra det till biblioteken – såvida detinte är gammalt material som man inte längre ser somguldkossor.Vi är helt enkelt på väg in i ett samhälle där informationoch litteratur bara är till för vissa. Inte alla /…/ Såe-böcker är ingen ekonomisk fråga. Det är en demokratisk”.■[05:2012] biblioteksbladet | 17

Frihetsprojektet bibliotek i fokusBiblioteksdagarna2012FoTo: LINuS LINdgreNFem perspektiv, en konferens ochmånga, många möten och tankar.Därutöver kom Biblioteksdagarnai Norrköping i mångt och mycketatt kretsa kring artikel 19 iFN:s deklaration för mänskligarättigheter.Av HenrieTTe ZornNär årets biblioteksdagar avslutadesi Norrköping var det nog många som gickhem med en ny idol i bagaget: Stina Oscarson.En liten människa med stor kraft – sådanär hon regissören och chefen för Radioteatern. Ingengick oberörd från hennes djupt personliga seminariumom skapandet som en motståndshandling i en tidnär den enda gemensamma berättelsen vi har är ekonomisktillväxt: ”Shakespeares Att vara eller inte vara harförvandlats till Att vara eller Att vara en vara…”. StinaOscarsons framförande belönades med konferensenslängsta och varmaste applåd.Jan Eliasson – en annan av Biblioteksdagarnas KeynoteSpeaker – är en favorit i repris i bibliotekssammanhangoch bjöd också på det: favoriter i repris ur sin vältaligafatabur. Välformulerad som alltid kring ordet somen frihetsrörelse men som helhet kändes hans framförandedenna gång en smula förstrött. Men mångakände sig säkert stärkta när han manade till motstånd:”Man ska protestera och föra liv när något inte stämmereller blir fel. Ni kan göra det. Bli pionjärer!”Som en röd tråd genom konferensen löpte SvenskBiblioteksförenings verksamhetsinriktning för de kommandetvå åren: fem perspektiv som illustrerades avlika många Keynote Speakers. Redan nämnda StinaOscarson representerade perspektivet Kultur & Upplevelseroch Jan Eliasson kongenialt perspektivet Demokrati& Informationsfrihet.Toby Bainton, huvudtalare för perspektivet Kunskap& Lärande, talade med mild stämma bland annat omden omdiskuterade e-boksfrågan och hur den digitalapubliceringen lett till att kommersiella intressen (läsFem färger, femperspektiv och femhuvudtalare. Häröppnar ordförandeInga Lundén åretsBiblioteksdagar iNorrköping.förlagen) i allt större utsträckning vaktar över informationen:”The act of reading is the act of copyright”. Destora förlagen har tagit kontrollen över vad bibliotekenfår köpa och det här är en utveckling som går på tvärsmot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, menarBainton. Väl påläst om den svenska debatten kringe-böcker hävdar han till och med att en förening somSvensk Biblioteksförening inom en snar framtid bordekunna få e-boksfrågan prövad i Europadomstolen. Hanmenar att förlagens agerande i e-boksfrågan på sätt ochvis hindrar bibliotekens yttrandefrihet (i Usa har manredan löpt linan ut genom att inte sälja e-böcker till bibliotek)så som den formuleras i artikel 19 av FN:s deklarationom mänskliga rättigheter:”Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Dennarätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysaåsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningaroch tankar genom varje slags uttrycksmedeloch utan hänsyn till gränser.”E-boksfrågan behöver bli mer politisk menar Bainton,och biblioteken måste agera.– Förändringar är något vi måste slåss för om yrketska överleva.Konstnären och designern Rosan Bosch, fick illustreraperspektivet Inspiration & Utveckling och visadehur man kan kreativt kan arbeta med det fysiska rummet,inreda med färg och form och skapa en omgivningdär människor vill vara, som kan påverka lärande ochtrigga till utveckling och förändring.Vad som var mest fascinerande – Rosan Boschshäft iga bilder från fem projekt som hon har arbetat med18 | biblioteksbladet [05:2012]

Norrköpings konferensanläggningLouis de Geer, var navet för åretsBiblioteksdagar som samlade 430deltagare från olika bibliotekstyper.FoTo: LINuS LINdgreNFoTo: LINuS LINdgreNeller hennes fysiskt väldigt verbala framförande på scenen– är svårt att svara på.John Pateman – Biblioteksdagarnas sista KeynoteSpeaker illustrerade perspektivet Gemenskap & Fristad.Det gjorde han via länk (och i en rasande fart) eftersomhans fysiska närvaro i rummet förhindrades avett konkursdrabbat flygbolag. Hans seminarium gickunder rubriken How to build a community­led libraryserviceoch handlade om hur biblioteken, istället för attge mycket till de som besöker biblioteket mest, bör fokuseraresurserna på de som besöker biblioteken minst.De behöver det nämligen mest. Det kan man göra genomatt arbeta mer inkluderande med behovsbaseradbiblioteksservice där man identifierar den egna kommunensbehov utifrån kön, etnicitet, klass etc. Detduger inte att sitta och vänta på att icke-användarna (iStorbritannien 60 %) ska komma till biblioteket, dessamåste nås på andra sätt och gärna i samarbete medandra relevanta lokala aktörer och verksamheter. OmMohammed inte kommer till berget måste berget kommatill Mohammed…Författaren och bibliotekarien John Patemans åsikterom bibliotekens roll i samhällsutvecklingen liksomhans uppfattning att biblioteken är institutioner somborde ligga i framkant ifråga om socialt ansvar och arbetaför social rättvisa, är hyfsat välkända i (folk-) bibliotekssektorn.De tycks också bara bli mer och merrelevanta: Stora inkomstskillnader skapar olyckligasamhällen och ju mer jämlikt ett samhälle är desto meranvänds biblioteken, för att citera Pateman.Frihet, protest, ordets makt och biblioteken som enfrihetsrörelse – ska man försöka sammanfatta åretsModerator GabriellaAhlström i samtalmed konstnären ochdesignern RosanBosch, en av konferensenshuvudtalaresom fick illustreraperspektivet Inspiration& Utveckling.Biblioteksdagarna i bara några ord är det dessa som dykerupp. Att den mest citerade artikel var artikel 19 urFN:s deklaration om mänskliga rättigheter och att denmest omnämnda boken var – inte Zlatan som e-bok –utan Dag Hammarskjölds postumt utgivna Vägmärken,säger något om andan på årets Biblioteksdagar.Anslaget sattes av stå-upparen Özz Nûjen som kickstartadekonferensen med att sprida lite ”dålig stämning”och utmana den konflikträdsla som tycks varaden svenska nationalkaraktärens huvudsignum. Publikenmå ha varit svårflirtad men budskapet ”Det är förstnär vi gör något som vi kan förändra”, sjönk så småningomin.– Skriv en debattartikel då och då och var inte så konflikträdda,uppmanade han. Även om det ibland blir dåligstämning.Under resten av konferensen hördes kommentaren”nä, nu vart det lite dålig stämning”, både här och var.Och ”gör något” omsattes i praktiken när Facebookgruppen”E-böcker åt folket” skapades under Biblioteksdagarna.Moderatorn Gabriella Ahlström guidade deltagarnaigenom perspektiv, huvudtalare och två konferensdagarsom samlade 430 deltagare från olika bibliotekstyper,med varm och fast hand. Staden Norrköping medsitt fina stadsbibliotek och sitt Campus Norrköpingsbibliotek, blev nog också något av en idol. Och alldelesinpå konferensknuten: Motala ström – en gång stadenskraftcentrum, och det vackra industrilandskapet somåtminstone understundom lockade till skolk från allkunskap, information och inspiration som bubblade iLouis de Geers konferenssalar. ■[05:2012] biblioteksbladet | 19

Sjukhusbiblioteken –tydligare därmed synligareBiblioteksdagarna2012Av HenrieTTe ZornNär de flesta tänker på sjukhusbibliotektänker de på patientbiblioteket.Man ser framförsig en bibliotekarie som rulllarmed bokvagnen i sjukhusets korridoreroch avdelningar. En bild som sitter ”lika fastsom en rödvinsfläck”, enligt Petra WallgrenBjörk, bibliotekschef, Danderyds sjukhusab. Tillsammans med kollegorna MarieKällberg, chefsbibliotekarie på Karolinskauniversitetssjukhusets bibliotek ochHelena Kettner Rudberg, bibliotekschefSjukhusbiblioteken i Sörmland berättadede under Biblioteksdagarna om vad somnu sker på området för att korrigera bildenav sjukhusbiblioteken till en som stämmerbättre överens med verkligheten.Patientbibliotek finns men de allra flestasjukhusbibliotek är medicinska biblioteksom stödjer landstingsanställd personal.Ett sjukhusbibliotek är en del av både forskningsbiblioteksvärldenoch folkbiblioteksvärldenoch det vill man visa. Ett sätt attkorrigera bilden är att synlig- och tydliggöragenom dokumentation – något som det hittillsvarit brist på. Som ett steg inleddes ettsamarbete med kb:s expertgrupp för biblioteksstatistik.Det är viktigt att sjukhusbibliotekenfinns med i statistiken – med siffrorkan man visa vad ett sjukhusbibliotek är –visa uppåt, mot huvudmännen men även förvarandra som ett sätt att stärka identiteten.Föreningen för Sveriges sjukhusbibliotekschefersom bildades våren 2010 har iuppdrag att just synliggöra sjukhusbibliotekenoch vara dess röst i dialogen med kboch vara en aktiv part i den nationella biblioteksutvecklingen.Just nu bereder man inom föreningenden genomlysning som gjorts av sjukhusbiblioteken(och dess utveckling) som rymmerdels en nulägesbeskrivning, dels framtidsspaningar.För att göra den sökte manoch fick utvecklingsmedel från kb (135 000kronor) och det är utredningsräven BarbroThomas som står bakom rapporten sominnehåller intervjuer, enkäter, forskning,historik etc och som passande nog heter Vadär ett sjukhusbibliotek? På Biblioteksdagarnapresenterades några av de förslag som finnsi utredningen för hur sjukhusbibliotekenkan utvecklas i framtiden som en del inomden offentliga bibliotekssektorn.Bland annat slås fast att sjukhusbibliotekenska vara en del i det utvidgade uppdragsom kb har fått men också vara en aktiv parti de regionala kulturplanerna liksom i Kulturi vården som landstingen satsar på. Manska också vara en del av det utvecklingsarbetesom pågår kring libRis som nationellkatalog. Och det gedigna fotarbetetsom Föreningen för Sveriges sjukhusbibliotekscheferhar ägnat sig åt, har gett frukt,inte minst genom att sjukhusbibliotekennu finns representerade i fyra av kb:s expertgrupper:Nationella referensgruppen,Expertgruppen för kompetensutveckling &forskningsanknytning, Expertgruppen förinformationsförsörjning och resursdelningsamt Expertgruppen för utvärdering ochkompetensutveckling. Sjukhusbibliotekenfinns också representerade i Svensk BiblioteksföreningsUtvecklingsråd för nationellbiblioteksstrategi där ordföranden förFöreningen för Sveriges sjukhusbibliotekschefer,Helena Kettner Rudberg, deltar.Inom föreningen har man funderat enHelena Kettner Rudberg, bibliotekschef Sjukhusbibliotekeni Sörmland och ordförande iFöreningen för Sveriges sjukhusbibliotekschefer,talade bl a om vikten av att ständigt marknadsförasjukhusbibliotekets tjänster.del kring det moderna sjukhusbiblioteketskärnverksamhet, dvs vad är det som manegentligen ska syssla med?I den processen har man identifierat attman ska främst vara en stödfunktion tillsjukhusets personal (ett sätt att göra sigoumbärliga), man ska tillhandahålla hälsoinformationoch skönlitteratur till patienter,ge kurser, handledning och support, bedrivauppsökande verksamhet till klinikersamt vara en del av vårdforskningen genomt ex kliniska projekt.På seminariet under Biblioteksdagarnapresenterades också några tankar för framtidendär man bl a lyfte fram vikten av attständigt marknadsföra sjukhusbiblioteken,att utveckla tjänsterna efter sjukhusens behov,att samarbeta med andra och sist meninte minst: Tänk utanför biblioteket! Säg ja– det är roligare…FoTo: HeNrIeTTe zorN20 | biblioteksbladet [05:2012]

Projekt 1+3Hur kAn vi arbeta framgångsrikt för ungas fritid? Om detta handlar ettprojekt som Ungdomsstyrelsen tagit initiativ till inom ramen för Sektor3 – tankesmedjan för det civila samhället.Svensk Biblioteksförening har deltagit i projektet tillsammans medSveriges Kommuner och Landsting (SkL), Sveriges Musik­ och Kulturskoleråd(SMoK) samt Fritidsforum. Mia Petersson, projektsamordnarefrån Svensk Biblioteksförening, presenterade projektet vars syfte harvarit att synliggöra framgångsfaktorer, mervärden, ge ny kunskap ochmöjligheter till erfarenhetsutbyte.Nio bibliotek och föreningar har deltagit i projektet, bl a Tensta biblioteksläxhjälp i samarbete med Livstycket och Röda Korset.Under projektåret har nya samverkanspartners hittat varandra ochnätverken har utökats. I Umeå har exempelvis Umeå Legend Club haftboxningsworkshops och Bollywooddans på Stadsbiblioteket. Boxning,böcker och värderingar har utvecklats av Dan­Ove Willman från LänsbibliotekVästernorrland och Raad Al­Duhan från boxningsklubbenUmeå Legend – en förening som samlar många ungdomar från olikaländer och som arbetar på ett familjeliknande sätt där de vuxnas erfarenheterinteragerar med den kraft som finns hos de unga. Föreningenställer också krav på medlemmarna ifråga om läxläsning och drogfrihet.Länsbibliotekets Dan­Ove Willman har kunnat bistå med praktiskhjälp. Dels genom sin erfarenhet av att ha arbetat med läsfrämjandeprojekt, dels genom att tipsa om böcker för att nå nya målgrupper.Länsbiblioteket har bland annat arbetat med projekt som Muhammadfrån Frostmofjället och hjältesagor för att främja integration och överbryggakulturklyftor.– Som representant för en etablerad institution som har erfarenhetoch kunskap kan jag hjälpa oetablerade föreningar att bli starkare ilokalsamhället, menar Dan­Ove Willman.Barbro Bolonassos, bibliotekschef i Fisksätra, instämmer:– Vi har ordentligt med resurser ifråga om demokratisk utrustningsom lokaler och administrativa erfarenheter av protokollskrivande – vihar ju kunskaper att organisera och leda verksamhet. Alla ska med! IFisksätra har vi byggt upp ett nytt engagemang där biblioteket bidragitmed praktisk hjälp till nya föreningar.På frågan om hur mycket pengar som behövs för att få något gjort varde flesta rörande överens om att det är handling som är den bästa talaren.Erfarenhet måste levereras och delas.– Betona likheter eftersom vi alla delar viktiga frågor. Vem räknar pådet som inte kostar?Valfrid Palmgren hade blivit nöjd med dessa insikter.ÅeFolkbiblioteken ochskönlitteraturenuTAn skönLiTTerATur inga folkbibliotek. Skönlitteraturen syresätteren institution som folkbibliotek, konstaterar nog många utan att reflekteranärmare över det. Samtidigt har biblioteken inte någon tydlig synpå litteraturens betydelse för vuxnas läskompetens.Mot ett nytt litterärt landskap – kartan ritas om var rubriken på ettseminarium som de tre regionerna Halland, Stockholm och VästraGötaland höll i under Biblioteksdagarna. Lotta Aleman, utvecklingsledareRegionbibliotek Stockholm, Gunnar Südow, konsulent Kultur iVäst, Maria Ehrenberg Region Halland samt Cinna Svensson, utvecklingsledareoch projektledare berättade om projektet som undersökerhur folkbiblioteken ser på skönlitteraturen.Projektet har genomförts med stöd av 250 000 kronor från Kulturrådetoch tillsammans har man intervjuat såväl biblioteksanställdasom bibliotekschefer, programansvariga och inköpsansvariga.Projektets förstudie visar att det inte finns någon explicit syn påvuxensidan på skönlitteraturens betydelse. Trots bokcirklar och SMi bokberättande finns det ingen argumentation för skönlitteraturensbetydelse eller problematisering kring det. Urvalskriterier saknas ochingen forskningsanknytning finns. Utbildningsinsatser efterlyses för attbibliotekarier ska kunna arbeta mer medvetet med skönlitteratur.Vad har bibliotekarier för läsvanor då? En enkät bland biblioteksanställdakvinnor och män gav vid handen att cheferna läser litemindre än övrig personal. Nästan en tredjedel använder läsplatta. Detverkar som om biblioteksanställda framför allt läser romaner och attdet man läser i jobbet och privat skiljer sig. Rent genremässigt visardet sig att man läser mer ”hög kvalitativ” skönlitteratur (exempelvispoesi) i jobbet än vad man gör på fritiden. Privat läser en majoritetav bibliotekarierna gärna underhållningslitteratur och facklitteratur.När det gäller det sistnämnda läser man gärna vetenskapligatitlar på jobbet medan man föredrar debattböcker på fritiden.På frågan vad som lämnat mest avtryck svarar de flesta att det ärkvalitetslitteraturen.Men på vilket sätt har de ansvariga i projektet avgjort vad som är högkvalitet eller inte när det gäller skönlitteraturen?Maria Ehrenberg svarade lite kaxigt att hon läst så mycket att hon ärfullt kapabel att avgöra vad som är hög kvalitet.Det ska bli intressant att få ta del av det slutgiltiga resultatet av projektetsom kommer att presenteras först senare i höst på Bok & Biblioteki Göteborg och i samband med Mötesplats Borås.ÅeNytt bolagStarkare teamBättre CS Librarywww.openlibrarysolutions.comVi önskar alla entrevlig sommar!OPEN LIBRARYSOLUTIONS AB[05:2012] biblioteksbladet | 21

Biblioteksdagarna2012FoTo: LINuS LINdgreNSvalka i heta stolensTinA oCH Jan hade gjort mest intryck underkonferensdagarna. Bildning är viktigt – honkallar sig för en bildningsromantiker – och denkorta tiden som riksbibliotekarie har varit omtumlande.Gunilla Herdenberg i heta stolen i ett samtalmed Gabriella Ahlström fick avsluta Biblioteksdagarna.Så där jättehett var det väl inte,snarare varmt och trevligt avspänt. En hel delav det som sas kunde redan läsas i BBL:s intervjumed riksbibliotekarien i nr 3. Bland annatatt hon gärna vill ha en nationell biblioteksstrategi,att kB är beredd att jobba med detmen att det krävs ett uppdrag från politiken.Mindre känt är kanske den uppgift som automatisktföljer med uppdraget som riksbibliotekarieoch som föranleder besök på slottettvå gånger om året. Inbjudan till slottet handlarom en genomgång av det kungliga lösöret ivilket Bernadotte­biblioteket ingår. Biblioteketär alltså en del av lösöret och riksbibliotekarienär självskriven när detta ska inventeras.– Det är inte så betungande, jag tror attmötet på slottet varade i 45 minuter, sadeGunilla HerdenbergBetungande eller ej – i alla fall apart.HZNya i styrelsen: fr v Barbro Bolonassos, Maria Jacobsson, Anders Söderbäck, Torbjörn Nilsson ochJenny Samuelsson.Årsmötet 2012deT är medlemmarna som gör Svensk Biblioteksföreningstark. Det slog föreningens ordförandeInga Lundén fast flera gånger underBiblioteksdagarna, så också på årsmötet. Dethar hon alldeles rätt i och därför var det tristatt konstatera att uppslutningen till årets årsmöteinte precis var mangrann. Nu har väl ioch för sig årsmötet aldrig varit någon kioskvältarebesöksmässigt (senast det var bådefolk och liv i luckan var när BTJ skulle säljasmen det är ju ett tag sedan…). Men års mötetär en arena för inflytande. I år hade mötetåtminstone två motioner att ta ställning till,en från BiS angående inrättandet av en internationellsekreterare inom ramen för SvenskBiblioteksförening, och en från forskningsbibliotekssverigeom att tillsätta en arbetsgruppmed uppgift att arbeta fram ett sektorinriktatforskningsprogram.En temperaturhöjning kunde anas när LenaLundgren envist och vältaligt pläderade förBiS motion. Och eftersom ingen av de 26 somundertecknat forskningsmotionen ens sadepip för att övertyga mötet (var de ens där?) varLena Lundgren vänlig nog att positivt puffa förden också.Mötet gick dock på styrelsens linje och avslogbåda motionerna.Fem nya ledamöter valdes in i Svensk Biblioteksföreningsstyrelse: Anders Söderbäck,bibliotekarie, Stockholms Universitetsbibliotek;Maria Jacobsson, chef, Bibliotek, bildningoch media, Region Skåne; Jenny Samuelsson,chef, Luleå universitetsbibliotek LrC; BarbroBolonassos, enhetschef, Fisksätra bibliotek,Nacka kommun samt Torbjörn Nilsson (fyllnadsval),chef, Stadsbiblioteket i Helsingborg.Ordförande Inga Lundén och Cajsa Broström,bibliotekarie, Västerås stadsbibliotekomvaldes. Övriga i styrelsen är Inger EdebroSikström, bibliotekschef, Umeå stadsbibliotek,Margareta Lundberg Rodin, prefekt,Bibliotekshögskolan i Borås, Ulrika DomellöfMattsson, koordinator, Naturvårdsverkets bibliotekoch Peter Linde, bibliotekarie, BlekingeTekniska Högskola.Inger Edebro Sikström är numera 1:e viceordförande i styrelsen och Jenny Samuelssonär 2:e vice ordförande.Se även Aktuellt från Svensk Biblioteksföreningsid 45.HZHar du gått BOOK-IT grundkurs?Då har du även gått BOOK-IT Administration!*Vill du ta nästa steg så gå vår BOOK-IT Administration II- en kurs för dig som redan kan men vill lära dig mer.Nyhet!I höst ser vi framemot att hålla vår första webbkurs.Först ut är Axiell Arena Uppgradering.Håll utkik - mer information kommer.Nyfiken?Gå in på www.axiell.se/kurser/bookitVälkommen till våra kurser.*Vi har bytt namn på alla våra kurser för att göra det ännu tydligare för dig.www.axiell.se22 | biblioteksbladet [05:2012]

e-böcker – vilken väg leder framåt?e-BoksfrÅgAn diskuTerAdes av en panelsom bestod av Niclas Lindberg, Svensk Biblioteksförening,Inger Edebro Sikström, Umeåstadsbibliotek, Roland Esaiasson, TPB ochLisa Lovén, kB. Eftersom merparten deltog ide e­boksförhandlingar med Förläggareföreningensom strandade några dagar innanBiblioteksdagarna (se även sid 16), blev detfokus på det. Från bibliotekens sida hade mani förhandlingarna förordat en abonnemangsmodellmed ett rörligt pris det första året,ett fast pris 1–3 år och ett lägre fast pris föräldre titlar. Förläggarna var inte intresseradeutan ville ha en licens­modell som innebär attbiblioteken bara kan låna ut en e­bok i tagetom man inte vill köpa flera licenser för varjeboktitel. Förlagen ville även ha en, som dekallar det, ”friktion” när det gäller nya attraktivatitlar, exempelvis genom karenstider förbiblioteken. Biblioteksföreträdarna tryckteistället på stabilitet och en förutsägbarhetsom dagens modell saknar. Inga karenstider,enkla förvärvsrutiner och möjlighet till en godtitelbredd. Enligt Niclas Lindberg så ”var visedda som legala pirater. Så ett tag blev detlite dålig stämning.” Samtidigt var biblioteksrepresentanternakompromissvilliga. Därförbröts förhandlingarna när förläggarna inte visadenågon som helst vilja att mötas på halvavägen.Den viktigaste frågan nu är att lösa ochsäkra tillgången till nya e­böcker och ettstörre varierat utbud. Allt för att värna allasrätt till information. Men tills dess får låntagarnadessvärre stå ut med karens från alltflerförlag.Förutom att kritisera och bilda opinion uppmanadeNiclas Lindberg biblioteken att kraftsamlaoch göra saker på egen hand t ex genomatt digitalisera äldre material och samlingar.”Någon” borde även skapa en ”folkbibliotekense­boksmaskin”, påpekade han. I publikenefterlyste man initiativ på kommunal ochregional nivå.ÅeVäckte lustenikT (inforMATions- och kommunikationsteknik) är praktiskt biblioteksarbete.Det vet Gunilla Südow, som var spindeln i nätet när manengagerade en hel kommun i ett IT­lyft, en del om. Kommunen i fråga ärHärryda som har 35 000 invånare.Man sökte och fick pengar för att anordna en IkT­mässa, Viktig, i tredagar. Mässan ägde rum i Mölnlycke kulturhus i september förra året.Utgångspunkten var dels att biblioteken är duktiga på ny teknik och hurman kan använda den, dels att det i kommunen finns en stor samladkunskap och många verktyg som invånarna borde få ta del av.Utöver personal från alla verksamheter inom Utbildning, Kultur ochFritid slöt en rad andra aktörer inom kommunen upp: SFI (Svenska förinvandrare), representanter från Vård och Omsorg och IT­projekt föräldre, konsumentvägledaren (”Vad ska jag tänka på när jag handlar pånätet”) och därtill möjlighet till enklare massage och tips från ergonomerom hur man sitter bäst vid datorn.Förutom allmänheten var kommunens alla elever i årskurs fyra ochåtta inbjudna, personal inom Funktionshinder och många av pedagogernaverksamma vid kommunens skolor.Mässan blev en succé. Media föll särskilt för det där med de äldredamerna som guidade andra äldre i digital teknik. 70 iPads som köptsin, testades flitigt, för unga anordnades LAN­party (Local Area Network)och biblioteket tapetserades med post­it­lappar med förklaringartill svåra ord.Man hade räknat med 3 000 besökare. Det kom 9 000 och mässanblev startskottet för en rad samarbeten även efteråt: gratis internetkurserför 60+ som biblioteket ger i samarbete med ABF; internetcaféför 60+ i samarbete med Vård & Omsorg.Nu är man i färd med att planera höstens mässa. Även den äger rumi Mölnlyckes kulturhus i dagarna tre (den 4–6 oktober) och huvudmålgruppenär personer med funktionsnedsättning. Årets IkT­satsning inbegriperäven kompetensutveckling för bibliotekspersonal som får lärasig mer om dAISY och e­böcker.I år utökas samarbetet med andra aktörer till att även inbegripa företrädareför bank och myndigheter.– Det är roligt att se hur mycket kapacitet som finns i en kommun närman jobbar tillsammans, säger Gunilla Südow.HZPå vilken sida står biblioteket?öZZ nûjen satte anslaget för årets Biblioteksdagar genom attunderstryka vikten av att våga säga sådant som kan ge lite dåligstämning. I jakten på trygghet offrar alltför många friheten, vilketkan få förödande konsekvenser om man sätter det i ett störreperspektiv. Özz Nûjen tog svensk vapenexport och Lundin Oil somexempel. Även om Sverige säljer vapen till icke krigförande ländervet alla att det i princip inte finns ett enda krig i världen som försutan svenska ”försvarsprodukter”.Förväntningarna ”på lite dålig stämning” var höga inför BiSseminarium På vilken sida står biblioteken? Bibliotekarien ochBiS­medlemmen Ingrid Atlestam höll ett anförande om vikten avfolkbibliotekets uppdrag att inkludera och överbrygga sociala,språkliga och geografiska klyftor. I sammanhanget talades det bl aom nedbantade förortsbibliotek där de som är ”utanför” håller till,alla de som blivit över – invandrare, pensionärer, arbetslösa etc.Kanske dags att ändra förortstereotypen så att den inte stigmatiserarän mer, funderade undertecknad som bor i förorten. Destoroligare att höra Ingrid Atelstams lysande förslag om att ge allanyanlända ett lexikon på samma sätt som man ger alla nyföddaBarnens första bok.– Åt var och en efter behov, som Karl Marx sade, sammanfattadeIngrid Atlestam det hela.Sammanfattningsvis fastslogs att kompetens och resurser förinköp på andra språk än svenska måste garanteras av en nationellbibliotekspolitik. Satsningar på både regional och kommunalnivå, där även Internationella biblioteket ingår, efterlystes. Föredetta länskonsulenten Lisbeth Stenberg berättade om Det mångspråkigabiblioteket och läraren Randi Myhre om Libraries for all.Lisbeth Stenberg hävdade att institutionell och strukturell diskrimineringär orsaken till varför många satsningar inte görs inomvissa områden. Hon uppmanade också till att kartlägga resurseroch arbeta i nätverk för det lokala samhällets bästa. Efter seminarietreste sig Alireza Afshari, Regionbibliotek Stockholm, upp ochpåpekade att det är alltför få mångspråkiga bibliotekarier som äranställda på biblioteken.Åe[05:2012] biblioteksbladet | 23

Punkigt i KB:s undergroundDet är inte bara Djävulsbibeln, Strindberg och guldinramade handskrifter som finns påKungliga biblioteket. I början av året efterlyste kb affischer och musik från punk- ochproggtiden. Man behöver stärka samlingen med material från de alternativa rörelserna.Av ÅsA eksTröM1:e bibliotekarie olle Halldin arbetar på enhetenVardagstryck på kb där man samlar inreklam- och informationsmaterial från organisationer,föreningar, företag och institutioner. Isamlingen finns tryck från 1700-talet men det mesta ärfrån senare tid.– Samlingen berättar om vårt samhälle under olikatidsepoker och är naturligtvis ett viktigt källmaterial förforskare inom vitt skilda områden, säger Olle Halldinsom är specialist på affischer.Vi går ner i kb:s kulvertar för att titta på affischersom bevaras i ett särskilt anpassat magasin. Samlingeninnehåller ungefär 14 miljoner vardagstryck och mer än600 000 affischer, drygt 12 500 hyllmeter. På ett bordligger affischer och planscher som vi tittar närmare på.Det är lätt att fångas av tidsandan i reklamplanschernaoch affischerna från 1930-talet såväl som de från 1950-och 1970-talen. För att inte tala om ens egen barndomsom plötsligt kommer väldigt nära vid åsynen av vissavälbekanta reklamaffischer. Det är lätt att förstå att OlleHalldin brinner för sitt jobb så pass mycket att han i höstkommer ut med en bok (Ordalagets förlag) om svenskaffischkonst. 12 affischkonstnärer presenteras ochbortåt 200 affischer är utvalda för att representera tidenfrån 1890-talet till 1960.Pliktexemplar från institutioner och organisationerlämnas naturligtvis in så som är förordnat. Men närdet gäller subkulturer är det svårare att få samlarnaatt lämna ifrån sig material till det statliga biblioteketssamlingar. Och det är väl, som Olle Halldin säger, rättlogiskt att punkare och proggare inte sprang benen avsig för att lämna in sina affischer och klistermärken tilletablissemanget. kb står ju för den sortens etablerademyndigheter som man revolterade mot. Därför saknarkb klistermärken, affischer, singlar, flygblad, musikinspelningar,foton och filmklipp från de festivaler,konserter, teaterfestivaler och andra kulturevenemangsom gick av stapeln åren 1967–1985.Olle Halldin visar affischerna som man har frånpunk- och proggtiden. Flera av dem har blivit rätt brutalthanterade av bibliotekarierna – somliga har begåvatsmed en kb-stämpel mitt i rena konstverk till affischer.Olle Halldin beklagar den okänsliga hanteringenav de få affischer som ändå har lämnats igenom åren.Det är lätt att få för sig att punken föddes i Värmlandmed tanke på mängden material därifrån. Det ärframför allt en förening i Karlstad som varit flitig medatt lämna sina affischer till kb medan sådana som Oasen,Mariahissen, Ultra, Sprängkullen och andra viktiga”spelhålor” inte är lika representerade med sådantmaterial. Men Olle Halldin har förståelse för att det haransetts ”opunkigt” att lydigt lämna ifrån sig materialettill staten.– Dessutom är det ofta väldigt starka känslor somman har kring sin samling. Det är ju ett helt liv som mankan känna att man lämnar ifrån sig. Samtidigt är detviktigt att forskarna också får tal del av den här tiden ihistorien för att få en så sann bild som möjligt av dennaepok, säger Olle Halldin.Tompa Eken och Jujja är två välkända profiler i Stockholmsmusikliv. De har sedan i början av 1980-taletarrangerat konserter i den numera legendariska Ultrakåkeni Handen. Huset ockuperades när kommunenville stänga stället och slutligen sattes det i brand. Såvälsvenska som internationella band har spelat i vardaxsrummeti Ultrakåken: Inferno, Sielun Vejlet, Lolita Pop,Black Flag, Ebba Grön, Telephone, Nirvanas trummis,bara för att nämna några. Ultra var ett populärt ställeför ungdomar som ville träffa likasinnade samtidigtsom man kunde spela eller lyssna på bra musik. Detfantastiska är att konserterna bevarats eftersom despelats in på kassettband. Tompa Ekens och Jujjas samlingfrån Ultra-tiden är en unik guldgruva som bestårav cirka 400 affischer och nästan 1 000 konsertband.Tompa Eken berättar att han nog har totalt 3 500 kassettereftersom han fortsatt spela in konserterna somarran gerades även på andra ställen i Handen, somHunddagiset och Gula Villan. Affischerna är karaktäristiskthandtextade av Tompa Eken själv och iblandmed serietidningsinfluerade illustrationer av Aldo ochLora. Tompa Eken har som ansvarig för varje spelningpå Ultra också fungerat som ett slags kassör när det gällerinkomster och utgifter i samband med konserterna.Det är ett av skälen till varför en så stor del har dokumenterats.Många skulle väl känna sig hedrade av att kbär intresserat av ens rariteter men Tompa Eken är inteförvånad. Han vet att det är en guldgruva han sitter på.– Men det är alla möten, samtal och diskussionerkring samlingen som är det viktiga och mest tillfredställandeför min del. Jag är kritisk mot att allt idag skaJujja och Tompa Ekenhar en guldgruva ipunkiana.24 | biblioteksbladet [05:2012]

FoTo: JoNAS HåLLSTrANd MArTINSSoNdokumenteras i det globala maskineriet. På så sätt kanman sedan kontrollera och bestraffa de som inte rättarin sig i leden, menar han.– Nä, jag lever i nuet och tycker att dagens konserterär det viktiga. Jag är 62 år idag och kommer väl att fortsättamed det här tills jag dör, musikidiot som jag är,konstaterar Tompa Eken som idag framför allt bokartisdags- och torsdagskonserter på Kafe 44 på Söder iStockholm.Olle Halldin har tillsammans med Jonas HållstrandMartinsson på kb:s Audiovisuella enhet tittat närmarepå materialet:– Samlingen är unik och mycket är grafiskt intressant.I den finns också dokumentation av karaktären räkenskaper,men allt hör ihop. Det är inte bara affischernautan hela deras insats som finns bevarad i detalj, konstaterarOlle Halldin.Jonas Hållstrand Martinsson arbetar med forskarserviceoch webb på Audiovisuella enheten där mansamlar material från radio, tv, film samt musik. Detmesta går att hitta i Svensk mediedatabas (sMdb). Insamlingoch dokumentation är det centrala och manjobbar i projekt med att leverera material digitalt föranvändarna, bland annat utvecklar man webbappli- →[05:2012] biblioteksbladet | 25

→ kationer. Via enhetens blogg har man lyft fram goda exempel ochman samarbetar med bland annat Filmarkivet och Stockholmania.Audiovisuella enheten har också ansvaret för KvinnSams audiovisuellamaterial och har nu satt igång arbetet med att katalogiseraoch digitalisera hela Barbro Bang Alvings dokumenterade samling.Jonas Hållstrand Martinsson understryker vikten av att tala medpionjärer i sammanhanget för att kunna få en så bra och heltäckandebild som möjligt vid insamlandet. När kb:s två representanterträffade Tompa Eken och Jujja passade de även på att betona fördelarnamed att överlämna samlingen:– Vi diskuterade framtiden och förklarade vad som händer medgamla kassettband och affischer om några år. De gulnar och ljudetförvanskas. kb garanterar säkert förvar och evig framtida tillgångeftersom vi kan bevara materialet under ideala förhållanden. Detär viktigt att de känner att vi inte är ute efter att ta ifrån dem någotutan att vi vill ta hand om det för att förvalta ett kulturarv, berättarJonas Hållstrand Martinsson.Men separationsångesten är stark hos både Tompa Eken ochJujja. De behöver fundera på om de överhuvudtaget ska överlämnasamlingen. Bägge har bjudits in till kb för att få en liten inblick i hurmyndigheten arbetar med donationer. Olle Halldin berättar att hannyligen fått kontakt med en kille som samlat på affischer från Musikensmakt. Samlaren hade tänkt slänga sin samling men skänkerden nu till kb istället. På så sätt sprids orden vidare och överlever.Ständigt fylls förrådet på med nya alternativa rörelser. Kanske Reclaimthe Street-rörelsen eller djurrättsaktivisternas rörelser blirnästa dokumentationssatsning? ■Stockholms dramatiska högskola är landets störstahögskola för film, radio, tv och teater. Vi utbildar ca 230studenter per år och har ca 90 anställda varav ungefärhälften är lärare. Vi tror på en vital miljö som stimulerarstudenter, lärare och forskare att mötas och överskridagränserna för varandras konstarter.Stockholms dramatiska högskolasökerBibliotekarieVill du vara med och bygga uppoch utveckla vårt nya bibliotek?Läs mer på www.stdh.seVälkommen med din ansökan senast 10 augusti.Affischer från Vardagstryck KB26 | biblioteksbladet [05:2012]

”Hitta på något !”NordiNFolit firar tioårsjubileumoch står inför förändringar.Christina Tovoté summerar årensom gått och hur framtiden ter sig.Av CHrisTinA TovoTé”Vad har ni på fötterna för att dra igång någotså här stort?” Hon som frågar är en avde verkliga nyckelpersonerna när det gällerbibliotekspedagogik i landet. Ja, vad har viatt komma med egentligen? En internationellkonferens med den något övermaga titeln”Creating Knowledge” avsedd att riktaljuset på en av de många nya högskolorna,räcker ju en bit men inte långt jämfört medden samlade kompetensen på en helt färdigbibliotekspedagogisk avdelning som skapatsvid Linköpings universitet.Hur började NordiNFolit och finns deten fortsättning?”Hitta nu på något som kan sätta Malmöhögskola på kartan och som handlar ombrännande frågor i just ert sammanhang!”. Det var informationsdirektörenvid den nystartade högskolansom riktade uppmaningen till oss samlade representanterför det nya lärosätets s k områden – inte fakulteter,för allt i världen! – inklusive högskolebiblioteket.Vi fyra nystartare, som ville börja med att slänga allonödig litteratur som skänkts oss med resultatet att allaundrade när böckerna skulle komma, tänkte genast pådet koncept som hade börjat synas här och var i bibliotekssammanhang:information literacy.Tänkt, sagt och gjort. Två av oss skickades till Usa,där frågan verkligen var brännande, för att delta i sommarskolan”Immersion” som hålls varje år i olika delstaterav ala – American Library Association. Där hördevi alla lärarna engagerat hävda att ”to be a librariantoday is to be a teacher”.Tillbaka i Malmö startade vi så den serie internationellakonferenser med tonvikt på information literacyur olika aspekter som vi döpte till Creating Knowledge.Vi var noga med att varje gång bjuda in kända och välrenommeradeföredragshållare från olika länder somPatricia Senn Breivik, Usa, Christine Bruce, Australienoch Sheila Webber, Uk. Vid en av de första konferensernavåren 2001 deltog NoRdiNFo:s – Nordiska Samarbetsorganetför vetenskaplig information – direktörSigrún Klara Hannisdóttir. På sitt oefterhärmliga drivandesätt spände också hon ögonen i oss och uppmanade:”Nu får ni se till att dra igång detta i Norden!Kom till oss på den stora 25 års-jubileumskonferensen“Content is King – Information Strategies in the NewMillennium” i Helsingfors i höst, så bjuder vi på allt förtvå personer från varje nordiskt land och så hittar ni pånågot bra som vi kan stödja i fortsättningen!” Det var juett erbjudande vi inte kunde säga nej till.De fyra spår vi spånade fram i Helsingfors att viville jobba efter, har i stort sett behållits i tio år trots attNoRdiNFo lades ned 2004 och stödet försvann.Spår 1: De höga kraven på innehållets kvalitet gjordeatt en veckolång sommarskola i bibliotekspedagogikhar kunnat hållas varje försommar i ett land i taget efterett rullande schema. Tio sommarskolor för nordiskabibliotekarier har alltså hållits, alltid på specielltatmo sfärrika platser som Färöarna, Stockholms ochFinlands skärgårdar, Västerhavet i Danmark, fjordarnai Norge och Snorre Sturlassons hem på Island.Spår 2: Konferensen Creating Knowledge har hållitsvartannat år med cirka 120 deltagare varje gång medteman som The learning environment, The educationalrole of the librarian, Information behavior, Crossinstitutionalcollaboration och Information literacy anddiversity.Spår 3: Webbplatsen har varit det svåraste spåret att upprätthållagenom åren, som var och en vet som har försökt,men ambitionerna har varit höga för den också. Idag serden ut så här: http://infolit10.latina.pedit.hio.no/ →En äldre styrgruppsbildfrån ett möte iAkureyri: Fr v.AnnetteSkov, Danmark,Astrid M. Magnúsdottir,Island, ChristinaTovoté, Sverige, Hans-Martin Fagerli, Norge,Nina Ström (numeraNina Fridh, Nord-INFOLITs administratördå), ArnbjørnDalsgard, Färöarnaoch Kaisa Sinikara,Finland.[05:2012] biblioteksbladet | 27

CMYCMMYCYCMYK→ Spår 4: Ett fjärde spår har varit seminarierkring olika ämnen som pedagogikutbildningenvid de nordiska lis-högskolorna,Bolognaprocessen etc. Dessa blev till slutnågot vi lämnade bakom oss eftersom ettseminarium vanligtvis är ett för kort evenemangför att resa långt till inom Norden.NordiNFolit har alltså fortsatt utvecklasunder ett decennium när begreppet informationskompetensvarit ett hett diskussionsämnerunt om i världen. Vi har ocksåuppmärksammats internationellt bl a viaNFil – National Forum for InformationLiteracy i Usa och eFil – European Forumfor Information Literacy. Nu står vi införförändringar som troligen innebär att endastkonferensspåret kommer att fortleva.Så här skriver den nya styrgruppen i ett brevsom precis har lagts ut på alla de nordiskaländernas diskussionslistor:”NordiNFolit:s aktiviteter har erbjuditstöd, utbildning och inspiration för högskolebiblioteken i deras arbete med att utvecklaen pedagogisk roll och ett samarbeteirivbib5.pdf 1 2012-05-30 17:09:34Specialerbjudande påtestexemplar till bibliotek!990:-exkl. momsGruppbild från sommarskolan påDjurö som hölls 2006.Artikelförfattaren, Christina Tovoté,sittande andra fr h. Brevid hennest h syns Anette Johansson som dåjobbade på Stockholms stadsbibliotekoch som ingick i organisationskommittén.Hänger ni med i utvecklingen?Superskarp HD-skärm!Nu med direktkoppling tillSvenska Bibliotek!Köp hos våra återförsäljareeller kontakta oss vidspeciellt intresse.HD800MHz Cortex | 2GB NAND | Batteritid ~12’000 sidbyten1024x768 E-ink Pearl | 16-stegs gråskala | Stödjer PDF, EPUB, TXT, ZIP, DOCCanman Distribution ABSvärdvägen 2918233 DANDERYD info@canman.se CANMANmed utbildningen. Efter införandet av Bologna-reformenhar betydelsen av generella färdigheter, däriblandinformationskompetens, uppmärksammats och utgörnumera integrerade inslag i de allra flesta högskoleutbildningaroch det finns på flera håll exempel på väl etableradesamarbetsformer mellan bibliotek och utbildningi de nordiska länderna. Bibliotekens pedagogiskaroll är under fortsatt utveckling men etablerad. Motbakgrund av denna positiva utveckling har NordiNFoliti dess nuvarande form i viss mån spelat ut sin roll.Nuvarande styrgrupp för NordiNFolit föreslår därföratt det nordiska samarbetet finner nya former. Vi föreslårföljande: samarbetet i nuvarande Nord iNFolitupplöses och den årliga sommarskolan upphör. Detnordiska samarbetet fortsätter med arrangerandet avden uppskattade konferensen Creating Knowledge.Värdskapet för konferensen cirkulerar mellan de nordiskaländerna och det land som innehar värdskapet harsamtidigt ordförandeskapet i detta samarbete. CreatingKnowledge arrangerades senast i Bergen 2010 ochnärmast på tur för värdskapet står Sverige.Positiva svar har börjat inkomma och det ser alltså utsom om NordiNFolit går in i sitt nya decennium förändratmen aktivt och med planer på ännu en stor internationellkonferens troligtvis i Lund. Idag ser styrgruppenut som här nedan. Danmarks och Färöarnas platserär vakanta sedan hösten 2011. Mer information ges avgruppens medlemmar, som också önskar sig synpunkter,förslag och idéer.”NordinfoLiT:s styrgrupp idag:Astrid Margrét Magnúsdóttir ordförande, Island,astrid@unak.isBolethe Olsen, Grønland, bool@uni.glLars Egeland, Norge, lars.egeland@hio.noKarin Jönsson, Sverige, karin.jonsson@sambib.lu.sePäivi Helminen, Finland, paivi.helminen@helsinki.fiArtikelförfattaren var styrgruppens ordförande 2001–201028 | biblioteksbladet [05:2012]

De som håller rent på biblioteketI bibliotekssammanhangtalas det ofta om attmotverka klyftor ochutanförskap. Samtidigthar biblioteken öppnatdörren för en smutsigbransch där människorstädar för en lön somklassades som ettexistensminimum förtjugo år sedan.FoTo: åSA ekSTröMAv ÅsA eksTröMVarför ingår inte lokalvårdaren i personalgruppenpå biblioteket? Personalens fikastundeller julfest kan väl vara en ingång till närmarebekantskap att bjuda in till? Städarnas insats ärguld värd för alla människor som varje dag tillbringartid i dessa allmänna lokaler. Istället tycks vi gå mot ettnytt Lort-Sverige där städarnas insatser inte prioriterasi en allt stramare ekonomi. Självklart är det svårt att fåstädentreprenören att ingå i personalgruppen men vinstenskulle kanske av flera skäl bli mångdubbel. Flerarepresentanter för folkbiblioteksvärlden som bbl talatmed vittnar om att städningen på deras bibliotek harförsämrats på senare år. Alla är eniga om att orsaken äravtalen och hur de har utformats – det handlar inte omlata lokalvårdare som försummar sitt jobb.Biblioteksassistenten Åsa Sander på Bagarmossensbibliotek menar att det är tydligt att en stor förändringhar skett de senaste åren.– Förr visste man namnet på städaren, som även varmed vid fikat ibland. Idag ser man knappt skymten avdem eftersom de ofta börjar jobba först när vi går hem.Det är lite olyckligt och tråkigt, tycker Åsa Sander.Avtalen är utformade så att man under en timme skahinna med så mycket att det faller på sin egen orimlighet.För att förhindra den här utvecklingen borde personaloch enhetschefter i större utsträckning ta reda påvad som gäller och ingår i upphandlingen kring städavtalen.Kanske kräva att ”genomsnittsprisföretaget”kammar hem avtalet och inte alltid de som erbjuder debilligaste tjänsterna. I Stockholm har förvaltningsledningenbeslutat att sköta all upphandling centralt förlokalvård av Kulturskolan, bibliotek, arbetsplatser etc.Det innebär allmänt hållna instruktioner. Samtidigtinnebär gemensam förvaltning givetvis lägre kostnad.Men till vilket pris?– Avtalet går utan undantag till den anbudsgivaresom har lämnat lägsta pris och timkostnad. Städarnatjänar så dåligt att man skäms. Det handlar om en lönsom redan för tjugo år sedan låg under existensminiminivån.Det är bedrövligt hur vi behandlar människorsom oftast är nyanlända svenskar och som har svårt attgöra sin röst hörd, konstaterar Lars Lindberg, lokalintendentvid ssb.Dessutom borde man kanske uppmärksamma attarbetsgivaren numera har arbetsmiljöansvar för allasom arbetar inom verksamheten. I dessa miljömedvetnatider borde man kanske fråga sig om alla entrémattorverkligen måste dammsugas varje dag – oavsettväder? Kan man plocka undan innan det ska dammas?Eller är det städarens jobb att varje dag ställa upp och taner alla stolar?Inne på det lilla stadsdelsbiblioteket kryper ett barnpå golvet samtidigt som barnets pappa klagar högljuttöver det skitiga golvet. På en annan plats i lokalerna lyfteren kvinna ut en bok ur den översta hyllraden samtidigtsom hon svär över att det dammar. Bibliotekarien→Carolina Abarca ochSina Sajadi städarbiblioteket och fritidsgårdeni Haningekommun.[05:2012] biblioteksbladet | 29

→ som tar emot klagomålen ber städaren attgöra saker som inte ingår i det upphandladearbetet. Ibland utförs jobbet av en serviceinriktadlokalvårdare som kanske är räddom sitt jobb och därför gör mer än avtalat.På en del håll rycker bibliotekarierna ut. PåUmeå stadsbibliotek gör man riktade insatserunder sommaren innan biblioteket öppnatdå man tillsammans med sommarvikariernadammar av de översta bokhyllorna.Något som inte ingår i städavtalet idag.bbl åker till biblioteket i Jordbromalsskolanför att träffa Carolina Abarca. Redan närhon slutade skolan visste hon att hon skullestäda en period i livet.– Att tjäna lite egna pengar samtidigt somman tar en paus efter allt pluggande passarmig bra, menar Carolina Abarca somstartade en egen städfirma. Avtalet medHaninge kommun har inneburit en garanteradinkomst och att hon dessutom kunnatanställa Sina Sajadi. Tillsammans städar debiblioteket och ungdomsgården i Jordbro.– Det är väldigt roligt att städa på biblioteketeftersom bibliotekarierna här håller efterså rent och fint. Dessutom känner de migsedan tiden då jag gick i Jordbromalmsskolan.Jag satt ofta här i biblioteket och läste.Dom är så snälla här och behandlar oss medrespekt, konstaterar Carolina Abarca.I ur och skur, tidiga morgnar, vinter somsommar, städar paret de kommunala lokalernasom inkluderar toaletter, publika ytoroch arbetsplatser. Sina Sajadi påpekar attdet är jobbigare att städa i lokalerna på fritidsgårdenän på biblioteket:– Ibland har skolan lovdagar och personalenhar extraöppet utan att ha informeratoss. Då blir det jobbigt. Folk kliver med skorpå det nyskurade golvet och säger sen att viinte städat golvet! säger han.Bägge uppskattar vårens ankomst eftersomdet innebär mindre grus och det blirinte lika mycket ingrodd smuts att ta itumed. Tiden de får av kommunen för att utförastädjobben räcker inte, vilket är frustrerande.Och det är ett tungt arbete ävenför unga människor. Båda två är trots sinungdom ofta trötta i kroppen efter jobbet.Till hösten ska Sina Sajadi börja plugga.Då får Carolina Abarca se sig om efter enny kollega. På biblioteket i Jordbro har manbara gott att säga om paret som städar ochhoppas att det kan vara lika välstädat ävenfortsättningsvis.På Riksantikvarieämbetet skrevs ett nyttstädavtal vid årsskiftet med en ny firma ochnya rutiner. Numera städas det under dagtidvilket ibland kan vara besvärligt när detär mycket folk i lokalerna. Det har noteratsotömda papperskorgar, dammlager och toalettersom inte har städats. Mikael Jakobsson,tf enhetschef för arkiv och bibliotek,säger till bbl att det har varit starka reaktionerfrån personalen angående städningen.– Egentligen borde det kanske finnasplats för ett särskilt städbolag specialiseratpå publika lokaler som bibliotek. Dels för attdet ibland finns unikt material som kräversärskild omvårdnad, dels för att bibliotekär speciella miljöer med alla bokhyllor. Våramagasin städas exempelvis alltid med enbibliotekarie/arkivarie närvarande.Samtidigt är det alltför enkelt att skyllaallt på det nya städbolaget, menar JesperAndersson, som är ansvarig för lokalernapå myndigheten.– Ibland finns det en tendens att per automatikogilla förändringar. Ibland får tidenutvisa om det blev så illa som man befarat.Dessutom kanske man kan pröva att presenterasig för lokalvårdarna och kommunicera.Det rådet kanske vi alla bör ta till oss.Själv tackar jag alltid Maria för att hon städarså fint och gör min arbetsplats så myckettrevligare att vistas i. Även om hon envisasmed att städa mitt skrivbord mer grundligtän jag vill… ■Reunion BHS 40 årNu är det dags för alla BHS:are att åter ses. Du som tagitexamen eller undervisat/arbetat vid Bibliotekshögskolan1972–2012 är varmt välkommen.Vi ses i Borås!När: Fredagen den 12 oktober 2012 kl. 14:00-00:00.Var: Högskolan i Borås (mer information kommer)Anledning: Fira Bibliotekshögskolans 40-årsjubileumFöranmälan: Via e-post: Thomas_a.johansson@hb.seProgrammet hittar du på www.hb.se/bhs30 | biblioteksbladet [05:2012]

ZimLA i Zimbabwe kraftsamlarMaud Hell rapporterar om ettskolbiblioteksseminarium som hölls iBulawayo i Zimbabwe tidigt i våras.FoTo: MAud HeLLAv MAud HeLLIsamarbete med iasl Africa Sub-Sahara – höllsett första regionalt afrikanskt skolbiblioteksseminariumi Sydafrika 2009. Då fick Zimbabwe i uppdragatt organisera nästa regionala seminarium,avsett att äga rum 2011. På grund av de svåra förhållandenai Zimbabwe kunde seminariet inte hållas förrän iår. Zimbabwe Library Association, Zimla, genomfördeseminariet med stöd av iasl Africa Sub-Sahara och enstyrgrupp som bestod av skolbibliotekarien på MasiyephambiliCollege i Bulawayo och styrelseledamöteri Zimla.Temat för seminariet var School libraries in the 21 stcentury: learning from each other med många underrubrikersom:• information literacy skills across (from print to iCt)• national school library policy• school libraries for reading skills• regional school library cooperation in Zimbabwe/Africa cooperation• joint school/community library cooperation• mobile library service in Zimbabwe/Africa• creative ideas for school libraries with limited resources:best practices• a library in every school campaign• dissemination of HiV and aids information in schoollibrariesKampanjen ”A library in every school” har pågått en tidmed bland annat demonstrationer för skolbibliotek avelever i Sydafrika. Den har en Facebookgrupp och stödsav eNsil, den europeiska stiftelsen och nätverket förskolbiblioteksfrågor.Seminariet i Bulawayo som var den första störreaktiviteten som Zimbabwes biblioteksförening kunnatarrangera på länge, samlade många olika typer av deltagare(ca 70), från skola, universitet, kommunala bibliotekeller NGo-stödda bibliotek, nationellt bibliotek ochspecialbibliotek. Många bibliotek i Zimbabwe finansierasav annat än allmänna medel. Seminariet samladedeltagare från Kenya, Sydafrika, Tanzania och Zambia.Själv hade jag kommit tillsammans med två sydafrikanskakollegor och vänner sedan tidigare. En av dem, BusiDlamini, är iasl:s kontaktperson för södra Afrika.At bookmobile, t hObidiah T. Moyo, kändav många svenskar föråsnedrivna bibliotek.Bredvid två deltagarefrån Tanzania. Bakomdem i den lilla vagnenfanns förutom böckersolcellsdriven TV ochdator.Medverkade i Masiyephambili College där seminariethölls, gjorde också några förlag och andra företagmed biblioteksanknytning som hade utställningar medmöjlighet att beställa. En zimbabwisk författare deltog.Hon blev intresserad när jag berättade om att författarei Sverige byggt upp Nationella Skolbiblioteksgruppensom stöd för skolbibliotek.Under två dagar hölls nio olika presentationer. Bibliotekarierfrån olika bibliotek berättade om mångasatsningar för att nå ut till barnen och till skolor. Genomseminariet satte Zimla föreningens intressegrupp förskolbibliotek på kartan och föreningen ska fortsätta attuppmärksamma skolbiblioteksutveckling.Zimla hade sitt årsmöte i maj. Många hoppas att denu ska kunna återta sitt viktiga arbete med biblioteksutvecklingefter många års katastrofläge ekonomiskt ochpolitiskt samt att zimbabwiska bibliotekarier som borutomlands flyttar hem.Vissa biblioteksprojekt i Zimbabwe får stöd från Sverige,trots att regimen tidigare avvisat många biståndsförsök.Till dessa hör Edward Nlovu Memorial Library iGwanda söder om Bulawayo.Länkarhttp://zimbabwereads.org/zimla/https://www.facebook.com/groups/212515712290/Läs mer om Zimbabwe och Sverige: http://www.sida.se/OmVarlden/Varlden/Briefing/Svar­balansgang­for­Sverigei­Zimbabwe/[05:2012] biblioteksbladet | 31

Franska bibliotekunder ockupationenFoTo: WIkICoMMoNSFrån 1720-talet framtill mitten av 1990-talet huserade Frankrikesnationalbibliotekpå samma plats i kardinalMazarins palatsHotel Nevers på Ruede Richelieu.Under krigsåren1940-1944 omvandladesoch plundrades offentliga och privatabibliotek i Frankrike med benäget biståndav troskyldiga bibliotekarier som varberedda att gå nazisternas ärenden ochomforma och föröda landets minnesarkiv.Av Åke erLAndssonBakgrund. åren 1940–44 var kurortenVichy säte för den med Nazityskland samarbetsvilligaVichyregimen. Efter Frankrikeskapitulation 1940 erhöll Philippe Pétainparlamentets fullmakt att ändra författningen. Tredjerepubliken ersattes av Den franska staten. Den nyaregimen var till sin karaktär reaktionär, korporativistisk,främlings- och judefientlig. Frankrikes stolta revolutionsdevis”frihet, jämlikhet, broderskap” ersattesmed Vichyregimens motto ”arbete, familj, fosterland”.Press och bokutgivning censurerades i samma ärkekonservativa,främlingsfientliga anda. Marskalk Pétain:”Vi, Marskalk av Frankrike, chef för Den franskastaten och ministerrådet, proklamerar, enligt 1941 årslag av den 2 juni, att alla av judisk härkomst skall anmälasig till poliskommissariatet i bostadsorten för att erhållasina insignier i form av en gul stjärna, med textenJude, att synligt fästas på ytterkläder.”I juli 1940 – efter nederlaget i Sedan och tyskarnasockupation av Paris och västra Frankrike – utsågs såledesfältmarskalken, ”segraren vid Verdun”, den åttiofyraårigePhilippe Pétain till fransk statschef: ”Kanjag inte längre vara ert svärd, så vill jag förbli er sköld”,32 | biblioteksbladet [05:2012]

deklarerade han. Metaforen är signifikativ.Någon sköld blev Pétain aldrig. Tvärtomskulle han och hans samarbetsregim vållaändlösa tragedier, lidanden och mardrömmar.Ett femtiotal bibliotek raserades undertyska bombanfall. Under ockupationen deporteradessjuttiosex tusen franska judar –bl a bibliotekarier – till Auschwitz-Birkenauoch andra förintelseläger. Endast 2 500av dem skulle återvända, märkta för livet.Traumat har initierat och samvetsgrantskildrats av den franska akademiledamoten,före detta europaparlamentarikernoch inrikesministern Simone Veil i självbiografinUne vie. 1944, sexton år gammal,greps hon av ss i Nice, deporterades medföräldrar och syskon till koncentrationsläger.Modern dog i Bergen-Belsen, fadernoch hennes bror försvann spårlöst. Frankrikehar officiellt erkänt sitt ansvar för judedeporteringenunder ockupationen.Fransmannen Claude Lanzmanns niotimmar långa dokumentärfilm Shoah (grek.Förintelsen) från 1985 är en enastående dokumentärsom synliggjort Förintelsen ochdet ofattbara. Författaren och globetrottern Lanzmann(f 1927), son till judiska invandrare från Östeuropa, gick1943 med i motståndsrörelsen, greps i Aix-en-Provenceoch var nära att bli arkebuserad men lyckades fly i sistastund. Omnämnas bör även Marvin Chomskys prisadefilm Holocaust (1978) om nazisternas judeförföljelser.En själsfrände till Lanzmann var Romain Gary. Iden självbiografiska boken Promesse de l’aube (”Löfte igryningen”) skildrar Gary sin karriär från fattig judiskinvandrarpojke till fransk stridsflygare, diplomat ochsuccé författare. 1941 anslöt han sig till general de Gaullei London och organisationen Det fria Frankrike.1972 utkom amerikanske historikern Robert Paxtonsi flera avseende vägröjande verk Vichy France, OldGuard and New Order, 1940–1944 (Barrie & Jenkins,1972). Paxton, specialist på Vichyregimen och fascismenunder andra världskriget, argumenterar övertygandeför tesen att Vichy frivilligt och programenligtsamarbetade med Tyskland, inte tvingades därtill avHitler och ss. 2008 publicerade biblioteksexperten ochkonsthistorikern Martine Poulain en väldokumenteradspecialstudie av de franska bibliotekens situationunder ockupationen, Livres pillés, lectures surveillés: Lesbibliothéques françaises sous l’Occcupation (Gallimard,2008). Att den tyska kulturimperialismen var obevekligklargör även andra studier i ämnet.Under krigsåren 1940–1944 omvandlades ochplundrades offentliga och privata bibliotek i Frankrike.Nazisterna avskydde som bekant böcker som pesten.Beryktat i modern tid är deras bokbål redan 1933 utanföroperan i Berlin. Den destruktiva kulturideologinanammades av Vichyregimen, och snart gjordes bibliotekentill infernon för bokälskare. Den ultrakonservativaoch antisemitiska tidningen Action française,som uppstod ur Dreyfusaffären, vann nya läsare. Troskyldigabibliotekarier axlade Mefistofs mantel, var liktdemoner beredda att omforma och föröda landets minnesarkiv.Martine Poulin redovisar att bakom den sobraatmosfären och tystnaden i nationalbibliotekets läsesalardoldes allmän resignation, kompromisser, men ävenhalvkvävda uppror. Bibliotekariekåren skiljer sig härvidlaginte nämnvärt från övriga tjänstemanna kårer.All opposition mot Vichyregimen och ockupationenvar bannlyst, liksom antitysk litteratur. Inte olikt andrayrkeskårer fanns vid de offentliga biblioteken en framträdandekollaboratör, nämligen Bernard Faÿ, 1940 utnämndtill administratör för Nationalbiblioteket. HanInteriör från läsesaleni det gamla nationalbiblioteketpå Rue deRichelieu.”Troskyldiga bibliotekarier axlade Mefistofsmantel, var likt demoner beredda att omformaoch föröda landets minnesarkiv.FoTo: WIkICoMMoNS[05:2012] biblioteksbladet | 33

FoTo: WIkICoMMoNSersatte historikern Julien Cain, jude, som deporteradestill Buchenwald. Tysklands utrikesminister Ribbentropoch hans franska drabanter klassade Faÿ som ”patriot,monarkist och aktiv katolik”. Själv presenterade sigFaÿ inför Nationalbibliotekets bibliotekarier i valdaordalag: ”Jag har blivit utnämnd, eftersom jag har Marskalkensoch tyskarnas förtroende.” Han utsågs äventill chef för franska säkerhetstjänsten (sss), en censurinstans.Drygt två miljoner böcker drogs in. En märkligoch komplex person denne Bernard Faÿ: en intellektuellmed bakgrund i franskt 30-tal. Religiös nit och maktlystnadgav efterhand upphov till fixa idéer och tvångstankarmot allsköns frimureri och dekadens. Till skillnadfrån flera notoriska kollaboratörer hade BernardFaÿ ingen utbildning som germanist. Han beundradeamerikansk kultur, var professor vid Collège de France,översatte Gertrude Stein som han träffat i Paris. Efterkrigsslutet dömdes han till livstids straff arbete menlyckades 1956, förklädd till katolsk präst, fly från fängelsetin över gränsen till Schweiz. Senare publiceradehan några gallsprängda essäer och ett antal biografierhos det franska förlaget Perrin, utgivare av bl a nobelpristagarenFrançois Mauriac, förgrundsgestalt inomkatolska vänstern och aktiv i motståndsrörelsen.Under Faÿs ledning blir Nationalbiblioteket ett instrumentför samarbete med tyskarna. Faÿ förhandlardirekt med ss-ledningen, inte med Vichyambassadören,frankofilen Otto Abetz. Utan skrupler tillämparFaÿ, liksom andra kolleger i fransk administration,antisemitiska och främlingsfientliga lagar. Han ”arieserar”ledningen, rensar ut flera tjänstemän. Han vägrarjudiska och mörkhyade läsare tillträde till biblioteket,berikar de nationella samlingarna med beslaggjorda i privatbibliotek, böcker tillhörande fransmänsom fråndömts sina rättigheter (judar, motståndsmän,fri murare, kommunister …). Starka internkonflikterseglar även upp i Goncourtakademin. SkådespelarenSacha Guitry och ett par andra jurymedlemmar rensasut, anklagade för att inte ha tagit avstånd från ockupationsmakten.Direkt genant för Goncourtakademinblev ”affären” Vintila Horia, belönad 1960 för Dieu estné en exil (Gud är född i landsflykt). Efteråt fick akademinklart för sig att han varit aktiv nazisympatisör ochman tvingades dra tillbaka priset. En känd antisemitoch nazisympatisör var fattigläkaren, den eminenteförfattaren Céline, vilken tidigt hyllade Hitler som enframsynt general och statsman. Vid befrielsen 1945avrättas många kollaboratörer. Philippe Pétain dömstill döden, men straffet omvandlades av de Gaulle tilllivstids fängelse. Kvinnor, som sällskapat med tyskasoldater, stämplas som förrädare, får håret avklippt.Mycket sopas under mattan, är tabubelagt och skrämmande.Bernard Faÿs namn och kollaboration fallersnart i glömska.I slutet av 1996invigdes nationalbiblioteketsnyabyggnad – som ocksåkallats för presidentMitterands sista skrytbygge– vid Tolbiac påSeines västra strand.Böckerna förvarasi fyra bokformadehöghus i glas medanläsesalarna liggerunder jord. Det nyabiblioteket har beskrivitssom ett svårintagligtfort snarare än enbyggnad för allmäntbruk.34 | biblioteksbladet [05:2012]

Åter till privatbiblioteken. Nazisterna plundradeLéon Blums, Marc Blochs och andra kända motståndsmänsbibliotek. Författaren André Maurois, nära väntill de Gaulle, summerar lakoniskt: ”Då Gestapo intefann människan, tog de hennes bibliotek.” BiblioteksexpertenMartine Poulain redogör ingående för plundringenav privatsamlingar, vid Nürnbergrättegångenunderskattad till 550 000 volymer. I dag har drygt enoch en halv miljon stulna böcker återfunnits. De störreoffentliga Parisbiblioteken hade redan 1939 forslat i vägsina mest värdefulla samlingar till de fria zonerna ute ilandsorten.I sin pionjärstudie lyfter sociologen Martine Poulainfram bilden av ett tyglat och skändat Frankrike, därman sökte tröst i verklighetsflykt och harmlöst tidsfördriv.På svarta marknaden slogs läshungriga kvinnor,till kilopriset på skinkan, om Borta med vinden, MargaretMitchells romantiska succéroman, som utspelar sigi skuggan av amerikanska inbördeskriget. Ockupationengjorde, menar Poulain, Frankrike till ett läsandeland. Utgivningen av ny litteratur var av förklarliga skälåsidosatt och bokhandelns utbud synnerligen påvert.Många sökte sig till bibliotek som inte skövlats, särskilti geografiska områden som inte ockuperats. Om bokläsninghindras av censur eller rent materiella problemså finner många, inte minst flyktingar, offrens anhörigaoch andra som märkts av kriget, en form av friheti glömskan av krigets fasor. Om så blott för stunden.Ockupationen, som genom censur ville kontrolleramedborgarnas läsning, gynnade den paradoxalt nog.Censur har alltid ökat aptiten för det förbjudna. Ochmanat till motstånd. Lyckligtvis fanns det, vilket börpoängteras, även modiga franska bibliotekarier som,inte utan risk, via hemliga nätverk förmedlade svartlistadlitteratur.Vad gäller andra världskrigets eko i franska romanerfinns en uppsjö av vittnesmål omedelbart efter krigsslutet.Decenniet därefter är det förbluffande tyst. Kanskeville man, som Martine Poulain riktigt framhåller,bara glömma. Kanske fanns det alltför många lik i garderoben.Ett notabelt sådant: inför presidentvalet 1965uppdagades att François Mitterrand hade samarbetatmed marskalk Pétain i Vichy. Saken mörklades officiellt.En seglivad myt, eller skröna, gör även gällande attflertalet fransmän, i nära anslutning till Tysklands kapitulationden 8 maj 1945, hävdade att de deltagit aktivt imotståndsrörelsen.Patrick Modiano, med judiskt påbrå, är en av de yngreromanförfattarna som, utan att ha upplevt epoken annatän indirekt, intresserade sig för ockupationstidensmer eller mindre obskyra händelser. Andra franskaförfattare som på olika sätt skildrat människoöden ochhändelser under dessa stormiga krigsår är – för att baranämna några som översatts till svenska – Simone deBeauvoir, Marguerite Duras, Romain Gary, AlexandreJardin, Jacques Lanzmann, André Malraux, FrançoisMauriac (Nobelpris 1952), Jean Rouaud och FrançoiseSagan. ■Nässjö bibliotek 2009/2010. Arkitekt Mats ErikssonSkövde Högskolebibliotek 2011, Arkitekt Åsa Borgcrantz Blixt - Ritningen Arkitektbyrå ABBiblioteksmöbler för det moderna biblioteket0923-797 0910-72 59 3139 www.foramobler.se www.sscgroup.se Energivägen 11, 952 31 Kalix. Ett medlemsföretag i i SSC[05:2012] biblioteksbladet | 35

UtblickTottie LönnDANMARKDanskt ordförandeskapDen danska biblioteksvärlden markeradeDanmarks ordförandeskap i eU medflera aktiviteter och projekt. En europeiskbibliotekskonferens i maj handlade om”Democracy development in a new mediaenvironment”. Konferensen arrangeradesav Kulturstyrelsen i samarbete med DanmarksBiblioteksforening och Biblioteksparaplyen,även om det formellt var eblida(European Bureau of Library, Informationand Documentation As sociations) ochbiblioteksstyrelsenätverket Naple som stodsom värdar. Man diskuterade strategi förbiblioteken i Europa i den digitala tidsåldern.Konferensen innebar samtidigt ocksåett jubileum för eblida som grundadesför 20 år sedan. Även Naple kunde fira sitt10-årsjubileum. eblida och Naple höllockså möten var för sig innan den gemensammakonferensen. Det mesta handladeom digitala kulturaktiviteter och kulturarvsportalenEuropeana. Ett av projektenär ”Europeana 1914–1918” där privatamedborgare i fem europeiska länder haruppmanats att inventera sina källare ochförråd och ta fram vad de har av fotoalbumoch föremål från första världskriget. Undervåren arrangerades insamlingsdagar iEngland, Luxemburg, Irland, Slovenienoch Danmark och fynden digitaliserades.I Danmark skedde insamlingen först iSønderborg och spreds sedan till centralbibliotekeni hela landet. Nästa år uppmärksammasatt det är 100 år sedan förstavärldskriget bröt ut.(www.db.dk, Bibliotek og Viden 2012:mars, m.fl.)INDONESIENBarnbibliotek ger hopp”The world is just a book away” heter ettprojekt som har som mål att bryta fattigdomoch arbeta för fred i utvecklingsländergenom att vända sig till barn och ge demutbildning och framtidstro. Hittills har manbl a inrättat 49 bibliotek och två mobilabibliotek i Indonesien. Sedan 2009 harman nått över 27 000 barn på detta sätt.Dessutom har organisationen inrättat 26föräldrabibliotek. Nästa år ska man ocksåbörja arbeta i Mexiko.(www.justabookaway.org)ISRAELNewtons skrifterSamarbete när det gäller digitaliseringav samlingar inom samma ämne sker juständigt mellan olika länder. Ett exempel ärIsaac Newtons skrifter, som nu kan nås viaIsraels nationalbiblioteks webbplats. IsaacsNewtons teologiska skrifter har digitaliseratsav Israels nationalbibliotek i samarbetemed Newton-projektet vid CambridgeUniversity. Det brittiska universitetet harNewtons vetenskapliga skrifter i sina samlingarmedan samlingen i Jerusalem innefattarmysticism, analyser av heliga böcker,en beskrivning av det antika templet iJerusalem samt spekulationer om världensundergång (enligt förutsägelse år 2060).(American Libraries 2012:mars/april)KINAKinesisk medicinKinas röst hörs alltmer i världen. Kinesiskaörtmediciner och preparat når ocksåvästerlandet i växande omfattning. HongKong Baptist University har nu utvecklattvå databaser som ger information delsom kinesisk medicinsk historia, dels omörtmediciner och preparat. Databasernautvecklades för att förbättra undervisningenom metoder och användning avörter och andra växter. Databaserna är friaoch vänder sig till förmedlare och forskareinternationellt. Det är enligt uppgift förstagången som denna information även ges påengelska.(http://www.hkbu.edu.hk)USAPrint on demandEtt nytt print on demand-verktyg, ”EspressoBook Machine” (ebM), invigdes nyligen påBrooklyn Public Library (filal till New YorkPublic Library). I en invigningsceremonifick inbjudna barn från Brooklyns PublicSchool se Robert Louis Stevensons Gardenof Verses tryckas.ebM kan trycka 8 miljoner nätanslutnatitlar på en mängd språk. Biblioteket är nuett av flera dussin universitet, folkbibliotekoch bokhandlar runt om i världen som kanerbjuda denna service, skriver AmericanLibraries. Men smakar det, så kostar det.Priset för en apparat är 125 000 dollar menBrooklyn Public Library behöver inte betalanågonting. Företaget installerar och sköterebM gratis. Användarna debiteras däremotoch kostnaden varierar mellan 8,99 dollar(upp till 40 sidor) och 23,99 dollar (830 sidor)för copyrightsfria böcker. För BrooklynPublic Library är det extra attraktivt attkunna trycka på många språk. Den mångskiftandebefolkningen i Brooklyn talar flerän 130 språk och tendensen är att flera leveri hem där man inte talar engelska. Det somockså kan göra print on demand-teknikenattraktiv för bibliotek är att den ger möjlighetför privatpersoner att mot en avgifttrycka de egna verken och ansluta dem tillebM:s databas.(http://americanlibrariesmagazine.org)VATIKANSTATENSvåråtkomligt blir lättåtkomligtGamla ärevördiga Vatikanbibliotekettar nu steget in i den digitala världen.Bodleian Library vid Oxford University ochVatikanbiblioteket, Biblioteca ApostolicaVaticana, har samlingar som kompletterarvarandra. I ett gemensamt projekt skanu de båda biblioteken digitalisera sinasamlingar, främst grekiska manuskript,men också tidiga hebreiska böcker ochböcker från 1400-talet. En donation frånPolonsky-stift elsen gör detta möjligt. Denärmaste fyra åren ska de båda bibliotekendigitalisera 1,5 miljoner sidor och samtidigtföra samman texter som har varit skildaåt i århundraden. De digitaliseradesamlingarna kommer att bestå av tre delar:Grekiska manuskript, tryckta böcker från1400-talet (eller inkunabler) och hebreiskatidigt tryckta verk samt manuskript. Tvåtredjedelar tas från Vatikanbiblioteket,övrigt material från Bodleian Library.(www.guardian.co.uk, m.fl.36 | biblioteksbladet [05:2012]

Månadens uppsatsAnna Kåring WagmanI takt med tiden?Projekt för att marknadsföra bibliotek har blivit allt vanligare. I uppsatsen Att skapabilden av biblioteket ser Claes Karlsson projektet Futurum.kom som ett exempel på hurbiblioteket slits mellan att bevara etablerade värden och att anpassa sig till en förändradomvärld.Claes Karlsson:Att skapa bilden av biblioteket.Åtta bibliotekariers upplevelserav deltagandet i projektet Futurum.komUppsALA UNIVersITeT, 2011.Med hjälp av tidigare forskning sätterClaes Karlsson in de senaste årensmånga marknadsföringsprojekt i ettbredare sammanhang. Han refererartill den norske forskaren Ragnar Audunson som menaratt det främst är externa faktorer som påverkar biblioteken,snarare än att biblioteken själva initierar utveckling.Den yttre påverkan har varit omfattande de senastedecennierna. Många av de värden som biblioteken tidigarevilat på har tonats ned i dagens mer marknadsliberaltinriktade samhälle. Det är inte längre självklart attbiblioteket ska stå för upplysning och bildning och tankenom att biblioteket ska sprida ”god” litteratur har fåttstå tillbaka för en mer individuell och efterfrågestyrdinformationsförmedling. Till detta kommer ett förändratmedie- och kommunikationslandskap. Bibliotekariernaär inte längre ensamma experter på informationssökning.Biblioteken är inte unika leverantörer avlitteratur och information på samma sätt som tidigare.Dessutom har den lokala kulturpolitiken allt merkommit att handla om att med hjälp av olika kulturverksamhetersätta orten på kartan. Inte sällan väljer mandå att framhålla andra aktiviteter än bibliotek. Biblioteketslegitimitet bottnar till stor del i att det är ett öppetrum avsett för alla och att det är ”vanligt”. Sådanavärden kan uppfattas som för otydliga och allmänna föratt de ska betraktas som användbara i konstruerandetav en lokal profil.Bibliotek som ställs inför yttre krav på förändring kanenligt Audunson välja att reagera med konservatismeller anpassning. Förändringsprocesser på bibliotek –liksom i många andra organisationer – präglas ofta avtröghet. Det finns en strävan efter att bevara organisationensverksamhet och eventuella förändringar skerlångsamt. Exemplet marknadsföringvisar tydligt hur biblioteketslits mellan viljan att bevaratraditionella värden och kravenpå omställning.Futurum.kom är ett samarbetemellan RegionbibliotekKalmar och Länsbibliotek Sydost.25 folkbibliotek i Kalmar, Kronobergs och Blekingelän deltar. Det övergripande syftet är att ”skapa bildenav biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser,kunskap och information i lokalsamhället och som endemokratisk arena för alla.” Man vill öka intresset förbiblioteken, skapa ett gemensamt varumärke och stärkabibliotekens kompetens inom området extern marknadskommunikation.Rent praktiskt har man genomfört dialogseminarierdär all personal haft möjlighet att medverka. Fyrakärnvärden har identifierats (”lyhörd”, ”kompetent”,”kreativ” och ”engagerad”), liksom sex målgrupper(bokälskaren, den digitalt nyfikne, småbarnsföräldern,den oerfarne, tonåringen och den vuxenstuderande).En kampanj, Låna dig rik, med bland annat kampanjmaterialoch logotyp har tagits fram.Claes Karlsson har intervjuat åtta bibliotekarier vidtvå av de bibliotek som deltar i projektet. Bibliotekariernaupplevde inledningsvis ett behov av förändringoch välkomnade ett mer utåtriktat arbetssätt. Däremothar det funnits ett motstånd bland vissa medarbetare.Några av projektets begrepp var laddade – orden kund,marknadsföring och varumärkesarbete uppfattades avvissa som kontroversiella:”Många har vänstersympatier och tycker att när manbörjar prata om marknadsföring att det är ingentingsom vi ska hålla på med, det är liksom Coca Cola. Det ärkommersiellt, det ska vi inte hålla på med. Och om manser det så, då tycker ju inte jag det heller. Men så ser intejag på marknadsföring. Jag ser marknadsföring som information.Ordet kommunikation är egentligen mycketbättre och passar bättre på bibliotek.”Citatet är ett exempel på hur man reagerade på yttreimpulser med konservatism eller anpassning. Någraavvisade de nya tankarna, medan andra försökte mötaomställningen genom att omarbeta begreppen så att deblev användbara i den egna verksamheten.Att börja arbeta med uttalade målgrupper upplevdesi början som ovant. Flera av de som intervjuats satte ordpå att man inom biblioteksvärlden gärna vill erbjudaallt till alla och därför sällan tänker i termer av uttaladegrupper. Att vända sig till en särskild grupp upplevdessom att utestänga andra. På det ena biblioteket hade →[05:2012] biblioteksbladet | 37

→ man inte alls arbetat med målgrupper tidigareoch för dem var förändringarna större.Som en av de intervjuade säger:”Ett forskningsbibliotek är till för de personernamed de behoven – är man ett folkbibliotekså ska man ge nånting till precisalla på nåt sätt. Så det var också ett nytt sättatt tänka, det här att jaha, men vi har målgrupper”.Konkret har man som en följd av Futurum.kombörjat arbeta med målgrupperi särskilda riktade kampanjer. Även hemsidanhar förändrats:”Vi har ju ... varit till för alla, och vår hemsidaska vara till för alla, men det har vi börjatkolla på nu också, att vi ska försöka semottagaren också. Så målgruppsarbete trorjag är bra och spännande och vi har inte jobbatmed det alls här.”De intervjuade medarbetarna var i detstora hela positiva till Futurum.kom, mensåg ibland inga stora konkreta förändringar.Man tyckte däremot att det var bra att få tidatt reflektera, sätta ord på det man funderatpå och tillsammans diskutera för vem manfinns till. De flesta menade också att de blivitmer medvetna om kommunikationensbetydelse. De fyra kärnvärden som formuleratsuppfattades som positiva, även omde kanske inte använts så ofta i den dagligaverksamheten.Karlsson menar att projektet lett till enökad kommunikativ medvetenhet. Projektetär enligt honom en del av en rörelse frånen bibliotekscentrerad och reaktiv hållningtill en brukarorienterad och aktiv inställning.Det var förstås inte något helt nytt,men författaren menar att det under projektetskedde en uppvärdering och professionaliseringav synsätten. Överhuvudtagetverkar de största förändringarna ha ägt rumpå det mentala planet. Förändringarna uppfattadessom viktiga och välkomna, menockså utmanande. Ett av uppsatsens viktigasteresultat är att reflektion och anpassningtill en ny omvärld måste ges utrymmepå arbetsplatsen och tillåtas ta tid i anspråk.KrönikaStartup-biblioteketErik StattinJag läste nyligen en artikel om ekonomiprofessorn ClayChristensen. Förutom att vara djupt troende mormon,och numera också lidande av sviterna efter en stroke, ärhans bok The Innovator’s Dilemma från 1997, något i dettysta, en av de mest inflytelserika böckerna de senaste 15åren.Hans insats består i att beskriva hur traditionellaföretag och offentliga verksamheter ”löses upp” när nyaprodukter och tjänster ställer saker på ända genom att ersätta gamla, men förfinade, sättatt jobba. Se bara på hur mobilkameran, trots att den tar bilder av sämre kvalitet, i mångtoch mycket ersatt såväl fickkameror som systemkameror. Folk nöjer sig med sämre, har detchockerande nog visat sig.Christensens idéer om ”disruptive innovation” har blivit mainstream och numera anammarföretag världen över, med blandat resultat, olika sätt att förekomma uppstickare somförsöker göra deras produkter överflödiga.Biblioteksvärlden är full av exempel på hur verksamhet har blivit upplöst de senasteåren: storskalig digitalisering av böcker, e-böcker, Open Access, sökmotorer vs. data baser,till och med biblioteksrummet överges av studenterna, till förmån för mer attraktiva miljöer.Också i Sverige, men framför allt på annat håll i världen där man anser att bibliotekstjänsterutförs om inte bättre så åtminstone billigare av andra, ser vi nedskärningar i bibliotekssektorn.Bibliotek är mer sårbara än någonsin.Många har ju insett detta och jobbar aktivt med att möta nya utmaningar. Men fronternaman måste kriga på är så många att den mest ambitiösa organisation snabbt finner sig omringadav konkurrerande verksamheter utanför biblioteksvärlden.Men det finns fortfarande många saker som är outforskade, och frågan är hur man gördet bäst. En stark rörelse är t ex ”Evidence-based librarianship”, med egna konferenser,metoder och litteratur. Ett pragmatiskt möte mellan teori och praktik – empiriska undersökningarska ersätta magkänslan och gamla tumregler. Men att göra något nytt och unikt– och se på problemen på ett nytt sätt – kräver också nya sätt att tänka.Jag skulle därmed vilja slå ett slag för “startup”-biblioteket som idé. Jag tror att ärevördigainstitutioner, också i offentlig regi, har massor att lära av hur man tänker och skaparinnovativa tjänster genom att kika på hur startup-företag jobbar.I den digitala världen är dessa företag de mest eftertraktade – en storslagen idé, någrapersoner som vet hur man genomför den och som jobbar i team mot en vision. De är oftalättrörliga, ”magra” och kan snabbt ställa om sin verksamhet när man märker att man är påfel väg. Metodiken präglas av att bygga, testa, göra om, utvärdera, dra lärdom och förfina –ta små steg och anpassa verksamheten allt eftersom.Poängen för ett bibliotek att tillägna sig startup-filosofin är inte nödvändigtvis att uppfinnadigitala produkter eller tjänster eller att leka företag, utan att anamma ett sätt att tänkaoch skapa en kultur. En kultur där framtiden är formbar och där det är tillåtet att provamånga idéer. En där man får ta sig an de stora och ofta komplexa problemen med en nysorts entusiasm. Inte bygga bättre dammsugare utan fixa renare golv, som någon uttrycktedet.Det värsta med startups är att de ofta misslyckas. Har vi som bibliotek råd att göra det?Utan tvekan måste vi lära oss att misslyckas, framför allt fortare. Genom att testa fler idéer,utvärdera dem tidigt och satsa på de som verkar ha bäring, blir misslyckanden lättare attklara av.Nästa studiebesök kanske kan gå till ett lokalt teknikföretag bestående av 20-nåntingaresom just satt spaden i marken.38 | biblioteksbladet [05:2012]

RecensionerPäivi Almgren & Päivi JokitaloBiblioteket i världen: en inspirationsbokBTJ, 2011Trendspaning på bibliotekär ett angeläget menmånga gånger eftersattämne. Omvärldsbevakning,visst – men det kanvara svårt att se förbidet som pågår utanförden egna upptrampadestigen. Sociala medierhar visserligen breddat vår omvärld mendet är inte alltid det finns kraft och ork attfölja med i allt det man skulle önska. Dettabehov kan tacklas på flera olika sätt, alltfrån att lägga upp en omfattande systematiskbevakning som man aldrig har tid attfölja upp, till att då och då sätta upp fingretoch känna av hur vinden blåser.Författarna till Biblioteket i världen – eninspirationsbok har valt det sistnämnda: attleta reda på aktuella exempel från jordensalla hörn, främst Usa, Storbritannien ochNorden – och beskriva dessa med syfte attinspirera och glädja andra.Författarna är två personer med erfarenhetav biblioteksutveckling på nationellnivå i Finland men även med god inblicki bibliotekens vardagliga verksamhet. Nuhar de genomlyst biblioteksvärlden utanförsitt lands gränser och funnit en uppsjögoda exempel på hur biblioteken (främstfolkbiblioteken) kan bli tydligare och få enmer självklar plats i samhället.På ett lättsamt och trevligt sätt presenterarde marknadsföringsmetoder ochutvecklingsprojekt, bl a hur man knyteranvändarna till sig och hur bibliotek kanvara samarbetspartners med andra aktörerän de gängse. Ambitionen är inte att samlingenexempelvis ska vara heltäckandeeller ens den allra bästa. Författarna harsnubblat över och valt ut det som intresseratoch berört dem. Till sin hjälp har de haftTwitter, Facebook, webbplatser, konferenseroch egna möten. Exemplen är korta ochvardagliga och inget av projekten presenterashelt grundligt.Resultatet har blivit en rolig bok somgärna får ligga på nattduksbordet! En delexempel känns halvt galna, andra har vimycket att lära av. Eller vad sägs om NewYork Public Libraries som tog hjälp av sinaanvändare med hopp om att begränsakommande nedskärningar. I en kampanjuppmanades stadsborna att på en överenskommendag ringa, mejla och skicka vykorttill stadens beslutsfattare för att protesteramot förändringarna. Mallar till samtal ochmejl låg på bibliotekets webbplats vilketresulterade i att 4 000 vykort och 130 000e-postmeddelanden kom in. Ett läsmaratondirektsändes i 24 timmar med mottot”We will not be shushed” (kan fortfarandeses på webben) och i sann amerikanskanda donerade stadsborna pengar till sittbibliotek. Vad blev då resultatet av dennakampanj? Läs själva!HeLenA keTTner rudBergSjukhusbiblioteken i SörmlandNan DahlkildBiblioteket i tid og rum: arkitektur,indretning og formidlingDANmArKs BIBLIOTeKsFOreNINg, 2011Den här boken tordesakna motstycke. Detär en dokumentationav biblioteksarkitekturenfrån antikentill dags dato. Medfokus på 1900-taletsdanska folkbibliotek,men med utblickartill Norden och övriga världen. De danskaforskningsbiblioteken finns också med, omän i mindre omfattning. Ett bildflöde illustrerarutvecklingen från biblioteks katedraltill kunskapstempel, till biblio teket somsamhällets vardagsrum och kultur palatsoch fram till de senaste årtiondenasarkitektoniska biblioteksskapelser. Mendet fina i kråksången är att biblioteksarkitekturenplaceras i ett socialt, ideologiskt,utbildnings- och kulturpolitiskt sammanhang.Det är en insiktsfull och spännandehistoria, som tar andan ur läsaren. Det ärbara att kapitulera.Man får följa hur utformningen av biblioteksbyggnadenpåverkas av det framväxandevälfärdssamhället, demokratisträvandenaoch idéerna om att kunskapska vara tillgänglig för alla. Parallellt pågåren medieutveckling som förskjuter tyngdpunktenfrån förvaring och läsning på platstill utlåning och öppna hyllor. Vid mittenav 1900-talet vidgas biblioteksbegreppetoch folkbiblioteket blir kulturhus. Motmillennie skiftet blir biblioteket virtuellt.Samlingarna är inte längre bundna till biblioteketoch utnyttjandet är inte längre bundettill platsen. Paradoxalt nog: samtidigtsom väggarna rivs (i bildlig bemärkelse)blir byggnaden allt mer spektakulär ochde bibliotek som uppförs runt millennieskiftettar form av ”arkitektoniska ikoner”.Ett exempel är Den Sorte Diamant somöppnade portarna 1999.Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet kom influenserna framför allt frånUsa. Med Carnegiebiblioteken och destora amerikanska stadsbiblioteken, t exBoston Public Library, som förebilder.Public Library-idéerna banade väg för enny bibliotekssyn. Idén om öppna hyllor fickgenomslag. Under 1950-och 1960-talenvände strömmen då biblioteksfolk, inteminst från Storbritannien, vallfärdadetill Skandinavien för att inspireras (ochbedåras) av de ljusa och vackra biblioteksbyggnaderna.Dansk folkbiblioteksutveckling är ensuccess story. Förklaringen är enkel. Danskfolkbibliotekspolitik har, till skillnad frånpå många andra håll, baserats mindre påmunväder och mer på hands on. Folkbiblioteksrörelsenhar vilat på en solid politisk/ideologisk grund. Folkbibliotekens kunskapsförmedlandeuppgift har framhållitssom en viktig komponent i ett demokratisktsamhälle, med följd att biblioteksutbyggnadenhar kunnat ske målmedvetet och metodiskt.1920 års bibliotekslag, med bestämmelserom bidrag för bibliotekslokaler,hade en gynnsam inverkan på byggandet.Lagen 1964 öppnade för en utvidgning avbiblioteksbegreppet. Biblioteken skulle nuockså svara för kulturförmedling, t ex utställningaroch programverksamhet. Någotsom sätter spår i biblioteksarkitek turen.Den folkbiblioteksmyndighet (Statensbibliotekstilsyn) som inrättades år 1920 harvarit en viktig drivkraft, inte minst underdess förste direktör, den legendariske ThomasDøssing. Døssing var biblioteksdirektöråren 1920–1942. Han anklagades 1942för bl a antitysk propaganda och dömdestill fängelse. Han sattes senare i husarrestoch flydde 1944 till Sverige. Under hans”frånvaro” förordnades Robert L. Hansenför att upprätthålla ämbetet. Hansen utsågssenare till biblioteksdirektör.Døssing, och senare Hansen, bidrogaktivt till att frågan om folkbiblioteksbyggnadensutformning och placering fickstort utrymme i biblioteks- och samhällsdebatten.Nya bibliotek presenterades →[05:2012] biblioteksbladet | 39

Recensioner→ och bedömdes fortlöpande i Danmarks Biblioteksforeningstidskrift Bogens Verden.Anmälningarna var överlag entusiastiska.Under 1970-talet ändrades emellertidtonen. Den radikala bibliotekspressenrasade nu över kostsamma prestigebyggen,som ansågs gå ut över verksamheten.T ex avfärdades biblioteket i Rødovre, sominvigdes 1970, som ”Et nydeligt ørkenfortsom ramme om nobel kedsommelighed”.Det är inte lönt att ens försöka sammanfattapresentationerna av de otaligabiblioteksbyggnader som exemplifierarolika decenniernas biblioteksideal: stortoch stiligt – lågt och platt – vardagsrum ellerinstitution. Dessutom framkallar knappastNyborg, Holstebro, Randers, Ålborg etc.några associationer bland svenskt biblioteksfolk.Men jag kan inte låta bli att lyftafram två exempel. Det första är ”Stationsbyensbibliotek”.I samband med Århusutställningen1909, som i första hand var en industriutställning,lyckades biblioteksföreträdarefå med folkbiblioteket på ett hörn.En strategisk insats som visar hur dansktbiblioteksväsen förstått att ta plats isamhällsplaneringen. De framväxandestationssamhällena ansågs vara i behov aven mer genomtänkt utformning och arkitektur.Som en kulturpolitisk manifestationuppfördes vid utställningen ett mönsterbiblioteki skala 1:1 (biblioteket hade öppnahyllor). Mönsterbiblioteket blev framöverstilbildande för de folkbiblioteksbyggnadersom uppfördes i de mindre stationssamhällena.Självklart med placering mitt i byn.Vid Århusutställningen hölls också det förstaallmänna biblioteksmötet, där överbibliotekarienLanges tal kom att betraktassom mötets viktigaste begivenhet. Lange(som var överbibliotekarie vid Det KongeligeBibliotek) drog upp riktlinjerna förden framtida folkbiblioteksstrukturen, bl acentralbiblioteksreformen. Talet fick storbetydelse. Vid sidan av Langes tal behandladesunder mötet även frågor om barnbibliotek– och öppna hyllor.Det andra exemplet, Fredriksbergs bibliotek,är en kontrast till stationssamhälletssmåskaliga biblioteksbyggnad. Biblioteketinvigdes 1935 och blev därmed Danmarksdå största folkbiblioteksbyggnad (senarerefererad till som ”Fredriksbergsmodellen”).Fredriksbergs bibliotek är en modernvariant av kunskapstemplet. Byggnadenär monumental, men framför allt ele-gant. Biblioteket domineras av den storaut låningshallen med gallerier. Signalernafrån Amerika om rationalisering avarbetsprocesserna hade nått Danmark.Och Døssing hade 1933 hållit ett tal om”Rationalisering i Biblioteker”. Rationaliseringsidéernaomsattes i Fredriksbergi praktiken. T ex genom rationellaoch arbetsbesparande lösningar som engemensam expedition för informationoch utlåning. Fredriksbergsbiblioteketförväntades bli förebild för kommandebiblioteksbyggnader. Men av olika yttreomständigheter fick modellen inte så stortgenomslag som den för tjänade. Krigetkom emellan och efter kriget blåste andravindar. Fredrikbergsmodellen fick vissspridning i Sverige, där det nya stadsbiblioteketi Halmstad, som invigdes 1953, var enmindre Fredriksbergskopia.Gemensamt för de danska bibliotek somuppförts under de senaste cirka hundraåren är att det är gediget, smakfullt ochsnyggt. Så har man också haft tillgång tillvärldsledande (danska) biblioteksarkitekter:Erik Möller, Flemming Lassen, ArneJacobsen och senare Henning Larsen. Biblioteksinredningenhar inte sällan signeratsHans J Wegner eller Arne Jacobsen.Har då inte boken några brister? Nä,egentligen inte. Men om man ändå skulleha en önskan så vore det att det hade varitintressant med ett resonemang kringproblematiken när de arkitektoniskamästerverken åldras. Hur har de stått sigoch hur kommer dagens spektakulärabiblioteksbyggen att kunna anpassas tillen verksamhet i förändring? Kommer deatt tåla om- och tillbyggnad? Eller blir demonument över framstående arkitekter?Vad tar man sig till med ett urvuxet AaltoellerAsplundbibliotek? Ja, i det senarefallet, just ingenting. Asplunds skapelse påSveavägen i Stockholm har, med benägetbistånd av kommunalpolitiskt vankelmod,blivit en tvångströja. Jag ser fram emot attDahlkild återkommer med en lika kunnigoch insiktsfull bok i det ämnet. Frågankommer knappast att sakna relevans närmillennieskiftets skapelser uppnår medelåldern.Men den här invändningen förtarpå intet sätt helhetsintrycket. Boken är värdvarenda en av de 350 danska kronor somden kostar.BArBro THoMAsF.d. biblioteksråd vid Kungliga biblioteketNotiserGunnar Sahlin nyi Axiells styrelsevid ÅrsskifTeT tillträdde JoelSommerfeldt som ny vd för AxiellGroup och i samband med dettaflyttade huvudkontoret till Lundoch en delvis ny ledningsgruppför bolaget började jobba tillsammans.Nyligen valdes ett antal nyastyrelsemedlemmar in i Axiellsolika styrelser, däribland tvåaktörer från bibliotekssektorn:Gunnar Sahlin, tidigare riksbibliotekarieoch chef för Kungligabiblioteket i Stockholm, är nyordförande i styrelsen för detsvenska bolaget och är även ledamoti styrelsen för Axiell Group;I den danska styrelsen kommerLars Bjørnshauge att sittamed som ordinarie ledamot. LarsBjørnshauge är bl a SPArC’s Directorof European Library Relationsoch var tidigare överbibliotekarievid Lunds universitetsbibliotek.Andra nya namn hos Axiell ärPontus Bodelsson, vd för HelsingborgsDagblad, ny ledamot iAxiell Groups styrelse samt KristianNyman som tillträder somordförande i den finska bolagsstyrelsen.Kristian Nyman har enlång erfarenhet från teknisk handeloch verkade hela 1990­taletsom företagsledare inom dennabransch.Axiell är ett IT­företag som utvecklaroch levererar avanceradesystem och tjänster för bibliotek,arkiv, museer och skola. Bolagethar ca 230 anställda i Sverige, Finland,Danmark och England varavca 60 personer sitter i Lund. Inomsitt område är Axiell en av de femstörsta aktörerna i världen. HZ40 | biblioteksbladet [05:2012]

Nominerade till Årets bibliotekUtställning av bidragen till det nya biblioteket i Helsingfors.Framtidens biblioteki HeLsingfors är man i färd med att planera framtidens bibliotek.Arkitekturtävlingen ”Metropolens pulserande hjärta” för Centrumbibliotekethar väckt stort intresse på olika håll i världen och över 530bidrag hade skickats in till tävlingen. Domarna har inlett sitt arbete ochväljer ut 6–8 tävlingsbidrag som går vidare. Dessa förslag offentliggörsuppskattningsvis i september–oktober 2012. Resultatet av tävlingenblir klart om ett år, i juni 2013.Centrumbiblioteket byggs i området kring Tölöviken. Målet är attskapa en levande, funktionell och mångsidig mötesplats – ett framtidensbibliotek – för människor samt en energieffektiv märkesbyggnad.Centrumbiblioteket ska rymma en salig mix av bildning, kultur ochunderhållning. Den fysiska byggnaden på cirka 10 000 m² rymmer ävendet digitala biblioteket som ger service till användarna både i rummetoch på nätet. I biblioteksbyggnaden ska den nya tekniken ge synlighetåt nätinnehållet i nära anslutning till traditionellt material.Utöver den egentliga biblioteksverksamheten tillhandahåller byggnadenlokaler för evenemang, stadsbornas egna projekt och deltagande.Invigningen av biblioteket är planerad till juni 2017, kostnaden beräknadtill närmare 70 miljoner euro. Det kommer att finnas 150 000böcker, 900 årgångar tidskrifter och dagstidningar och 40 000 styckenmusikmaterial. Öppettiderna kommer att vara generösa både på vardagaroch helger – man räknar med 5 000 besökare per dag och 1,5miljoner besökare per år.HZBibliotekarier till ALMA-jurynTre nyA ledamöter har utsetts till att ingå i juryn för ALMA­priset,Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Ledamöterna är litteraturpedagogenoch barnbibliotekarien Annika Edlund vid Grubbebiblioteketi Umeå, Henry Ascher, barnläkare och professor ifolkhälsovetenskap och gästlärare vid Sahlgrenska Akademin iGöteborg och Mats Kempe som är anställd vid Barnängens världsbiblioteki Stockholm.De tre nya ledamöterna ersätter litteraturkritikern Birgitta Fransson,skribenten Ulla Lundqvist samt barnläkaren Lars H Gustafssonvars mandatperiod går ut i sommar.Juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne består av tolvledamöter och utses av Kulturrådets styrelse.ÅeHALLundA BiBLioTek, Sjukhusbiblioteken i Sörmland och BibliotekVärmland är nominerade till Årets bibliotek 2012. Vinnaren kommer attpresenteras under Bok & Bibliotek senare i höst. Priset delas ut av dIk.Hallunda bibliotek nomineras till Årets bibliotek för sitt målmedvetnamålgruppsorienterade arbete som haft en betydelsefull roll ilokalsamhället. Personalen deltar kontinuerligt i utvecklingsarbetetsom bland annat lett fram till den internationella bokmässan.Sjukhusbiblioteken i Sörmland nomineras för sitt tydliga strategiskautvecklingsarbete med att ge forskare, studenter, patienter, anhörigaoch personal relevant medicinsk information. En särskild eloge för detsätt som bibliotekariernas kompetens används för att hjälpa patienteratt källkritiskt värdera medicinsk information på nätet.Bibliotek Värmland nomineras bland annat för att man visar vadsamarbete mellan bibliotek inom en region kan betyda för samhällsutvecklingen.Ett exempel är det strategiska sätt som Bibliotek Värmlandsökt, fått och använt eu–kompetensmedel för.Priset består av ära, 20 000 kronor samt ett konstverk.Årets jury: Karin Linder, dIk:s förbundsordförande och juryns ordförande,Urban Björstadius, journalist och programledare, Gunilla CCarlsson, kulturutskottets ordförande, Margareta Lundberg Rodin, prefektBibliotekshögskolan Borås, Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarieoch Lena Sundberg, bibliotekarie Malmö stadsbibliotek.Förra året blev Internationella biblioteket i Stockholm Årets bibliotek.ÅeNu som lättläst!Boken om ZlatanNu blir succébokenJag är Zlatan Ibrahimovic’lättläst och tillgänglig förännu fler läsare.Med egna ord berättarZlatan om kampen ochkickarna, intrigerna ochlivet som en av världensbästa fotbollsspelare.Du möter också människanbakom attityden– men gåtan Zlatan finnsfortfarande kvar.Jag är Zlatan i lättlästversion finns att beställafrån 15 juni.Jag är Zlatan • Zlatan Ibrahimovic’ • David LagercrantzÅterberättad av Mats Wänblad • ISBN: 978-91-7053-395-2www.ll-forlaget.se[05:2012] biblioteksbladet | 41

BesserwisserAnders MathleinEtt slags sorgearbete skulle man kunnasäga att det är – journalisten, författaren ochdebattören Göran Rosenbergs omsorgsfulltlagda pussel där han förser sin far med en berättelseoch den egna familjehistorien med något merän bara konturer.Ett alldeles enkelt projekt är det inte eftersom faderndog när sonen Göran bara var elva år. Fadern överlevdeAuschwitz, befriades från koncentrationslägrens fasormen lyckades aldrig ta steget från överlevnad till fortlevnadoch berövade sig till sist livet. Mer än en gångkommer jag under läsningens gång att tänka på PrimoLevis bok Fristen – om Levis långa färd hem till Italienfrån Auschwitz och om svårigheterna att efter befrielsenbefria sig från lägervärldens erfarenheter, så traumatiskaatt de inte låter sig integreras i minnet och därförförträngs eftersom att minnas är outhärdligt.Också Göran Rosenbergs titel Ett kort uppehåll påvägen från Auschwitz ger vid handen att det handlar omen frist, en kort tid av hopp där en framtid ändå ter sigmöjlig innan skuggorna hinner ikapp. Och de kommerinte så mycket inifrån som utifrån, i form av den misstrosom ofta mötte de överlevande. Och i spåren av denföljde ensamhet och övergivenhet.Det är det där korta uppehållet med ingredienserav både mirakel och slump som Göran Rosenbergvill undersöka. Uppehållet som tar hans föräldrar, depolska judarna Dawid Rozenberg och Hala Staw, på deöverlevandes vingliga färd till Platsen, dvs Södertälje– efter kriget en framväxande industristad några milsöder om Stockholm, genomsyrad av välfärdsstatensoptimism. I Södertälje får fadern jobb som rörmontörpå Scania-Vabis och modern på Tornvalls konfektionsfabrik.Platsen blir scenen för Projektet, nämligen attbilda familj och skapa sig en framtid.Göran Rosenbergs föräldrar växte upp i Lodz somnazisterna senare gjorde ett getto av med benäget biståndav Chaim Rumkowski – nogsamt och detaljeratskildrat i Steve Sem-Sandbergs bok De fattiga i Lodz.Dawid och Hala ”utlevereras” med sina respektivefamiljer till Auschwitz men förpassas vidare till olikaslavarbeten utanför lägret – Dawid och Hala skiljs åt vidselektionsrampen. Vad hände sedan med honom somskulle bli Görans far och med henne som skulle bli hansLästGöran RosenbergEtt kort uppehåll påvägen från AuschwitzAlbert Bonniers förlagmor men som till skillnad från fadern fortfarande lever?På en kristallklar prosa, resonerande och understundommed återhållen vrede fogar Göran Rosenberg sammanminnesskärvorna av familjehistorien med hjälp avmyndighetsdokument i en bok som till största delen ärskriven i du-form, i dialog med den frånvarande fadern.Det är både en historisk faktabok och en roman, ävenett slags reseberättelse och en barndomsskildring. Reseberättelsedärför att Göran Rosenberg gör om fadernsresa från Polen via slavläger i norra Tyskland till Sverige.Auschwitz är ett välbekant faktum, mindre känt ärkanske den arkipelag av tyska slavläger som fanns påorter som förblivit okända. Han följer tågspåren, ocksåde som inte längre finns, uppsöker dessa obemärktaorter där mycket lite minner om ett besudlat förflutetoch han färdas i spåren av slump och tillfälligheter somså småningom leder fram till hans egen tillblivelse.Dessa tunga strövtåg kontrasteras med detaljeradeskildringarna av den framväxande storstaden Södertäljeunder femtiotalet, dess doft av strukturerat samhällsbyggeoch framtidstro – en tid när allt bara skullebli bättre och där sonen Göran (som alltså får ett helsvensktnamn) och hans jämnåriga ska komma att utgöradet svenska välfärdssamhällets första generation.Den värld som föräldrarna kom från var utplånad och idet ljusa framtidslandet med granskog, havsbad och såsmåningom egen bil blir faderns hemlöshet allt större.Genom sin familjs historia skapar Göran Rosenbergett spann inte bara i tiden utan också mellan diametraltskilda världar. Inte minst påtagligt blir detta i beskrivningenav hur tyskspråkiga förtroendeläkare i Sverigekonstaterar att faderns allt djupare depression ochpsykiska problem inte går att hänföra till Auschwitz,att han ”tydligt överdriver sina besvär” och därmedinte har rätt till det skadestånd efter Auschwitz somden tyska förbundsstaten i vissa fall betalade. Det är enfasansfull beskrivning av den cynism och aningslöshetsom på nytt selekterade de redan en gång selekterade,en misstro som kunde vara dödlig för dem som en gångöverlevt.Göran Rosenbergs djupt personliga bok är en starkoch tankeväckande läsupplevelse. En nyttig påminnelseom vikten av just kollektiv erinring.HenrieTTe Zorn44 | biblioteksbladet [05:2012]

Aktuelltfrån Svensk Biblioteksföreningmaterial mailas till se@biblioteksforeningen.orgKampanj för e-böckerpå biblioteken i hela EuropaBiblioteksstatistikför 2011Den 11 maj medverkade flerarepresentanter från SvenskBiblioteksförening påEBLIDA:s årsmöte och årligakonferens. Köpenhamn var denna gångvärdstad för mötena som genomfördesför tjugonde året.EBLIDA – the European Bureau ofLibrary, Information and DocumentationAssociations – är en oberoendeparaplyorganisation för organisationersom arbetar för bibliotek, arkiv ochandra informations- och dokumentationsinstitutioneri Europa. EBLIDA har125 medlemmar i 37 stater, däriblandsamtliga EU-länder. EBLIDA arbetarför obegränsad tillgång till informationoch erkänner bibliotekens och arkivensroll för att uppnå detta mål.EBLIDA:s årsmöte valde ny styrelseoch ordförande. Till ordförande valdesKlaus-Peter Böttger, bibliotekschef förfolkbiblioteket i Essen, Tyskland.Ny ledamot i EBLIDA:s styrelseär Ulrika Domellöf Mattsson. Ulrikaarbetar idag som koordinator vidNaturvårdsverkets bibliotek och äraktiv inom den svenska och europeiskabiblioteksrörelsen. Hon är bland annatledamot i Svensk Biblioteksföreningsstyrelse och ordförande i den svenskaanvändargruppen för Ex Libris-produkter.Ulrika har tidigare varit kontaktpersonför Svensk Biblioteksföreningsstatliga nätverk och har arbetat påKungliga biblioteket.– Jag kommer att arbeta föratt bibliotek över hela Europa skaha tillgång till böcker, oavsett omde publicerats elektroniskt eller ipappersformat. Därför ska det blispännande och kul att få bidra med minaerfarenheter i ett gränsöverskridandeeuropeiskt sammanhang, säger UlrikaDomellöf Mattsson.EBLIDA:s jubileumskonferens beslutadeockså att intensifiera sitt påverkansarbeteför att bibliotek i Europa skaha tillgång till böcker och tidskrifter ielektronisk form. Liksom tidigare skaEBLIDA påverka de europeiska institutionernaför att dessa ska säkerställaen balanserad upphovsrätt, så att medborgarehar tillgång till information,även digitalt. Nytt för i år är att EBLIDAkommer att stötta sina medlemmar attbedriva kampanjer för e-böcker på bibliotekeni de olika länderna.– Nu har vi flyttat fram vårapositioner ytterligare. Vår utgångspunktär artikel 19 i FN:s allmännaförklaring om de mänskliga rättigheterna,var och en har rätt att söka, taemot och sprida information och idéermed hjälp av alla uttrycksmedel ochoberoende av gränser. Det är därför viär starkt engagerade för att bibliotekska kunna tillhandahålla informationoch kunskap även i e-boksformat, sägerSvensk Biblioteksförenings ordförandeInga Lundén.Nya styrelseledamöterKungliga biblioteket har publiceratstatistik för folk-, forsknings- och sjukhusbiblioteken2011. Statistiken visaratt det gjordes 85 miljoner fysiska besökoch genomfördes närmare 79 miljonerlokala lån vid dessa bibliotek förra året.Om man till det lägger e-medienedladdningaroch fjärrlån genomfördes dettotalt 119 miljoner transaktioner.Folkbiblioteksstatistiken visar småförändringar jämfört med 2010. Detgjordes i stort sett lika många besök ochutlån som året innan och antalet filialerär konstant. Antalet anställda och årsverkenökar något. Det satsades någotmer på folkbiblioteken om man ser tilldriftskostnader i fasta priser.Även vid forskningsbibliotekenökade antalet anställda och årsverken.Antalet e-bokstitlar ökade med 33procent mellan 2010 och 2011 och ärnu uppe i 3,2 miljoner. De ekonomiskasatsningarna på forskningsbibliotekenvar större 2011 än 2010 räknat idriftskostnader i fasta priser (exkllokaler).Svensk Biblioteksförenings årsmöte hölls måndagen 7 maj i Norrköping. Mötetvalde de nya styrelseledamöterna Anders Söderbäck, bibliotekarie, StockholmsUniversitetsbibliotek, Maria Jacobsson, chef, Bibliotek, bildning och media, RegionSkåne, Jenny Samuelsson, chef, Luleå universitetsbibliotek, LRC, Barbro Bolonassos,enhetschef, Fisksätra bibliotek, Nacka kommun och Torbjörn Nilsson (fyllnadsval),chef för biblioteken i Helsingborg.Ordförande Inga Lundén och Cajsa Broström, bibliotekarie, Västerås stadsbibliotekomvaldes. De ledamöter som har ett år kvar på sin mandatperiod är IngerEdebro Sikström, bibliotekschef, Umeå stadsbibliotek, Margareta Lundberg Rodin,prefekt, Bibliotekshögskolan i Borås, Ulrika Domellöf Mattsson, koordinator,Naturvårdsverkets bibliotek och Peter Linde, bibliotekarie, Blekinge TekniskaHögskola. Styrelsen har beslutat att utse Inger Edebro Sikström till 1:e vice ordförandeoch Jenny Samuelsson till 2:e vice ordförande.[05:2012] biblioteksbladet | 45

NomineraÅrets bokbussI fjol fick Uppsalas bokbuss Barbro taemot priset, men vilken buss blir deti år? Svensk Biblioteksförening delarvarje år ut priset ”Årets bokbuss”. Prisetinstiftades 1998 i samband med attbokbussverksamheten i Sverige fyllde50 år och delas ut i vinnande bokbusshemkommun.Nu är det dags att nominera kandidatertill årets pris. Utmärkelsen harfått stor uppmärksamhet i de vinnandekommunerna och fokuserar på viktenav en mobil biblioteksverksamhet medstor spridning och bredd.I nomineringen ska finnas:• verksamhetsbeskrivning• beskrivning av inredningen• fakta om bussen (årsmodell, chassi,byggare, längd, bredd)• motivering varför just den bussen skabli Årets bokbussSista dag för nominering är den30 september 2012.Upplysningar och anmälan:Lise-Lott Nilsson / BibliotekarieBiblioteksbussenFolkbiblioteken i LundBox 111221 00 Lundtel. 0708-578 190lise-lott.nilsson@lund.seNy bibliotekslag ska stärkabibliotekens ställningTack till alla deltagare påBiblioteksdagarna 2012Tre intensiva dagar fyllda med föreläsningaroch seminarier lockade 430deltagare till Norrköping. Föreningentackar alla medverkande och våra samarbetspartners,Norrköpings Stadsbibliotek,Länsbibliotek Östergötland ochLinköpings Universitetsbibliotek.På konferensens hemsida, www.biblioteksdagarna.se, finns nu dokumentationi form av powerpointpresentationeroch andra dokument.Alla storföreläsningar och ett antalseminarier kan ses på vår Vimeo-sida.Där kan ni bland annat lyssna på FN:snäste vice generalsekreterare Jan Eliassonsuppmaning till deltagarna:– Svenska bibliotek måste bli levandecentra som visar omvärlden vad demokratioch allas lika värde är. Man skaprotestera och föra liv när något intestämmer eller blir fel. Ni kan göra det.Boka in Biblioteksdagarna 2013,15–17 maj i Örebro!Den 14 maj presenterade regeringen sitt förslag till ny bibliotekslag(Ds 2012:13). 118 instanser uppmanas att svara på remissen,däribland Svensk Biblioteksförening och flera av dess medlemmar.Senast den 15 september ska remissvaren vara kulturdepartementettillhanda. Regeringen planerar att under våren2013 överlämna proposition om ny bibliotekslag till riksdagenoch föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli 2013.Regeringen menar att förslagen innebär vissa förtydliganden iförhållande till nuvarande lagstiftning, bland annat att utlåningav e-böcker ska vara avgiftsfri för låntagaren. Statens roll för attfrämja nationell samordning och uppföljning inom biblioteksområdetföreslås bli lagfäst.Svensk Biblioteksföreningen inbjuder medlemmarna attinkomma med synpunkter på regeringens förslag, för att därmedpåverka föreningens remissvar. Länk till svarsblankettfinns på Svensk Biblioteksförenings webbplats. Föreningensarbetsutskott, utvecklingsråd för nationell biblioteksstrategi ochstyrelse kommer alla att diskutera förslaget och inkomna synpunkterinnan det slutgiltiga remissvaret beslutas.Skönsommarönskarkansliet!PKansliet harsemesterstängtv. 27-31från 2 juli t.o.m.3 augusti, 2012.UtvecklingsrådenStyrelsen har beslutat att utse nya ordförandenoch ledamöter för de bäggeutvecklingsråden.Utvecklingsrådet för nationellbiblioteksstrategi:Margareta Lundberg Rodin (ordf),Svensk Biblioteksförening, Högskolani BoråsMaria Jacobsson, Svensk Biblioteksförening, Kultur SkåneAnders Söderbäck, Svensk Biblioteksförening,Stockholms universitetsbibliotekKarin Bergendorff, Folkbiblioteken iLundAnne-Marie Evers, Stockholms stadsbibliotekMorgan Palmqvist, MittuniversitetetsbibliotekHelena Kettner Rudberg, Sjukhusbibliotekeni SörmlandAnna Christina Rutquist, RegionbibliotekVärmlandLotta Trosell Svender, Ljusdals bibliotekUtvecklingsrådet för verksamhetsfrågor:Cajsa Broström (ordf), Svensk Biblioteksförening,Västerås stadsbibliotekBarbro Bolonassos, Svensk Biblioteksförening,Bibliotek FisksätraPeter Linde, Svensk Biblioteksförening,Blekinge tekniska högskolasbibliotekTorbjörn Nilsson, Svensk Biblioteksförening,Helsingborgs bibliotekHanna Carlsson, Lunds universitet –Avd. för ABM och bokhistoriaLo Claesson, Vaggeryds bibliotekMartin Hafström, Stockholms stadsbibliotekAnnelie Janred, Chalmers bibliotekLena Malmqvist, Skånes universitetssjukhusbibliotekAnn Östman, Länsbibliotek Gävleborg-UppsalaGilla oss på Facebook!Nu har föreningen startat en sida påFacebook. Följ vad som händer i föreningenoch var med och diskutera,gilla Svensk Biblioteksförening.På Twitter heter vi@SvBib och BBLtwittrar nyheter från@biblioteksblade.46 | biblioteksbladet [05:2012]

Det unga internet– om bibliotek ochmediekunnighetStatens medieråd och Svensk Biblioteksföreningpublicerar en gemensamskrift om barn, bibliotek och digitalamedier.Statens medieråd har i uppdrag attstärka barn och unga som medvetnamedieanvändare. Biblioteken arbetaraktivt med olika medieformat föratt bidra till en bred kompetens fördagens informationssamhälle. Det ärdärför naturligt att Statens medierådoch Svensk Biblioteksförening samarbetarkring dessa frågor.Skriften har tagits fram av enarbetsgrupp i samarbete mellanStatens medieråd och Svensk Biblioteksförening.I skriften beskrivsbarn och ungdomars medievanor ochbibliotekens arbete. Goda exempel ochbarnens egna röster lyfts fram sominspiration i det fortsatta arbetet.FramgångsrikbiblioteksverksamhetMed hjälp av en speciell analysmetod– regressionsanalys – kan biblioteksstatistikenanvändas för att undersökavilka faktorer som leder till att flerbesöker och använder bibliotek. 2007gav föreningen ut rapporten Fler besökoch utlån om vad som gör folkbibliotekenattraktiva. Nu ger föreningenut en ny rapport, Framgångsrik biblioteksverksamhet,som ställer sammafrågor, men som grundar sig på 2010års uppgifter.Svaren är ganska enkla: ju merresurser biblioteken får, desto merblir de använda. Eller annorlundauttryckt: efterfrågan på bibliotekstjänsterkan till stor del förklaras avdriftskostnaden. Annat som ökarutlåningen är ett omfattande mediebestånd,en stor andel nyförvärv, bratillgång till datorer och ett rikt utbudav tidskrifter.KalendariumMaila info till kalendariet: se@biblioteksforeningen.orgför vidare info se: www.biblioteksforeningen.org5 juli, 2012, VisbyAlmedalen: E-boken – på biblioteket för attstannaBiblioteken köper e-böcker och försöker skapa ettså brett utbud av ny och äldre litteratur som möjligtför utlån. Vad kan göras för att ge alla bättretillgång till e-böcker? Vilka samarbeten värnarbäst en fri tillgång till information och samtidigttar tillvara teknikens möjligheter?Medverkande: Madeleine Sjöstedt, ordförande,SKL:s kulturberedning. Gunilla Herdenberg,riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket. JakobKihlberg, sekreterare, Litteraturutredningen.Birgitta Rydell, förbundsdirektör, DIK – akademikerfacketför kultur och kommunikation.Niclas Lindberg, generalsekreterare, Svenskbiblioteksförening.Tid: 12.00-13.00Plats: Kårhuset Rindi, Tage Cervins gata 1Arrangör: DIK – akademikerfacket för kultur ochkommunikation, samt Svensk BiblioteksföreningDirektsänds på internet: www.saco.se7–9 augusti 2012, LappeenrantaIFLA: Trancending Boundaries to IncreaseCultural Understanding Between CountriesAn IFLA Satellite Pre-Conference presenting differentprojects with a multicultural perspective,some of them including several countries. Therewill be discussions of twin libraries, indigenousmatters and recruitment of multicultural staff, tomention some of the themes. There is study visiton the first afternoon and a longer excursion onthe third day.Mer information: http://iflasatellitelappeenranta2012.wordpress.com/9 Augusti, 2012, WarszawaIFLA: Bibliography in the Digital AgeIFLA Bibliography Section endorsed in 2009 thepublication National Bibliographies in the DigitalAge: Guidance and New Directions. (IFLA Serieson Bibliographic Control). The satellite meetingshould be seen as a continuation of this publicationand the purpose is to get status, inspirationand update on how to deal with e-resources innational bibliographies, when the mission is toserve as an important information resource forselection, acquisition, cataloguing and verificationin libraries and for the general public as wellas a means for scientific research and publicationstatistics.The programme will comprise: Bibliography inthe digital age – guidelines and examples Nationalbibliographies around the world handlingonline materials – practices, challenges, plans,discussionsRegistration deadline 30 June 2012.Mer information: http://bn.org.pl/ifla-2012/ifla-2012/11–17 augusti, 2012, Helsingfors78th IFLA General Conference and AssemblyWorld Library and Information Congress : 78thIFLA General Conference and Assembly.Congress theme: Libraries Now! – Inspiring,Surprising, EmpoweringArr: IFLAMer information: http://conference.ifla.org/ifla7817–18 augusti, 2012, TallinnIFLA: Beyond libraries – subject metadata in thedigital environment and semantic webIFLA Satellite Post-Conference. The conferencewill explore the role of different kinds of subjectmetadata in the digital environment and thesemantic web, in libraries and beyond libraries.The digital environment creates new opportunitiesand new challenges for subject access. Howcould we take advantage of the new opportunitiesand how can we handle the challenges?Arr: IFLA Classification and Indexing Section ochNational Library of Estonia,Mer information: www.nlib.ee/tallinnsatellite21 Augusti, 2012, HuddingeSociala medier på biblioteken – Fortsättningföljer…Biblioteksrådet i Stockholms bjuder in till konferensenSociala medier på biblioteken – Fortsättningföljer… Många bibliotek är idag etablerade på socialawebben. Vad kan vi lära oss av varandra, hurkan vi möta våra användare och skapa delaktighet,vad driver oss i vårt arbete i sociala medier? Dageninleds med en föreläsning av Brit Stakston som ärmediestrateg, författare och debattör inom socialamedier. Konferensen vänder sig i första hand tillbiblioteksanställda inom Stockholms län. Konferensenarrangeras av Biblioteksrådet i Stockholmslän via Regionbibliotek Stockholm i samverkanmed Södertörns högskolebibliotek, Riksdagsbiblioteketoch Botkyrkas bibliotek.Mer info: www.regionbiblioteket.se12 september, StockholmSvensk Biblioteksförenings forskardag:Biblioteks betydelse för lärande.Mer information om föreningens årliga forskardagkommer inom kort på vår webbplats.15-16 november, 2012, StockholmSvenska Daisy-konsortiets årliga konferensArr: Svenska Daisy-konsortiet och Talboks- ochpunktskriftsbiblioteketProgram kommer i september.AlmedalsveckanSvensk Biblioteksförening opinionsbildaräven i år under Almedalsveckan.Föreningen och DIKarrangerar ett seminarium torsdag 5juli för att diskutera e-böcker på biblioteken. Samtalet kommeratt handla om åtgärder för att ge alla bättre tillgång tille-böcker. Medverkar gör ordförande i SKL:s kulturberedningMadeleine Sjöstedt, riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg,sekreterare i Litteraturutredningen Jakob Kihlberg, generalsekreterarei Svensk Biblioteksförening Niclas Lindberg, ochförbundsdirektör i DIK Birgitta Rydell.Vi har också ett informationsbord i anslutning tillAlmedalsbiblioteket. Kom gärna förbi om du besöker Visby.Vi bemannar vår monter under större delen av veckan.[05:2012] biblioteksbladet | 47

BPosttidningBiblioteksbladetBox 70380, 10724 Stockholm*beställning gjord innan 12.00Beställ med Axiell DirektVåra löften är inte storslagna - de är tvärtom mycket enkla och realistiska.Du ska kunna känna dig trygg med vad du får och när du får det. Och omvi inte har det du söker ser vi till att du hittar det ändå.Axiell Direkt erbjuder en hög och säker service där vi siktar på att levereramaterial för bibliotek, arkiv och museer redan dagen efter* - varje gång.www.axielldirekt.comAxiell Sverigetlf. 046 - 270 04 00www.axiell.se