Nummer 2 - Elbranschen

Elbranschen 2 /2008Drygt 250 förtroendevaldafolkpartister deltog i klimatsamrådet.– Det stora stöd som finns ipartiet för att vässa klimatpolitikenär glädjande. På senare århar stödet för utbyggd kärnkraftAKTUELLT I ELBRANSCHENStarkt fp-stöd för ny kärnkraftSvenska folkpartister har uttalat ett mycket starkt stöd för ny kärnkraft menmotiveringen tycks vara den politiskt korrekta, nämligen att ”lösa klimatproblemen”.Partiet vill också se högre CO 2 -avgifter och ökad satsning på forskningom elbilar. Dessutom vill man prioritera höghastighetståg.ökat kraftigt i folkpartiet. Jagtror vi kommer att se samma utvecklingi samhället också, insiktenom allvaret i klimathotet göratt fler ser kärnkraft som ett viktigtverktyg för att minska utsläppenav växthusgaser, sägerpartisekreteraren Erik Ullenhag.Fattiga länderska ha hjälpHan tycker sig också i samrådssvarense ett uttryck för viktenav att hjälpa fattiga länder attklara “klimatmålen”. Bistånd ochöverföring av teknisk kunskap ärnödvändigt för att dessa länderska kunna utvecklas utan att”hota klimatet”.Svaren från klimatsamrådetska ligga till grund för en slutrapportfrån folkpartiets klimatkommissionsom behandlas avfolkpartiet i början av oktober.Stödet för kärnkraften inomfolkpartiets länsförbund ochkommunföreningar är kompaktoch gott och väl 80 procent serpositivt på en utbyggnad undernästa mandatperiod. ...men Mona Sahlin svävar på måletMona Sahlin har svårt att ge besked i kärnkraftsfrågan. Kommer socialdemokraternaatt följa Carin Jämtins linje och avveckla en reaktor under nästamandatperiod?Var står socialdemokraternai kärnkraftsfrågan?Det är en fråga som MonaSahlin konsekvent glider undan.Hon har i flera år förespråkat attkärnkraften ska avvecklas menhon är otydlig när det gäller tidpunkten.Beroende av långsiktigaspelreglerDetta oroar den elintensiva industrinsföreträdare.– Den elintensiva industrin ärberoende av långsiktiga spelregleroch konkurrenskraftiga elpriser.Innan vi gör miljardinvesteringarmåste vi kunna känna ossrimligt försäkrade om att självagrundplattan för vår konkurrenskraftinte är på väg att monterasner. Att då höra Mona Sahlinsäga att kärnkraften tillhör enförgången epok i energipolitikenär djupt oroande, framhållerOwe Fredholm, talesman förbranschsammanslutningen Skogenoch Kemin, Gruvorna ochStålet (SKGS) och vd för Plast-& Kemiföretagen.För basindustrin är osäkra beskedom energiförsörjningendetsamma som dåliga besked.Fortsatt avvecklingleder till katastrofElpriset är en otroligt viktigparameter vid beslut om miljardinvesteringi till exempel en nypappersmaskin. Om avvecklingenav kärnkraften fortsätter kommerelpriset att stiga. För varjeöre elpriset stiger ökar basindustrinselkostnader med 400miljoner kronor.Det kan i ett slag förvandla enlönsam investering till en olönsamoch leda till att jobben flyttastill andra länder. Landetsbasindustri sysselsätter direktoch indirekt 400 000 människor,många gånger i glesbygd och påorter där annan sysselsättning ärsvår att hitta. Detta vet socialdemokratiskakommunalråd runtom i landet, särskilt på orter därmånga jobbar inom basindustrin.– Mona Sahlin borde lyssnamer på sina gräsrötter, sägerOwe Fredholm.Svenska Kraftnäts miljöpris år 2008:Utveckling av vindkraft belönasDocenterna Torbjörn Thiringeroch Ola Carlson vid ChalmersTekniska Högskola i Göteborghar tilldelats Svenska Kraftnätsmiljöpris 2008.– Tack vare deras insatser harvi kommit närmare en smartarelösning när det gäller att byggavindkraftsparker och att integreradem till elnäten, motiverade miljöchefenEva Bergius.Miljöpriset ska belöna insatserför miljön inom SvenskaKraftnäts verksamhetsområdeoch det delades nu ut för andragången. Prissumman är på100 000 kronor.– För att kunna analysera vindkraftverkensinverkan på elnätenhar jag kombinerat erfarenheterfrån områdena meteorologi,aerodynamik, mekanik, elmaskinteknik,kraftelektronik och elkraftsystemteknik.Den experimentelladelen av forskningen ärviktig, den breddar analysen ochförankrar resultaten i verkligheten,berättar Torbjörn Thiringer.Ola Carlson har fungerat somforskningsmanager och somsådan varit pådrivare i utvecklingenav forskningsprograminom vindkraftsområdet. Docenterna Ola Carlson (till vänster) och TorbjörnThiringer, Chalmers Tekniska Högskola, har tilldelatsSvenska Kraftnäts miljöpris 2008.3

Elsäker?Vi får inte ta några risker!Elsäkerhet kräver kunskap och utbildning.Eftersom det sker en ständig utveckling mednya standarder, föreskrifter, ny teknik och inteminst internationella regler är en regelbundenuppdatering av kunskaperna ett måste.Utan en fortlöpande utbildning är riskenstor att säkerheten för person och egendomblir lidande. Något som i sin tur kan leda tillolyckor.Vi är specialister på fortbildning inom elsäkerhetoch erbjuder följande kurser:ElsäkerhetElsäkerhet 2004KontrollansvarLedningsdimensionering- & UtlösningsvillkoretPotentialutjämningMaskinsäkerhet ELSkötsel av elanläggningarElarbetsansvarArbete nära och med spänningArbete med spänning - RepetitionTillsyn av elanläggningarErforderlig kännedomESA 05ESA IndustriElsäkerhet 2004 - HögspänningElbranschens Utvecklings- och UtbildningscenterBox 545, 611 10 NyköpingTel utb avd 0155-29 29 29. Fax 0155-21 77 72Välkommen till www.euu.se

Elbranschen 2 /2008Caithness Windfarm InformationForum, Cwif, driveropinion för att bevara denskotska naturen fri från vindkraftsparkeroch har tagit somsin uppgift att informera omsådant som vindkraftsföretagenhelst vill förtiga. Av derasstatistik över haverier fram till31 mars i år framgår att detinträffat 482 incidenter och45 allvarliga olyckor, de flestai samband med byggnationoch transporter.www.caithnesswindfarms.co.uktill och med har dödat människor.Åren 1990-2007 har organisationenräknat in uppemot 400olyckor, varav 45 med dödlig utgångeller med personskador.Olyckorna har bestått i att ettvindkraftstorn har kollapsat elleratt en vinge har lossnat och gettsig iväg på en okontrollerad utflykt.Cwif har registrerat cirka 125tappade vingar men man medgeratt statistiken är bristfällig,främst från länder utanförEuropa, men också från Danmarkoch Holland.Vingklippt kraftkällaDe ständiga tekniska problemen ställer vindkraften i allt sämre dager. Sannoliktär det exempelvis uppemot 150 verk som har tappat vingarna och den skotskaantivindkraftsorganisationen Caithness Windfarm Information Forum, (Cwif),får nästan dagligen in rapporter om incidenter. Men vindkraftsbranschen ärnaturligtvis inte särskilt angelägen om att avslöja sanningen när det gäller detekniska bristerna.Caithness Windfarm InformationForum är den organisationi världen som noggrannastför statistik över incidenter kringvindkraften. Man har noterat etthundratal flygande vingar somNågra verk harhelt kollapsatI Norden har den danska vindkraftsjättenVestas på mindre änett halvår tvingats bokföra minstfem haverier. Dessa incidenterär kända och har valsat runt imedierna. Två haverier harinträffat i Danmark, ett på Gotland,ett i Skottland och ett inorra England.Danmark har haft 27 haveriersedan sekelskiftet. Det medgerden danska vindkraftsmyndighetenGodkendelsesekretariatetfor Vindmøller.Vid 12 av dessa har hela rotorbladetlossnat och i lika mångafall har delar av rotorbladet fallitKRISTER NORDINDen förlupna Vestas-vingen från vindkraftverket Kull 11 påGotland inspekteras den 25 januari av GotlandsTidningars reporter Staffan Fritz. Ett av rotorbladen flög40 meter över Einar Franssons åker på Drakarve i Näs.Vingen slet upp en stor krater och studsade vidare en bitpå åkern. Efter en månads analys konstaterade Vestas,enligt försäljningschefen Tord Östlund, att haverietberodde på den mänskliga faktorn. Några för löståtdragna bultar mellan navet och bladlagret gjorde attövriga bultar brast på grund av utmattning. Vestas ledningsköt skulden på dem som utfört arbetet utan att ifrågasättasjälva grundinstallationen.6

Elbranschen 2 /2008ner. Ett vindkraftverk har brunnitoch två verk har helt kollapsat,ett för tre år sedan och ettnu i februari. Det senaste haverietvideofilmades och finns utlagtpå många internetsidor, tillexempel:www.youtube.com/watch?v=XE8-gErACQg.Vinge flög100 meterVestas har slarvat med kontrollennär vindkraftverken byggdes.Det erkänner ansvarige teknikchefenFinn Ström Madseni den danska tidskriften Ingenjören.Vingbultarna har inte blivitordentligt åtdragna.Ett exempel på detta är frånden 25 januari i år när ett 850kW-verk på Gotland tappade envinge. Ett annat exempel är frånden 24 februari i danskaOdsherred där ett av tre verk ien grupp tappade en vinge somflög iväg 100 meter innan dentog mark.– Inget tvivel om att vi harslarvat, medger Finn StrömMadsen.Vestas skickade omgående utservicetekniker för att kontrolleraatt alla bultar var tillräckligtåtdragna. Servicen består ocksåav smörjning och test av hydrauliksystemetsventiler och cylindrar.Vingarna böjdesoch slog i tornetDen dramatiska olyckan påDjursland i Danmark den 22februari var helt annorlunda.Där böjdes vingarna i blåstenoch slog in i själva tornet somfullständigt demolerades.En videoupptagning visar hurrotorbladen snurrar allt fortare,böjer sig och slår in i tornet såatt hela vindkraftverket ser ut attexplodera.Detta föranledde Vestas attgranska flera hundra vindkraftverk,i första hand sådana somstår i anslutning till vägar ellerbebyggelse.För Vestas, världens största tillverkareav vindkraftverk, komincidenterna olägligt och detbeskrevs närmast som en chockatt så mycket hände på så kort tid.Personalen behövdes för attbygga nya vindkraftverk menmed anledning av olyckornatvingades man att i första handprioritera service och säkerhet.Kritiken och frågorna börjadenu strömma in hos Vestas.Väntetiden för att få ut en serviceteknikervar lång. En del fickbesked om att de först till höstenkunde räkna med en översynav sina verk. Enligt uppgifttvingades många kunder anlitaservicetekniker från Vestas konkurrenter.På senare tid har också fleraolyckor inträffat i Storbritannien.Ett vindkraftverk i Skottlandgick av och föll till marken närdet stormade och i Cumbria kollapsadeett verk.Hela vinghusetslets i bitarPå ett vindkraftverk i danskaHornslet har man konstaterat attmekanismen som ska styrasnurrhastigheten fallerade så attvingarna i hård vind börjaderotera bortom kontroll. Till slutslets hela vinghuset i bitar ochspreds över nejden.Vestas omsatte förra året 4,9miljarder euro och gjorde enrörelsevinst på 443 miljonereuro. Problemen med vindkraftverken,framför allt medde stora havsbaserade verkensom fått mycket stryk, hartvingat Vestas att reservera 242miljoner euro i garantier. Detär mer än halva rörelsevinstenoch motsvarar 5 procent avomsättningen. Vestas harsedan 1980-talet byggt 35 000vindkraftverk världen över,med drygt 100 000 vingar.Danmarks klimat- ochmiljöminister Connie Hedegaardhar, enligt nyhetsbyrånRitzau, uttryckt sin oro över utvecklingenoch kräver att vindmölleägarnaska ta sitt ansvar.Svensk Vindkraftförening anserinte att verken bör hägnas in,dels för att olyckor inträffar såsällan, dels för att inhägnader ärfula. I Sverige finns drygt 600vindkraftverk som tillverkats avVestas.Vindkraft skadar vildmarksnaturVindkraftens miljöeffekter är relativt små, men det finns risk för skador i vildmarksområden.Dessutom är effekterna i fjällnatur dåligt kända.Uppgifterna framkommer i enrapport inom kunskapsprogrammetVindval, varshuvudmän är Naturvårdsverketoch Energimyndigheten. I huvudsakär den en genomgång avresultaten från olika forskningsprojektdär vindkraftensmiljöpåverkan studerats.I dag är vindkraften en marginellenergikälla i Sverige.År 2007 fanns 860 vindkraftsanläggningari landet med entotal elproduktion på 1,4 TWh.För att klara ”klimatmålen”vill riksdagspolitikerna kraftigtöka utbyggnaden till 30 TWh år2020, vilket motsvarar 3 000 till6 000 vindkraftverk.Magnetfält ofarliga för hjärtatDålig kunskap omsnurror i fjällenFrågan är vilka effekter detta fårpå naturen, på fåglar och fladdermössoch på marina organismernär anläggningarna placerasute i havet.Svaret, att döma av den kunskapsom i dag finns tillgänglig,är att skadorna generellt är små.Fåglar undviker snurrorna relativtlätt, och fiskar och musslortycks inte påverkas nämnvärt avde havsbaserade verken.Men samtidigt påpekas attkunskaper om miljöeffekternaDet är osannolikt att magnetfält kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar konstaterar SSI:s vetenskapligaråd för elektromagnetiska fält i sin rapport för 2007.Tidigare har enskilda studier antytt att magnetfält skulle kunna orsaka hjärt-kärlsjukdomar. Efter en utvärderingav forskningen inom området konstaterar nu SSI:s vetenskapliga råd att detta är osannolikt.Världshälsoorganisationen, WHO, har gjort en omfattande genomgång och kommit till samma slutsats.Forskare har även studerat sambandet mellan magnetfält och DNA-skador. Ett flertal cellstudier harvisat effekter vid exponeringsnivåer som är omkring 1 000 gånger högre än de nivåer som allmänhetenkommer i kontakt med. Två djurstudier antyder att det kan finnas ett samband mellan starka fält ochDNA-skador. Men vetenskapliga rådet anser inte att det går att dra några säkra slutsatser eftersom studiernahar begränsningar.SSI rekommenderar redan i dag försiktighet när det gäller mobiltelefoner och magnetfält från kraftledningaroch elektriska installationer. Vissa forskningsresultat antyder att det här finns hälsorisker. saknas på vissa områden.De anläggningar som i dagfinns ute till havs är relativt få.Frågan är vad som händer när deligger betydligt tätare.När det gäller snurror i fjällenär kunskapen ännu mindre.Dessutom finns det fortfarandefrågetecken kring hur stora fåglar,främst rovfåglar, påverkas. Ivissa rovfågeltäta områden börman helt klart inte bygga vindkraftsanläggningar,säger KjellGrip, ordförande i Vindvals programkommitté.Möllor i vildmarksområdenär inte braEtt annat problem är när kraftverkenplaceras i vildmarksområden.– Vägar måste byggas och trafikenkommer att öka, vilketinnebär att viktiga naturområdenfragmenteras och det ärolyckligt, menar Kjell Grip.Han skulle vilja ha en övergripandelandsomfattande planeringför vilka områden som ärlämpliga och vilka som är olämpligaför vindkraft. Som det nu ärlåter man delvis entreprenörernastyra var anläggningarna skaligga och det är inte bra. 7

Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95För ytterligare information: www.stenator.se

Elbranschen 2 /2008UTSLÄPPSRÄTTERNAGÖDER KRAFTBOLAGENNär Svensk Elbrukarförening, Elbruk, höll årsmöteskonferens i våras var utsläppsrätterna ochvindkraftens roll i elsystemet två huvudämnen. Elbruk är som bekant en sammanslutning av ettantal företag med gemensam nämnare att de är stora användare av el. Sammanlagt köper medlemmarnaårligen el för flera miljarder.Lars Blomqvist, en av initiativtagarnatill och tidigare ordförandeför Elbruk, sköter i dagadministrationen och är genomsina krönikor välkänd för Elbranschensläsare. Han inleddemed synpunkter på både svenskvindkraft och kärnkraft.Varför utnyttjas inte de befintligaelproduktionsresursernabättre?Vindkraften är tillgänglig 90-95 procent av tiden men 2007var utnyttjandegraden bara ca 25procent. Svensk vindkraft produceradeoch levererade sålundabara cirka var fjärde dag.Vindkraftenmåste samordnas medvattenkraften– Om vi ska ha vindkraft i Sverigemåste den för att vara optimalkunna samordnas med vattenkraften,sa Lars Blomqvist.– Man får dock inte se förenögt på vindkraften. Den haren plats i systemet som komplementtill vattenkraften. Men detförutsätter att det finns vattenmagasinenmed utrymme attspara vatten och balansera motvindkraften när det blåser.Blomqvist tog också upp fenomenetmed finsk kärnkraft somhar en betydligt högre utnyttjandegradän den svenska.– Det är åtminstone ytterligare8 TWh som skulle kunna producerasi Sverige men som avnågon anledning inte kommer utpå marknaden trots att vi pratarom behovet av ökad produktion,framhöll han.Statens Fastighetsverk ärmedlem i Elbruk och ställde uppRAPPORT:ULF LONÄSmed en historiskt intressantmöteslokal. Deras kontor ärnämligen inrymt i Södra Bancohuset,det gamla riksbankshuset,vid Järntorget i Gamla Stan iStockholm med anor från sent1600-tal. Huset är mycket välbevarat och försiktigt restaureratoch det enda moderna är egentligenvissa möbler, hiss, datoreroch vvs. När Byggnadsstyrelsen1993 gick i graven delades statensfastighetsbestånd upp istatligt helägda Vasakronan(kommersiella byggnader), StatensFastighetsverk (kulturhistorisktvärdefulla byggnader) ochsenare tillkom också Specialfastigher(ändamålsbyggnader fört.ex. kriminalvård och försvar).– Vi köper 100 GWh el per årtill våra fastigheter som omfattartvå miljoner kvadratmeter, vilketinnebär en sjundedel av Sverigestotala fastighetsyta, sa KjellGustavsson som arbetar medelfrågor och köper in el för detomfattande fastighetsbeståndet.Hur mycket vindkraftkan man ha i systemet?Tekn. dr. Mikael Amelin är forskarepå avdelningen för elektriskaenergisystem på KTH iStockholm och hans föredraghandlade om vindkraften i elsystemet.Frågan om hur mycket vindkraftman kan ha i ett elsystemär egentligen felaktigt ställdeftersom man kan ha hur mycketsom helst, menar Amelin.Vad var det som blev så fel med utsläppsrätterna? Elmarknadskonsulten Björn Hagman förklarade hur kombinationenutsläppsrätter och marginalprissättningen på el har överfört miljardbelopp från elanvändare till kraftproducenter.Lars Blomqvist (t.h.), en av initiativtagarna till Elbruk, frågade sig varför de svenska elproduktionsresurserna utnyttjasså dåligt.9

– Ända upp till 100 procent kanman ha men då blir det ineffektivtoch ganska dyrt. Detfinns inga tekniska begränsningarmen vid en viss nivå ärkostnaden för utbyggnad störreän nyttan, sa han.Ett vindkraftverk kostar en heldel. Förutom investeringskostnadentillkommer ökat behov avreglerkapacitet och ofta omfattandenätförstärkningar. Tillexterna kostnader räknas ocksåden negativa effekt vindkraft harför landskapsbild och djurliv.– Vindkraft i ett bra vindlägekan hamna på nästan sammatotalkostnad per kWh somnybyggd kärnkraft, framhöllMikael Amelin.Totalkostnaden, med båderörliga och fasta kostnader, landarpå 35 till 45 öre per kWh.Problem med växellådoroch lossnande vingarEtt vindkraftverk har numeravanligen en effekt på 1,5-2 MWmed ett torn på ca 100 meter.Reglering sker genom att bladvinkelnändras eller, om det blåserför mycket, genom att manvrider bladen så att luftmotståndetblir minimalt. Detmaskinleverantörerna hittills harhaft problem med har varitväxellådor och vingar som lossnatoch flugit iväg. Vissa elproducenteri Sverige har lagtbeslutade vindkraftsinvesteringarpå is därför att kostnaderna förfrämst själva kraftverken harvisat sig bli för höga.– Elektrisk energi kan inte lagras(ett batteri är kemiskt lagradenergi) eftersom det i varjeögonblick måste vara balans i elnätetmellan produktion ochkonsumtion. Enda sättet attklara detta är med automatiskareglersystem och vindkraft ärinte lämplig för reglering, saMikael Amelin.I det nordiska systemet skötsregleringen nästan helt av vattenkraften.En ökning av andelenvindkraft medför därförockså att behovet av regleringsresurserökar.– I och med att man har högElbranschen 2 /2008Hur mår Elbruk?– Vi mår ganska bra och vi har att göra. Jag tror också att detfinns gott hopp om att fylla på med fler medlemmar. För mångaföretag är elkostnaden ingen stor fråga i relativa tal men i absolutabelopp kan ändå små prisändringar röra sig om flera miljonervarje år, säger Lars Blomqvist, tidigare ordförande som nuefter pensioneringen sköter kansliet och administrationen pådeltid.Gemensamt för Elbruks medlemmar är att man köper ochanvänder stora mängder el och man svarar för nästan 10 procentav den el som används i kommersiell och offentlig verksamhet iSverige. Det innebär att man årligen köper el för flera miljarder.Föreningen ska arbeta för att slutanvändarnas intressen på elmarknadenbeaktas.– Sedan 1999 är vi en av slutkundsrepresentanterna i SvenskaKraftnäts Elmarknadsråd. Vi ges också ofta möjlighet att lämnaremissyttranden om olika utredningar och rapporter, säger LarsBlomqvist.– Just nu försöker vi uppmärksamma politikerna på attlandets befintliga produktionsresurser för elkraft borde kunnautnyttjas bättre – ett bra alternativ till utbyggd vindkraft. investeringskostnad och ingaeller låga rörliga kostnadermåste man producera så mycketvindkraftsel som möjligt för attfå tillbaka investeringen. Det görvindkraftverk olämpliga för regleringeftersom man i ett visstgivet ögonblick då måste produceraunder den maximalt möjligaeffekten för att ha marginal attkunna reglera uppåt eller nedåt.Detta är inte ekonomiskt vettigtför ägarna eftersom man då avstårfrån intäkter när det blåserbra. Dessutom kan man inte tillföraelsystemet reglerstyrka närdet inte blåser.Mikael Amelin nämnde ocksåsvårigheterna med balansansvaretgentemot Svenska Kraftnät.Fel i balansprognoserna kan blidyra.Utsläppsrätternasom blev så felBjörn Hagman är civilekonomoch har haft chefsbefattningarinom både Stockholms Energioch NordPool. De senaste årenhar han varit verksam som elmarknadskonsult.Han menaratt det är rätt med utsläppsrätteroch ändå blev det så fel.– Det som var rätt var att försökaklara samhälleliga mål, t.ex.utsläppsminskningar, med marknadsbaseradestyrmedel. Detsom blev fel var den oproportionerligtstora höjningen av elpriset.Vad är orsaken, frågade sigBjörn Hagman.Den helt dominerande delenav elproduktionen i Norden,som 2007 var ca 390 TWh, ärkoldioxidfri och belastas därförinte med utsläppsrätter. Bara enmindre andel kommer från gasochkolkondens som belastasmed utsläppsrätter och med elmarknadensmarginalkostnadsprissättningär det kolkondensensom oftast bestämmer priset påall el. Kostnaden för utsläppsrätterpåverkar sålunda inte baraden del av elproduktionen somsläpper ut koldioxid utan ocksåpriset på den dominerande koldioxidfriabilligare elen. Elprisetblir därför högre än det bordevara och de producerande kraft-Mikael Amelin, KTH, redogjorde för vindkraftens funktion i elsystemet. På bilden till höger Kjell Gustavsson, StatensFastighetsverk (t.v.) och Kjell Kaspersson, Luftfartsverket, representanter för två av Elbruks medlemmar.10

ATEX-godkänd REB-IPEarth-Rite PLUSStatisk elektricitet kan orsakaexplosioner om en gnistaantänder vätskor, gaser, pulvereller damm. Därför är det mycketviktigt att alltid jorda sin anläggningnär man t.ex. häller överfärgpulver från en plastsäcktill en blandningstank.Earth-Rite PLUS har egensäkert(Exi) övervakningssystem som kanantingen låsa en funktion tills ensäker jordning finns eller startalarmanordningar som sirener ellerblixtljus.Även jordningsklämmorna måsteuppfylla vissa krav för att få användasi explosionsklassadeområden. Vi har ett stort urval ATEXgodkändaklämmor i vårt sortiment.För att klämmorna ska vara smidigaatt använda finns olika utförandenmed spiralkablar eller med automatiskaupprullare.Kom ihågatt alltid jorda först!UpprullareMalux Sweden ABTransformatorer•Likriktare1-fas fulltransformator typ OFSLikriktare - matningsdon typ LOTKVår katalog finns på Internet!www.tramoetv.seTRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖVTelefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95

olagen får, utan att ansträngasig, en mycket kraftig vinstökning.På den nordiska elbörsenNordPool handlade man underjanuari 2008 med utsläppsrätterför 20 miljoner ton koldioxid.Det är nästan lika mycket somSveriges totala tilldelning underett år.– Det betyder att utsläppsrätternaomsätts flera gånger ochdet visar att vi har en likvidmarknad, säger Björn Hagman.Svenska elanvändare bidraralltså med miljardbelopp tillkraftbolagens årliga vinster. Ochdet är bara en liten del av denvinstökningen som investerats ikoldioxidfri elproduktion.Under 2008 har priset för enutsläppsrätt varierat mellan 20och 25 euro vilket innebär attelpriset på den nordiska elmarknadenstiger med ca 7 öre/kWhoch att de svenska kraftbolagensvinster ökar med drygt 1 miljardElbranschen 2 /2008Elproduktionen i EU:s medlemsländer uppgick år 2005 till3 310 TWh i huvudsak på följande energislag: Kärnkraft: 998TWh, vattenkraft: 341, vindkraft: 70, gaskraft: 662, kolkraft:633 och oljekraft: 139 TWh.kr/år för varje 10 euro som kostnadenför en utsläppsrätt ökar.– Det är nog inte många somvet att det slår på det här sättetoch frågan är om detta är enhållbar politik i fortsättningen,sa Björn Hagman.I ett europaperspektiv innebärdet att mellan 50 och 100 miljardereuro (om utsläppsrättenkostar 20-40 euro) överförs frånelanvändarna till kraftbolagen.Detta kan jämföras med EU:shela budget för 2008 på 129miljarder euro varav bara jordbruksutgifternastår för 40 miljarder.Det är lätt att inse att ett fel ärinbyggt i EU:s system med utsläppsrätter.– Vi måste hitta ett systemsom gör att höjda elpriser verkligenleder till långsiktiga investeringari utsläppsfri elproduktionoch inte bara till höjda vinsterför kraftbolagen, sa BjörnHagman.Utbilda dig!Trinergi - Specialist på kurser inom elkraft och termografi.Praktiska övningar i labbmiljö tillsammans med erfarna kursledare.www.trinergi.se/kurser | 019-18 86 60Annonsera i branschens oberoende informationskanal!12

Gör en bra investering– vidareutbilda dig inom elteknik!ELTEKNIKGrundIndustriellBegränsad behörighetAllmän behörighet – distansDrift och underhåll av dieseldrivenreservkraftESA – ElsäkerhetsutbildningarBesiktningar av elanläggningarFör information se www.teknologiskinstitut.se (f d SIFU)eller kontakta Karl-Henrik Adolfsson, tel 031-350 55 64, karl-henrik.adolfsson@teknologiskinstitut.seAnnika Rosengren, tel 031-350 55 63, annika.rosengren@teknologiskinstitut.seDIESELELVERK• Mobila elverk• Stationära elverk• Containermonteradeelverk• Kundanpassadeelverk• AutomatikutrustningBox 37, 274 03 Rydsgård • Tel. 0411-443 09, fax 0411-448 50RING FÖR MERINFORMATION!

Elbranschen 2 /2008ITAIPU BINACIONALETT MODERNT UNDERVERKItaipu-projektet löste tvåhundraårig gränskonfliktAvtal slöts 1974 mellan Brasilien och Paraguay om att gemensamt bygga världens dittills störstavattenkraftverk. Efter flera års noggranna undersökningar utefter floden Paraná, känd för sittjämna och mäktiga flöde, fann man slutligen en idealisk plats vid ”los Saltos del Guairá”.De sju mycket vackra vattenfallenlåg i ett förhållandevisobefolkat område någon mil norrom Iguazúflodens utflöde iParaná. Här möts tre länder:Brasilien, Argentina och Paraguay.Platsen fick heta Itaipu,som på det lokala indianspråketbetyder ”den sjungande stenen”.Beslut kunde fattas även om dettill en början väcktes en hel delprotester eftersom de sju fallenskulle hamna under vatten närdammen var byggd.REPORTAGE:KJELL DUBERGkjell.duberg@telia.comHar blivitvärldsattraktionSpecifikationer upprättades föratt säkerställa att de intilliggandeIguaçufallen inte skulle påverkasnegativt av de omfattande byggnationerna.Med tiden har detvisat sig att dammen, kraftverketoch Iguaçufallen tillsammansdrar till sig besökare från helavärlden. En mängd attraktionerhar byggts upp kring de två platserna.Vid Itaipu finns blandannat en teknologisk park ochWhitewater Channel för kajakpaddlingoch forsränning samtett Eco-museum. Kvällstid arrangerasvisningar med en imponerandeljusshow på anläggningensbyggnadsverk.Företaget Itaipu Binacionalbildades för att tillsammans medde två länderna leda arbetet.Projektet löste nu också på ettsmidigt sätt en över tvåhundraåriggränskonflikt mellan Brasilienoch Paraguay.Samarbetei stället för krigÄganderätten till området hadevarit ett stridsäpple ända sedanmitten av sjuttonhundrataletoch konflikten trappades upp imitten av 1960-talet när manupptäckte potentialen för ettkraftverksbygge i området. Ländernavar på direkt kollisionskurs.Men i stället för krigsom vid två tidigare tillfällen ihistorien fattade man det klokabeslutet att slå sina påsar ihopoch dela lika på kraftverket.Reservoaren och byggnadernaskulle täcka så gott som hela detomstridda gränsområdet ochdärmed var konflikten ocksåborta. Det kan nämnas attendast 28 000 människor behövdeflyttas inför byggstarten, vilketska jämföras med Kinas ThreeGorges där åtskilliga miljonerhar tvingats flytta.I det numera fullt utbyggdakraftverket ägs tio generator-15

Elbranschen 2 /2008Ett parti av betongdammen och det 112 meter höga och 968 meter långa maskinhuset. Genom de tjugo vita tilloppstubernamed en innerdiameter på 10,5 meter rusar 700 kubikmeter vatten per sekund mot turbinerna. Femvåningsbyggnadeni mitten inrymmer administration och kontrollrum. Mellan dammen och maskinhuset ligger världens största550 kV gasisolerade ställverk.enheter av Paraguay och tio avBrasilien. Paraguay har 1 500anställda och Brasilien likamånga. Kontrollrummet är delatpå mitten. På vardera sidanfinns exakt samma uppsättningkontrollinstrument för de bådaländerna plus en gemensampanel i mitten.Den producerade elen delaslika. Paraguay klarar hela sittbehov med bara sex till tio pro-Närbild på tilloppstuberna.16

Elbranschen 2 /2008Betongen som användes till kraftverket skulle enligt uppgift ha räckt till att bygga en hel stad av Madrids storlek.När tempot var som högst producerades motsvarande ett tiovåningshus i timmen dygnet runt och totalt 40 000 personervar sysselsatta samtidigt.cent av sin produktion. Brasilienshalva räcker bara till 20-25procent av behovet. Därför säljerParaguay 90 procent av sin produktiontill Brasilien. Arrangemangetfungerar perfekt, bådaländerna är nöjda och omvärldenär förvånad.– Arbetet med att bygga dammenoch kraftverket inleddesredan 1975. Itaipu Binacionalsamlade all kompetens somUnder golvet i den enormageneratorhallen är turbinochgeneratorenheternaplacerade. Vid byggarbetetvar det besvärligt atttransportera så tungutrustning på grund avbristfällig infrastrukturoch omvägarna var långaoch många. Första leveransen,ett turbinhjul på300 ton, lämnade SãoPaulo den fjärde december1981 och anlände först dentredje mars 1982.17

Elbranschen 2 /2008fanns i världen inom områdetoch en specifikation för detenorma bygget skrevs under1978, berättar Gunnar Asplund,utvecklingschef för högspändlikström på ABB i Ludvika.– I november 1978 fick vi enmånad på oss att offerera kraftöverföringeni konkurrens medGeneral Electric och ett tysktkonsortium. På den tiden arbetadejag med att utvecklatyristorventiler. En halvledare,kan liknas vid en ”reglerbar”diod. Den leder inte förrän manskickar på en puls, vilket gör attman kan likrikta strömmen påett styrt sätt och också få tillbakaeffekten i växelriktaränden.Högspänd likströmför överföringenDen Paraguayanska elen somskulle säljas måste omvandlasfrån 50 till 60 Hz för att kunnaanvändas i Brasilien. Omvandlingenoch överföringen denlånga vägen till de energikrävandestorstäderna Sao Paulo och Rioskulle ske med hjälp av ettsystem utvecklat i Ludvika,High Voltage Direct Current(HVDC). ABB är pionjär ochvärldsledande inom området.– Det var inte lätt för oss attfå fram en offert på så kort tid.Vi hade aldrig tidigare gjortnågot som varit i närheten avden här storleken och ingenannan i världen heller. Att vi fickordern innebar naturligtvis ettlyft för oss. Det drev upp helavår verksamhet kraftigt. Kontraktetvar på 850 miljoner dollar,ca fyra miljarder kronor. Detvar då det största exportprojekteti Sverige. Jag åkte till Brasilien,bosatte mig i Foz do Iguaçu näraanläggningen och arbetade därfrån 1982 till 1985 som projektledareoch idrifttagningsledareför HVDC-projektet.Högspänd likström är ofta detmest ekonomiska alternativet föröverföring över mycket långasträckor och frekvensen i debåda ändarna spelar ingen roll.En strömriktarstation vid kraftverketomvandlar den trefasigaväxelströmmen på 50 Hz tillhögspänd likström. HVDCsystemetmed två 600 kV bipolerpå 3 150 MW vardera överför elkraftenpå luftledning de 80milen till en mottagande strömriktarstationvid Ibiúna nära SaoPaulo. Där omvandlas den tillbakatill 60 Hz växelström sommatas in i kraftnätet i dettabefolkningstäta område. I ettAxeln till turbin nummer 12. I våningen under finns turbinen och i våningen ovanförgeneratorn. Om enheten, som väger 6 600 ton, stoppas skakar det ordentligt och skulleflera enheter stanna samtidigt vore det som en jordbävning. Axeln, tillverkad av massivtstål, är 1,8 meter i diameter.På dammkrönet går en väg. Mekaniken för de tjugo fjärrmanövrerade tilloppsluckornafinns i de vita, nitton meter höga tuberna. Längst bort syns en av de två rälsburna kranarsom höjer och sänker de sju sättarna. Ytterligare en kran finns i andra änden.Den betydligt mindre kranen som skymtar allra längst bort används för rensning av degaller som förhindrar att skräp kommer in i turbinerna.HDVC-system kan effektflödetsnabbt och noggrant reglerasbåde till nivå och riktning, egenskapersom ofta används för attförbättra kvalitetsnivån ocheffektiviteten i de anslutna växelströmsnäten.Vattenreservoarstor som MälarenSamarbetet mellan ABB och detvå länderna fungerade bra, men1982 fick Brasilien ekonomiskaproblem när oljepriserna steg.Man försökte att finansiera kostnadernamed nya lån. Men detvar ingen framkomlig väg ochbetalningarna till ABB inställdesunder en period. Arbetet gick påsparlåga och projektet försenades.– Jag kom till Brasilien justnär ekonomin hade rasat ihopoch visst kändes projektet dåmycket osäkert, men situationenreddes ut under våren 1983 ocharbetet fick fart igen. Eftersomjag var bosatt i Foz do Iguacu alldelesnedanför dammen kundejag följa arbetet på nära håll,berättar Gunnar Asplund.Allt konstruktionsarbete varklart i oktober 1982. Men innanskyddsvallarna som höll vattnetborta från arbetsområdet sprängdesbort och dammen fylldes,18

ÖLFLEX ®med UL-godkännandeHalogenfri kabelÖLFLEX ® CLASSIC styrkablarUNITRONIC ® data- och busskablarBETAtherm ® temperatur beständiga kopplingskablarBETAflam ® temperaturbeständiga styrkablarKablarna är speciellt lämpade för elektriska anläggningar ipublika miljöer, till exempel flygplatser, järnvägsstationeroch i luft konditio nerings- och kylan läggningar.• Halogenfria och miljövänliga• Inga giftiga ellerkorrosiva gaser• Flambeständiga enligtF2 och F4• Oljebeständiga• Temperaturbeständiga• Flexibla• UL-godkända• Ingen svart rök, lågrykandeLäs mer på www.miltronic.se om våra halogenfriakablar. Boka gärna Miltronics nyhetsbrev, så hållervi dig informerad om nya- och vidareutveckladeprodukter.HalogenfriBox 1022 | SE-611 29 Nyköping | Besöksadress Kungshagsvägen 7Telefon +46 (0)155 777 00 | www.miltronic.seAnvänd energinLow Harmonic Drives– enkel lösning på övertonsproblemmer effektivtABB:s frekvensomriktare av typen Low Harmonic Drives har lågövertonshalt, vilket kraftigt minskar övertonsstörningar på annanutrustning. Frekvensomriktaren medger full motorspänning,vilket möjliggör större effekt ur motorn. Våra Low Harmonic Drivesklarar dessutom de tuffaste normerna när det gäller övertoner!Gå in på www.abb.se/frekvensomriktareför att läsa mer och beställa produktinformation.SEK har tagit fram en ny handbok;ElanlÌggningar-SÌkerhet vid arbete.InnehÔllet bestÔr av standarden SS-EN 50110-1;Sk˛tsel av elektriska anlÌggningarmed kommentarertill standardenochenÔtergivningav ElsÌkerhetsverkets f˛reskrift om elsÌkerhetvid arbete (ELSØK-FS 2006:1).ViktigvÌggskylttillbaka!MÔtt: 250¾420mm,1,5mm aluminiumplÔt/transparent acryl.E0668149VÔr vÌggskylt levereraskomplett med handboken.Power and productivityfor a better world Box15 ˝ 79021BJURS—S ˝ TEL 023-774300 ˝ FAX 023-50842info@hammarprodukter.se ˝ www.hammarprodukter.se

Elbranschen 2 /2008Övre delen av intaget. De tjugo intagsluckorna (service gates) manövreras med var sin hydraulcylinder och kan stänga avvattnet för arbeten inne i vattenvägarna. Den stora kranen reglerar sju sättar som stänger av tillflödet när intagsportarnasgåtar behöver servas. Vid normal drift är intaget alltid helt öppet, reglering av vattentrycket sker inne vid turbinernaoch med hjälp av sidotappningen (vänstra bilden).Turbinerna ligger alldeles under vattenytan vars nivå varierar mellan 92 och 108 meter. När det inre vattenflödet behöverstängas av för arbeten sker detta med sättar som manövreras av kranen till höger ovanför utloppet.Utsläpp genom sidotappningarna ger ett högre vattenstånd vid utsläppet. Fallhöjden minskar och mottrycket nedströmsökar vilket innebär lägre tryck på turbinerna (bilden till höger).arbetade man intensivt för atträdda djurlivet i den blivande1 350 kvadratkilometer stora vattenreservoaren,över 17 mil lång.Storleken är ungefär som Mälaren.Många levande varelserhade tagit sin tillflykt till de öarsom bildats och med båtar räddades36 000 djur som annarsskulle ha dränkts.– Man räknade med att detskulle ta minst tre månader attfylla reservoaren men en intensivregnperiod gjorde att det baratog två veckor, något som ytterligareskulle ha försvårat för dju-Det maximala utflödet från de fjorton sidotappningsrännorna är enorma 62 200 kubikmeter per sekund. Det är mångagånger mer vatten än flödet i Niagara-, Iguaçu- och Victoriafallen tillsammans. På bilden släpps dock inget spillvatten,allt används till turbinerna. Utsläpp genom sidotappningarna sänker trycket på turbinerna.20

Svensk kärnkraftär bra för både miljön och samhället.Ger inga växthusgaser.Ger inga försurande utsläpp ellerhälsovådliga rökgaser.Välkommen tillEuro Energy Components AB- Din kontakt inom el!Producerar mycket och billig elström– en livsnödvändighet för svenskbasindustri och vår fortsatta välfärd.Tar ansvar för sitt avfall över helalivscykeln.Vilka andra energikällor gör det?Miljövänner för kärnkraftwww.mfk.nu mfk@mfk.nuBox 83, 430 24 Väröbacka Mer information finns på vår hemsida:www.euroenergy.se

Elbranschen 2 /2008Vattenkraftverket ägs till lika delar av Brasilien och Paraguay. Kontrollrummet är delat på mitten med sammauppsättning instrument på båda sidorna och en gemensam panel i mitten.ren att hinna undan, konstaterarGunnar Asplund.Statschefersläppte på vattnetDen femte november 1982 aktiveradede båda ländernas presidenterautomatiken för de 14sidotappningsrännorna och detuppdämda vattnet forsade förförsta gången efter mer än50 000 timmars arbete. Förstaturbinen sattes igång en drygmånad senare och den första avde planerade 20 generatorenheternaproducerade elektricitet imaj 1984. Sju år senare var 18generatorer i gång. Generatorerna19 och 20 tillkom år 2007.En 10 km lång trappstegskanalhar byggts för att fiskarnaska kunna passera runt den196 meter höga dammen ochkomma till sina lekplatser.Området runt dammen är välkultiverat och mycket vackertiordningställt.Orterna Foz do Iguaçu på denbrasilianska sidan, Puerto Iguazúpå den argentinska ochCiudad del Este på paraguayskasidan var mycket små och obe-Överföringen inom Brasilien sker medtvå olika ledningssystem. Den el somproduceras av Paraguay omvandlasoch överförs med hjälp av HVDCsystem.Brasiliens andel av elproduktionenöverförs med tre 800 kV seriekompenseradeväxelströmsledningar där manlättare kan länka av till lokala nätlängs vägen.(Korrekta siffror för installerad effektär 10 x 700 MW för vardera systemetsedan turbin 19 och 20 tillkom år2007.)Ledningssystemet till Paraguay går västerut mot bland annat Asunción.Brasilien har två system österut, likströmsledningar till Ibiúna ochväxelströmsledningar till Tijuco Preto. Båda mottagarstationerna ligger näraSao Paulo.22

Cressall ResistorsExperten på kraftmotstånd!CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment avkraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp tillflera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar ochstandardiserade konstruktioner för applikationer som• Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- ochtraktionsändamål• Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning,lösningar för integration med reservkraftsaggregat• Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem• Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar ochkondensatorurladdningOavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har detkraftmotstånd som behövs.Prova oss - Besök www.chscontrols.se!CHS Controls ABFlorettgatan 33, 254 67 HelsingborgTel 042-386100, fax 042-386129chs@chscontrols.se, www.chscontrols.seAlltidtillgängligAlways available- Alltid öppen!www.chscontrols.se- Always open!

Elbranschen 2 /2008Likströmsledningarna går till Ibiúna och växelströmsledningarna till Tijuco Preto. Båda mottagarstationerna ligger inärheten av Sao Paulo.tydliga när anläggningen börjadebyggas. I dag har enbart Foz doIguaçu 300 000 invånare.Världsrekordför seriekompenseradväxelströmFrån den Brasilianska delen avkraftverket går ett ledningssystemmed tre 765 kV seriekompenserade60 Hz växelströmslinjertill storstadsregionerna.Sträckan från Itaipu tillmottagarstationen Tijuco Pretoutanför San Paulo är över 90mil. På vägen länkas ström avtill lokala nät och till nät söderutmot Parana och Santa Catarina.Det sker vid Ivaiporã efter entredjedel av hela sträckan ochvid Itaberá efter ytterligare entredjedel. För avtappning längsvägen passar växelströmsöverföringenmed sina tre länkarbättre.– När tusentals megawattväxelström överförs så långasträckor skapas förskjutning avspänningen på vägen, vinkelstabilitetenblir ett problem,förklarar Gunnar Asplund. Blirvinkeln upp emot 90 graderbrakar systemet ihop eftersomström och spänning ligger medså stor förskjutning att maninte får någon som helst aktiveffekt. I praktiken får skillnadeninte vara större än 30grader.För att ström och spänningska ligga i fas bygger man inseriekompensatorer som genereraren reaktiv effekt på ettsjälvreglerande sätt. Effekten uttrycksi VAr (volt ampere reaktiveffekt). Ledningens egen induktivaförbrukning kompenseras påett enkelt och kostnadseffektivtsätt och man får spänningsstabiliteti kraftnätet.Fördubbling avöverföringskapacitetenABB levererade 1989 sju seriekompenserandebanker ochsenare ytterligare en. I dag finnssex på 1 017 MVAr i Ivaiporãoch två på 1 242 MVAr i Itaberá.Placeringen blir då ungefär entredjedel av vägen från varderaänden. Det var den första installationeni världen av seriekompensationpå ledning med så högspänning. Installationen kompenseradeför nästan 50 procentav linjens seriereaktans, ochman kunde höja kraftöverföringenmed nästan 100 procent på24denna del av Itaipulänken. Medden åttonde banken gjorde ABBsteknik det möjligt att överförakraftverkets fulla kapacitet, enökning med mer än 2 000 MWjämfört med den ursprungligaokompenserade överföringen.Dessutom finns kapacitet förframtida transmissionsnät frånsödra Brasilien, Uruguay ochArgentina.Gunnar Asplund, utvecklingschef för högspänd likströmvid ABB, har arbetat sedan 1970 på ASEA/ABB och från1976 med HVDC. Han har varit utvecklare av tyristorventiler,projektledare för HVDC-projekt, idrifttagningsledarei Brasilien för det hittills största HVDC-projektetItaipu, 6 300 MW, ansvarig för systemberäkning ochkonstruktion av HVDC och sedan 1993 ansvarig förutvecklingen av HVDC.Tre faser isamma höljeFör att kunna utnyttja dettrånga utrymmet mellan dammvallenoch kraftverksbyggnadenvid Itaipu fick ABB uppgiftenatt installera världenshittills största 550 kV gasisoleradeställverk (GIS).Gasen som används som isolermediumär SF 6 (svavelhexafluorid)som har mycketgoda isolerande och ljusbågssläckandeegenskaper.Den har mycket högre isolationsförmågaän luft och tilllåteratt samtliga tre faser isystemet ligger i ett gemensamthölje. Avstånden mellanledarna kan minskas drastiskt.Som ett kuriosum nämnerGunnar Asplund att det gigantiskaprojektet Three Gorges iKina med 18 000 MW installeradeffekt är större än Itaipumed dess 14 000 MW. Meneftersom flödet i Yang-Tse-flodenvarierar kan man inte köramed full effekt året om, vilket ärmöjligt vid Paranáfloden meddess mäktiga och jämna flöde.Resultatet blir att Three Gorgesinte kommer upp i de 90-94TWh per år som produceras vidItaipu med effekten 14 000MW. Årsproduktionen i detkinesiska kraftverket kommer attligga runt 84 TWh.

RUDIN & CO. FOTO: PER-ARNE RYNNING.OMFORMARSTATION, MJÖLBY.BYGGHERRE: BANVERKET ÖSTRA BANREGIONEN.Totalentreprenad med KC BetongKC Betong svarar för såväl projektering och produktion som leverans och monteringav kompletta stommar. Nästan 100 års branscherfarenhet ger oss möjlighet att hittade absolut bästa lösningarna, både vad gäller ekonomi och utförande.Vi arbetar med byggnader som exempelvis bostäder, skolor, förvaltningsbyggnader,industrier, ställverk. Vi tillverkar också egna produkter för miljövård och markproduktertill tele- och IT-branschen.KC BETONG, BOX 139, 641 22 KATRINEHOLM. TEL 0150-34 99 00 E-POST: INFO@KC-BETONG.SE WEBB: WWW.KC-BETONG.SEUtbilda dig!Trinergi - Specialist på kurser inom elkraft och termografi.Praktiska övningar i labbmiljö tillsammans med erfarna kursledare.www.trinergi.se/kurser | 019-18 86 60SladdställElproman erbjuder ett brett sortiment av sladdställ.Ett flertal varianter enligt olika länders standardfinns för omgående leverans.Lövbacksvägen 3, 141 71 SegeltorpTel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48www.elproman.seinfo@elproman.seFler typer finns på www.elproman.se

Elbranschen 2 /2008FRÅN FÖRSVARSMINISTERTILL KRAFTGENERALFörre moderatpolitikern Mikael Odenberg kom till Svenska Kraftnät i en väldigt intensiv fas därmånga tunga investeringar väntar. Efter några veckors medial uppståndelse kring utnämningenhar Odenberg nu installerat sig i Råcksta.– Vi har många stora uppgifter framför oss, både internt och externt, berättar den nye generaldirektören.Mikael Odenberg har varitenergipolitisk talesman förmoderaterna och han kan energifrågornaefter många år i denpolitiska hetluften. När det gällerSvenska Kraftnäts ansvar ärdet framförallt två stora uppgifterhan ser framför sig.– För det första har vi en viktigroll i det nordiska samarbetetdär alla stamnätsföretagen måstesamverka för att handeln med elska fungera optimalt och därflaskhalsarna i systemet inte skatillåtas påverka prisbilden negativt.För det andra måste vi mötakravet från vindkraften när denska fasas in på nätet, vindkraftentar en allt större plats i vårainvesteringar.Vindkraft ställerstora kravRiksdag och regering har beslutatatt ta in 17 TWh förnybarelproduktion i systemet fram till2016 och av detta är 7 TWhplanerat att bli vindkraft. Litelängre fram förväntas andelenvindkraft öka ännu mer, till 30-40 TWh fram till 2020.Vindkraft är småskalig elproduktionsom ställer nya krav påinvesteringar i elnäten.Vindkraftens produktion ärojämn och beroende av hurmycket det blåser och den ryckigatillförseln till systemet ställerstörre krav på utrustningenän om produktionen vore jämnsom den är från kärnkraft ochreglerkraften vattenkraft.– Det är alldeles uppenbart attoavsett utfallet av vindkraftens utbyggnadså kommer SvenskaKraftnät att ställas inför stora utmaningar,säger Odenberg.Stamnätsföretagen samarbetarintensivt inom Nordel för attminimera antalet flaskhalsar i detnordiska systemet, så mycket attOdenberg nästan liknar det vid attman har en gemensam budget förinvesteringarna. Åtgärder i Sverigepåverkar övriga länder direktoch Sverige har som mittenland imarknadsområdet en viktig rollsom transitland.Ny elproduktion är enfråga för marknaden– Vår uppgift är att rigga nätet såatt statsmakterna får maximalhandlingsfrihet i energipolitiken.Det innebär givetvis också att vimåste kunna ta hand om den elsom vindkraften producerar,men även tillkommande elproduktionfrån effekthöjningar ikärnkraften och kanske i enframtid från en ny kärnreaktorom det politiska systemet skullebestämma sig för det.Mikael Odenbergs grunduppfattningär annars att ny storelproduktion är en fråga förmarknaden, där det för kärnkraftensdel givetvis krävs nödvändigapolitiska beslut men att det ärupp till intresserade kraftbolagatt finansiera och ansöka om attfå investera.Han anser att Svenska Kraftnätär på väg från en förvaltarrolltill en mer expansiv fas styrd avstora investeringar.– Det här sammanfaller medatt vi nästa år flyttar från Råckstatill Sundbyberg. Därmed fullbordarvi den förändring sominleddes 1992 när riksdagen beslutadeatt dela Statens Vattenfallsverki de två separata bolagenVattenfall AB och SvenskaKraftnät AB.Monopolställningförpliktigar– Jag anser att när vi nu flyttar intill Sundbyberg är det en nyINTERVJU:REINHOLD ANDEFORSverksamhet vi etablerar där ochatt vi lämnar bakom oss StatensVattenfallsverk i Råcksta.Han medger att det stundomfunnits identifikationsproblemkring Svenska Kraftnät.– Kanske mer internt ärexternt. Det har varit svårt attuttyda vad Svenska Kraftnät ärför ett bolag och speciellt omman frågar folk ute på stan. Deflesta ser inte Svenska Kraftnätsom ett företag som opererar påmarknaden.– Vår monopolställning innebäratt vi har kvar kunderna ävenom vi missköter oss, de kan integå till någon konkurrent. Detställer förstås väldigt stora kravpå oss. Vi förknippas allt somoftast med en statlig myndighetäven om vi i väldigt begränsadomfattning ägnar oss åt myndighetsutövning.Vi vill förändraden bilden av oss ute i samhället.Svenska Kraftnät har en väldigttydlig uppgift, en uppgiftsom tas på fullaste allvar.Investeringarna medförhöjda tarifferVi kan vänta oss snara förändringar,enligt Mikael Odenberg.– Den första obehagliga iakttagelsenmed tanke på deinvesteringar vi står inför är attvi inte kan behålla nuvarandetariffer. Investeringarna ökarfrån en knapp miljard till cirka3,5 miljarder. Självfallet måste vise över tarifferna, det är alldelesnödvändigt, understryker han.– En annan stor utmaning föross är personalen. Samtidigtsom vi måste vidga vår personalstab,få in fler som kan jobbamed investeringar, står vi infören tydlig generationsväxling. Vihar många väldigt kompetentamedarbetare i 60-årsåldern somde närmaste åren kommer attlämna företaget.Därför kartlägger SvenskaKraftnät nu de tekniska nyckelkompetensernainom företaget.– Det tekniska kunnandet ärhelt avgörande för oss, både somkravställare och beställare. Vimåste ha en kompetens som ärminst lika stor som leverantörernas.Kommunikationen medomvärlden ska bli bättre– Vi är stolta över att kunnamedverka i sådana tekniksprångsom Sydvästlänken innebär menför att kunna hantera dettamåste vi ha stora tekniska kunskaper.Odenberg framhåller komplexiteteni de stora investeringarna.– Vi ska hantera frågor fråndet gigantiska projektet Sydvästlänkentill det mindreStockholms Ström, projektmed enormt många komponentersom alla samtidigt måstekunna samverka för att detska fungera. Det ställer storakrav på oss.I översynen av organisationeningår också att kommunikationenmed länsstyrelser, kommuner,markägare, operatörer ochandra som berörs av företagetsverksamhet ska bli bättre.– Vi kan inte längre vara anonymaoch otydliga, vi måste blibättre på att berätta vad vi gör,varför vi gör det och hur vi gördet. Jag lovar att vi ska ta merplats i den offentliga debatten.Han framhåller att allmän-26

Elbranschen 2 /2008“Ny elproduktion är enfråga för marknaden.27

Elbranschen 2 /2008“Vi kan inte längre varaanonyma och otydliga,vi måste bli bättre på attberätta vad vi gör,varför vi gör det ochhur vi gör det.heten måste förstå vad sombehöver göras vid stora infrastrukturinsatser.Alltför mångapolitikergrodorDen tekniska kunskapsnivån isamhället måste höjas, menarMikael Odenberg, så att debatteni energifrågan blir sakligare.Alltför många grodor kommerfrån politiker och från allmänhetenpå tidningarnas debattochinsändarsidor.Odenberg vill också attSvenska Kraftnät i högre gradska vara med i diskussionernakring ny lagstiftning som berördess verksamhetsområde.– När jag sysslade medbostadspolitiska frågor hörde jagi nästan 20 års tid önskemåletatt man borde förenkla ochminska antalet steg i byggprocesserna.Som det är i dagkan alla steg överklagas och detbidrar till att processerna taronödigt lång tid och att de därmedblir dyra. Ett motsvaranderesonemang förs också inomSvenska Kraftnät när det gällerinfrastrukturprojekt men härhänder det också väldigt lite.SvK måste börjaställa frågorHan säger vidare att SvenskaKraftnät måste börja ställa enmassa frågor och han ger någraexempel:Är det rimligt att vi i principhar samma koncessionsförfarandepå en ny ledningsdragning somför en befintlig när den gamlakoncessionen har gått ut?Är det ens rimligt att vi i Sverigehar tidsbegränsade koncessionernär man i nästan allaandra länder har koncessionersom gäller tills vidare?Är det rimligt att alla myndigheteroch miljödomstolar miljöprövarvåra projekt utifrån renodlatlokala miljöaspekter närprojekten många gånger är tillför att lösa globala, internationellamiljöproblem?Är det rimligt att man i dessaväldigt komplicerade projekt,med väldigt många delar tillsammans,har en tillståndsprövningsom sker styckevis och inte förhelheten?DigerprojektkatalogMikael Odenberg har en digerprojektkatalog med många utmaningarpå sitt skrivbord.Precis som sina medarbetare,Sture Larsson med flera, vill hanha rätt förutsättningar att aktivtbeta av katalogens arbetsuppgifter.En smidigare handläggningunderlättar arbetet och projektenblir billigare för samhälletoch de enskilda användarna.Till det kommer SvenskaKraftnäts beredskapsroll.– Vi ska även planera för detoväntade. När man investerarmycket anspänns organisationenoch då är det lätt att för ensidigtfokusera på det som måste görasden närmaste tiden men vi fårinte glömma bort det långsiktigaarbetet. Och det ska vi klara avsamtidigt som vi rekryterarmånga nya medarbetare sommåste få en chans att skola in sigi sina roller.Mikael Odenberg vet att kompetensenföljer med till Sundbybergoch därmed insikten att fråganinte är om det uppstår problemutan när.28

Vi förenklar dinkabelinstallationwww.sahlins.comTrumhanteringSahlins Cable Equipment ABtel. 0320-20 93 30 fax. 0320-319 38ELVERKSLIFTARLiftbolaget representerar numera Versalift, som har ett stort och varieratprogram av liftar anpassade för elverk och belysningsunderhåll.Modeller finns från 10 m för montering på chassi, pick-up eller skåpbilaroch med önskad utrustning, t.ex körning av bilen från liftkorgen.För mer information, se vår hemsida eller kontakta närmaste kontor.Gävle 026-12 47 00Falkenberg 0346-71 55 20www.liftbolaget.se info@liftbolaget.se

Elbranschen 2 /2008FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www.fie.seI vår artikelserie om styrelseledamöter i FIE har turen nu kommit till kirunasonen Stig Johansson i Luleå. Här längst t.v.tillsammans med Börje Bergström och Kjell-Åke Öberg hos Pöyry i Luleå.PÖYRYen framgångsrik femtioårigteknikkonsultNär jag kliver in hos PÖYRYpå Skeppsbrogatan 22 i Luleåmöts jag av samma tandläkardofti foajén som i juni för 20 årsedan när vi som nyblivna JaakkoPöyry-medarbetare flyttade in ifastigheten där folktandvårdenredan då huserade.Jaakko Pöyry hade den 7 april1988 förvärvat BNIAB, det lillalokala elkonsultföretaget därStig Johansson, numera 66 ochmångårig ledamot i FIEs styrelse,och artikelförfattaren var delägare.Det blev starten för PÖYRYsframgångsrika verksamhet i norraSverige. Stig Johansson somseniorkonsult inom el och automationhar blivit en av nyckelpersonerna.Efter yrkesskola i Kiruna ochingenjörsexamen från KatrineholmsTekniska skola var det rättså självklart att Stig som genuinkirunabo började hos LKAB. Imitten av 1970-talet flyttadehan till Luleå för jobb hos elkonsultengmki. Och1982 gick hanin som delägare i BNIAB.Under dessa mer än 30 år harLKAB utnyttjat Stigs kunskaper.De senaste åren har han varithandläggare inom området dokumentationoch maskinmärkningssystemvid LKABs mångagigantiska investeringsprogram.Stark expansion i SverigeI korridoren möter jag minagamla kolleger Börje Bergströmoch Kjell-Åke Öberg som justRAPPORT:RUNE BJÖRNSTRÖMLULEÅdenna dag förbereder inför styrelsebesökfrån finska Pöyry påföljandedag.Börje Bergström är relativt nysom vd för PÖYRY i Sverigeefter att tidigare ha varit regionchefi Karlstad och Göteborg.Kjell-Åke Öberg är avdelningschefför el i norra regionen somomfattar sex kontor från Kiruna inorr till Sundsvall i söder.Börje berättar att man nu har16 kontor i Sverige med drygt300 medarbetare och att gruppenstillväxt de senaste åren harvarit ca 12 procent. Det färskastekontoret som öppnades så sentsom i mars i år finns i Falun medåtta medarbetare som samtligakommer från StoraEnso. De valdeatt stanna i Falun när verksamhetenflyttade till Karlstad.Koncernens kärnverksamhetbaseras numera på tre teknikområden:• energi• skogsindustri• infrastruktur och miljöI norra regionen står givetvisgruv/stål för den överlägset dominerandedelen av omsättningen.Kjell-Åke framhåller att manunder de sju år som El & Automationsutbildningenbedrivits iLuleå, med examen som ”FIEingenjörer”,har tagit emot övertio praktikanter av vilka sex haranställts, alla mycket bra rekryteringar.Att företaget premierar enanställd med hela 20 000 kr förvarje ”värvad” ny medarbetarehar, enligt Kjell-Åke Öberg,givetvis varit en bidragandeorsak till att man lyckats rekryterai dessa ingenjörsbristenstidevarv.En legend inomskogsindustrinPå Luleå-kontoret, där artikelförfattarenvar regionchef fram30

Elbranschen 2 /2008FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www.fie.seKort PÖYRY-historik1958 Företaget startades av Dr Jaakko Pöyry och hans partner1959 Första utlandsuppdraget, Fiskeby Fabriks AB i Skärblacka1962 Första utlandskontoret i Stockholm1970-talet Internationalisering med kontor i Sao Paulo, London ochParis1980-talet Världsomspännande expansion med kontor i USA, Asienoch Australien1988 Ett lokalt kontorsnät startas i Sverige. Verksamheten inorr (Luleå) startas genom förvärv av BNIB – Björnström &Nilsson Ingenjörsbyrå AB1993 Ny strategi med tre nya sektorer: Energi, Infrastruktur ochMiljö. Förvärv av Finska Ekono Energy och Soil and Water(Maa ja Vesi)1997 Introduktion på Helsingforsbörsen. Förvärv av 49 procenti Electrowatt Engineering AG i Schweiz1998 Förvärv av resterande 51 procent i ElectrowattEngineering AG2004 Förvärv av Verbundplan i Österrike2005 Förvärv av GKW i Tyskland2008 I dag ett kund- och teknikorienterat globalt verksamtkonsult- och ingenjörsföretag med 7300 medarbetare i45 länder.till mitten av 1990-talet, hade vinöjet att vid några tillfällen fåbesök av självaste Jaakko Pöyry isamband med mycket välbesöktaseminarier där Jaakko fungeradesom dragplåster och suveränberättare. Eftersom Jaakko ochjag hade samma modersmål blevkontakten god och hjärtlig.Jaakko Pöyry föddes i nordfinskaSodankylä 1924 och avledden 8 september 2006. Fadernvar präst och krigsåren prägladeuppväxttiden. Jaakko gjorde sinfronttjänst inom artilleriet därhan som fänrik deltog i hårdaDr. Jaakko Pöyry startadeföretaget 1958 tillsammansmed en kollega ochredan 1959 fick man detförsta utlandsuppdraget.duster. Han fick granatsplitter ibenet, något som han kunde visanär vi badade bastu.Jaakko Pöyry blev diplomingenjörvid Tekniska högskolanoch fick anställning i Wärtsiläkoncernensom maskiningenjör.Tillsammans med en kollegastartade han företaget 1958 ochredan 1959 fick man det förstautlandsuppdraget.Just detta uppdrag återkomofta i Jaakkos berättelser. Detvar en totalprojektering av sulfatfabrikenvid Fiskeby FabriksAB i Skärblacka utanför Norrköping.Jaakko berättade att avHelsingfors-kontorets 13 medarbetarestannade en man kvarmedan resterande styrka arbetadestenhårt i Skärblacka. Attprojektet blev en succé och färdigställdesmer än 12 månaderföre tidplan ville Jaakko inte låtavara osagt. Sedan dess, d.v.s. isnart 50 år har Sverige varit endel av PÖYRYs ”hemmamarknad”.På sina otaliga resor runt världenhände det att Jaakko, i väntanpå näst flight, slog en signaltill mig för att höra ”hur det gicki Luleå” och om vår kör hadesjungit in någon ny CD som hankunde få köpa. Vid sista påringningeni slutet av 1990 talethade jag inte hjärta att berättaför honom att jag hade lämnathans fina koncern för ett antal årsedan…..Platsannonsera på Elbranschens webbsida! www.elbranschen.nuwww.el-trading.comHos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer!El & Trading ABArlandaTel.08-591 422 90Likrikta dina strömförsörjningsbehovSamla dina strömförsörjningsbehov hos en totalleverantör! Vi har ett brett sortiment avlikriktare för olika behov, bland annat ett switchat aggregat speciellt utformat för normkapsling.Så varför vända dig åt olika håll, när du på ett ställe hittar allt du behöver?Framför allt om det är kvalitet och trygghet du är inriktad på.Fler ledtrådar hittar du på www.tufvassons.se31

Elbranschen 2 /2008DEBATT I ELBRANSCHENHar jorden ”feber”?den lokala miljön medföra högretemperatur än i omgivningarna,bl. a. beroende på mängden sotpartiklari luften.”Jorden har feber!” Uttryckethar upprepats otaliga gånger.Orsaken till ”febern”, en någotstigande temperatur under1900-talet, anses vara människansohämmade och snabbtökad förbränning av fossilabränslen. Ofta framhålls uppvärmningenunder 1900-taletsom ett övertygande bevis för attArrhenius teori om koldioxidensbetydelse för jordens temperaturär korrekt.Men har jorden verkligen”feber”? Har temperaturen stigitmer än den har gjort vid tidigaretillfällen innan människan börjadeanvända fossila bränslenoch kan temperaturökningenunder 1900-talet bindas till enökad koncentration av koldioxidi atmosfären?Figur 1 Koncentrationenav CO 2 i atmosfären har,enligt den gängse uppfattningen,ökat markant,särskilt efter ca 1950.WIBJÖRN KARLÉNPROFESSOR EMERITUS,UPPSALAKoldioxidhaltenhar varieratPå 1950-talet inleddes noggrannamätningar av atmosfärens innehållav koldioxid (CO 2 ). Mätningarnavisar att koncentrationenav denna gas ökar allt snabbare,en ökning som påtagligtavviker från den före mitten av1900-talet. Enligt mätningar avmängden CO 2 i luftbubblor iiskärnor från Antarktis ökadekoncentrationen långsamt fråntiden för industrialismens börjanpå 1700-talet för att efter 1950-talet öka snabbare (Figur 1).Mätningar utförda vid ettantal laboratorier sedan börjanav 1800-talet visar emellertid attkoncentrationen kan ha varierat;maxima förekom enligt dessamätningar omkring 1830, 1860och 1940 (enligt en teori bestämshalten CO 2 i atmosfärenav havens temperatur – temperaturenstyr koncentrationen avCO 2 , inte förbränningen av fossilabränslen). I debatten ommänniskans inverkan på klimatetförkastas data utförda vidlaboratorier före 1950-talet tillförmån för information fråniskärnor, som visar obetydligavariationer.Om CO 2 är en dominerandefaktor för klimatet borde temperatureni stort sett ha varierat itakt med koncentrationen avdenna gas i atmosfären. Temperaturenborde inte ha förändratspåtagligt under första hälften av1900-talet och den borde inteha sjunkit under årtiondenaefter 1940. På 1950-talet ökadeförbränningen av fossila bränslenpåtagligt. Trots detta sjönkden globala temperaturen. Efterett minimum på 1970-talet stegtemperaturen fram till 1998,varefter den åter minskat någotlite. Enbart under åren mellan1975 och 1998 steg såväl CO 2som temperatur något så när ilinje med varandra.Dålig hänsyn tillurbaniseringseffektenDen markerade temperaturuppgångensom IPCC (IntergovernmentalPanel on ClimaticChange) visar för 1980- och1990-talen anses vara ett viktigtstöd för tron att människan påverkatjordens klimat. Även omtemperaturen steg i större delenav världen under denna tid visarIPCC en temperaturökning somär förbryllande mycket större änden uppvärmning som mångaicke urbana stationer visar runtom i världen (data för ett tusentalstationer finns på nätet).Enligt en mängd serier har temperaturenstigit till ungefärsamma nivå som omkring 1940,en sentida uppvärmning mindreän den som IPCC hävdar. Denav IPCC angivna stora uppvärmningenkan bero på att ett medåren ökande antal observationergjorts i anslutning till städer ochflygplatser. I dessa områden kanTemperaturdatafrån UppsalaRedan de data som nämnts ovanföranleder en del frågor beträffandesambandet mellan CO 2och klimat. För att bättre förståvad som kan påverka klimatetbehövs emellertid tillgång tilllånga dataserier. För Europafinns några få serier som ärbetydligt längre än den somIPCC ger. Detta är enstaka stationeroch de ger inte den globalatemperaturen. Eftersomtemperaturen i Uppsala visar likartadevariationer som andra stationerunder de perioder förvilka data överlappar, kan detvara värt att jämföra uppsaladatamed t.ex. solaktiviteten, en faktorsom kan påverka klimatet.Temperaturdata för Uppsalafinns för hela perioden efter1722. Men eftersom data fördelar av 1700-talet är baseradepå uppgifter från platser utanföruppsalaområdet kan temperaturernaför de första åren varaosäkra. I figur 2 visas årsmedeltemperaturenför Uppsala tillsammansmed utjämnade värdenmellan 1800 och 1999 (21års medelvärden). Medan temperaturenför de enstaka årenvarierar med nära 5 grader varierarmedeltemperaturen för 21-årsperioderna mindre än 1 grad.Observerade förändringar i t.ex.antal dagar med snötäcke och deförsta vårblommorna beror påvariabiliteten i klimatet ochobservationerna kan inte knytastill en förändring i medeltemperaturen.Medeltemperaturen iFigur 2 Årsmedeltemperaturen för Uppsala tillsammansmed utjämnade värden för denna mellan 1800 och 1999(21 års medelvärden). Medan temperaturen för de enstakaåren varierar med nära 5 grader varierar medeltemperaturenför 21-årsperioderna med mindre än 1 grad.Figur 3 Årsmedeltemperatur för England, DeBilt ochUppsala, de tre längsta temperaturserierna som finns tillgängliga.Variabiliteten är avsevärd.32

Elbranschen 2 /2008DEBATT I ELBRANSCHENUppsala var lägst omkring 1880och högst på 1930-talet.Variationer är ennaturlig del av klimatetI figur 3 visas data för de trelängsta temperaturserierna somfinns tillgängliga. De tre stationerna,som alla är från Västeuropa,varierar likartat. Jämförelsenvisar att Uppsalas datainte är unika men det behövsnaturligtvis data från ett störreområde för att ett mått på världenstemperaturvariationer skaerhållas. Under överlappandeperioder avviker dessa tre serierinte från andra icke urbana stationer.De stöds också av datafrån trädringsstudier och historiskadata. Uppsaladata kankanske trots allt ge en grov bildav förhållandena under denaktuella perioden.Eftersom temperaturen varieratunder hela perioden kan inteden långsamma ökningen avmängden CO 2 i atmosfären,som iskärnor visar, vara orsak.Variationer är en naturlig del iklimatet. Om uppsaladata ger enrimligt representativ bild avklimatets förändringar behövsnågon annan förklaring än människansutsläpp av CO 2 . Om deav IPCC förkastade observationernaav CO 2 beaktas kan ingetsamband mellan atmosfärenskoncentration av CO 2 och temperaturnoteras.Samband mellansolaktivitet och klimatVariationer i solens aktivitet harobserverats regelbundet i Europasedan 1600-talet, den tid dåteleskopet uppfanns. Solfläckar,något mörkare områden på solenyta omgivna av förhållandevisklart lysande områden, ger ettmått på solens aktivitet. Eftersomvariationerna i solens strålninginom de våglängdsbandsom ger synligt ljus är små, harsolfläckarna i många fall negligeratssom en möjlig orsak tillklimatvariationer (strålningensvariation beräknas vara ca 0,1 %av hela instrålningen).Variationerna i solens aktivitethar lämnat spår i form av envarierande mängd av isotopersom 10 Be och 14 C i iskärnor,trädringar och sediment. Detmagnetiska fält som omger jordenoch som är direkt beroendeav solens magnetfält har ocksåvarierat.En jämförelse av data beträffandesolens strålning och temperatureni Uppsala (21-årsmedelvärden) visar likheter.Såväl strålning som temperatursteg från början av 1800-taletoch fram till ungefär 1830 föratt sedan sjunka något fram tillslutet av århundradet. Från slutetav 1800-talet och fram till1930-talet ökade solaktivitetenparallellt med att temperaturen iUppsala steg. Båda dataseriernavisar en nedgång mellan 1940och omkring 1970 varefter bådastiger till nära värdena för 1930-talet. Förändringar i förekomstenav isotopen 10 Be i iskärnorstyrker beräknad solaktivitetbaserad på solfläckar.Likheterna är påtagliga ävenom tiden för trendbrott kanavvika med något tiotal år, vilketkan bero på att data från enenstaka station använts ochdelvis också på att olika teknikför utjämning av data använts.Kan dessa likheter mellansolaktivitet och temperaturen iUppsala vara en antydan omett samband mellan solaktivitetoch klimat?Kosmisk strålningoch klimatFörändringen i strålning inomvåglängdsbandet för synligt ljusär, som nämnts ovan, liten,medan förändringarna i UVstrålningär avsevärda (ca 15 %).UV-strålningens eventuella betydelseför klimatet har diskuteratsoch en effekt kan inte uteslutas.En trolig orsak till variationer iklimatet är solens magnetfält.Solens magnetfält påverkar jordensoch detta påverkar i sin turmängden kosmisk strålning somnår jordens atmosfär. Den energirikakosmiska strålning, som kantränga långt ner i atmosfären,Elsäkerhetsutrustning• Jordningsverktyg• Manöverstänger• Spänningsprovare• Kontaktdon• AMS–utrustning• Kvistningsutrustning• Besiktning• KurserTAG 200BCKapacitiv spänningsprovareför isolerade kabelanslutningar 12–36kVKontakta oss för vidare information tel 08-594 211 80RAGNAR STÅLSKOG AB– för säkerhet med ELBox 701, 194 27 Upplands VäsbyBesöksadress: Instrumentvägen 6Tel: 08–594 211 80, Fax: 08–590 882 91www.stalskog.se, rs@stalskog.se33

Elbranschen 2 /2008DEBATT I ELBRANSCHENanses kunna förorsaka joniseringoch därigenom påverka mängdenmoln. Mängden moln harstor betydelse för temperaturenpå jorden. Eftersom solens magnetfältförändras parallellt medatt antalet solfläckar varierar,kan jordens magnetfält beräknasför den tid då solfläckar observerats.Har verkligenjorden feber?Långa temperaturserier liksomt.ex. data från trädringsserier,iskärnor och grottavsättningarvisar att klimatet, sett över enlängre tid, svalnat något. Dedata som antyder en uppvärmningär de som IPCC ger för desenaste 20 åren, en kort tid.Eftersom denna uppvärmningtycks vara begränsad till områdendär urbaniseringen harbetydelse, reduceras tyngden imotiveringen för en oroande globaluppvärmning. Observera attuppvärmningen under 1900-talet inte avviker från förändringarinnan människan börjadeanvända fossila bränslen. Det ärför övrigt nu väl belagt att jordenstemperatur sjunkit någotsedan 1998, ett förhållande somsällan nämns i media.Är skräcken för denglobala uppvärmningenöverdriven?Ja, den är överdriven. Det globalaklimatet styrs huvudsakligenav solen. Människan kan påverkaklimatet lokalt men ihuvudsak styrs klimatet avsolaktiviteten.Det är självklart att vi bör försökaminska förbränningen avfossila bränslen då dessa finns ibegränsad mängd, men dennuvarande hysteriska fixeringenpå utsläpp av CO 2 är inte motiverad.Däremot borde vi i högregrad begränsa nedsmutsningenav luften, inte minst utsläppenav partiklar. Partiklar har endirekt negativ hälsoeffekt ochpåverkar även det lokala klimatet.Klimathypotes med många bristerMänniskan vill ha förståeligaoch raka linjer som tillexempel evolutionsläran ellerteorin om big bang. Visserligenhar båda hypoteserna en delvetenskapliga frågetecken. Bigbang-hypotesen har bland annatinformationsparadoxen att tahand om.Klimathysterin bygger ocksåden på lättförklarlig teori, nämligenatt koldioxidökningen ochglobal uppvärmning har ettstarkt och entydigt samband.Tyvärr har åtminstone jag aldrigsett ett diagram som visarNILS RONQUISTVÄSTERVIKökningen av koldioxidhalten somfunktion av temperaturhöjningen.Jag har aldrig fått förklarat hurett ljuskvantum av en bestämdvåglängd absorberas av koldioxidmolekylenoch sedan i sin turgör att den globala temperaturenökar, d.v.s. utbytet mellan en”uppvärmd” koldioxidmolekyloch omkringliggande atmosfär.Återstrålningen från jordenbestår av ett relativt stort antalvåglängder. Koldioxidmolekylenkan bara absorbera ljuskvantamed en begränsad våglängd.Koncentrationen av koldioxid iatmosfären är endast 387 ppmoch ungefär 10 procent av strålningenhar den våglängd somkoldioxiden kan absorbera. Dettahar jag aldrig fått förklarat trotsförsök, (hämtat från SMHI”Växthuseffekten handlar omstrålningstransport”).Jag har aldrig fått något svarpå hur mycket energi somabsorberas vid varje tillfälle.Visserligen kan jag räkna ut detsjälv, men någon så kalladklimatexpert borde ha siffranaktuell.Hypotesen att koldioxidmängdoch global temperaturhöjningär en rät linje har mångavetenskapliga brister. Den ärlättsmält för politiker och lobbyistermen duger inte i ett vetenskapligtsammanhang. Vi betalarmiljarder för att sänka haltenkoldioxid i atmosfären mednågra ppm. Till vad nytta? Jagkör min bensindrivna bil medglädje.Än är det inte för sent att boka annonsplats iElbranschen nr 3 som kommer ut i juni!Tel. 040-611 06 9034

Elbranschen 2 /2008PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTTSnabbmonterad förskruvning ger tidsvinstSydsvenska Elanläggningar,SSE, uppges spara in sammanlagtsex arbetsdagar per årgenom att använda förskruvningenSkintop Click frånMiltronic.Skintop Click är specielltanpassad för automations- ochmaskinindustrin och är en klickbaroch lättskött förskruvningframtagen för att effektiviseraarbetet.– Det går åt en hel del kabelförskruvningareftersom vi jobbarmycket med kapslingar sommonteras i automationsutrustning.Vi testade Skintop Clickoch upptäckte att vi tjänade 15sekunder per förskruvning ochSydsvenska Elanläggningar SSE monterar 240 förskruvningarper vecka och får en tidsbesparing på 15 sekunderper förskruvning genom att använda Miltronics SkintopClick. På ett år blir den totala tidsbesparingen sex dagar.fick minskad arbetsbelastning.När det är många förskruvningari en kapsling, och dessutomganska trångt, betyder både tidsbesparingenoch det enkla handgreppetmycket för vår monteringspersonal,säger Bert-OlaKarlsson, konstruktör på SydsvenskaElanläggningar SSE.Förskruvningarna från familjenSkintop Click monterasgenom ett mycket enkelt handgrepp.Genom att trycka fast ochvrida till förskruvningen är monteringsarbetetklart och montörenslipper hantering på baksidanav plåten vilket ofta är ettproblem i trånga utrymmen ellernär plåtarna är stora. Monteringenunderlättas också av attSkintop Click inte innehållernågra lösa delar som kan komplicerahanteringen.Sydsvenska ElanläggningarSSE är ett företag i Blomstermålamed många års erfarenhetinom området automation. Företagetär verksamt inom lågspänning,högspänning, automatikstyrningoch programmering.SSE är en totalleverantör inomelinstallation och data- och telekommunikation.Företaget tillverkardessutom automatikutrustningaroch ställverk i egnaproduktionslokaler i Blomstermåla.MiltronicTel. 0155-777 00www.miltronic.seMiltronics förskruvningSkintop Click monterasgenom ett mycket enkelthandgrepp, vilket innebäratt tiden för montering kanminskas betydligt. Genomatt trycka fast och vridatill förskruvningen ärmonteringsarbetet snabbtavklarat.SvK inrättar kommunikationsenhetMalin Werner har anställts som kommunikationsdirektör hos Svenska Kraftnät. Hon kommer närmastfrån statsrådsberedningen. Malin Werner kommer att ingå i Svenska Kraftnäts verksledning.– Vi vet att alla stora infrastrukturprojekt tenderar att bli ifrågasatta och det ställer krav på vårförmåga att kunna kommunicera med omvärlden, säger generaldirektören Mikael Odenberg. Haninrättar en ny kommunikationsenhet för att förbättra kontakterna med elbranschens aktörer, exempelvismarkägare, kommuner och länsstyrelser.Platsannonsera på Elbranschens webbsida! www.elbranschen.nuSpecialkabelRobotkabelElektronikkabelKoaxialkabelHalogenfri kabelVärmetålig kabelHögfrekvenskabelGummikabelDatakabelServokabelTel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 info@elproman.se www.elproman.seFråga oss om specialkabel- vår specialitet35

Elbranschen 2 /2008Jan Siezing blir ny vd förElektriska InstallatörsorganisationenEIO, bransch- ocharbetsgivarorganisation för 2 500elföretagare.54-årige Jan Siezing, som förnärvarande är vd i EIOs dotterbolagEUU (Elbranschens Utvecklings-och Utbildningscenter)i Nyköping, tillträder som vdför EIO den 1 december i år.– Jag känner Jan sedanmånga år och har på nära hållkunnat följa det fina arbetehan gör och har gjort vid EUUoch jag är helt säker på att detär en mycket bra lösning medJan Siezing som vd för EIO,PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTTJan Siezing blir ny vd för EIOULF LONÄSkommenterar EIOs nuvarandevd Hans Enström.Jan Siezing har en bakgrundsom elektriker och han börjadearbeta på Asea/ABB 1970. Totalthade han elva olika befattningarunder sina 27 år i företaget,bland annat som sälj-, region-,filial- och affärsområdeschef.Mellan anställningarna på ABBhar Jan Siezing även hunnit medatt vara arbetsledare inom verkstadsindustrin,driva en elfirma iSundsvall och en konsultfirma iTyskland och Spanien.– Det är roligt att få jobbamed framtidsfrågor som alltidhar legat mig varmt om hjärtat.Det är intressant att försökaförutsäga hur elteknikbranschenkommer att utvecklas och vadden lilla eller den stora installatörenkan göra för att påverkaframtiden, menar Jan Siezing.Jan Siezings uppfattning är attelteknikbranschen måste bli meraffärsinriktad och han tror attdet finns mycket att lära avandra yrkesgrupper.– Jag skulle vilja göra affärsmänav hela branschen för attskapa mervärde för elföretagenskunder. Det gör vi i dag inomEUU genom att ta fram kursersom syftar till att ge kundernanågot extra.– Elteknikbranschen är alldelesför okänd. Med merfokus på dess nytta för samhälleoch individ tror jag att vi kanöka attraktionen och på så visunderlätta för rekrytering ochkarriärvägar.Labsladdar med integrerad högspänningssäkringElproman presenterar nya Ø 4 mm labsladdar med integrerad högspänningssäkringför säker användning upp till 1 000V, CAT IV max10A enligt IEC/EN61010-031.De nya labsladdarna möjliggör avsäkrade mätningar med beröringssäkratestpinnar och krokodilklämmor i standardutförande.Passande säkringar:6,3x32 mm 0,5 A 50 kA (1 000V AC/DC)6,3x32 mm 1,6 A 50 kA (1 000V AC/AC)Elproman ABTel 08-97 00 70www.elproman.seNytt flexibelt passagesystem från MaluxMalux nya serie passagesystemfinns i olika varianter, AX50 fören dörr och upp till 500 användareoch AX100 för en dörr ochupp till 4 000 användare.AX100 kan byggas ut till ettstort och komplext system(AX200) för upp till 256 dörraroch 65 000 användare. AX200 äranpassat för TCP/IP nätverk.Inpassering sker genom attman visar passagekort eller nyckelbrickaframför den beröringsfrialäsaren. Man kan även fåsystemen med sifferkoder. Kortläsarenär väderbeständig, IP65,och monteras med säkerhetsskruvar,vilket gör att systemetpassar även i tuffa miljöer.I AX100 och AX200 har manmöjlighet att ge användare olikabehörighetsnivåer vilket gör detmöjligt att öppna eller låsa dörrarför vissa användarkategorierunder olika tidsperioder.Malux Sweden ABTel. 0660-29 29 00www.malux.se36

ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDORApparatskåpBatterierEffektbrytareInstrumentEnsto Control Oy,SverigeVästberga Allé 5, 126 30 HägerstenTel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35www.ensto.comApparatlådor i plast och plåtBatterier • laddareströmförsörjningCellTech ABÄggelundavägen 2, 175 62 JärfällaTel. 08-445 78 70, fax 08-445 78 78www.celltech.seoffice@celltech.sewww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Mitsubishi och Bticinoupp till 6 300 A.www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Ett brett sortiment av analoga ochdigitala instrument, m.m.FIBOX ABEnhagsslingan 3, 187 40 TäbyTel. 08-792 26 70Fax 08-792 01 64Apparatlådor och apparatskåp iplast och aluminiumBatteriladdareLINDMARKELECTRIC ABFukt- och vibrationståligaBATTERILADDARETel. 08-85 45 30Explosionssäkerelmateriel, ExIsolatorerwww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Isolatorer förlåg- och mellanspänning.www.lindmarkelectric.seSäkerhetsbrytareKopplingslådor • InstrumentOperatörsterminalerVärme • BelysningTel. 0660-29 29 00www.malux.seKabel och ledningAvbrottsfriströmförsörjningKabelvägen, 360 75 AlstermoTel. 0481-508 90www.amokabel.sembdesmbd enclosure systems ab---Företagsallén 10, 184 84 ÅkersbergaTel. 08-540 637 22, Fax 08-540 632 46www.mbdes.seUPS, likriktare, 19” rack,19” väggskåp och bredbandsskåpBetonghusKOMPLETTA BETONGHUStillTransformatorstationerStällverksbyggnaderNätstationerTransformatorfundamentÖvriga BetongfundamentTel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.seHinderljusHalogen alternativt LEDför 24/48 VDC, 230 VACTYKOFLEX ABBox 614, 135 26 TyresöTel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01www.tykoflex.seBeställ vår katalog!www.elproman.seLövbacksvägen 3, 141 71 HuddingeTel. 08-97 00 70 • Fax 08-646 31 48

KabelförläggningLast- och säkringslastbrytareLinjebyggnadsredskap• Lågspänningskabel• Mellanspänningskabel• Högspänningskabel• Universalkabel• Installationskabel• Styrkabel• Integrerad kraft/opto• Kraftkabel för telecom• Kraftdistributionsplint• Kabelskarvar och avslutningar• AnläggningsinstallationSahlins Cable Equipment ABBox 2103, 511 02 SKENETel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38www.sahlins.comwww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Technoelectric och KATKOupp till 4 000 A.Sahlins Cable Equipment ABBox 2103, 511 02 SKENETel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38www.sahlins.comEricsson Network Technologies ABBox 731, 791 29 FalunTel. 023-684 00 • Fax 023-685 90www.ericsson.comMärksystemKabelskydd ochkabelskyddsrörLikriktareBox 22093250 23 HelsingborgTel. 042-38 08 30Fax 042-38 08 47E-post: info@lidalco.se®Avancerad kabelteknikKjulamon 6, 635 06 EskilstunaTel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01Filialer:Box 46, 513 21 FristadTel 033-21 01 74 • Fax 033-21 01 74Box 13075, 700 13 ÖrebroTel 019-20 31 40 • Fax 019-20 31 40Noratel Sweden ABBox 108, 695 22 LaxåTel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70Nordens bredaste sortiment avtransformatorer. Begär vår katalog!www.noratel.comBox 15, 790 21 BjursåsTel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42E-post: info@hammarprodukter.sewww.hammarprodukter.seHemsida: www.wavin.seSpecialist på industrikabelÖLFLEX ® , UNITRONIC ® ,BETAtherm ® och BETAflam ®Tel. 0155-777 00www.miltronic.se• SKYDDSTRANSFORMATORER• ISOLATIONSTRANSFORMATORER• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER• LIKRIKTARETUFVASSONS TRANSFORMATOR ABBox 501, 193 28 SIGTUNATel. 08-594 809 00, Fax 08-592 527 68info@tufvassons.se www.tufvassons.seEtt företag i ADDTECH koncernenBox 347, 651 08 KARLSTADTelefon 054-22 15 80 vxlTelefax 054-85 10 21www.nermans.seKompressorer ochborrutrustningNollpunktsmotstånd514 81 GrimsåsTel. 0325-800 00www.nexans.seTel. 08-583 536 00Ingersoll-Rand elgeneratoreroch kompressorer.NUMA och Atlas Copco Symmetrixborrutrustningar.www.irm.nuEslöv, 0413-54 12 10CHS Controls ABFlorettgatan 33, 254 67 HelsingborgTel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29chs@chscontrols.sewww.chscontrols.se

NollpunktsutrustningKomplett program för nollpunktsbehandlingoch jordfelsskydd ifrilednings- och kabelnät.Swedish Neutral ABVästra Rydsvägen 122196 31 KungsängenTel. 08-581 713 44Telefax 08-581 759 52www.swedishneutral.seOptoinstallationsredskapSkymningsreläALMNÄS BRUK, 544 94 HJOTel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82www.coala.seStolparFörsäljningskontor:Ludvika, tel. 0240-882 50Telefax 0240-807 53SwitchadespänningsaggregatSäkerhetsbrytarewww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Komplett sortimentfrån KATKO.Noratel Sweden ABBox 108, 695 22 LaxåTel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70Nordens bredaste sortiment avtransformatorer. Begär vår katalog!www.noratel.comStrinne 213, 872 96 BjärtråTel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01www.nordtrafo.com1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer.Egen tillverkning.HexatransformatornSahlins Cable Equipment ABBox 2103, 511 02 SKENETel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38www.sahlins.comSäkringarKRAFTTRANSFORMATOREROljeisolerade 2-150 MVA – 245 kVMiljövänligadistributionstransformatorerTRAFOMERC ABEmaljvägen 18, 176 73 JärfällaTel/Fax 08-583 606 10StrömförsörjningSektioneringsbrytareSektioneringsbrytare för10-40 kV, komplett med automatikeller fjärrstyrning.Swedish Neutral ABVästra Rydsvägen 122196 31 KungsängenTel. 08-581 713 44Telefax 08-581 759 52www.swedishneutral.seSkyltarNoratel Sweden ABBox 108, 695 22 LaxåTel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70Nordens bredaste sortiment avtransformatorer. Begär vår katalog!www.noratel.comStällverkCHS Controls ABFlorettgatan 33, 254 67 HelsingborgTel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29chs@chscontrols.sewww.chscontrols.seTransformatorerELNORDTRANSFORMATORERKrafttransformatorer 4-80 MVAGjuthartsisolerade 50-20000 kVAOljeisolerade 50-3150 kVASpecialtyper för omformar- & ugnsdrifterELNORD KRAFT ABOdlingsvägen 32, 187 51 TäbyTel. 08-510 514 80www.elnord.seEslöv, 0413-54 12 10• SKYDDSTRANSFORMATORER• ISOLATIONSTRANSFORMATORER• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER• LIKRIKTARETUFVASSONS TRANSFORMATOR ABBox 501, 193 28 SIGTUNATel. 08-594 809 00, Fax 08-592 527 68info@tufvassons.se www.tufvassons.seEtt företag i ADDTECH koncernenBox 15, 790 21 BjursåsTel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42E-post: info@hammarprodukter.sewww.hammarprodukter.seLågspänningsställverkSV18, SEV 30/32,SEK, GEA PlusSwitchgear ABNedre Åkargatan 71, 802 51 GävleTel. 026-54 15 50 • Fax 026-54 15 59www.switchgear.seJärntrådsvägen 5, 433 30 PartilleTel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54Oljeisolerade 50 kVA-200 MVAEpoxyisolerade 100-4 000 kVAMättransformatorer 12-420 kVNätstationer 50-315 kVAwww.helmerverken.se

Nu även i XLIfö Electrics välkända servisskåp har fått utökning med ett större skåp.Detta för att få plats med Kabeldons eller CEWEs skensystem. Det störreskåpet finns också som gatubelysningsskåp med sex eller tre 1-poligautgångar och plats för mätare. Användarvänligheten, slitstyrkan, korrosionsbeständigheten,driftsäkerheten, motståndskraften mot väder ochvind och annan påverkan får du på köpet precis som i det mindre servis -skåpet. För mer information, besök www.ifoelectric.comTel 0456-265 00 / info@ifoelectric.com / www.ifoelectric.com

Posttidning B ELBRANSCHEN, Box 6040, 200 11 MALMÖIso FloorInstallationsgolvet som erbjuder både full flexibilitet och stabiliteti elektriska driftrum, kontrollrum, datorhallar, telekomstationer m.m.Fördelar med Iso Floor:• Snabbt montage tack vare flexibel konstruktion• Mycket hög stabilitet även om golvplattorlyfts bort• Anpassas till ingående utrustning där samtligaplattor kan lyftas framför skåpens front för attunderlätta vid kabeldragning och service• Uppfyller samtliga AMA krav enligt NSE.2och NSE.21• Provad enligt EN-normen 12825• Optimal tillgänglighet till el-, data- och vvsinstallationeri alla tänkbara utrymmen• 70% färre benstöd behövs i jämförelse meddatagolv vilket medger mer utrymme för kabelstegari olika bredder under golvetBergvik Flooring ABTel vxl: 0270-728 00. Försäljning: 0270-728 05. Fax: 0270-728 01. info@bergvik.com, www.bergvik.com/sweden