Kort beskrivning av den egna verksamheten - Sundsvall

o Vi har med rubriktiden skapat bra förutsättningar för att erbjuda eleverextra stöd i ämneno Vi uppmuntrar eleverna att använda många olika typer av redovisningar,vilket gynnar svagare elever och stimulerar till större kunskap hos alla.o Gemensamma Teman för F-9 Demokrati och Finn upp/Blixten.o Vårshow, och dagarna med Skogen i skolan. De senare hölls vid tretillfällen och på två platser.o Ständiga diskussioner med eleverna hur vi ökar trivseln i klassrummet föratt få arbetsro och möjlighet till inlärning.o Vi har satsat på läsning och läsförståelse under året.o Undervisningsgrupper utifrån elevernas behov har förekommit.o Alla elever har lärt sig grunderna för datoranvändning.o Studiedagar angående ”röda tråden F-9” har fördjupat samarbetet.o Identifiering av elever med särskilda behov är kartlagd.o Varje elev har en utvecklingsplan för sitt lärande.o Gemensamma teman F-93.1.4 ResultatI Finn upp- tävlingen erhöll två grupper från skolan första och tredje prisoch dessutom fick 8 elever hederspriser. Skolans arbetssätt belönadessom enda skola i Sverige med pris.Dagarna med Skogen i skolan, vårshow, Finn upp och hela Stödemodellenstärker våra elevers sociala utveckling.Genom dokumentation i eleverna utvecklingsplan har vi kunnat se attvarje elev utvecklat sitt lärande.3.1.5 Analys och lärdomarMål 1 kännetecknar skolan.Mål 2 har inledande diskussioner inletts.Mål 3 kännetecknar till stor del skolan.Spännvidden på framstegen hos eleverna är mycket stor.Några barn har inte kommit så långt mot målen ännu. En sen mognadeller olika ”diagnoser” har stor betydelse för inlärningstakten ochinlärningsmöjligheten.3.1.6 Åtgärder för utvecklingFortbildning i olika lärstilar önskas.En sen mognad kan man inte påverka. Många barn kommer ikappunder de tre första skolåren men någon elev behöver mer tid. Ivissa fall skulle en senare skolstart underlätta för dessa elever.Kontakt med resursteam och övriga specialister.Utökning av spec.lärarresurs.Eleverna måste medvetandegöras om mål och kriterier ikursplanen.4

3.1.5.1 LedarskapMål:• Att skolans ledare på alla nivåer utgår från läroplanernas värdegrund ochdemokratiska synsätt.Insatser för att nå målen:o Tillgodose personalens behov av stöd och kompetensutveckling3.1.5.2 KvalitetsutvecklingMål:• Att konkretisera och förtydliga våra mål, vårt arbete och hur vi skall utvärderadessa• Att arbeta med att göra bättre utvärderingar med hjälp av BRUKInsatser för att nå målen:o vår arbetsplan gjordes till ett gemensamt dokument för hela skolan.o studiedag hölls om kvalitetsutveckling i december –05.o två medarbetare har haft fortbildning i neuropsykiatriska funktionshinder.o en person deltog på dysleximässan i två dagar.o Hela skolan har arbetat med gemensamma mål för verksamheteno Fortbildning för alla inom data samt utbildning för en av personalen avITPAo Fortbildning i IUP av en personal.o Handledarträffar vid HögskolanResultatVi har börjat använda oss av BRUK pärmen mer.Vi har upprättat en måldokument inför läsåret 2006/073.1.6 Analys och lärdomarVi behöver bli bättre på att delge varandra fortbildning.Det har varit för lite gemensam fortbildning för personalen.Vi har saknat pedagogisk handledning av rektor pgapersonalbyten.5

3.1.7 Åtgärder för utvecklingAtt på konferenstid /APT återge vad fortbildningen gett.Fortbildning.Vi önskar mer pedagogisk handledning/fortbildning, t.ex inomarbetet med IUP.Vi behöver en enkel och täckande enkät för föräldrar och barndär verksamheten utvärderas. Vi behöver prata om våra egna(åldersrelaterade) mål för 6-åringar, de målen försvinner sålätt när vi diskuterar mål F-9.Miljö och hälsaMål:• Att genom god miljö och hälsofostran skapa goda förutsättningar för lärande ochvälbefinnandeInsatser för att nå målen:o Personalen har försökt att intensifiera den vuxna närvaron underlektionsuppehåll.o Vi har ofta fört diskussioner om vår psykiska och fysiska miljö. Vi har haftbesök av Förebyggarna.o Vi har efterfrågat tydliga direktiv om vad vi får göra och skall göra inomskolans verksamhet, i situationer med elever. Vi har bevistat en föreläsningom skoljuridik..o Undervisande personal äter tillsammans med eleverna för att få en lugnaremiljöo Caféet serverar nyttigare mellanmålo För att skapa förståelse för den yttre miljön, har vi inom ramen förrubriktiden arbetat med dettao Vi äter alltid tillsammans med elevernao Eleverna är ute på rasternao Rastvakt finns alltid ute.o Undervisning av skolsköterska om mat, sömn och hälsa.o Dagliga samtal med eleverna om miljön i klassrummet.3.1.8 Resultat• Ungdomsresursen har utökats genom att ta bort mentorsansvaret.• Vi har haft många samtal med eleverna om bl. a. Uppträdandet imatsalen.• Eleverna är alltid utomhus på rasterna. Där finns alltid någon vuxen.Vi försöker se till att eleverna äter allsidigt.• Närvaron av vuxna i matsalen samt skolgården ökar tryggheten ochvälbefinnandet.6

3.1.9 Analys och lärdomarTrots våra ambitioner har vi inte lyckats få bukt med kränkningarnaeleverna emellan.Den dagliga utevistelsen bör planeras noggrant.Vi tycker att vi har en tillfredsställande miljö och hälsofostran. Vi saknartydliga direktiv vad vi får och skall göra inom skolans verksamhet isituationer med elever.Åtgärder för utvecklingPersonalen önskar medarbetar samtal.Alla rubriklag bör se till att varje vecka planera en utevistelse.En gemensam policy hur vi bemöter elever i olika situationer.En ”öppnare” information om elever med särskilda behov föratt alla ska kunna hjälpas åt.Kultur och integrationMål:• Att värna om och utveckla en kultur som främjar möten och förståelse människoremellan.Insatser för att nå målen:o Åk. 6, 8 och 9 har sett teatrar och musikaler.o Eleverna har ordnat med Vårshow.o Dansinspiratörerna har haft undervisning och ordnat en upplevelsekväll påSkönsbergs Folkets Hus för årskurs 9.o Elevrådet har haft Operation dagsverke.o Elever vid skolan har skrivit och uppfört en teater vid dagarna med Skogen iskolan.o Kulturskolan och en museipedagog har besökt skolan.o Årligen återkommande arbeten kring barn från andra kulturer.o Idrottsutbyte med andra skolor, tex. Skol –DMResultatVårshowen och teatergruppens uppsättningar blev succéer och haruppförts vid flera tillfällen även utanför skolan.Eleverna var väldigt nöjda med upplevelsekvällen.Många priser vid skol- DM.Årligen återkommande arbeten kring barn från andra kulturer.7

Analys och lärdomarIntegrationen behöver fördjupas.Fortsätta med olika utbyten med andra skolar och besökateatrar.De flesta kulturarrangemangen finns i Sundsvall och vi harinte råd att åka dit. Vi tar till vara det som erbjuds. Bussresorför att upptäcka olika miljöer ryms inte i budgeten.Åtgärder för utvecklingIntegrationen behöver fördjupas t.ex via fler out door-tillfällen.Rubriken Tro och tradition.Önskvärt vore att kunna utnyttja kulturutbudet i Sundsvall i störreutsträckningDetta kan vi inte åtgärda med den budget vi harStöde skolas mål:Trygghet och arbetsglädje.Insatser:o Vi har haft gemensamma träffar för att diskutera grundsyn ochförhållningssätto Vi har haft två studiedagar för pedagogiska samtal mellanpersonalgrupperna i de olika åldrarna.o Gemensamma F-9 teman detta år har varit Demokrati och FinnUpp/Blixten.3.2 Resultat:Analys och lärdomarÅtgärder för utvecklingP.g.a. täta byten av skolledare har resultaten varit svåra att utvärdera.Skolledaren är mycket viktig för tryggheten och arbetsglädjen.Utbildningen Medarbetarforum.Fler gemensamma personalaktiviteter för att utveckla en gemensamgrundsyn8

4 Barn- och utbildningsnämndens mål i skolplanen somsärskilt skall granskas och utvärderas läsåret 2005/20064.1 KvalitetsutvecklingSkolenhetens mål: Stöde skola behöver kompetensutveckling i vad kvalitetsarbeteär, hur det görs och med vilket syfte.Insatser för att nå målet: BOU:s representant Susanne Hammargren är inbjudenatt informera om och strukturera vårt kvalitetsarbete.Vi har börjat med att fördjupa oss i våra styrdokument. Regelbundnautbildningstillfällen är inlagda under höstterminen. Dessa ska ge en fördjupadförståelse för uppdraget och resultera i såväl en lokal arbetsplan med uppställdamål (en utvecklingsplan för hela skolan), som Individuell utvecklingsplan för varjeelev.Analys – Lärdomar: Vi behöver förklara såväl för andra som oss själva vad ett målinnebär. Vi ska beskriva hur vi har gjort för att nå ett visst mål. I vissa fall behöveräven frågan när besvaras. En analys blir intressant först när vi också kan förmedlavad åtgärden ledde till också om den faktiskt inte ledde till målet. Det ger osskunskaper för framtiden och kräver att vi tänker nytt för att öka måluppfyllelsen förvarje elev som inte når målen.Övriga mål att granska utvärdera5.1 SpråkutvecklingSkolenhetens mål: Att få möjlighet att lyssna, tala och uttrycka sig. Att i lekenutveckla och ge barnen tillfälle till språklig stimulans, grundläggande för denfortsatta läs och skrivutvecklingen.Insatser för att nå målet: Vi har under året arbetat med språklig medvetenhet i olikagrupperingar; helgrupp (21st), halv grupp och i tregrupp. Innehållet har till stor delvarit planerat utifrån ”Bornholmsmodellen” med fonologisk medvetenhet som

grund. I modellen arbetas med områdena: Lyssnande lekar, rim och ramsor,meningar och ord, stavelser, första/sista ljud i ord, analys och syntes av fonem.Sång, sagor, lek och dramatisering är också en del i vårt språkarbete.I förskoleklassen vill vi också väcka och stimulera intresset för böcker och läsning ihemmet. Vi har ett antal ”bokväskor” i olika teman, innehållande böcker och andraspråkleks aktiviteter som barn/förälder lånar hem under en tvåveckors period.Barnen gör regelbundna biblioteksbesök med boklån. Vi deltar också i ”biblioteketsbokjury”, där barnen utifrån upplästa böcker röstar fram sina favoriter. Dataspelmed språklig inriktning finns och erbjuds men prioriteras tyvärr inte av barnen .Vi har arbetat med Röda tråden för att i skolår F-9 stärka samarbetet ochunderlätta stadieövergångarna. Haft studiedag.Vi har stimulerat läsning genom högläsning där vi diskuterat textinnehåll. Genomegen läsning hemma och i skolan, varje dag, ökas elevernas läs – och ordförståelse.Skrivning/stavning har vi arbetat med genom skrivprocessen ( tankekarta –kladdskrivning – renskrivning). Stavningen förbättras dessutom genom att elevernatränar på Veckans ord hemma. För att eleverna ska våga tala inför andra har debl.a redovisat arbeten muntligt, haft berättarring, teatermusikal m.m.Under rubriktid har skapats stora förutsättningar för att ge elever extra stöd. Ävenstöd med läxläsning.Åk.6 har fått extra tid med svenskämnet. Extra läsförståelsematerial har köpts in.Del av mentorstid har ägnats åt läsförståelse. Svensklärare har gått in som stöd i enmattegrupp.Resultat: Intervju med bokstavskännedom, språklig test i ”Vad sa du fröken”(individuell tal och språkbedömning hos nybörjare,), ”Lyssna på orden”(bedömning av fonologisk medvetenhet efter Bornholmsmodellen i grupp) och enindividuell diagnos i ”språklig medvetenhet”. Dessa ”tester” används för att få enbild av gruppens allmänna nivå och som en indikation på om/att utveckling skerunder året. Detta är ett långsiktigt arbete. Några elever har redan ökat sinläsförståelse.Resultaten baseras på utvärderingarna av de nationella proven. Genom attsammanfatt resultaten av de nationella proven i svenska kan man se attläsförståelsen är det som vi måste prioritera.Analys-lärdomar Vi har inte genomfört alla språktester med alla barn, delvisberoende på att vi bedömer somliga barn som redan läskunniga, eller på god väg tillläsning, delvis beroende på ”tidsprioritering”. Vi tycker att vi i stort gjort det viplanerat i arbetet med att stimulera barnens språk.Det är viktigt att avsätta mycket tid till detta, för detta krävs noggrann planering ochkonsekvensanalys. Återgå till att ha den tidigare tidsplanen i åk 6 så att inteeleverna blir utan svenskämnet under vissa perioder i åk 7.Vi nådde inte målet fullt ut. Lärdomen är att vi måste arbeta mer med läsförståelse.Vi måste få elever och föräldrar att förstå vikten av att läsa.Stöde skola.doc 10(16)

Åtgärder: Vi behöver en planeringsdag/utvärderingsdag i början/slutet av varjetermin för att kunna göra en tydlig målbeskrivning/utvärdering av vårt(språk)arbete.Vi gör en bättre planering av tid för diagnoser.Vi gör ett utvärderingsblad i varje bokväska där barn och föräldrar tillsammans fårutvärdera innehåll och syfte. I nuläge är det bara formulerat som en önskan frånoss att ”rita och tycka till om väskan” och vi får inte så ofta mätbar respons, baramuntligt.Vi gör också någon typ av ”arbetsuppgift” kring de böcker man haft hemlånade frånbiblioteket. Kanske en sorts muntlig bokrecension. Fortsatt långsiktigt arbete.Personalen behöver utbildning i olika lärstilar.6 Sammanfattning av verksamhetsåretSkolledaren behöver tillgodose personalens behov av stöd, fortbildning ochkompetensutveckling. Detta arbete ska utgå från läroplanens värdegrund ochdemokratiska synsätt.Skolledaren skall se till att det finns en planering för skolans utvecklingsarbete,ägna sin tid åt sådana uppgifter som kan sägas ha med pedagogisk ledning att göra.Hon ska vara insatt i arbetslagens utvecklingsarbete och finnas tillgänglig somsamtalspartner och rådgivare.Skolledaren ska tydliggöra skolans uppdrag och vars och ens ansvar. Hon skainspirera och bidra till att personalen känner sig sedd. Medarbetarsamtal skakomma igång under kommande läsår.Personalen ska fundera mer i termer av HUR ska vi uppnå målen? Analysen skabestå i fler frågor: Hur blir detta ett problem för mig personligen? Hur och när skavi göra åtgärden? Vem ska göra det? Alternativt vem ansvarar? Hur och när skajust jag göra detta? Vad innebär påståendet? Hur går vi vidare? Vad behöverutvecklas? Är vi fullständigt nöjda? Uppnåddes absolut fullgott resultat? Hur bidrogmomentet? Behövs något mer? Vilket av alternativen gav bäst resultat? Vilkalärdomar kan dras? Hur gjordes det? Vad ledde det till? Om vi påstår något ska vikunna beskriva det i termer av hur och när. Om inte…Vad kan vi göra istället?Vilket innehåll ledde till vad? Fördjupning? På exakt vilken tid? Vi bör välja färrepunkter att redovisa utifrån, men mer fördjupat och analyserat.Elevhälsan bör redovisas som en egen punkt i materialet. Detsamma gäller förfritidshemmet samt för den övriga personalens arbete (kök, vaktmästeri,administration, m.m).Även det arbete som görs för arbetsmiljön och likabehandlingen på skolan bör varaenskilda punkter.Andra viktiga utvecklingsfaktorer är antalet studenter skolan tar emot och hur högandel arbetsskador, tillbud och sjukfrånvaro den har. Naturligtvis är inte baraStöde skola.doc 11(16)

statistiken intressant utan hur dessa uppgifter följs upp och används i verksamheteni utvecklingssyfte.Vi ska upprätta en utvecklingsplan för följande områden:Värdegrundsarbete för en attitydförändring i samhälletMentorsuppdragetElevhälsanElevinflytandeLikabehandlingsarbeteArbetsmiljöarbeteGenus – och jämställdhetsarbeteSpråkutveckling och läsförståelseUtveckling av grundläggande matematikundervisningStöde skola.doc 12(16)

Obligatoriska uppgifter Bilaga 1GrundskolanResultat nationella mål enligt kursplanen i år 5 2005/06Uppnår målen (%)Svenska Matematik EngelskaPojkar 90,91 96,97 93,94Flickor 93,94 93,94 96,97Totalt 92,43 95,46 95,46Betyg år 9 Läsåret 2005/06Genomsnittligtmeritvärde…behöriga tillgymnasieskolanAndel elever……som ejuppnåttmålen i 1ämne…som ejuppnåttmålen i 2 elflera ämnenPojkar 9,43 24 1 5Flickor 8,77 17 2Totalt 9,10…helt utanslutbetygResultat av de nationella proven år 9 (%)MATEMATIKProvresultat totaltENGELSKAMuntlig kommunikationENGELSKAReceptiv förmågaENGELSKASkriftlig produktionSVENSKALäsförståelseSVENSKAMuntlig kommunikationSVENSKASkriftlig produktionEj nått målen G VG MVGflickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar19,2 40 61,5 60 15,3 0 3,8 00 0 26,9 25 34,6 45 34,6 203,8 15 19,2 20 50 45 23 200 10 11,5 40 46,2 35 38,5 157,7 5 30,7 45 42,3 40 15,4 011,5 0 34,6 60 34,6 30 11,5 00 5 46,2 80 34,6 15 15,4 0Stöde skola.doc 13(16)

Analys:Kvalitetsarbete ska pågå under hela läsåret med kontinuerligaanalyser. Det här är första gången personalen gör enkvalitetsredovisning.Vi kommer under läsåret att förbättra oss i att analysera resultatoch dra slutsatser ur detta.Stöde skola.doc 14(16)

Obligatoriska uppgifter Bilaga 2Resultat år 2005/06GymnasieskolanEfter 1 år avbrutitnationellt program(bytt skola, flyttat,till IV, slutat avannan anledning)Redovisa statistikfrom 15/10 tomläsårets slutAndel elever (%) som …..Under 1:a året byttstudieväg(program/inriktning)Redovisa statistikfrom 15/10 tomläsårets slutEfter tre år fåttslutbetygEfter 4 år fåttslutbetygAnalys varför eleverna avbrutit studierna alternativt bytt studieväg:En jämförelse med föregående års resultat av slutbetyg:Analys:Åtgärder för utveckling:Individuellt program – antal elever den 1 mars 2006IVPRIVIVIKTotaltStöde skola.doc 15(16)