Bidragsbrott och skattebrott - Inspektionen för socialförsäkringen

Rapport 2011:12Bidragsbrott ochskattebrottVälfärdens dubbla kriminalitet

Rapport 2011:12Bidragsbrott ochskattebrottVälfärdens dubbla kriminalitetEn rapport från Inspektionen för socialförsäkringen i samarbetemed Brottsförebyggande rådet.Stockholm 2011

Brottsförebyggande rådet (Brå)Rapport 2011:13ISBN 978-91-86927-78-0ISSN 1100-6676URN:NRN:SE:BRA-442Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen.Beställningsadress:Inspektionen för socialförsäkringenBox 202101 24 StockholmTelefon: 08-58 00 15 00E-post: registrator@inspsf.seRapporten kan laddas ner frånwww.inspsf.se eller www.bra.se/publikationer© Inspektionen för socialförsäkringen, Brottsförebyggande rådet 2011Tryckt av E-print Stockholm 2011

InnehållGeneraldirektörens förord ............................................................................... 5Sammanfattning .............................................................................................. 7Om bidragsbrott och skattebrott ................................................................. 7Om vägarna in i brottsligheten ................................................................... 8Om bekämpning av kombinationsbrotten .................................................. 9Om undersökningen ................................................................................. 101 Inledning .................................................................................................. 111.1 Ett fält med många begrepp .............................................................. 111.2 Bidragssystemen innefattar många aktörer ....................................... 131.3 Från överutnyttjande och fusk till brott ............................................. 141.4 Attityder till bidragsfusk ................................................................... 151.5 Omfattningen av brottsligheten ......................................................... 161.6 Syfte och frågor ................................................................................. 191.7 Rapportens disposition ...................................................................... 202 Metod och material .................................................................................. 213 Verktyg och funktioner ............................................................................ 253.1 Verktyg ............................................................................................. 253.2 Aktörer och funktioner ...................................................................... 284 Företagare och bidragsbrott ...................................................................... 335 ”Anställda” med bidrag ............................................................................ 415.1 Svartarbetare kompenserar med bidrag ............................................. 415.2 Medhjälpare livnär sig på bidrag ...................................................... 475.3 ”Giriga” huvudmän eller bidrag som fasad? ..................................... 49

5.4 Nätverksbrott och enskilda brott ....................................................... 506 Bidragsbrott mot assistansersättningen .................................................... 536.1 Centrala roller ................................................................................... 536.2 Bidraget ............................................................................................. 596.3 Myndigheternas möjligheter ............................................................. 606.4 Skattebrott och organiserade bidragsbrott ......................................... 647 Slutsatser .................................................................................................. 677.1 Det var ofta rätt från början ............................................................... 677.2 Arbetsför inte samma sak som anställningsbar ................................. 687.3 Behovet av pengar styr ...................................................................... 697.4 Förmånens namn oväsentligt ............................................................ 697.5 Försäkringskassan är ingen bankomat .............................................. 707.6 Organisationsgraden varierar stort .................................................... 717.7 Försäkringskassans kontroller ........................................................... 727.8 Bidragsbrott över myndighetsgränserna ........................................... 738 Förebyggande och brottsbekämpande strategier ...................................... 758.1 Det ska vara lätt att göra rätt ............................................................. 758.2 Dokumentera mera ............................................................................ 768.3 Värdet av att hålla kontakten ............................................................ 778.4 Förbättra det interna informationsutbytet ......................................... 788.5 Faktiska inkomster ............................................................................ 798.6 Bättre kunskap om egenföretagare .................................................... 808.7 Skattebrottet kan ge bidragsbrottet ................................................... 808.8 Samarbete lönar sig ........................................................................... 828.9 Legitimationer, ROT-avdrag och andra utredningsmöjligheter ........ 86Referenser ..................................................................................................... 89

Generaldirektörens förordInspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genomsystemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten ocheffektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Med systemtillsynavses granskning av om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt.Med effektivitetsgranskning avses granskning av om en verksamhetfungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. Enligtregleringsbrev ska ISF också bidra till att rätt ersättning betalas ut tillrätt person i rätt tid.För att bygga upp kompetensen inom området felaktiga utbetalningarhar ISF i samarbete med Brottsförebyggande rådet (Brå) genomförtett projekt om bidragsbrott kombinerade med skattebrott. Projektethar genomförts parallellt med att Brå arbetat med ett liknande projekti samarbete med Skatteverket.Rapporten behandlar vad som bör beskrivas som relativt kvalificeradbrottslighet. Vägarna in i den brottsliga verksamheten varierar. Iblandglider den försäkrade utan någon planering in i verksamhet som står istrid med bestämmelserna för de sociala förmånerna, medan det iandra fall rör sig om verksamhet i stor skala som redan från börjanplanlagts med brottsliga avsikter.Rapporten ger flera uppslag till fortsatt analysarbete inom områdetfelaktiga utbetalningar. I det avslutande kapitlet presenteras ocksåområden inom vilka förebyggande och brottsbekämpande åtgärderbör vidareutvecklas för att motverka felaktiga utbetalningar.Rapporten är författad av följande medarbetare vid Brå: utredarenKlas Marklund, enhetsrådet Johanna Skinnari, projektledare, ochenhetschefen Lars Korsell. Intervjuer har skrivits ut av transkriberarnaNina Forselius, Alexandra Skarp och Mattias Petersson.Vetenskapliga granskare har varit docent Helén Örnemark Hansénvid Juridiska institutionen, Lunds Universitet och professorAntoinette Hetzler vid Sociologiska institutionen, Lunds Universitet.5

SammanfattningOm bidragsbrott och skattebrottPersoner kombinerar bidragsbrott mot Försäkringskassan med skattebrottav en mängd olika skäl och på olika sätt. I den här undersökningenhar sådan kombinationsbrottslighet studerats. Genom att detfinns två brottstyper med i bilden tar rapporten främst sikte på meravancerade former av bidragsbrott. Det innebär att rena fel som skerav misstag inte inkluderas i undersökningen.Rapporten innehåller tre resultatkapitel där följande aktörerpresenteras:1. Personer med egna företag eller verksamheter (som borde skeinom ramen för ett företag). De kombinerar svarta intäkterfrån legal näringsverksamhet eller storskalig hobbyverksamhetmed bidrag. Verksamheten kan också innehålla heltotillåtna inslag, som hälerier.2. Personer som ingår i storskalig skattebrottslighet, framförallt svartarbete. Det rör sig om allt från svartarbetare – viamedhjälpare – till organisatörer, som vid sidan av sina svartaintäkter har bidrag. Här är pengarna från skattebrottet oftahuvudinkomsten. Undantaget är medhjälpare med begränsadeuppdrag som får merparten av sin försörjning från bidrag.3. Personer som begår brott mot assistansersättning. Det är demest organiserade bidragsbrotten och merparten av vinstenkommer från bidraget. I dessa bidragsbrott blir skattebrottetsnarast ett följdbrott av att ersättningen inte redovisas ochbeskattas korrekt.7

Om vägarna in i brottslighetenVägarna in i bidrags- och skattebrott är många. Åtskilliga personerhamnar där närmast av en slump. Från början beviljades ofta förmånenpå korrekta grunder. Ett tydligt exempel är när en bidragstagaresuccessivt får sin arbetsförmåga förbättrad samtidigt som enhobbyverksamhet växer i omfattning. Till slut befinner sig personen ien situation där varken ändrad arbetsförmåga eller inkomst av näringsverksamhetredovisats till Försäkringskassan respektive Skatteverket.Följden blir i dessa fall en kombination av bidrags- och skattebrott.Ett annat tydligt exempel är personer som till följd av förbättradarbetsförmåga börjar arbeta svart eller får visst arvode som medbrottslingi storskaliga skattebrott. Precis som företagaren i exempletovan talar resultaten för att personerna ibland inte ser sin hobbyverksamheteller sitt begränsade uppdrag i den svarta ekonomin som”riktigt” arbete. Arbetet behöver inte vara lönsamt och det är inget deredovisar till Skatteverket. Men vad som möjligen kan uppfattas somlogiskt för individen behöver inte stämma överens med regelverket.Bidrag ska enbart utgå vid bristande arbetsförmåga, och inkomsterska redovisas till beskattning.Exemplen illustrerar att människor har en helhetssyn på sin tillvaro,försöker göra det bästa möjliga av situationen och i högre eller lägregrad bortser från lagstiftningen. Regelverken är dock strikta. Utifrånrespektive regelverk görs bedömningar om socialförsäkringsförmåneroch beskattning. Dessa bedömningar görs dessutom av olika myndigheter,där Försäkringskassan tänker i termer av arbetsförmåga ochSkatteverket i termer av beskattningsbara inkomster och inkomstslag.I den andra änden av skalan finns gärningspersoner som inte bryr sigom vilket bidragsslag de utnyttjar. Det gäller i synnerhet de organisatörersom planerar sina bidragsbrott och motiveras av pengarna. Desöker de bidrag de kan och försöker väga upptäcktsrisk mot möjlighetenatt beviljas betydande summor pengar. Därför växlar de mellanersättningsslag och myndigheter. De kan också bistå i andras bidragsbrottgenom att skriva osanna anställningsintyg och lämna felaktigakontrolluppgifter för att bättra på andras sjukpenninggrundandeinkomst. Även bidragsbrotten mot assistansersättningen är förhållandevisvälorganiserade och kräver medhjälpare. Bidragsbrottenkombineras med skattebrott för att ytterligare öka inkomsterna för deinblandade personerna.8

1 InledningDen här rapporten handlar om de fall där enskilda personer kombinerarskattebrott med bidragsbrott mot Försäkringskassan, vilket ärdet område inom socialförsäkringen där risken för sådana brott harbedömts vara särskilt hög. Vid en första anblick kan det kanske varasvårt att se kopplingen mellan skattebrott och bidragsbrott. I det enafallet behåller ”skattebetalaren” pengar som egentligen ska betalas intill stat och kommun, i det andra fallet får ”bidragstagaren” pengarsom aldrig skulle ha betalats ut. Som rapporten kommer att visa finnsdock ibland klara kopplingar. Den mest uppenbara är att ekonomiskamotiv ligger bakom skatte- och bidragsbrotten. Dessutom är skattebetalarna”brottsoffer” i båda fallen, genom att de får betala mer iskatt för att kompensera för uteblivna skatteinkomster och felaktigtutbetalda bidrag (jfr Lindgren 2001).Skatter och bidrag är också sammanlänkade på systemnivå. Storlekenpå en rad förmåner bestäms efter den sjukpenninggrundande inkomstensom i sin tur bygger på den till beskattning deklarerade inkomsten(jfr Korsell 1998, SOU 2008:74). Samtidigt uppstår något av en paradox.Skattebrott går ut på att dölja inkomster för myndigheterna, ochgenom lågt redovisade inkomster blir personen berättigad till vissabidrag. Samtidigt är en förutsättning för höga nivåer på andra bidragatt man tidigare har haft höga inkomster. Därför uppstår en rad problemför personer som kombinerar skatte- och bidragsbrott och villmaximera sina ersättningar. Den här rapporten handlar om hur myndigheternaytterligare kan öka svårigheterna att begå brott och därmedminska brottsligheten.1.1 Ett fält med många begreppFå brottsområden präglas av en så omfattande begreppsapparat sombidragsbrott. Pengarna som utbetalas kallas ibland bidrag, annarsförmåner eller ersättningar. Även om termerna formellt har något11

olika betydelse används de här synonymt. Ofta används den vardagligatermen bidrag för att undvika ett alltför komplext språkbruk.I debatten används termer som fusk, överutnyttjande, avsiktligarespektive oavsiktliga fel från den sökande, bidragsbrott och bedrägerier(SOU 2008:74, Ekonomistyrningsverket 2011:11, Värmlandsläns allmänna Försäkringskassa 2000). Dessutom kan de utbetalandemyndigheterna göra fel. I teorin är dessa begrepp tydliga, men i konkretaärenden är det svårare att avgöra vilken typ av felaktighet detrör sig om.När det gäller bidragsbrotten är uppsåtsfrågan väsentlig (jfr Riksrevisionen2011). I denna rapport är det av naturliga skäl inte möjligt attför varje ärende klargöra om det är ett överutnyttjande, en avsiktligfelutbetalning eller ett bidragsbrott. Det är heller inte det enskildafallet som är i fokus utan det övergripande mönstret. De förslag tillförebyggande åtgärder som rapporten utmynnar i är tillämpbara påallt från rena misstag till uppsåtliga brott. Därför är det inte av avgörandebetydelse om de bidragsbrott som här studerats i något enskiltfall varit oavsiktligt. Vissa ärenden som studerats är inte heller heltfärdigutredda och processade, vilket innebär att rubriceringar kanändras.Eftersom rapporten beskriver brottsligheten från gärningspersonensperspektiv är inte myndigheternas rubricering av felaktigheten ellerbrottet avgörande. Därför används begreppen bidragsbrott ochbidragsbrottslighet även där uppsåtet inte prövats. Dessutom kan endel av brotten ha begåtts innan bidragsbrottslagen infördes och degenerella bedrägeribestämmelserna i brottsbalken tillämpades. Dennalösning har valts för att bespara läsaren alltför mycket diskussion omolika begrepp.Vad som nu sagts om bidragsbrott gäller i hög grad också vid skattebrottoch skatteförseelse. Inte heller här kommer rapporten att särskiljapå uppsåtliga brott och oavsiktliga fel, i stället används termenskattebrott.Med handläggare avses i denna rapport även andra befattningshavareinom Försäkringskassan.12

(Försäkringskassan 2011b, Korsell 2011, Rikspolisstyrelsen 2009).Uppdraget är att säkerställa att grovt kriminella personer inte begårbrott och samtidigt lever av bidrag. Försäkringskassans utvecklingliknar i någon mån Skatteverkets, när kopplingen mellan skattebrottoch organiserad brottslighet lyfts fram (jfr Korsell 2011). I de regionalaunderrättelsecenter som bildats för att bekämpa organiseradbrottslighet finns båda myndigheterna också representerade. Där finnsäven traditionellt brottsbekämpande myndigheter som Polismyndigheterna,Tullverket och Ekobrottsmyndigheten.Ett stort antal utredningar och initiativ har företagits från omkring2005. De utbetalande myndigheterna och organisationerna samarbetadei Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen)som för första gången försökte ta ett helhetsgrepp på felaktiga utbetalningarinom trygghetssystemen (Korsell, Hagstedt och Skinnari2008, SOU 2008:74). 1 Vid sidan av FUT-delegationen har en radstatliga och andra utredningar om systemåtgärder mot bidragsbrottoch överutnyttjande genomförts (se exempelvis SOU 2007:45, SOU2009:6, SOU 2008:100, SOU 2011:3, Ekonomistyrningsverket2011:20, Riksrevisionen 2011). För närvarande har Ekonomistyrningsverketuppdraget att samordna arbetet för att endast korrektautbetalningar ska göras. Där ingår i stort samma myndigheter ochorganisationer som i FUT-delegationen (Ekonomistyrningsverket2011:11).1.4 Attityder till bidragsfuskInom ramen för FUT-delegationen och arbetet som Ekonomistyrningsverketsamordnar har attitydundersökningar riktade till allmänhetengenomförts (FUT-delegationen 2007, Ekonomistyrningsverket2011:11). Den senaste från år 2010 visar att de allra flesta är negativatill bidragsfusk, endast 3 procent tycker att det är ”ok att bidragsfuska”(TNS Sifo 2010a). Dessutom har andelen som tycker att det är”ok att arbeta svart” minskat från 28 procent till 19 procent sedanundersökningen 2007 (FUT-delegationen 2007, TNS Sifo 2010a).1 I FUT-delegationen ingick representanter från Arbetsmarknadsstyrelsen, Brottsförebygganderådet, Centrala studiestödsnämnden, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket,Försäkringskassan, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen,länsstyrelserna, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Regeringskansliet, Skatteverketoch Åklagarmyndigheten. Därutöver var även Statskontoret, Socialstyrelsen,Arbetslöshetskassornas samorganisation och förbundet Sveriges Kommuner ochLandsting representerade (SOU 2008:74).15

En väsentlig skillnad finns dock mellan resultaten från de båda attitydundersökningarna.I den senaste anser en lägre andel personer änför tre år sedan, 69 mot 76 procent, att bidragsfusket är omfattande(TNS Sifo 2010a, FUT-delegationen 2007). Det finns också en uppfattningatt kontrollerna har utökats. Ytterligare en skillnad är attallmänheten i FUT-delegationens attitydundersökning i lika storutsträckning ansåg att personer överutnyttjar systemen som att personerinte får de bidrag de är berättigade till. I den senaste undersökningenanser i stället en större andel personer att det är vanligare attmänniskor inte får de bidrag de är berättigade till. Med andra ord harsynen på att mer kontroll behövs i någon mån övergått i en bild av attbehövande människor inte får de bidrag de har rätt till.Under valåret 2010 blev också kritiken mot förändringar i socialförsäkringenen het politisk fråga. Den mediala debatt som har följtav förändringarna i sjukförsäkringen har på sina håll lyft framömmande fall där enskilda personer hamnat i kläm mellan myndighetersbedömningar (jfr TNS Sifo 2010b). En förklaring som angestill denna svängning är att frågan om välfärdssystemen väcker stortengagemang i bloggar och artiklar i press och annan media (Ekonomistyrningsverket2011:11, TNS Sifo 2010b, jfr Korsell, Hagstedtoch Skinnari 2008).Samtidigt visar attitydundersökningen tydligt att allmänheten inte serlika allvarligt på att köpa svarta tjänster eller att arbeta svart som påbidragsfusk (FUT-delegationen 2007, TNS Sifo 2010a, Skatteverket2006:4). En hypotes är att toleransen för svartarbete är högre då dettrots allt involverar arbete, medan bidrag snarare är förknippade medinaktivitet. Uppenbart finns också en skillnad mellan att underlåta attbetala in ”egna” skattepengar och lura till sig ”andras” pengar. Detgäller i synnerhet när brottslighet kombineras genom att personerbåde arbetar svart och har sjuk- eller arbetslöshetsersättning (TNSSifo 2010a). Att man tar hem ”vinster” i båda systemen samtidigt ärdärmed svårt att acceptera.1.5 Omfattningen av brottslighetenDet finns inga bedömningar av omfattningen av bidragsbrott mot Försäkringskassansom kombineras med skattebrott. Däremot har dennakombination lyfts fram i flera undersökningar (Brå 2005:10, jfr även16

Brå 2007:23, SOU 2008:74, DWP 2005). En del beräkningar av omfattningenav bidrags- respektive skattebrott har gjorts, men var försig.Det som mäts är dock inte bidrags- och skattebrott enligt gängse juridiskadefinitioner. Till exempel mäter Skatteverket skattefelet, som ärnågot vidare än skattebrott eftersom det inkluderar fler typer av felaktigheter.Inom bidragsbrottsområdet mäts felaktiga utbetalningar,som också tar sikte på fler former av utbetalningar än de rent brottsliga.Övriga bedömningar av omfattningen av de felaktiga utbetalningarnainkluderar fler bidragsbrott än de som är av intresse fördenna studie, de som kombineras med skattebrott. Nedan presenterasresultatet av dessa uppskattningar.Skatteverket och skattefeletSkatteverket har genom en sammanvägning av olika metoder tagitfram uppskattningar av det så kallade skattefelet. Det beräknas uppgåtill omkring 130 miljarder kronor om året, varav en betydande del ärresultatet av regelrätta brottsliga förfaranden (Skatteverket 2008:1).Det innebär att skattefelet motsvarar cirka tio procent av den skattsom årligen fastställs av Skatteverket. Enbart svartarbete uppskattassvara för 66 miljarder kronor av skattefelet.Bidragsfusk och svartarbeteBrå har tidigare tillsammans med Skatteverket studerat fusk meda-kassa i samband med svartarbete (Brå 2007:23). Genom att sammanvägaolika material drogs slutsatsen att 4–6 procent av arbetslöshetsersättningenutbetalades felaktigt på grund av svartarbete.Liksom vid bedömningen av skattefelet menar Skatteverket att det rörsig om en försiktig bedömning (Skatteverket 2006:4, Brå 2007:23,Skatteverket 2008:1).Felaktiga utbetalningar från trygghetssystemenDe uppskattningar som finns inom bidragsbrottsområdet antyder attskattefelet är större än beloppet för felaktiga utbetalningar frånbidragssystemen. Det verkar också rimligt eftersom antalet skattebetalareär väsentligt fler än antalet bidragstagare. Exempelvis svararföretag (juridiska personer) för betydande inbetalningar av skatt utan17

att omfattas av trygghetssystemen. Dessutom är bidrag ofta tillfälligamedan personer betalar skatt under hela yrkeslivet.I olika undersökningar har omkring 3–4 procent av utbetalningarnafrån trygghetssystemen bedömts vara felaktiga de senaste åren (SOU2008:74, Ekonomistyrningsverket 2011:11). Dessa nivåer är i linjemed eller något under de bedömningar som gjorts i andra västeuropeiskaländer (NAO 2006, FUT-delegationen 2007). Bedömare menarockså att det alltid kommer att förekomma ett visst antal fel på grundav systemens komplexitet. En del av de felaktiga utbetalningarna iSverige är oavsiktliga och fel kan ha gjorts av individen eller den utbetalandemyndigheten. Till detta kommer avsiktliga fel, som i vissafall också innebär ansvar enligt bidragsbrottslagen. Det innebär attbrotten bedöms vara betydligt ovanligare än de ovan nämnda 3–4procenten av samtliga utbetalningar.Flera undersökningar antyder eller argumenterar för att en stor del avfelaktigt utbetalda bidrag beror på svartarbete (jfr Brå 2005:10, jfrDWP 2005). Med andra ord borde en betydande del av fusket medförmåner som sjuk- och aktivitetsersättning samt sjukpenning varasammankopplat med svartarbete.De uppskattningar av omfattningen av de felaktiga utbetalningarna,som tidigare gjorts inom ramen för FUT-delegationen, har upprepatsav de utbetalande myndigheterna och organisationerna genom expertseminarier(SOU 2008:74, Ekonomistyrningsverket 2011:11). En heldel kritik har riktats mot den metod som använts och de siffror somredovisats (se exempelvis Brå 2007, Johnson 2010, jfr Ekonomistyrningsverket2011:11, Johnson och Larsson 2011). I korthet gårkritiken ut på att siffrorna är osäkra, inte kan jämföras över tid och attskillnaden är stor mellan bedömningarna och den betydligt lägreandel fel som påträffas i det tämligen ambitiösa kontrollarbete somutbetalande myndigheter som Försäkringskassan bedriver. Även ommetoden är omstridd och bedömningarna osäkra ger de en illustrationav hur myndigheterna själva bedömer felaktigheterna.Experternas sammanvägda bedömning av andelen felaktiga utbetalningarför de förmåner som intervjuer och ärenden visat vara mestrelevanta för den här studien ser ut på följande sätt (Ekonomistyrningsverket2011:11):18

− Sjuk- och aktivitetsersättning. Ca 7 procent eller 4,7miljarder kronor år 2010. Något mer än en tredjedelbedöms vara avsiktliga fel från allmänheten. Övriga felberor på oavsiktliga fel från allmänheten eller Försäkringskassan.−−Sjukpenning. Ca 13 procent eller 2,6 miljarder kronor år2010. Här bedöms Försäkringskassan stå för nära hälftenav felen, och övriga fel hänförs i lika stor utsträckning tilloavsiktliga och avsiktliga fel från allmänheten.Assistansersättning. Ca 12 procent eller 2 miljarder kronorår 2010. Något mer än hälften bedöms vara avsiktliga felfrån allmänheten. Övriga fel beror framför allt på oavsiktligafel från Försäkringskassan, men en liten andel oavsiktligafel från allmänheten bedöms också leda till felaktigautbetalningar.Oavsett var den verkliga nivån ligger på de felaktiga utbetalningarna(som beror på den sökande) illustrerar siffrorna att även andelsmässigtsmå fel motsvarar stora belopp. Den här rapporten handlardock inte om alla dessa fel. Rapporten tar som nämnts sikte på falldär skattebrott och bidragsbrott kombineras. Dessa fall är rimligeninte särskilt vanliga i flödet av fullt legitima utbetalningar frånFörsäkringskassans system. Däremot bör de kombinerade brottenbetraktas som särskilt allvarliga – även om de är ovanliga – eftersomde riktar sig mot två system.1.6 Syfte och frågorSyftet med studien är att undersöka sådana typer av bidragsbrott somkombineras med skattebrott. Frågorna är:1. Vilka typer av bidragsbrott förekommer i samband medskattebrott?2. Begås bidragsbrotten vid sidan av skattebrotten eller fyller denågon instrumentell funktion för skattebrotten?3. Finns det några moment i brottsligheten som myndighetersom Skatteverket och Försäkringskassan kan dra nytta av föratt ytterligare motverka bidrags- och skattebrott?19

Denna rapport ingår också i ett större projekt om skattebrott somredovisas i rapporten Storskaliga skattebrott – En kartläggning avskattebrottslingarnas kostnader (Brå 2011:7). Projektet om skattebrottär inriktat på mer storskaliga skattebrott, vilket innebär att dessabrott även här är av särskilt intresse.1.7 Rapportens dispositionRapporten inleds med en beskrivning av tillvägagångssättet förundersökningen. I nästa kapitel beskrivs vilka roller och verktygsom finns i brottsligheten. Därefter följer tre kapitel med resultat.Det första kapitlet handlar om personer som har egna företag (ellerbedöms bedriva näringsverksamhet) samtidigt som de har bidrag.Det andra kapitlet analyserar personer som har olika funktioner inomstorskaliga skattebrott (som organiserat svartarbete) och därigenomhar svarta inkomster parallellt med bidrag. Det tredje kapitlet berörbrottslighet knuten till assistansersättning.Rapporten avslutas med ett slutsatskapitel följt av ett kapitel medförslag på områden inom vilka förebyggande och brottsbekämpandeåtgärder bör vidareutvecklas för att motverka felaktiga utbetalningar.20

2 Metod och materialI följande avsnitt presenteras undersökningens material, som byggerpå:− intervjuer− analys av ärenden hos Försäkringskassan.IntervjuerAvsaknaden av tidigare forskning har gjort intervjuer nödvändiga föratt täcka båda brottstyperna. Intervjuerna har genomförts med ett brettfokus. Totalt har 99 personer intervjuats. 2 Intervjupersonerna hardelats in kategorier utifrån verksamhet. Fördelningen av intervjupersoneri olika kategorier framgår av tabell 1.Tabell 1.Vilken kategori intervjupersonerna tillhörIntervjuade personerFörsäkringskassans kontrollenheter 33Skatteverkets skattebrottsenheter 25Skatteverkets fiskala del 14Ekobrottsmyndigheten/Åklagarmyndigheten 10Gärningspersoner 9Polisen och Tullverket 5Konkursförvaltare 2Pensionsmyndigheten 3 12 Dessa intervjuer ingår även i studien om skattebrottslingars kostnader (Brå 2011:7).3 I ett inledande skede gjordes ett besök på Pensionsmyndigheten, men då myndighetenvar förhållandevis nybildad hade kontrollarbetet inte kommit igång, med denföljd att det inte fanns akter att läsa. Därför bestämdes det att undersökningen heltskulle inriktas på bidragsbrott mot Försäkringskassan.21

De flesta intervjupersonerna kommer från Försäkringskassans kontrollenheter,Skatteverkets fiskala del och skattebrottsenheter. Dearbetar över hela landet (se analys av ärenden nedan) och har i deallra flesta fall betydande erfarenhet av att utreda bidragsbrottrespektive skattebrott. En förklaring till de många intervjuerna är attde förutom att ge en bild av brotten på ett övergripande plan ocksåhar använts för att komplettera det skriftliga material som ärendenahar bestått av (se mer nedan).En annan viktig grupp intervjupersoner är gärningspersoner. De flestahar nåtts genom förfrågan till anstalter. Även deras kunskap ombidragsbrott och skattebrott har varit av stort värde för att kompletteramyndigheternas bild. Samtliga har själva på olika sätt varit involveradei skattebrottslighet. De flesta av dem har samtidigt haft bidrag,andra har kunnat berätta om synen på bidragsbrott inom sin”bransch”.En begränsning med intervjuer med gärningspersoner är risken att deinte vill berätta om sina erfarenheter. Men eftersom intervjuerna harvarit frivilliga har de som deltagit haft för avsikt att berätta. Det finnsäven en risk för att den information som lämnas antingen är en överdrifteller underdrift, beroende på hur personen vill framställa sigsjälv. Genom att ställa frågor om olika tillvägagångssätt och hurbrottsligheten fungerar har fokus legat på processen och inte den egnabrottsligheten.Genom att ta in data från många olika personer kan deras uppgiftervägas mot varandra, vilket har minimerat risken för att överdrifterfrån enskilda personer påverkat resultaten. De resultat och exempelsom lyfts fram i rapporten är i någon mening typfall eller innehållerresonemang som förts fram av flera kategorier av intervjupersoner.Samtidigt har gärningspersonerna kunnat belysa och förklara aspektersom myndighetspersoner endast nämnt eller som skymtat fram i ärenden.Ofta handlar det om faktorer som inte är avgörande i kontrollutredningarom bidragsbrott eller förundersökningar om skattebrott,men som är viktiga för att förstå hur brottsligheten fungerar.Utdrag ur intervjuerna som redovisas i rapporten har avidentifieratsoch bearbetats till läsbar form.22

Analys av kontrollutredningarI undersökningen analyserades 90 ärenden om bidragsbrott hoskontrollenheterna. Försäkringskassan har elva kontrollenheter, varavtio är regionala. En nationell enhet handlägger ärenden som rör organiseradbrottslighet i hela landet. För att få stor geografisk spridningpå undersökningen ombads samtliga elva kontrollenheter att ta framaktuella ärenden. Kontrollutredarna ombads att ta fram aktuellaärenden där de misstänkte att det vid sidan av bidragsbrottet funnitsskattebrott med i bilden. I merparten av ärendena förekommer svartarbete.I samtliga fall har huvudorterna besökts, men i ett fall hardessutom en mindre stad inkluderats för att ta del av för undersökningensärskilt relevanta ärenden.I vissa assistansärenden ingår även rapporter och dokumentation frånskattebrottsenheter och polisen. Ytterligare en grupp ärenden rörfelaktig sjukpenninggrundande inkomst med kopplingar till egna ellerandras bolag (och därmed har det även funnits tillfällen till skattebrott).Till detta kommer enstaka fall med punktskattebrott (handelmed alkohol) eller momsbedrägerier.Ärendena består av den skriftliga information som funnits i Försäkringskassansakt. Fördelen med ärenden är att sanningshalten iinformationen prövas i utredningen och att data presenteras på ettenhetligt strukturerat sätt (jfr Paoli 2000, von Lampe 2003). Vissauppgifter kring ärenden har även lämnats muntligen av de utredaresom arbetat med ärendet.Mot bakgrund av undersökningens syfte har myndighetspersonerombetts att ta fram ärenden. Då detta är en kvalitativ undersökningmed explorativt syfte är frågan om hur representativa ärendena är inteav avgörande betydelse (jfr Trost 2001, Devine 1995). Det har varitcentralt att fånga upp så många olika tillvägagångssätt som möjligtför att identifiera svagheter i brottsligheten och kunna formuleraförebyggande åtgärder.Eftersom undersökningen inte handlar om bidragsbrott generellt, utanom sådana som har koppling till skattebrott har det inte varit möjligtatt välja ett slumpmässigt antal ärenden under ett år. Det hade gett enstor andel ärenden där någon koppling till skattebrott helt saknats.Den enda möjliga vägen var därför att be utredare och specialister vidkontrollenheterna välja ärenden. Även om det alltid finns en risk närnågon annan gör urvalet bedömer rapportförfattarna att den stora23

mängden intervjuer och seminarier (se nedan) med nyckelpersonerhar säkerställt att inget väsentligt fallit bort eller att mycket ovanligafall fått för stort utrymme i rapporten. Dessutom har olika typfall återkommiti intervjuer och bland ärenden som tagits fram på samtligakontrollenheter.SeminarierEn referensgrupp 4 följde studien för att säkerställa att inga viktigaaspekter av material och resultat föll bort i analysen. Den bestod avrepresentanter från Försäkringskassan, Skatteverket, Åklagarmyndigheten,Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten i Stockholms län ochISF. Inom ramen för projektet hölls fyra seminarier med referensgruppen.På det första seminariet diskuterades vilka frågor, metoderoch typer av ärenden som var relevanta för undersökningen. Detandra seminariet handlade om hur datainsamlingen gick och om någrapreliminära resultat. Vid det tredje seminariet diskuterades preliminäraresultat. Då deltog även utredare från Försäkringskassan och enskattebrottsenhet. Slutligen hölls ett fjärde seminarium där rapportenshuvudsakliga slutsatser presenterades med fokus på brottsbekämpandeoch förebyggande förslag. Även då deltog utredare frånFörsäkringskassan och en skattebrottsenhet.4 Deltagarna i referensgruppen och vilka övriga som deltog på seminarierna framgårav förordet.24

3 Verktyg och funktionerNär det gäller skatte- och bidragsbrott finns olika funktioner som ärcentrala för brottsligheten. Dessutom behövs verktyg. Några verktygoch funktioner förekommer bara inom vissa typer av bidragsbrottslighetoch beskrivs därför mer utförligt i respektive kapitel. Andra, isynnerhet läkarintyg och läkare, finns med i många typer av bidragsbrottoch får därför en mer grundlig genomgång i detta kapitel. Dessutombeskrivs några roller och verktyg som är vanliga vid skattebrott,men som också har relevans för bidragsbrotten.3.1 VerktygDe verktyg som används i brottsligheten är olika former av intyg somläkarintyg, arbetsgivarintyg, kontrolluppgifter och lönespecifikation.Till detta kommer osanna fakturor, bankkonton och i mer avanceradefall även bolag.LäkarintygFörmåner som utgår på grund av sjukdom som sjukpenning och sjukersättningförutsätter läkarintyg. Flera kontrollutredare på Försäkringskassananser att felaktiga intyg skrivs av ett mindre antal läkare– medvetet eller omedvetet. Medvetet felaktiga intyg – även om desannolikt är ovanliga – beskrivs av intervjupersoner som mycket omsorgsfullaoch fylliga. Ett typcitat är att "det är de bästa läkarintygen".En kontrollutredare förklarar hur de felaktiga intygen kan se ut:Läkarutlåtandet kan vara ganska fylligt, men… man får en känsla av attdet inte finns så mycket att ta på i ärendet, men att läkaren ändå försökerfylla i. Många av de här personerna har liknande diagnoser som är svåraatt egentligen diagnostisera. De är väldigt, vad ska man säga? Spannet påen diagnos kan vara att vissa personer med en diagnos inte alls har mångabesvär medan det kanske finns ytterst få som kan ha väldigt mycket25

esvär. Och i Socialstyrelsens beskrivningar av symptomen på diagnosenär de ofta inte så starka eller svåra som de här läkarna beskriver dem som.Några kontrollutredare har dessutom stött på förfalskade läkarintyg.Det har främst handlat om personer som ändrat sjukskrivningsdatumoch försökt förlänga sin sjukskrivning.Felaktiga arbetsgivarintyg, kontrolluppgifter ellerlönespecifikationerFör att erhålla en felaktig sjukpenninggrundande inkomst användsibland felaktiga arbetsgivarintyg som intygar att en person har enanställning med god inkomst. Ibland är arbetsgivarintyget ensamt intetrovärdigt eller tillräckligt för att övertyga Försäkringskassan, vilketinnebär att även felaktiga kontrolluppgifter lämnas till Skatteverket.En kontrolluppgift innehåller uppgifter om utbetald lön. Intervjuadekontrollutredare har bilden att personer med tillgång till företaghjälper sina vänner, utan att begära arvode, med intyg och kontrolluppgifter.Att konstruera felaktiga uppgifter som ser trovärdiga ut innebär en delkostnader. Det kan röra sig om några tiotusentals kronor som betalas iskatt. Personen som behöver en vit inkomst och får anställningspapperhar kanske inte arbetat alls för den arbetsgivaren, utan endastlämnat över de pengar som ska betalas in till Skatteverket för att fåfram en kontrolluppgift. För individen kan dock de löpande bidragenutgöra stora pengar; med andra ord är kostnaden för ”skatten” försumbarvid en jämförelse.När Försäkringskassan börjar utreda och ställa frågor förekommeräven att personer producerar felaktiga lönespecifikationer, för att geintrycket av att löner verkligen betalats ut till den ”anställde”.Osanna fakturorOsanna fakturor fyller en viktig funktion vid skattebrott. Syftet medfakturan är att i bokföringen motivera en utbetalning från bolagetskonton. Den enklaste varianten är att fakturan hamnar i bokföringenoch uppges ha betalats kontant. Andra varianter är att fakturan”betalas” genom en kontoöverföring direkt till någon som ombesörjer26

kontantuttag eller att den överlåts till ett finansbolag eller factoringföretag.5En intervjuperson från Skatteverket påpekar att det egentligen barafinns två sätt att begå skattebrott. Det första är att helt separat hantera(vanligtvis) kontanter som aldrig når bokföringen, det andra är attanvända osanna fakturor för att få ut pengar ur bolaget.BolagBolag är en juridisk person och förekommer i olika former. Iblandanvänds bolag registrerade i utlandet som ett led i brottsligheten ellerför att dölja vilka vägar pengarna har tagit. Centralt i den här rapportenär dock användningsområdet när det gäller brotten, inte bolagetsform. För det syftet går det att göra indelningen i:−−−Bolag där skattebrott eller bidragsbrott mot assistansersättningutförs. När bidragsbrott bedrivs i stor skala förutsätts ett bolag,precis som vid organiserat svartarbete.Bolag som utnyttjas för att tillhandahålla osanna kontrolluppgifterför att ge en person en sjukpenninggrundande inkomst.Bolag som ställer ut osanna fakturor för att ett annat företagska få ut kontanter, till exempelvis svarta löner. Ibland kandessa bolag vara rena pappersprodukter; de behöver intebedriva någon ”riktig” verksamhet.Det är personerna bakom bolagen som är huvudaktörerna, bolagen isig är verktyg för bidrags- och skattebrott. Till och med ett bolag meden central funktion i brottsupplägget är enbart ett verktyg.BankkontonFörutom att bolag har företagskonton i olika banker utnyttjas privatpersonersbankkonton som ett led i brottsligheten. Det är ett vanligtförfarande vid skattebrott, men förekommer även vid bidragsbrott.Särskilt vid brott mot assistansersättning går pengar in på vissa (oftaassistenters) konton som ”lön”, men tas ut och lämnas över till5 Ett factoringföretag belånar eller köper fakturor. Kunden får, mot en avgift,snabbare in pengar genom att sälja sin fordran till factoringbolaget som i sin turkräver in betalning från mottagaren av fakturan.27

huvudmännen. Skälet till detta är att försvåra för myndigheterna attfölja transaktionerna.3.2 Aktörer och funktionerVid sidan av de gärningspersoner som felaktigt får bidrag samtidigtsom de har svarta inkomster från eget företag eller ”anställning” finnsytterligare aktörer. De två mest centrala beskrivs först: organisatörenoch mottagaren.Aktörer som är centrala för bidragsbrottenOrganisatörOrganisatören har huvudrollen i de storskaliga skatte- eller bidragsbrotten,men döljer sig ofta för myndigheterna. Andra aktörer medfunktionen att försöka dölja organisatörens medverkan används därföri uppläggen. Samtidigt finns ärenden där en organisatör av svartarbetesjälv har bidrag, vilket innebär att han eller hon har haft direkta myndighetskontakter.I andra fall, särskilt inom assistansersättningen, kanorganisatören få del av bidraget utan att behöva ha direkta kontaktermed Försäkringskassan.En särskild form av organisatör är oseriösa assistansanordnare. Detkan vara oseriösa företagare inom vård- och assistansbranschen. Ifallen med assistansersättning innebär omfattningen på bidragsbrottslighetenoch de stora beloppen att dessa organisatörer bedriver minstlika omfattande brottslighet som organisatörer av storskaligt svartarbete.Assistansanordnare och organisatörer av exempelvis svartarbete tillhandahålleribland anställningsbevis och lönebesked för att hjälpasvartarbetare till en god sjukpenninggrundande inkomst som ger etthyggligt bidrag. På så sätt tar organisatörerna också aktiv del ibidragsbrottsligheten (se vidare kapitlet ”Anställda” med bidrag).Organisatören har ofta betydande erfarenhet av sin bransch, vare sigdet är fråga om bidragsbrott mot assistansersättningen eller organiseratsvartarbete i bygg- och städbranscherna. De håller sig inom sinbransch eftersom det är där de har nödvändig kunskap och kontakter.Med andra ord ligger det mycket mytbildning bakom att utomstående28

kriminella ger sig in i för dem okända branscher. Däremot kan deanlitas som medhjälpare i storskalig skattebrottslighet.Organisatörerna av svartarbete är ofta män och har uppnått åtminstoneyngre medelålder. Brottsligheten är av en sådan skala att fleraorganisatörer ofta samarbetar för att lösa alla frågor kring rekrytering,logistik och för att få uppdrag. Organisatörerna inom assistansersättningensynes ha en mer varierad bakgrund i fråga om exempelvis könoch ålder. Det framstår dock inte som ovanligt att de har gjort”karriär” och börjat sin bana som assistenter.MottagareAssistansersättning ges ut av Försäkringskassan för att brukaren självska kunna styra över assistansens utformning (Ds 2001:34). Eftersomden här rapporten handlar om bidragsbrott används inte termen brukareför den som begår bidragsbrottet utan mottagare. Med mottagareavses den som på felaktiga grunder får assistansersättning från Försäkringskassan.Assistansersättningen ska användas till att köpa personligassistans och vissa kringkostnader. Behovet av assistans ärpåhittat eller överdrivs i syfte att få ersättning eller utöka befintligersättning.Det finns också situationer när mottagaren är ovetande om brottslighetenoch i stället utnyttjas av assistenter eller organisatören. Även idessa situationer används begreppet mottagare. Mottagaren kan ocksåha påverkats till att delta i bidragsbrottet på grund av hot eller andrapåtryckningar. Dessutom kan mottagaren i vissa fall ha blivit fördbakom ljuset av andra inblandade. Mottagaren är dock en förutsättningför brottsligheten eftersom han eller hon har beslut om ersättningfrån Försäkringskassan. Han eller hon ska därmed exempelvis godkännatidrapporteringen och blir ytterst ansvarig om fel skulle uppdagas.Medhjälpare i bidragsbrottRådgivareFå tecken finns på formella rådgivare i materialet. En del tips om hurman kan gå tillväga för att få bidrag finns på hemsidor och i chattforum.Dessa råd handlar om hur personer ska få de bidrag de ärberättigade till, men kan också användas för bidragsbrott.29

Dessutom pekar många kontrollutredare på att bidrag liksom bidragsbrottibland förekommer hos flera personer inom samma familj ellersläkt. Det illustreras även i några ärenden. Att personer inom sammakrets har samma bidrag öppnar för en typ av informell rådgivning omhur man sköter kontakterna med Försäkringskassan. Det skiljer sigrimligen inte mycket mellan dem som får bidrag felaktigt och demsom får bidrag som de är berättigade till.AssistenterTermen assistent används här om personliga assistenter åt mottagare.Assistenter är centrala eftersom assistansersättningen kanaliseras tilldem i form av lön. I fall där mottagarens funktionsnedsättning kraftigtöverdrivits har assistenterna i de flesta fallen inte arbetat alls ellerarbetat mindre än vad som uppgetts i tidrapporteringen. Delar avlönen som baseras på rapporteringen lämnar därför assistenterna tillbakai kontanter till organisatören. Assistenternas arbete blir då attagera gångare (se nedan, jfr Brå 2011:7).Assistenterna kan vara familjemedlemmar till mottagaren eller utomstående.Men i de flesta fall har de en nära relation till mottagareneller organisatören.LäkareAtt läkare anlitas som medhjälpare bedöms vara mycket ovanligt.Vare sig läkarna vill eller inte spelar de dock som nyss nämnts enviktig roll i flera olika bidragsbrott, och rollen i brottstyperna är snarlik.Läkarna är de som bedömer personers hälsotillstånd och arbetsförmåga.Det gör dem viktiga för att både hantera och förhindrabidragsbrott.Intervjuerna talar för att det i dessa sammanhang finns tre typer avläkare. Den som beskrivs som vanligast försöker hjälpa sina patienter,men blir förd bakom ljuset. Följaktligen blir vissa läkare mycket upprördanär de inser att de blivit duperade. En intervjuperson nämner enläkare, som när hon insåg att patienten hade spelat sjuk, lämnade ettmöte i Försäkringskassans lokaler med orden att patienten inte varvälkommen tillbaka till henne. Dessa läkare kan också neka personerläkarintyg när de inte känner sig övertygade om att det finns en verkligsjukdom bakom de beskrivna symptomen.30

En mellankategori är de ”snälla, men stressade” läkarna. De har storarbetsbörda och hinner inte fördjupa sig alltför mycket i varje patient.Det innebär att personer kan få felaktiga läkarintyg genom att överdrivaoch simulera. Några intervjuade kontrollutredare misstänker attnamnet på sådana läkare sprids i kretsar där bidragsbrott är vanliga,då de underlättar för brottsligheten, även om det sker omedvetet ellerav försummelse.Slutligen finns en liten krets läkare som mer aktivt och medvetethjälper till i brottsligheten. Dessa läkare är kända av Försäkringskassan.Flera kontrollutredare menar dock att sådana läkare blivitfärre. Som framgår i kapitlet om anställda inom svartarbete förekommeratt sådana läkare mutas för att skriva läkarintyg.Medhjälpare i skattebrottMålvaktMålvakten har en viktig roll i storskalig skattebrottslighet. Säkerhetsmedvetnaaktörer är nämligen villiga att minska sina egna vinster föratt lägga över det juridiska ansvaret för bolaget på någon annan, enmålvakt. Det sker i förhoppning om att myndigheterna inte ska kunnastyrka organisatörernas roll i skattebrottsligheten.Ordet målvakt i skattebrottssammanhang för ofta tanken till missbrukareeller socialt utslagna människor som låter sig bli utsedda tillstyrelseledamöter för ett bolag. Villkoren är mycket dåliga; mot någrahundra kronor eller smärre gåvor tar de på sig det juridiska ansvaretför bolag med stora skatteskulder. Dessa bolag överlåts till en målvakteftersom de snart kommer att gå i konkurs. Sådana målvakterfinns, men de utgör inte den vanligaste kategorin (se vidare Brå2011:7). I vissa fall anlitas nämligen professionella målvakter somstår organisatörerna nära och är etablerade i det legala samhället. Detar också bättre betalt för sina tjänster och kan i sin tur engagera enutslagen person som målvakt.GångareDe personer som bistår i processen att omvandla vita (redovisade)pengar på konto till svarta pengar i form av kontanter kallas gångare.Då deras uppgift är att hantera kontanter som ska försvinna ur detlegala systemet och användas exempelvis för att betala svarta löner31

krävs att uppdragsgivaren har ett stort förtroende för gångaren. Detkan handla om stora belopp, och kontanter är särskilt stöldbegärliga.Därför engageras ofta personer som är närstående till uppdragsgivaren,till exempel familj, släkt, nära vänner eller personer som byggtupp ett förtroende genom andra uppdrag inom skattebrottsligheten.Precis som med målvakter är vissa gångare viktigare än andra. Gångaremed kontakter inom bank- och växlingskontor spelar en särskiltbetydelsefull roll för brottsligheten. De är inte lika synliga för myndigheterna,vilket innebär att de kan arbeta under längre perioder.Vissa gångare producerar också osanna fakturor.Andra gångare är inte lika betrodda. Det rör sig om personer somhar haft missbruksproblem eller befinner sig utanför den legalaekonomin. Dessa gångare är tämligen exponerade och byts därför utefter några månader eller ligger lågt under vissa perioder för att återkommasenare.32

4 Företagare och bidragsbrottDetta kapitel behandlar bidragsbrott där företagare har ersättning frånFörsäkringskassan trots att de är aktiva i näringsverksamhet. Detgäller entreprenörer inom både legal och illegal verksamhet. EkobrottsforskarenMichael Levi (2008) har delat in bedragare i tre typer.Dessa typer tillämpas här för att illustrera tre olika vägar in i bidragsbrott.Kategorierna är:1. planerade bidragsbrott som används av företagare som endel av affärsplanen2. medveten övergång där företagaren försöker rädda sinverksamhet genom bidragsbrott3. det sluttande planet där företagaren gradvis hamnar ibidragsbrottslighet.Studien visar att olika former av sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenningsamt livränta är vanliga bidrag för företagare som begårbidragsbrott. Även exempel med föräldrapenning finns.Planerade bidragsbrottI de planerade bidragsbrotten är brottsligheten en integrerad del avaffärsverksamheten och förhållandevis välplanerad. Här återfinnspersoner som driver verksamhet i åtskilliga branscher, i vissa fallgenom målvakter. I flera ärenden i studien återfinns dock personenmed bidrag som verklig företrädare, det vill säga den som företräderverksamheten utåt mot kunder och leverantörer. Bolaget står däremotinte skrivet på gärningspersonen utan på andra personer som i vissafall också arbetar i företaget.I undersökningen finns varianter på målvaktsuppläggen, men där denformelle företrädaren inte ses som målvakt i ordets klassiska betydelse.I stället är det ofta familjemedlemmar som när en anhörig får33

sjukersättning tar på sig det formella ansvaret för verksamheten. Ivissa fall har familjemedlemmen haft begränsade uppgifter i företaget.I andra fall har familjemedlemmen arbetat tillsammans meden faktisk företrädare. Det rör sig främst om enmans- eller fåmansföretag.Exempel på ärende med sjukskriven företagare som fortsätterverksamhet genom målvakt:En företagare lämnar över företaget till sonen när denne blirmyndig och blir sedan själv sjukskriven. En före detta maka tillföretagaren tipsar dock Försäkringskassan om att det är företagarensom i realiteten utför allt arbete eftersom sonen inte har tillräckligkunskap för att driva företaget. Kunderna bekräftar förFörsäkringskassan att det är företagaren som har utfört arbetetoch att han också var deras kontaktperson på företaget. Bolagetsrevisor och bokförare har samma bild av hur företaget drivs.Även yrkeskriminella kan ha huvuddelen av inkomsten från planeradebidragsbrott eftersom deras kriminella inkomster varierarberoende på omfattning och framgång (jfr Brå 2007:4, Svensson1996). Bidragen ger därför en grundtrygghet, samtidigt som de ikombination med kriminalitet kan ge betydande inkomster. Oftahandlar de yrkeskriminellas skattebrott om punktskatter med alkoholeller tobak samt moms (se vidare Brå 2011:7). I undersökningen finnsexempel på att det även kan inbegripa annan kriminell verksamhetsom häleri, vilket liknar ett legalt företagande.Exempel på ärende som rör ett planerat brott:En person har sjukersättning och uppger till Försäkringskassan atthon saknar arbetsförmåga och inkomster. I Försäkringskassansbeslut framgår att hon genast måste anmäla om hennes arbetsförmågaförbättras. Polisen misstänker dock personen för stöld,häleri, skattebrott och svart försäljning av varor. Det visar sig iutredningen att hon har undanhållit viktig information om arbetsförmåganmed tanke på den kriminella verksamhetens omfattning.34

När företagare begår bidragsbrott, oavsett om det är planerat ellerinte, finns indikatorer som kan varna Försäkringskassan om att brottpågår. Det betyder inte att de som indikatorerna stämmer in på mednödvändighet är bidragsbrottslingar. Vissa personer som har bidragde är berättigade till kan också se ”misstänkta” ut. Indikatorernapekar dock mot förhållanden som handläggare ska vara uppmärksammapå och som bör föranleda fler frågor. Informationen finns intealltid hos Försäkringskassan men däremot hos någon annan myndighet.Därmed kan indikatorerna även underlätta för andra myndigheteratt identifiera misstänkta bidragsbrott.Riskindikatorer:−−Yrkeskriminella som driver företag.I samband med att företagaren söker ersättning skrivsverksamheten över på närstående.Medveten övergångVid medveten övergång börjar personer laglydigt, men övergår sedantill bidragsbrott. Genom medvetna val börjar personen uppbära ersättningfrån Försäkringskassan samtidigt som näringsverksamheten fortgår.Ett analyserat ärende rör en person vars företag gick dåligt. Föratt kunna fortsätta verksamheten sökte personen ersättning av Försäkringskassantrots att han fortfarande bedrev verksamhet. Det rörde sigom felaktiga uppgifter till Skatteverket som ger en hög sjukpenninggrundandeinkomst. Bidraget fungerade då i realiteten som en subventioneradlön eftersom företaget inte var i stånd att betala ut någonersättning.35

Exempel på ärende med medveten övergång:En företagare lämnar genom sitt eget företag inkomstuppgiftertill Försäkringskassan i samband med sjukskrivning respektiveföräldraledighet. Motivet är att höja den sjukpenninggrundandeinkomsten. Bolaget går dock inte bra och Försäkringskassansbedömning är att inkomstuppgifterna är osanna. När inkomstuppgifternaifrågasätts dyker ny dokumentation upp. Där påståspersonen ha arbetat för ett annat företag. Detta företag har dockgått i konkurs strax efter att personen påbörjat sin anställning.Försäkringskassan beslutar därför att sänka företagarens sjukpenninggrundandeinkomst från nära 300 000 kronor till 0 ochåterkräver tidigare utbetalningar. Företagaren har skulder inklusivede återkrävda pengarna från Försäkringskassan på nära 3,5miljoner kronor.Exemplet i rutan illustrerar en inte ovanlig situation i intervjuer ochärenden där företagare försöker finna en lösning på sina ekonomiskaproblem i verksamheten. Syftet är att den påstådda löneutbetalningenfrån ett svagt presterande företag ska påverka ersättningen vid framtidasjukdomsperioder och föräldraledigheter. I nästa kapitel kommerdet att framgå att det förekommer att en sjukpenninggrundandeinkomst konstrueras även för anställda.Falska inkomstuppgifter för att påverka den sjukpenninggrundandeinkomsten används enligt intervjuer och ärenden både i ”förebyggande”syfte och när ersättningsbehov uppstår. Genom att företagetsomsättning, vinst och utveckling under de senaste åren är tillgängligunderlättas dock Försäkringskassans bedömning av företagare. Detgör det möjligt att identifiera personer på ett relativt tidigt stadium.Bidragsbrotten i kategorin Medveten övergång kan upptäckas relativttidigt i handläggningen om rätt indikatorer identifieras.Riskindikatorer:−Företagare som kraftigt höjer sin lön strax innan det bliraktuellt med exempelvis sjukpenning, sjukersättning ochföräldrapenning.36

Det sluttande planetVid det sluttande planet är brottsligheten inte planerad i förväg. Iärenden och intervjuer framgår att det ofta handlar om att en hobbyverksamhetmed tiden utvecklats till vad som i praktiken är ett företag.I vissa fall borde personen rimligtvis ha varit medveten om attverksamheten överstigit det normala för en fritidssysselsättning. Menav någon anledning har personen fortfarande uppfattat verksamhetensom en hobby och inte reflekterat över att anmäla företaget till Skatteverketoch kontakta Försäkringskassan. Skattebrottet ligger i attinkomsterna inte har redovisats. Samtidigt har personen fått ersättningfrån Försäkringskassan på grund av bristande arbetsförmåga. I taktmed att verksamheten ökat uppvisar personen dock arbetsförmåga.Följaktligen har även bidragsbrott aktualiserats.I de analyserade ärendena har verksamheten ofta varit mindre lönsam.Eftersom företagaren på grund av den bristande lönsamheten inte kanleva på verksamheten har ersättningen från Försäkringskassan variten förutsättning för att utveckla hobbyn. Alla har inte heller tagit tillsig att villkoret för ersättningen är den bristande arbetsförmågan, intede bristande inkomsterna.37

Exempel på ärende med sluttande plan:Ärendet börjar med ett anonymt tips till Försäkringskassan om enperson som har hel sjukersättning samtidigt som hon driver enkennel med uppfödning och försäljning av valpar. På grund av enrad olika besvär är personen sjukskriven och påstår sig vara mestsängliggande. Hon har svårt att klara sig själv och behöver hjälpmed vardagliga bestyr. Det har inte förekommit någon kontaktmed Försäkringskassan sedan sjukersättningen beviljades för fleraår sedan.Av ärendet framgår att hon var intresserad av hundar redan innanhon blev sjukskriven. Hon började med kennelverksamheten föratt må bättre, som en hobby. Eftersom verksamheten inte var tillräckligtlönsam för att leva på betecknade hon den inte som ettarbete. Hon ansåg sig inte klara av vanligt arbete på grund av sinsjukdom. Under de aktuella åren hade hon varken F-skattsedel,momsregistrering eller redovisade inkomster av näringsverksamhet.Verksamheten har registrerat över 100 valpar på ett par år. Annonserpå internetsajter visar att valparna säljs för strax under 10 000kronor styck. På hemsidan framgår även att hon tränar hundar, harkurser och läger för hundägare. Där beskriver hon hur hektiskt detär med en kull nyfödda valpar.Ärenden och intervjuer innehåller även andra exempel på det sluttandeplanet än hobbyverksamheter som växt i omfattning. Till skillnadfrån kategorin medveten övergång är dessa bidragsbrott dock intetill för att rädda företag på randen till konkurs. Ibland rör det sig ompersoner som tar tillfället i akt för att se om ett intresse har förutsättningaratt bli ett yrke. Men även svårigheter att dra gränser mellannäringsverksamhet och hobbyverksamhet kan bidra till att fel uppstår.Exempel finns på foto- och annan konstnärlig verksamhet, kenneleller arbete med hästar (jfr Socialförsäkringsrapport 2008:13).För denna kategori av bidragsbrott ger information de bästa förutsättningarnaför att påverka bidragstagaren. Handläggarens kännedomom bidragstagarens intresseområden kan också vara en anledning attställa följdfrågor och informera om regelverket, en fråga som utvecklasi det avslutande förebyggande kapitlet.38

Även för dem som kanske inte ser sig själva som företagare finnsindikatorer som kan hjälpa Försäkringskassan att identifierasituationer och förhållanden med förhöjd risk för bidragsbrott.Riskindikatorer:−−−−Ingen kontakt med Försäkringskassan under lång tid.Försäkringskassan har haft få tillfällen till att aktivt”informera bort” fel.Fritidsintresse som kräver stort engagemang.Hobbyverksamhet som påminner om eller lätt kan görasom till näringsverksamhet.Företagarnas motiv till bidragsbrottMotivet för bidragsbrott skiljer sig mellan de tre kategorierna avföretagare. I första kategorin finns vinstmaximering bakom bidragsbrottet.I den andra kategorin är denna planering utbytt mot företagetskris och överlevnad. Bidragsbrottet i den tredje kategorin utgörgrunden för verksamheten och ger en möjlighet att fokusera på enhobby.Från bidragsbrott till skattebrottFör kategorierna medveten övergång och det sluttande planet ärbidragsbrottet avgörande för verksamheten. Utan bidragsbrottet skulleinte många av företagarna i kategorin medveten övergång ha klaratsig. För dem som hamnar i det sluttande planet handlar det om attkunna bygga upp en verksamhet genom att inkomsten garanteras avbidrag. Oavsett vilken kategori företagaren tillhör blir bidragsbrottetnästan alltid även en fråga om skattebrott, eftersom han eller hon intedeklarerar sanningsenligt för verksamheten och för sina inkomster.Till skillnad från de bidragsbrott som diskuteras i kommande kapitelbehöver företagarna sällan hjälp i sin kombinationsbrottslighet. Demedhjälpare som förekommer är målvakter som står för bolagen. Iövrigt sköter företagarna om bidragen och den oredovisade verksamhetenpå egen hand.39

Kunskapen inom Försäkringskassan om företagare är på sina hållbristfällig, vilket innebär att samarbete framför allt med Skatteverketär viktigt för att upptäcka dessa brott. Denna tanke utvecklas irapportens avslutande förebyggande och brottsbekämpande kapitel.40

5 ”Anställda” med bidragI detta kapitel presenteras resultaten om personer som både har bidragoch svarta inkomster från någon form av ”anställning” eller uppdrag.De är alltså inte företagare som i föregående kapitel. I undersökningenhar tre kategorier av ”anställda” identifierats. Det handlar om:1. personer som arbetar svart2. organisatörer som hanterar svart arbetskraft, uppdrag ochbetalningar3. medhjälpare, till exempel målvakter och gångare.Dessa aktörer ingår ofta i storskaliga skattebrott i betydelsen att det ärmånga personer och stora belopp inblandade. Det är en skillnad motde företagare som analyserades i föregående kapitel, som ofta harsmåskalig verksamhet. Brottsligheten är också långsiktig sett frånorganisatörernas sida.De bidrag som ofta förekommer i de analyserade ärendena är olikaformer av sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning samt livränta.Exempel finns också med föräldrapenning. Dessutom kombinerasdessa inkomstrelaterade bidrag i vissa fall med bostadsbidrag.5.1 Svartarbetare kompenserar med bidragDet framgår av både intervjuer och ärenden att svartarbetets omfattningvarierar stort (jfr även Brå 2011:7). Vissa arbetar vitt den störstadelen av tiden och har svarta extrainkomster vid sidan om. Andraarbetar bara svart och dessutom i stor omfattning. Ytterligare någrahar svårt att få arbete även i den svarta ekonomin och arbetar oregelbundet,men enbart svart. Det innebär att de svarta intäkterna iblandkan vara av förhållandevis blygsam natur. I sådana fall uppges oftaakut dålig ekonomi som ett motiv till att bidragsbrott kombineras medskattebrott. Det finns också de som står helt utanför det legala sam-41

hället och enbart har svarta inkomster. Eftersom de inte har bidragfaller de dock utanför den här undersökningen.Några intervjupersoner på Skatteverket menar att det är mycket vanligtatt svartarbetare också har bidrag. Andra kan inte säga om det ärvanligt, men har stött på det. Dessa intervjupersoner säger också attde inte riktigt granskar arbetskraften när de utreder större skattebrottshärvor.Om detta skedde i större utsträckning skulle Försäkringskassansannolikt få fler underrättelser från Skatteverket, en fråga somberörs i rapportens förebyggande och brottsbekämpande kapitel.Även bidragens storlek varierar. Dels har det med rapporteradeinkomster att göra, något som för många förmåner bestämmer nivånpå bidraget, dels varierar omfattningen av exempelvis en sjukersättningfrån deltid (25, 50 eller 75 procent) till heltid.Citat från ett ärende med en person som arbetat svart:En man erkänner att han arbetat svart i mindre omfattningsamtidigt som han har varit föräldraledig (och dessutom haftandra bidrag). Följande framgår av akten:”På frågan om varför det vart så här uppger han att han under dentiden hade det jobbigt ekonomiskt. Socialtjänsten tog hand om hansoch sambons ekonomi. Socialtjänsten betalade deras räkningar. Honpå socialkontoret prioriterade deras räkningar, vilka som var nödvändigastatt betala. Deras ekonomi var i botten då. Då dök jobbetupp på [det reviderade bolaget som har haft anställda med svartalöner] och han kände att han var tvungen att ta det. /…/ Meningenvar inte att ha dubbel ersättning. Situationen var då kritisk och hanbehövde pengarna. Därför vart det så här. Han är medveten om attman inte får ha föräldrapenning och jobba samtidigt.”Av intervjuer och ärenden framgår också att lönerna, särskilt förokvalificerat svartarbete, inom vissa branscher kan vara mycket låga.Exempelvis är en i undersökningen vanligt förekommande städlön50 kronor i timmen (jfr även Brå 2011:7). Arbetar personen dessutominte heltid går ekonomin knappast ihop utan bidrag. På så sätt blirbidragen en förutsättning för de dåliga villkor och löner som vissa,eller kanske till och med många, svartarbetare får från sina arbetsgivare.Motivet är rent ekonomiskt för en person som har bidrag trotsåtminstone viss arbetsförmåga. Personen anser sig behöva pengarnaför att klara ekonomin.42

I andra fall i undersökningen är inkomsterna av arbete (eller bidrag)tillräckliga för att kunna leva på. Bidraget eller svartarbetet tillkommerför att snarare sätta guldkant på tillvaron, något som ocksåobserverats i tidigare studier (jfr RRV 1998:29, Skatteverket 2006:4).Några intervjuade gärningspersoner berättar om konsumtion som debetecknar som nödvändig, även om andra kanske skulle betrakta densom lyxbetonad. Tidigare forskning visar också att gärningspersonernaibland höjer ribban för sina konsumtionsmål och därför tenderarde att inkludera en hel del lyxkonsumtion i ”livets nödtorft” (Deanoch Melrose 1997, Hall, Winlow och Ancrum 2008, jfr Brå 2007:4).Att ha bidrag i kombination med svarta inkomster upplevs dock enligtintervjupersoner som mycket känsligt, något som vinner stöd i tidigareforskning (jfr Brå 2007:23, jfr TNS Sifo 2010a, Dean och Melrose1997). Flera intervjupersoner har bilden att bidragsberoende inte ärnågot man berättar om för kollegor och grannar. Svartarbetet är intelika känsligt, men att fuska med både skatt och bidrag anses inte varaacceptabelt, något som också vinner stöd i de i inledningen nämndaattitydundersökningarna (jfr TNS Sifo 2010a, FUT-delegationen2007). I denna studie finns exempel där personer till och med har doltför den egna familjen att de har bidrag vid sidan av svartarbetet. Ensvartarbetare berättar att han inte talat om att han har bidrag för sinakollegor:Nej, sådant håller man för sig själv. Oftast jobbar jag på vanliga byggendär 98 procent av arbetet är vitt. Så de vet inte ens om att jag jobbar svart.Än mindre att jag har bidrag. Det är inget man pratar om.Faktum är att jämfört med en tidigare studie om fusk med a-kassatalar denna undersöknings resultat för att det i dag är ännu känsligareatt tala om svartarbete i kombination med bidrag (jfr Brå 2007:23).Det kan sättas i samband med studier som visar att allmänheten uppfattaratt kontrollerna inom bidragsområdet har stärkts de senasteåren, något som också nämns i intervjuerna i den här studien (se ävenTNS Sifo 2010a). En förklaring kan vara att bidragsbrotten har fåttstörre uppmärksamhet i medierna och att villkoren i sjukförsäkringenförsämrats (jfr TNS Sifo 2010b). När uppfattningen är att inte ensbehövande får bidrag blir det särskilt stötande att lura till sig sådana(jfr TNS Sifo 2010a). Dessutom kan det vara en skillnad mellan olikaförmåner och hur känsligt det är. A-kassa är i någon mån mindreladdat än sjukförsäkringen (jfr Johnson 2010).43

Bidragsbrott satt i systemFlera intervjuade myndighetspersoner säger att det i stora svartarbetshärvoralltid finns någon som har bidrag av något slag. Bidragenbehöver dock inte komma från Försäkringskassan. Intervjuer ochärenden innehåller också fall med svartarbetare som har bidrag fråna-kassor, kommuner och Arbetsförmedlingen (jfr även Brå 2011:7).I vissa fall har personer som arbetat svart dessutom bidrag från fler änen utbetalande myndighet eller organisation samtidigt. Enligt en intervjupersonkrävde det dock både energi och planering att dölja sittsvartarbete och samtidigt hålla reda på vad han uppgett till de olikahandläggare han träffade för att få bidragen. Allt för att uppgifternaska stämma överens och inte avslöja brottsligheten. Faktum är att hanhade ett eget system för hur länge han vågade kombinera ersättningaroch hur han inför handläggare skulle resonera för att framstå som en”vanlig kille” som snart skulle få jobb.Hittills har kapitlet främst handlat om personer som trots olika formerav bidrag för sjukdom har haft förmåga att arbeta svart. Ofta handlardet om anställningsförhållanden som präglas av hårda villkor ochfysiskt arbete. Inte sällan finns ett inslag av att organisatörer elleruppdragsgivare utnyttjar den svarta arbetskraften. Att bidrag förekommerkan till och med innebära att de svarta lönerna hålls nere.Arbetskraft som nämns i ärenden och intervjuer är olika former avbyggnadsarbetare, lokalvårdare, restaurangpersonal, butiksbiträdenoch lagerarbetare.Det finns även personer som saknar eller har mycket låg sjukpenninggrundandeinkomst eftersom de har arbetat svart. När de blir sjuka,skadade eller vill vara föräldralediga försöker en del därför skapa enfalsk vit inkomst för att få upp ersättningsnivån. Det sker ibland isamarbete med den egna arbetsgivaren, ibland med hjälp av vännersom har företag.44

Exempel från ett ärende om att ordna en sjukpenninggrundandeinkomst:En svartarbetare med ansvarsfulla uppdrag har nära 30 000 kronori oredovisad månadslön. Han blir dock sjuk och behöver en sjukpenninggrundandeinkomst. Hans uppdragsgivare vill ”hjälpa till”och de får råd från en släkting som säger sig veta vad Försäkringskassanställer för krav. Följande utdrag är från en utredning ombidragsbrott. Det är telefonavlyssning av ett samtal mellan uppdragsgivarenoch svartarbetaren om hur arbetsgivarintyget skaskrivas för att Försäkringskassan ska godta det.Svartarbetaren:Uppdragsgivaren:Svartarbetaren:Uppdragsgivaren:Jaa, mer än tre månader tillbaka tycker jag att manska ta.Eh… När [förnamn] sluta.. Ja, slutet på april…/Diskussion om när personen slutade …/ Ja, just det.Sedan början på april då?Ja. Eller jag vet inte, måste det vara ett halvår tillbakapå arbetsgivarintyget eller…?Mmm… Nä, för dom kommer ju fråg… Då kommerFörsäkringskassan och undrar ”Vad fan har du inteanmält till Försäkringskassan..?”(I bakgrunden säger okänd man till svartarbetaren: [Släkting] sade 6 månader.Svartarbetaren: Sa [släkting] 6 månader? Okänd man: mm.)Svartarbetaren:Uppdragsgivaren:Svartarbetaren:Uppdragsgivaren:Ja, det måste vara 6 månader tillbaka.Jaha. Då kommer Försäkringskassan att fråga dig”Varför har du inte anmält angående din lön då försjukpenning… pengen tidigare?”Ja, men det har jag glömt bort för jag (ohörbart).Jaha. Okey. Då sätter vi… början på januari då?Svartarbetaren:Ja.Dialogen i rutan illustrerar något flera intervjupersoner nämner, attkunskapen om systemen i vissa fall bygger på råd från vänner ochbekanta. Dessa råd är minst sagt av varierande kvalitet och har genomatt samma tidsperioder och arbetsgivare använts i fler än ett fall letttill nya ärenden på en av Försäkringskassans kontrollenheter. Citatet irutan visar också att uppdragsgivaren och svartarbetaren har en godrelation där de hjälper varandra. Så ser det dock inte ut för alla svartarbetare.En rimlig tolkning är att endast ett fåtal svartarbetare har45

uppdragsgivare som tar ansvar för sin personal även vid sjukdom (jfrBrå 2011:7). En organisatör av svartarbete förklarar hur det gick till idet nätverk han ingick i:Om en person vill ha SGI [sjukpenninggrundande inkomst] går denpersonen till mig och så sätter jag in den här killen i ett bolag. Sedanbetalar jag in skatter och avgifter för honom i två månader – det får hanpynta själv. Och sedan sätter jag över lön till honom från mitt konto och såfår han lämna tillbaka de pengarna. Sedan är det klart! Sedan kan han gåoch sjukskriva sig och göra vad fan han vill. Grejen har nu varit att deflesta killarna inom branschen har gått på sjukbidrag och då slipper mandet här springandet till Försäkringskassan, till doktorn och bla, bla, bla.Det har tagit kanske två år och sedan har de fått det här bidraget.Citatet illustrerar att arbetsgivaren inte ser något större problem medatt konstruera en sjukpenninggrundande inkomst åt svartarbetaren. Dedirekta kostnader i form av skatter och avgifter som uppkommer fårtäckas av personen som behöver inkomsten. Intervjupersonen gerockså uttryck för att den tidigare sjukersättningen var att föredra,eftersom den var enklare att få och inte följdes upp lika noggrant somdagens ersättningar. I rapportens avslutande kapitel diskuteras utförligarehur systemförändringar och kontrollåtgärder har en störandeinverkan på gärningspersonerna och försvårar brottsligheten. Dagenssystem ställer större krav på läkarintyg och rimliga diagnoser. Enligtsamma intervjuperson går det dock att muta sig till läkarintyg, enslutsats som får stöd även i andra intervjuer, också med myndighetspersoner.Intervjupersonen berättar vad han betalade för intyg:Ja, om vi säger som så här… Ett sjukbidrag – då går du en gång i månadentill en läkare som inte är med i Försäkringskassan eller vad det heter nu,det får du betala själv. Då kostar det 1 200, 1 300–1 400 kronor. Man ärdär i 10 minuter, för det tar han 300–400 kronor. Tusenlappen, det är densom är mutan.Intervjuer och ärenden innehåller flera exempel på svartarbetare medbidrag som ändå är förhållandevis integrerade i det legala samhället.De har periodvis egna vita inkomster och framför allt ser de sig intesom kriminella (jfr Dean och Melrose 1997, Brå 2007:23). Intervjuademyndighetspersoner menar att sådana personer ofta accepterarFörsäkringskassans beslut om att dra in bidraget, i synnerhet omfamiljen inte känner till bidragsbrottet. Dessutom betalar de ofta sinaåterkrav och fruktar polisanmälan. Personer i denna grupp borde därmedvara möjliga att påverka genom att i gruppen sprida en bild av attkontrollerna blivit mer effektiva, vilket också är fallet. I de situationerfusket bygger på missförstånd om hur förmånerna är konstruerade46

och en underskattning av Försäkringskassans befogenheter, kan möjligeninformationsinsatser spela en roll för att förebygga brottsligheten.Detta utvecklas mer i rapportens avslutande brottsförebyggandekapitel.5.2 Medhjälpare livnär sig på bidragMedan de flesta svartarbetare i alla fall periodvis arbetar mycket finnsmedhjälpare som ibland har ytterst begränsade uppdrag. Det innebäratt bidraget är huvudinkomsten och de svarta pengarna utgör extrainkomster.Uppdragen varierar från enstaka insatser till löpande uppgiftersom mest ett par dagar i veckan.Enligt intervjuer är målvakter en vanlig kategori bland dessa bidragstagare.De har till uppgift att formellt företräda ett bolag som användsför skattebrott. I vissa fall har de viss insyn i den brottsliga verksamheten,men i normalfallet skriver de endast under vissa dokument ochhar inget att berätta när utredande myndigheter börjar ställa frågor ombrottsligheten. Även arvodena varierar stort. För dem som är minstkvalificerade handlar det endast om ett par hundralappar i kontantersättning för exempelvis en underskrift (se vidare Brå 2011:7).Andra målvakter kan vara mer kvalificerade och även ombesörjaosanna fakturor eller fungera som gångare. Gångarnas uppdrag handlarom att bistå i penningmaskering, där pengar på konto omvandlastill kontanter och lämnas tillbaka till uppdragsgivare. På så sätt förvandlasvita betalningar som finns på konto till svarta kontanter somanvänds exempelvis till att avlöna svart arbetskraft (Brå 2007:27).Gångare får enligt ärenden och intervjuer antingen några tusenlapparper uttag eller en procentsats av beloppet som ligger omkring sammasummor. Flitigt anlitade gångare har därför en regelbunden inkomstfrån sin svarta verksamhet. Undersökningen visar att bland gångarnamed bidrag utgör vanligen ersättning från Försäkringskassan ochandra utbetalande aktörer den större delen av inkomsten. Andraexempel på personer som kombinerar svarta inkomster med bidrag ärmedhjälpare som förmedlar kontakter eller har andra avgränsadeuppdrag.47

Exempel på medhjälpare från ärenden och intervjuer därgärningspersoner har haft svarta inkomster och bidrag:−−−−−En gångare gör upp till tio uttag av kontanter per dag.Merparten av den registrerade årsinkomsten kring 90 000kronor kommer från Försäkringskassan. En annan gångarehar ca 85 000 kronor som registrerad årsinkomst, merpartenfrån a-kassa, men en mindre del från Försäkringskassan.En arbetsledare på en byggarbetsplats som också fungerarsom gångare har plockat ut minst en miljon kronor ikontanter från växlingskontor och lämnat till en uppdragsgivare.Han har samtidigt fått 240 000 kronor frånFörsäkringskassan i sjuk- och aktivitetsersättning, somåterkrävs. Till detta kommer pengar från ett privat försäkringsbolag.En gångare har endast 4 000 kronor som registrerad årsinkomst,det kommer från ett bolag där han är styrelseledamot.En person har varit företrädare för fyra bolag och ombesörjtstorskalig penningmaskering. Han har enligt egnauppgifter i ärendet fått något under 5 000 kronor permånad, samt hel sjukersättning.En målvakt är skriven på en camping. Han lever på pengarfrån Försäkringskassan och en privat försäkring.Utmaningen för Försäkringskassan när det gäller medhjälparna är attbedöma om deras skattebrottsliga uppdrag är av sådant slag att de hararbets- eller försörjningsförmåga eftersom deras ersättning från Försäkringskassandå kan ifrågasättas. I några ärenden är arbetsförmåganoch den svarta lönenivån fastställd. Vissa gångare med bidrag arbetaråtminstone motsvarande halvtid med att åka runt bland växlingskontoroch hämta pengar.Motpolen utgörs av de målvakter som endast skrivit under någrapapper och knappt fått betalt. Dessa målvakter är i vissa fall socialtutslagna personer som saknar arbetsförmåga, de är därför inte hellertrovärdiga bolagsföreträdare. Här har Försäkringskassan stort behovav hjälp från brottsutredande myndigheter, som Skatteverkets skatte-48

ottsenheter och Ekobrottsmyndigheten. Myndigheter som Skatteverketär duktiga på att kartlägga inkomster och spåra hur mycketpengar som gått genom personers konton. Att Skatteverket noterarhur stor arbetsförmåga personen uppvisat är inte alltid lika självklart,men när det sker kan det vara av avgörande betydelse för Försäkringskassan.Även om medhjälparnas uppdrag kan vara begränsade sett till skattebrottenoch deras svarta intäkter blygsamma gynnar bidragen denstorskaliga skattebrottsligheten. Eftersom gångare och målvakterkompenserar sina låga inkomster från kriminella tjänster med bidragblir de billig arbetskraft för organisatörerna.5.3 ”Giriga” huvudmän eller bidrag somfasad?I intervjuer, ärenden och på seminarier framgår att det är tämligenovanligt att organisatörerna har bidrag parallellt med sina svartainkomster. Undantag finns dock. Medan flera intervjuade myndighetspersoner,i synnerhet från Försäkringskassan, gärna framhåller attbidragen fungerar som en fasad för den svarta verksamheten, gergärningspersonerna en annan bild. En organisatör av svartarbete fårfrågan om vilka motiv han hade för att felaktigt ansöka om bidragfrån Försäkringskassan:Girighet. På grund av att... Ja, det blir väl så här att du har hyra, du harmat, du har bensin, du har dagiskostnader eller vad fan det nu är, då blirdet som en fast inkomst. Du behöver aldrig tänka på den biten. Det ärnågonting som rullar hela tiden. Så tror jag alla tänker. Det som kommerutöver det är bara plus och bonus.Några intervjuade gärnings- och myndighetspersoner lyfter fram attdet i dag är förknippat med svårigheter att få bidrag. Det innebär attgärningspersoner hellre har en lön som beskattas för att motivera sinlivsstil än att ”krångla” med myndigheter. Sedan behöver lönen intemotsvara utfört arbete, utan syftet med löneutbetalningen är att fåkontrolluppgifter på en lämplig nivå. De huvudmän i skattebrottensom har en sjukersättning utan tidsbegränsning enligt de gamla reglerna(även kallad förtidspension) utnyttjar den, men i dagens lägebedöms det vara svårare att tillskansa sig motsvarande bidrag.Även om förhållandevis få organisatörer har bidrag fyller de iblanden central roll i att möjliggöra andras bidragsbrott. Det sker genom att49

de ofta har tillgång till bolag som används för att ”anställa” personeroch ge dem goda löner (åtminstone på pappret), allt för att skapa ellerförbättra den sjukpenninggrundande inkomsten. En skattebrottsutredareberättar:[Vi hör organisatörer prata i avlyssnade telefoner om] fruar. ”Ja, nubehöver hon en anställning här”. ”Ja, men det kan jag fixa”. Men det ärinte tanken att de över huvud taget ska jobba där, utan det är för att manska få en inkomst. Eller rättare sagt, få en inkomst utan att jobba för attsedan gå till Försäkringskassan.Några skattebrottsutredare liknar detta tillvägagångssätt med attanvända osanna fakturor inom skattebrotten för att motivera uttag avpengar ur verksamheten eller för att kunna få tillbaka momspengarfrån staten. Aktörerna producerar i fallen med bidragsbrott osannahandlingar (anställningsbevis och lönebesked) för att få ut pengar,men denna gång från de bidragsutbetalande myndigheterna. Skäletsom nämnts är att personerna behöver vita inkomster för att få engod föräldrapenning eller sjukersättning. Det kan röra sig om ungapersoner utan meriter eller gravida kvinnor med begränsad arbetslivserfarenhet.Eftersom kontrollenheterna arbetar med ärenden somrör felaktiga sjukpenninggrundande ersättningar, har myndigheternagoda förutsättningar att avslöja sådana konstruktioner. Det gällersärskilt när personerna inte ens arbetat svart (det vill säga inte syntspå arbetsplatsen) för arbetsgivaren som tillhandahållit falska uppgifter.5.4 Nätverksbrott och enskilda brottResultaten visar att medan skattebrotten utförs av nätverk, där detfinns uppgifter av olika kvalifikationsgrad, arbetsdelning och organisation,begås bidragsbrotten av enskilda personer. Skälet är attsvartarbetet är en produktiv verksamhet som när det sker storskaligtutförs i samverkan med andra. Bidragen däremot är individuella ochförutsätter ingen verksamhet. Snarare ställer de krav på ”overksamhet”.Därmed inte sagt att de är separata, från varandra oberoende, brott.Vissa svartarbetare, medhjälpare och organisatörer döljer sina bidragoch sköter bidragsbrotten mer eller mindre på egen hand. Andrabehöver dock lite hjälp. Det handlar i synnerhet om att få anställningsbevis,lönebesked och kontrolluppgifter som ger en god sjukpenninggrundandeinkomst trots bristande erfarenhet av vitt arbete.50

Dessutom sprids information inom nätverken om hur brotten går till,vad Försäkringskassan ställer för krav och hur kontroller utförs (jfräven Brå 2007:23). Ibland gynnar dock denna ryktesspridning myndigheternadå informationen inte alltid är korrekt.Till detta kommer att kontakter ibland förmedlas med arbetsgivaresom kan tillhandahålla aktuell dokumentation eller läkare som inteifrågasätter patienternas önskan om sjukskrivning, eller i vissa fall tilloch med kan bistå mer aktivt med intyg mot extra ersättning.Särskilt myndigheternas kontroller är något som diskuteras i dessanätverk. En intervjuad gärningsperson berättade att han inte självhade bidrag från Försäkringskassan eftersom han hade bilden av attdet fanns andra utbetalande myndigheter och organisationer som intehade lika väl utvecklade kontroller.Slutligen kompenserar bidragen i någon mån för dåliga villkor i densvarta ekonomin. Det handlar både om låga löner som vägs upp avbidrag och bristen på försäkringar, där socialförsäkringen utnyttjasgenom falska anställningsbevis och konstruerade kontrolluppgifter.Genom kontroller mot bidragsbrott, där felaktiga ersättningar dras in,störs överenskommelserna inom storskaligt svartarbete (se vidare Brå2011:7).51

6 Bidragsbrott motassistansersättningenBrå har tidigare pekat ut assistansersättning som ett riskområde förbidragsbrott (Brå 2005:10). I detta kapitel presenteras de olika aktörernaoch deras tillvägagångssätt vid sådan brottslighet som sker ikombination med skattebrott.Den enklaste varianten av bidragsbrott mot assistansersättningensom kombineras med skattebrott är att mottagaren kraftigt överdriversitt behov av assistans. Eftersom bidraget är avsett för att betala assistenteranvänder mottagaren införstådda personer som ställer uppsom assistenter, men som inte utför det arbete som redovisats i tidrapporten.De får i dessa fall ”löner” utbetalade, men lämnar tillbakaen stor del av lönen till mottagaren.De fall som ingår i studien har varit tydliga brott då tidrapporteringensystematiskt varit felaktig, det vill säga assistenter har rapporterattimmar trots att de inte utfört arbete.6.1 Centrala rollerEftersom det i flera av de undersökta ärendena med brott mot assistansersättningenfinns många inblandade kan det i enskilda ärendenibland vara svårt att avgöra vem som är mest central.Mottagaren är personen som får assistansersättningen och kan självvara huvudman och själv organisera brottsligheten. Men i de flesta avde analyserade ärendena är mottagaren knuten till en assistansanordnare.53

OrganisatörenMottagaren kan antingen själv betala skatter och avgifter för deanställda assistenterna eller anlita ett företag, som då benämns assistansanordnare.Det är bolaget som blir arbetsgivare åt assistenterna,svarar för deras schemaläggning, betalar ut löner, betalar löneskatter,ger kontrolluppgift till Skatteverket och administrerar utbetalningenav assistansersättningen från Försäkringskassan. I de flesta analyseradeärendena står en organisatör bakom företaget som planerar ochgenomför assistansen åt mottagaren. Där är det vanligt att organisatörenarrangerar brottet, ger råd och hjälper mottagaren och dennesfamilj att uppsöka sjukvården samt bistår vid kontakter med Försäkringskassan.Organisatören behöver inte vara någon som redan har ettassistansbolag eller har varit assistansanordnare. Men ärendena iundersökningen visar på att organisatören ofta skaffat sig kunskap omhur man felaktigt kan utnyttja assistansersättningen genom att tidigareha medverkat i liknande brottsupplägg.När brottet begås i större skala administrerar organisatören flera mottagaresassistans. Tecken finns dock i intervjuerna på att mottagareoch assistenter endast känner till sin egen brottslighet och inte andrabrott som begås av organisatörens bolag. Ett syfte med detta kan varaatt minska risken för att myndigheterna avslöjar samtliga fall knutnatill en organisatör om ett brott uppdagas. För myndigheterna innebärdetta att bolagen blir en mer strategisk ingång än enskilda mottagare.54

Exempel på ärende med brott mot assistansersättning:Företaget Assistansanordnare A administrerar assistansersättningåt en mottagare. Mottagaren har beviljats ett större antal timmarän han eller hon nyttjar. Genom organisatören redovisar mottagarendock att alla assistanstimmar används. Mottagarens assistenterfår därmed lön för alla timmar som mottagaren beviljatsassistans. Men assistenterna lämnar tillbaka delar av lönen åtorganisatören som i sin tur betalar en del till mottagaren. I dettafall har mottagaren gjort sig skyldig till brott i samband medtidredovisningen eftersom han eller hon ska lämna tillbaka allersättning som inte har använts för köp av personlig assistans.Efter något år sluter mottagaren ett nytt avtal med företagetAssistansanordnare B. Den ansvarige för Assistansanordnare Bär släkt med mottagaren och har tidigare arbetat som assistent åtmottagaren. När assistansanordnare B tar över får mottagarensamtidigt en högre andel av de återlämnade lönerna, som en mutaför att ha bytt anordnare. För att täcka upp kostnaden för mottagarenshögre andel inkommer en ansökan om ökad assistans pågrund av försämring.Organisatörernas inkomster styrs av assistansersättningens omfattning.Intervjupersoner betonar att det därför finns starka ekonomiskaincitament att öka antalet assistanstimmar för befintliga mottagareoch knyta fler mottagare till sig. Som illustreras i exemplet ovan kandet gå så långt att en organisatör mutar sig till ett assistansuppdrag.Det finns även andra exempel i studien på att det förekommit konkurrensoch budgivningar mellan olika assistansanordnare, vilket kanleda till ett ökat inslag av svarta pengar som används till mutor.Exempel från ärende där organisatören begått bidragsbrott:Organisatören redovisade för många assistanstimmar och dömdestill två års fängelse för grovt bokföringsbrott och grovt bidragsbrott.Han ska betala 2,4 miljoner kronor i skadestånd till Försäkringskassan.Organisatörens assistansbolag ska även betala0,5 miljoner kronor i företagsbot.55

Intervjuer och ärenden ger bilden att organisatörerna och deras medhjälpareuppfattar att brotten ger lätta pengar. Det medför att brottsuppläggenknoppar av sig bland de inblandade. Flera intervjuademyndighetspersoner menar att det räcker med en eller ett par mottagaremed stort assistansbehov för att driva ett bolag med stor omsättningoch vinst. Omsättningen har i ett ärende uppgått till 18 miljonerför ett tiotal mottagare. Det är nivåer som nystartade företag i andrabranscher har svårt att komma upp i.Likt bolag i skattebrottshärvor dyker nya företag upp och övertarverksamheten när myndigheterna börjar granska en oseriös assistansanordnare(jfr Brå 2011:7, Brå 2007:27). Liksom vid skattebrottdöljer vissa organisatörer av bidragsbrott mot assistansersättningensitt ägande av bolagen genom målvakter. Ärenden innehåller exempelpå hur nya bolag som anordnar assistans startas av personer somtidigare arbetat som assistenter eller på annat sätt varit i kontakt medverksamheten.MottagareI vissa fall kan mottagaren själv anställa assistenter, men är defamiljemedlemmar måste en extern anordnare sköta assistansen.Det är här som organisatören kommer in i bilden.Genom intervjuer, seminarier och analyserade ärenden framkommeratt mottagare ibland utnyttjas. Mottagarens vårdbehov kan bli sekundärtdå det centrala för gärningspersonerna är att upprätthålla ersättningensom de fördelar mellan sig. Det finns en risk att vården i dessasituationer blir eftersatt. Genom att en organisatör till exempel hjälperen familj att få mer assistansersättning för vård av ett barn än barnetfaktiskt får eller behöver, ges samtidigt ett antal personer lön och tillgångtill pensions- och trygghetssystemen. Familjemedlemmar, och ivissa fall utomstående assistenter, får försörjning och organisatörergör vinster. Familjemedlemmarnas inkomster och möjligheter tillsjukersättning och a-kassa grundas därmed på en persons oriktigaassistansersättning. Dessa villkor för ersättningen blir därmed enviktig förklaring till varför brottsligheten fortsätter. Även andra änorganisatören drar stora fördelar av brotten mot assistansersättningen.I andra fall är mottagaren delaktig i brotten. Ärenden och intervjuertyder på att den vanligaste situationen i dessa fall är att mottagaren igrunden har ett behov av assistans, men att behovet kraftigt överdrivsför att beviljas betydligt mer assistansersättning.56

Exempel från ärenden på mottagare som är delaktiga ibidragsbrotten:−−−En arbetsterapeut är förvånad över de framsteg sommottagaren gjort på kort tid, något som framstår sommedicinskt omöjligt mot bakgrund av tidigare uppgivendiagnos.Omfattande medicinsk undersökning visar att en mottagareinte har den svåra skada som utgjorde grunden för beviljadassistansersättning.Mottagare som på filmer från privata tillställningar ochövervakningskameror visat sig sakna behov av assistansersättning.Eftersom det är mottagaren som Försäkringskassan har avtal medoch som ska godkänna tidrapporter gör sig mottagaren skyldig tillbidragsbrottet. Därmed blir mottagaren återbetalningsskyldig tillFörsäkringskassan av felaktigt utbetald ersättning.Ärenden där mottagaren har dömts för bidragsbrott:−−Mottagaren har under fyra år haft assistansersättning pånästan 90 000 kronor i månaden. Familjemedlemmar haranställts som assistenter genom ett bolag, men har inteutfört något arbete. Mottagaren dömdes till tre års fängelseför bidragsbrott. Till det kommer ersättningsanspråk på3 miljoner kronor i felaktigt utbetald assistansersättning.Familjemedlemmarna dömdes att betala tillbaka sjukpenningpå 400 000 kronor eftersom den sjukpenninggrundandeinkomsten baserats på inkomsterna somassistent.En mottagare har haft assistansersättning i sex år på mer än90 timmar per vecka. Assistenterna var familjemedlemmar.Mottagaren dömdes till fyra års fängelse. Dessutom ska6,5 miljoner kronor betalas tillbaka till Försäkringskassan.57

MedhjälparnaBidragsbrott mot assistansersättningen är i vissa fall organiserade ochkräver flera medhjälpare. Assistenterna är centrala. I flera ärenden harde varit släkt med mottagaren. Exempel finns också där assistenternavarit släkt med varandra. Genom dessa släktrelationer finns ett förtroendesom underlättar brottsligheten. En kontrollutredare säger att ”dehåller det inom familjen och släkten, enbart de är assistenter ellernågon som de kan lita på”.Organisatörerna skyddar brottsligheten genom att försöka minskarisken för informationsläckage till myndigheterna. I intervjuer ochärenden framgår att vissa organisatörer försöker förstärka lojalitetenmed hjälp av pengar från assistansersättningen. En kontrollutredareberättar:Assistenterna får lite extra pengar även om de inte får behålla hela lönen,då behöver man inte vara så orolig över att någon ska prata bredvid muneller vara illojal.Men eftersom verksamheten är ”vit” och inte gömd för myndigheternaförsöker organisatörerna även med andra metoder säkerställa attingen inblandad avslöjar brottet. I ett ärende har organisatören skaffatsig full kontroll över assistenternas bankkonton och därmed de pengarsom betalas som lön.Det förekommer också ärenden där assistenter gått samman, bildatbolag och organiserat bidragsbrott. I vissa fall har assistenterna delatpå assistansersättningen, i andra fall har mottagaren också fått del aversättningen.När mottagaren inte är i behov av assistans eller behovet är kraftigtöverdrivet behöver assistenterna endast figurera med namn på tidrapporterutan att utföra något arbete. Vid ett flertal tillfällen harmyndigheterna avslöjat personer som haft annan sysselsättning på detider de påståtts arbeta som assistenter.58

Exempel på ärenden där assistenter haft annan sysselsättning:−−−−−En assistent påstås ha arbetat åt mottagaren samtidigt sompersonalliggare visar att han arbetade på restaurang.En assistent redovisade assistansarbete under samma tidsom han enligt schema bedrev gymnasiestudier.En assistent påstås ha arbetat åt mottagaren men hade isjälva verket ett heltidsarbete på annan ort.En assistent födde barn samma dag som hon arbetade somassistent och enligt tidrapporten arbetade hon även dagenefter födseln.Ett barn arbetade enligt tidredovisningen med att vårda enfamiljemedlem mellan klockan 18 och 21 varje kväll, helaåret.När organisatören behåller större delen av assistenternas löner, redovisasändå den formella lönen till Försäkringskassan och Skatteverket.Fördelen för assistenten är att den redovisade lönen berättigar tillföräldrapenning, a-kassa, pensionsgrundande och sjukpenninggrundandeinkomst. Som exemplen i rutan illustrerar får sådana assistenterdessutom utrymme för en annan sysselsättning som kan ge ytterligareinkomster.I intervjuer och ärenden framkommer också att assistenter utnyttjas.Låga eller obefintliga ersättningar kan ha sin grund i skulder ellerstarka beroendeförhållanden till mottagaren eller organisatören.Andra orsaker kan vara dåliga kunskaper om lönenivåer och arbetsmarknadensregler.6.2 BidragetJämfört med andra former av bidragsbrott påminner brotten mot assistansersättningenmer om avancerade skattebrott, exempelvis storskaligtsvartarbete. Medan andra bidragsbrott är individuella, förutsätterbrotten mot assistansersättning en högre organisationsgrad, därbolag används och flera personer är inblandade. Brott mot assistansersättninghandlar också om mycket pengar på förhållandevis kort tid,vilket är en skillnad mot de ”vanliga” bidragsbrotten. En kontrollutredarepå Försäkringskassan menar:59

Det är hundratusentals kronor i månaden som betalas ut [i assistansersättning],så mycket pengar lockar tydligen till bedrägerier, bidragsbrott ochskattebrott.Statens kostnader för assistansersättning har stigit kraftigt från fyramiljarder kronor år 1995 till 22 miljarder kronor år 2009. En statligutredning har nyligen fått i uppdrag av regeringen att analysera hurstor del av denna kostnadsutveckling som kan hänföras till fusk,oegentligheter och överutnyttjande (dir. 2011:26).Ett tecken på bidragsbrott kan också vara misstänkt goda löner blandassistenter som saknar utbildning. I vissa fall är dessa löner fiktivaoch har endast till uppgift att öka brottsutbytet, förbättra den sjukpenninggrundandeinkomsten och skapa en fasad av bra arbetsvillkor.Några intervjupersoner pekar på att prövningen av assistansersättningenär bristfällig samtidigt som den är komplicerad att utföra. Tilldetta kommer att det åtminstone tidigare funnits brister i uppföljningen.6.3 Myndigheternas möjligheterDet finns uppenbara risker med brottslighet kopplad till assistansersättningeneftersom den är organiserad, löper under lång tid och haren viss synlighet. Till skillnad mot många andra organiserade brott,som narkotika och häleri, förutsätter bidragsbrott mot assistansersättningenlöpande myndighetskontakter. Det innebär behovsprövning,ansökningsförfarande, redovisningar, kontrollbesök och uppföljningar.Inte minst myndighetskontakterna förutsätter att aktörerna upprätthålleren fasad av legitim användning av assistansersättningen.Även det faktum att brottsligheten pågår under lång tid påverkar upptäcktsrisken.En myndighetsperson berättar:Det kan handla om en grupp på 4–5 personer som försöker hålla det inomen tajtare grupp. Men de kan inte göra så mycket annat. De har svårt att taandra jobb så du får inlåsningseffekter i brottet. Hur ska du komma ur dethär? Om jag gör någonting annat och ska jag då fortsätta med det här ja,men då finns det en risk för upptäckt någonstans.60

Kontakter med sjukvården – en möjlighet att förhindrafusketFör att få intyg om sjukdom eller skada är kontakten med sjukvårdenviktig för mottagaren. Här finns uppenbara möjligheter för myndigheternaatt avslöja bidragsbrott; genom grundliga undersökningar kansjukvården avgöra personens behov. Särskilt viktig är den initialabedömningen eftersom förutsättningar skapas att förebygga bidragsbrotten.Det finns en lång dokumenterad sjukvårdshistorik på personer som ärfödda eller som länge bott i Sverige. Det innebär att de har svårare atthelt konstruera ett behov av assistans.Till skillnad från andra bidragsbrott synes inte sjukvårdspersonalkunna misstänkas för att vara delaktig i brottsligheten genom attintyga om ett oriktigt assistansbehov. För sjukvården kan det dockvara svårt att göra riktiga bedömningar när de möter mottagare,familjemedlemmar, assistenter och organisatörer med uppsåt attkonstruera ett ersättningsbehov.Samma problem gäller för seriösa assistansanordnare. Trots att demöter mottagare och assistenter kan det vara svårt att se igenombrottsligheten. Dessutom finns med gällande regelverk få ekonomiskaincitament för anordnaren att undersöka och motverka bidragsbrott.Varningssignaler för Försäkringskassan om pågående bidragsbrott ärnär personer undviker kontakt med sjukvård och rehabilitering för attdölja det oriktiga ersättningsbehovet. Ytterligare en varningssignal ärnär mottagarens assistansbehov kontinuerligt ökar. När fler timmarska beviljas medför det dock utvärderingar, besök och undersökningarfrån Försäkringskassan och sjukvården. Det ger möjligheterför myndigheterna att avslöja brottet.Asylsökande utnyttjasPrecis som vid storskaliga skattebrott utnyttjas personer i svag ställningunder illusionen att alla parter tjänar på upplägget (jfr Brå2011:7). Exempel finns i undersökningen där asylsökande (i utsattposition) utnyttjats för att få ut assistansersättning. Det kan röra sigom personer som övertalas att konstruera ett ersättningsbehov och blimottagare för att underlätta att få uppehållstillstånd.61

Organisatörer har även enligt intervjupersoner försökt försätta asylsökandeeller nyanlända i beroendeställning eftersom deras kunskaperom det svenska systemet uppfattats som små och tilltron till myndighetersom bristfällig.Exempel från ärende som rör flyktingar:En förälder som var assistent åt sin dotter menar att organisatörenutnyttjade dottern. Organisatören behöll mer än halva assistansersättningenpå cirka 100 000 kronor i månaden. Innan Försäkringskassankontaktade föräldern hade han varit nöjd med sin lönoch inte haft vetskap om ersättningens totala omfattning.Det finns också fall som liknar människohandel, där funktionsnedsattapersoner tagits till Sverige i syfte att utnyttja systemet medassistansersättning. Om en familj eller mottagare anser sig ha blivitutnyttjad av organisatören kan det sannolikt leda till en ökad villighetatt samarbeta med myndigheterna, vilket underlättar myndigheternasarbete.Otillåten påverkan, mutor och lojalitetÄrenden och intervjuer innehåller som redan nämnts exempel därorganisatörer hotat de inblandade eller deras familjer med våld isyftet att skrämma dem från att lämna upplysningar till myndigheter.Dessutom förekommer fall där organisatören initialt stöttat nyanländaflyktingar ekonomiskt i form av lån. Organisatören låter de skuldsattabetala tillbaka lånet genom att delta i bidragsbrottet. Eftersom skulderhos Kronofogden på flera sätt är till nackdel för de skuldsatta kanorganisatören därigenom kontrollera de inblandade.Det finns också exempel på att en organisatör eller mottagare försökttvinga närstående personer att lämna landet eftersom de ansetts varaen fara för brottsligheten. Att använda otillåten påverkan kan dock harakt motsatt verkan. I stället för att skrämmas till tystnad kan personerbli så oroliga att de vänder sig till myndigheterna för att få skydd. Detkan medföra att även bidragsbrottet upptäcks. Genom att dra till sigpolisens uppmärksamhet på detta sätt kan gärningspersonerna även geFörsäkringskassan en ingång i ärendet.I vissa analyserade ärenden har helt andra brottsmisstankar mot organisatörer,medhjälpare och mottagare ökat myndigheternas möjlig-62

heter att upptäcka bidragsbrott. Chansen för ett avslöjande ökar ocksånär assistenter inte är på god fot med organisatören eller mottagaren,eftersom de känner sig lurade eller förfördelade.Exempel från ärenden med hot mot mottagaren:I ett ärende förekom det hot mot mottagaren att om denne ”sanågonting” till myndigheterna kunde familjen ”råka illa ut”.Mottagaren menade att ”jag måste vara rädd om mina släktingar”.I ett annat fall har även mottagaren hotats med att ”vi vet var dinasläktingar bor”.När organisatörerna får ett ökat behov av svarta pengar till mutor kandet leda till fel och misstag som myndigheterna kan utnyttja. Ävennya aktörer och konkurrensen mellan olika organisatörer kan försvagatidigare lojaliteter mellan de inblandade, vilket kan göra dem merbenägna att samarbeta med myndigheterna och därmed underlättautredningar om bidragsbrotten.Komplicerade bidragsbrott underlättar förmyndigheternaEn större organisation kring bidragsbrottet ger fler inblandade somkan lämna information till myndigheterna. Även när fler moment ochled, exempelvis bolag och personer, involveras i brottsligheten ökarriskerna för gärningspersonerna. När bidragsbrottet blir mer komplext,exempelvis när en mottagare konstruerat ett assistansbehovsom måste upprätthållas utåt, ökar myndigheternas möjligheter attupptäcka misstag.En särskild form av bidragsbrott där organisatörer och mottagareexponerar sig mot myndigheterna är när mottagaren befinner sigutomlands längre än tillåtet. Det finns exempel på att mottagarensutlandsvistelse lett till misstag när organisatören försökt dölja den förFörsäkringskassan. Försäkringskassan har tipsats genom misstag ochslarv, bland annat vid hantering av blanketter och tidrapporter somska skrivas under. Dessutom måste aktörerna sköta kontakter medFörsäkringskassan och ge sken av att mottagare och assistenterbefinner sig i Sverige.63

Annan brottslighetFör myndigheterna finns andra viktiga ingångar än bidragsbrottet närdet handlar om assistansersättningen. Det innebär att framför alltSkatteverket spelar en viktig roll för att stoppa sådana bidragsbrott.En skattebrottsutredare menade att ”[Skatteverket] försöker att intetitta på sjukdomsdelen, vi hittar så mycket fel ändå [hos oseriösaassistansanordnare]”. Skatteverkets utredningar som använts i studienvisar att skattebrott och bokföringsbrott är vanliga i organisatörernasbolag, exempelvis genom att assistenternas löner i själva verket gårtill andra. Skattebrottet blir en följd av bidragsbrottet.6.4 Skattebrott och organiserade bidragsbrottSom tidigare nämnts har brott mot assistansersättningen stora likhetermed storskaliga skattebrott. Det krävs flera personer som organisatöreroch medhjälpare. Bidragsbrotten mot assistansersättningen innefattaräven personer med funktioner som liknar dem som målvakteroch gångare har vid skattebrotten.Bidragsbrotten som presenterats i tidigare kapitel har ofta begåtts ikombination med ett större skattebrott och fungerar närmast som enextra inkomst för de aktörer som inte är nöjda med inkomsterna frånskattebrottet. Men brottet mot assistansersättningen skiljer sig frånflertalet bidragsbrott i det att bidragsbrottet är en förutsättning förefterföljande skattebrott.I många av de omfattande ärendena av brott mot assistansersättningenblir skattebrottet nödvändigt för att öka vinster och få volym i penninghanteringenvid bidragsbrottet (arvoden till inblandade, mutoro.s.v.).När blir omsorg om klienten ett brott?Utöver svårigheterna med att utreda brott mot assistansersättningenfinns en problematik med ersättningens utformning, menar intervjuademyndighetspersoner. På grund av utformningen kan Försäkringskassanfå svårt att avgöra om en anordnares ekonomiska incitamentatt öka assistansersättningen bottnar i omsorg om sin klient eller ettbrottsligt uppsåt. Följden blir att såväl seriösa som oseriösa anordnareav assistansen försöker utöka den ersättning som betalas ut, om än avolika skäl.64

Brott mot assistansersättningen inte det endaorganiserade bidragsbrottetBidragsbrotten mot assistansersättningen är de mest organiseradebidragsbrotten i undersökningen. Samtidigt finns även andra organiseradebidragsbrott, där ett skattebrott inte behöver ingå. Det gällerbrottsliga upplägg med skenseparationer och bostadsbidrag där fleraparter är inblandande. I intervjuer har det framkommit att sådanabidragsbrott har systematiserats och organiserats i nätverk. De mestkomplexa fallen innehåller inslag av hyrda c/o-adresser, genomtänktahistorier när Försäkringskassan genomför kontroller samt arvodensom delas mellan de inblandade.65

7 Slutsatser7.1 Det var ofta rätt från börjanUndersökningen visar att bidragen ofta i ett första skede beviljas påkorrekta grunder. Det gäller i synnerhet de företagare som här kategoriseratssom det sluttande planet och medveten övergång, det villsäga de som till en början velat göra rätt men antingen stegvis ochomedvetet eller medvetet övergått i brottslighet.Bidrag har ofta beviljats korrekt även till svartarbetare och medhjälpareinom storskalig skattebrottslighet. Ett vanligt scenario är attpersonen har varit sjuk och beviljats ersättning, men med tiden fåtten bättre hälsa som medger en ökad arbetsförmåga. I dessa fall harpersonen börjat arbeta svart. Sjukersättningarna enligt tidigare regelverk,som också kallas förtidspension, har sällan krävt regelbundnakontakter med Försäkringskassan. Tvärtom har ersättningarna löpt påutan besvärande frågor från handläggarna.Vissa gärningspersoner uppfattar inte heller att deras uppdrag är ettarbete som utgör hinder för att få ersättning. När det rör sig omnäringsverksamhet är den antingen i uppstartsfasen eller betecknas avpersonen själv som hobbyverksamhet. Svarta intäkter i form av löneroch arvoden räknas inte heller alltid som ”riktigt” arbete i deras ögon.Personerna bortförklarar aktiviteter och inkomster så att de intestämmer överens med vad som utgör normen för ett riktigt arbeteeller ett riktigt företag. Dessa personer har med andra ord svårt attbeskriva sina aktiviteter i termer av arbetsförmåga. Det innebär att deknappast självmant kontaktar Försäkringskassan och berättar om sinförändrade situation, särskilt inte om verksamheten går dåligt och integer ett överskott som de anser sig kunna leva på.Andra är rädda för att Försäkringskassan på sikt ska dra in hela derasbidrag om de sätter ner ersättningen för att arbeta i viss omfattning.Det gäller särskilt om de inte vet hur stor arbetsförmåga de egentligenhar och är oroliga för att inte klara ett arbete. I stället arbetar de ”på67

försök”. Ytterligare en grupp tycker att de har rätt till bidraget som engrundförsörjning, eftersom de en gång har fått det beviljat.7.2 Arbetsför inte samma sak somanställningsbarSvårighetsgraden på de arbetsuppgifter som gärningspersonerna idenna studie har ägnat sig åt varierar stort. Vissa har stor arbetsförmågadå de planerar, organiserar och genomför storskaliga skatteellerbidragsbrott. I grunden finns ofta en åtminstone delvis eller påytan legal verksamhet som ska skötas med kontakter med kunder ochpersonal. Dessa personer kan ibland sakna referenser och ha litenerfarenhet av fullt legalt arbete, men de har helt klart kapacitet ochkunskap att driva egna svarta eller kriminella verksamheter.Andra änden på skalan utgörs av personer som till följd av missbruk,tidigare brottslighet, bristande utbildning eller andra faktorer har svårtatt komma in på den vita arbetsmarknaden. Tidigare undersökningarantyder att arbetsgivare ställer något lägre krav på svart arbetskraft, isynnerhet i form av formella meriter och referenser (Brå 2011:7, Brå2007:4). Dessutom kan intäkterna vara osäkra. Vissa uppdrag –särskilt målvaktsuppdrag – är ytterst begränsade i tid och rum och geringen högre lön.Att ha levt på bidrag i flera år gör vanligen inte heller att arbetstagarenär särskilt eftertraktad på arbetsmarknaden. En tydlig illustrationkom från en gärningsperson som berättade att hans största önskan varatt få en praktikplats, något han skulle diskutera på ett möte sammavecka. För honom var svartarbetet ett sätt att få in mer pengar eftersomhan ansåg sig ha ett mycket lågt bidrag. Han framhöll att hanhellre ville arbeta vitt och försörja sig själv och såg praktiken somett steg i rätt riktning för att komma in på den vita arbetsmarknaden.Personerna som kombinerat bidrag med svarta inkomster skiljer signågot mot personer generellt inom den svarta ekonomin. Tidigareforskning visar att personer som lyckas i svartarbete också harkapacitet att nå framgång i den vita ekonomin (RRV 1998:29, jfräven Reuter, MacCoun och Murphy 1990). Det vanliga är att sådanapersoner genom att de klarar sig bra i den vita ekonomin får eller tartillfället att också arbeta svart. Det är i den vita ekonomin som de fårkontakter, kan upprätthålla yrkeskunskaper och kanske låna verktygoch annan utrustning. Dessa personer återfinns dock i allmänhet inte iFörsäkringskassans ärenden. Med organisatörerna som undantag är68

det i hög grad den svarta ekonomins ”underklass” som också behöverbefatta sig med bidragssystemen.7.3 Behovet av pengar styrNågra intervjuade myndighetspersoner beskriver bidrag och svartarbetesom fattigdomsfällor. Bidragen uppgår sällan till alltför storabelopp och svartarbetet är många gånger ännu sämre betalt. Dessutomfår personerna en låg pension i framtiden. Personer som har fastnat isådana förhållanden kommer in i en ond cirkel där de är beroende avpengar från flera olika källor samtidigt. Detta skapar incitament förbidrags- och skattebrottslighet; det handlar trots allt om ett antaltusenlappar i månaden enbart i bidrag. Några intervjupersoner är interädda för att bli påkomna för bidragsbrott eller få ett återkrav – de harändå inte pengar att betala med. Däremot är oron stor för att mistabidraget (jfr Dean och Melrose 1997).Vissa företagare bedriver ingen verksamhet med vinst utan är beroendeav att komplettera sina inkomster i företaget med andra inkomstkällor.För det syftet utnyttjar vissa personer socialförsäkringssystemen.Det finns exempel där personer, som före en sjukperiod har haft högainkomster, men har fått betydande svårigheter att leva samma liv medsjukersättning eller sjukpenning. Det har motiverat gärningspersonernatill att hitta kompletterande svarta inkomster. Synen på vilkeninkomst som är nödvändig för att ”överleva” varierar mellan gärningspersonerna.Vissa har höga konsumtionsmål där en del lyxkonsumtiondefinieras som livets nödtorft, vilket också noterats ibrittisk forskning som bygger på intervjuer med gärningspersoner (jfrDean och Melrose 1997, se även Hall, Winlow och Ancrum 2008).7.4 Förmånens namn oväsentligtNär felaktiga utbetalningar inom trygghetssystemen avhandlaskommer diskussionen många gånger att kretsa kring några specifikatyper av förmåner. Försäkringskassans handläggare är specialiseradepå en eller ett par förmåner och hanterar sällan andra bidrag. Undantagetär kontrollutredarna som ska behärska betydligt fler förmånsslag.Det finns också begrepp som högriskförmåner som är extrautsatta, många gånger för att de är svåra att förstå, och risken för felär stor även från den utbetalande myndigheten.69

En del intervjuade kontrollutredare har bilden av att vissa förmåner ärmer attraktiva att fuska med än andra. Gärningspersonerna är dockinte så engagerade i vilken typ av ersättning de får – i något fall ficken intervjuad gärningsperson fundera ett slag för att kunna namngeförmånen. Det förekom också att fel term användes för förmånen.Vad gärningspersonerna däremot intresserar sig för är vilka ersättningarsom är enkla att få. De tillämpar minsta motståndets lag ochanvänder sin kunskap om var kontrollsystemen är bäst utbyggda ochundviker sådana ersättningar, utbetalande myndigheter och organisationersom har god kontroll.Det innebär också att vissa personer byter ersättning om de stöter påmotstånd. Vissa mer resursstarka gärningspersoner pendlar mellanförmåner från olika utbetalare, andra kombinerar förmåner inom Försäkringskassanskatalog. Följden blir att samverkan mellan utbetalandemyndigheter och organisationer samt Skatteverket är central.Det är rimligtvis inte alltför många gärningspersoner som har kapacitetatt växla mellan förmåner då det kräver viss kunskap om deolika förmånerna. Personens kunskap och kontakter med dem somkan systemen sätter gränser för vilka bidrag han eller hon ansökerom. Följden blir att myndigheterna har goda möjligheter att komma åtorganisatörer som är begränsade till enstaka förmåner, som assistansersättningen.Resonemangen utvecklas i nästa kapitel.7.5 Försäkringskassan är ingen bankomatPå senare tid har reformer genomförts, inte minst inom sjukförsäkringen.Bakgrunden har bland annat varit att vissa aktörer drivit tesenatt det är lätt att fuska med bidrag (se exempelvis diskussioner iJohnson 2010, Kebnekaisegruppen 2007). Resultaten visar dock attdet – i synnerhet efter vissa förändringar i förmånerna, handläggningenoch kontrollerna som Försäkringskassan gör – har blivitbetydligt svårare. Det är inte bara att gå till Försäkringskassan ochhämta pengarna.Bland allmänheten finns också en bild av att kontrollerna har hårdnatoch kunskapen är liten om vad myndigheterna kan och får kontrollera(se även TNS Sifo 2010a, FUT-delegationen 2007). Det framgår ävenav intervjuerna med gärningspersoner och ärendena hos Försäkringskassan.Av oro för att bli avslöjade döljer personerna därför sittbidrag, i vissa fall även från nära anhöriga.70

En gärningsperson undvek bidrag från Försäkringskassan då han hadebilden av att kontrollerna var noggranna där. Några myndighetspersonertycker sig kunna se ett liknande mönster då vissa gärningspersonerhar aktivitetsstöd och undviker ”krångligare” ersättningar.Det är en förmån som Försäkringskassan visserligen betalar ut, mendär Arbetsförmedlingen också är involverad. Andra myndighets- ochgärningspersoner menar att vissa a-kassor och kommuner är kända föratt utföra dåliga kontroller, vilket styr mer medvetna och resursstarkagärningspersoner dit.7.6 Organisationsgraden varierar stortResultaten visar att det finns en stor spännvidd av bidragsbrottslingar.Vissa har helt på egen hand skaffat sig bidrag och svarta inkomster. Ien del ärenden finns ett inslag av ren slump; personer med sjukersättninghar erbjudits extraarbete svart och sedan kommit att arbeta istörre omfattning än vad som var tänkt. Andra begår mer välorganiseradebidragsbrott.Inom ramen för storskaliga skattebrott finns organisatörer eller andrapersoner som fungerar som arbetsgivare åt den svarta arbetskraften.Dessa kan i vissa fall tillhandahålla en sjukpenninggrundande inkomst,falska anställningspapper och lönebesked. I vad som bedömsvara sällsynta fall förmedlas även en kontakt med en läkare som sjukskriverav vänlighet, naivitet eller mot muta. Även om det är en enskildsvartarbetare eller medhjälpare inom skattebrottsligheten sombegår bidragsbrottet finns genom ”arbetsgivaren” större kapacitet ochkunskap bakom bidragsbrottet. Ett skäl för organisatörerna att hjälpatill med bidragsbrottet är att det kan stärka medbrottslingarnas lojalitetoch i någon mån användas för att hålla lönerna nere. De stora förtjänsterna,drivkraften i brottsligheten, finns med andra ord i skattebrotten,medan bidragsbrottet endast gynnar individen. Undantaget ärbidragsbrott mot assistansersättningen.De i särklass mest organiserade bidragsbrotten begås nämligen inomassistansersättningen. Medan andra ersättningar visserligen kan uppgåtill stora summor för individen, finns sällan större belopp att hämta iform av bidrag. Assistansersättningen kommer dock upp i betydandebelopp redan med ett par mottagare som är beviljade ett stort antaltimmar. Det innebär att vissa aktörer är villiga att dra på sig en delkostnader för att bygga upp ett nätverk där de involverade får ut71

ersättning på felaktiga grunder. Här blir skattebrottet sekundärt,snarast ett följdbrott av bidragsbrottet.7.7 Försäkringskassans kontrollerFörsäkringskassan är den utbetalande myndighet som satsat mest påkontroll. Försäkringskassan har under ett antal år byggt upp en kontrollverksamhet,deltagit i särskild samverkan och anses ofta, som enintervjuad polis uttryckte det, vara ”bäst i klassen” i kontrollfrågor(jfr Försäkringskassan 2011b, Riksrevisionen 2011, Brå 2008:6).Det finns dock vissa hinder. Vid första anblick är Försäkringskassanen myndighet med delvis motstridiga mål. Stor vikt läggs vid attbetala ut pengar i tid. Kontrollutredarna är i stor utsträckning beroendeav impulser från de ordinarie handläggarna för att få ärenden attarbeta med. Flera kontrollenheter var under datainsamlingsperiodenmitt uppe i ett arbete för att öka antalet sådana impulser, bland annatgenom ”föreläsningar” och möten med handläggare. Förutom attentusiasmera och komma med tips på vad handläggarna ska varavaksamma på är ett syfte med arbetet att öka medvetenheten om attFörsäkringskassan också har en kontrollverksamhet och hur denfungerar.Enligt intervjuade kontrollutredare är en alltför vanlig reaktion blandhandläggarna att de inte har tid att fundera i kontrolltermer. Derasprestation mäts enligt olika variabler, och handläggningen är minutiöstplanerad och styrd. Det centrala i denna ”pinnjakt” är att snabbtbetala ut bidragen, något som beskrivs som svårt om man samtidigtska ha ett kontrollperspektiv. Att ifrågasätta uppgifter tar längre tid änatt bevilja och betala ut. Kontrollutredarna visar stor förståelse förhandläggarnas situation, men tror att det i vissa fall finns även andraskäl än pinnjakt till att handläggarna inte skickar ärenden till kontrollenheternaför en bedömning.För det första är det svårt för en handläggare som ser som sin uppgiftatt tro på bidragstagaren och snabbt betala ut ersättningar att börjaleta efter hål i personens historia och granska ärendet med kontrollglasögon.Till detta kommer en okunskap om hur man överlämnarärenden till kontrollenheterna och vad som händer sedan. Slutligenfinns sannolikt skäl att tro att ett ifrågasättande av en förmån oftastinnebär mer arbete för handläggaren. Problem för kontrollverksamhetenuppstår om myndigheten, där genomströmningstider är ettcentralt begrepp, inte belönar handläggarens noggrannhet.72

7.8 Bidragsbrott över myndighetsgränsernaSom redan nämnts är gärningspersonerna inte särskilt nogräknademed vilka bidrag de utnyttjar. Det gäller i synnerhet de organisatörersom planerar sina bidragsbrott och motiveras – med en intervjupersonsord – av girighet. Tecken i undersökningen finns på attsärskilt kalkylerande gärningspersoner ansöker om de bidrag de kanfå. De försöker bedöma upptäcktsrisker och möjligheter att beviljasbetydande summor pengar. Därför byter de mellan ersättningsslagoch myndigheter.Som framgick redan i inledningen finns en inbyggd svårighet förbidragsbrottslingen som också har svarta inkomster. Poängen medsvarta inkomster är att personen vill undvika skatt och därför interedovisar inkomsterna till Skatteverket. Samtidigt krävs goda deklareradeinkomster för att få ut några större ersättningar från Försäkringskassan.Resultaten visar att det förekommer att personer försökermaximera sina ersättningar, vilket innebär att de lämnar motstridigauppgifter till myndigheterna. För att få upp bidragen konstruerar vissaen falsk sjukpenninggrundande inkomst. Den kan dock uppfattas sommisstänkt om den jämförs mot personens tidigare registrerade inkomster.Det innebär att samarbete mellan olika myndigheter blir centralt. Isamtliga fall som är relevanta för denna undersökning har Skatteverketoch Försäkringskassan gemensamma intressen. I individuellaärenden gäller det även andra utbetalande myndigheter och organisationer,försäkringsbolag och myndigheter som Polisen, Åklagarmyndigheten,Tullverket och Kronofogden. Särskilt bidragsbrott motassistansersättningen kräver att flera myndigheter med olika ingångaroch verktyg arbetar tillsammans.Även om mycket har hänt på samverkansfronten finns en hel del kvaratt göra. Som kommer att framgå av rapportens avslutande avsnittinnehåller undersökningen en mängd goda lokala exempel där olikaprojekt, erfarenhetsutbyten och driftiga myndighetspersoner harfunnit nya vägar att nå framgång i utredningar om bidragsbrott.73

8 Förebyggande och brottsbekämpandestrategierI det här kapitlet presenteras områden inom vilka förebyggande ochbrottsbekämpande åtgärder bör vidareutvecklas för att motverkafelaktiga utbetalningar. Förslagen bygger på de intervjuer, ärendenoch seminarier som hållits inom ramen för projektet samt slutsatsernasom nyss presenterats. Samtliga förslag sammanfattas i tabell 2 somavslutar kapitlet.Många av förslagen har formulerats mot bakgrund av åtgärder somgenomförs i någon form på enstaka platser i landet. Därför krävs ingalagändringar för att genomföra förslagen. Det är dock viktigt att ha iåtanke att vissa åtgärder främst rör personer som begår storskaligabidrags- eller skattebrott. Där krävs ofta myndighetssamverkan,utredningar och kontrollinsatser. Då fokus är bidragsbrott somkombineras med skattebrott är Skatteverket den främsta samarbetsparten.För vissa företagare kan dock informationsinsatser ha vissförebyggande effekt. Med andra ord krävs en analys av vilken formav bidragsbrott myndigheterna vill förebygga och bekämpa innanman väljer inom vilka områden man i första hand vill gå vidare.8.1 Det ska vara lätt att göra rättInom ramen för Ekonomistyrningsverkets samordningsuppdrag därutbetalande myndigheter och organisationer samverkar har en medieanalysgenomförts. I den får Försäkringskassan och de andra myndigheternarådet att de kan lära sig av Skatteverket i sin kommunikation(TNS Sifo 2010b). Det handlar om att tydligt kommunicera hur medborgarnaska göra rätt och inte enbart fokusera på upptäcktsrisker ochkontroller.Resultaten av denna undersökning visar att en del personer gör fel avmisstag, åtminstone till en början. Det rör exempelvis företagarna75

som ”halkar in” i bidragsbrott (det sluttande planet). Till dettakommer förmåner, som livränta, som är svåra att beräkna. Riskenför oavsiktliga fel och rena misstag är därmed stor.Vissa företagare och anställda i den svarta ekonomin definierar intesitt arbete som ett ”riktigt” arbete, eftersom det rör sig om svartainkomster. Vare sig arbetet är vitt eller svart visar det arbetsförmåga.Försäkringskassan måste därför vara tydlig i sin kommunikation medatt personerna ska rapportera när de exempelvis börjar med en hobbyverksamheti större skala. Till detta kommer att även uppdrag sominte beskattas kan likställas med att ha arbetsförmåga. Sådan tydliginformation minskar risken för missförstånd. Det är inte alltid personernakänner igen sig själva i mer generella skrivningar. Därför blirkontakten med handläggaren och dennes frågor om exempelvis fritidsintressenoch om personen har ett företag centrala. Det är viktigtatt informationen som lämnats dokumenteras noga för att myndigheternai ett senare skede ska kunna reda ut vilken sorts informationsom lämnats och varför.8.2 Dokumentera meraFör att underlätta både handläggning och kontrollåtgärder är detviktigt att det är enkelt att föra in informationen i ärendehanteringssystemethos Försäkringskassan. Seminariedeltagare och intervjupersonerönskar att det enkelt skulle gå att markera om de lämnatinformation, vilken sorts uppgifter, varför och när. Det kan gärna skegenom att i framtiden endast behöva kryssa i olika rutor eller skrivakortkoder när en viss typ av information har lämnats. Det skulle innebäraatt sådana uppgifter också dokumenterades i större utsträckningän i dag menar intervjupersoner.Behovet av dokumentation gäller alla typer av ärenden. Detaljrikinformation underlättar Försäkringskassans kontrollutredning ochåterkrav, men också en eventuell framtida polisutredning och åklagarensmöjligheter att väcka åtal. Av mer generell betydelse är dokumentationenför att kunna styrka uppsåt då gärningspersonen ageratpå ett sätt som handläggaren förklarat inte är förenligt med den beviljadeersättningen. Med andra ord behöver dokumentationen inte varasärskilt fyllig, men den måste innehålla uppgifter om vilken informationsom har lämnats och tecken på att personen har uppfattat vilkaregler som gäller. Som framgått i kapitlet om företagare kan god76

dokumentation av fritidsintressen hjälpa till att undvika missförståndoch säkerställa en korrekt bedömning av ersättningen.TidrapporterVid bidragsbrott mot assistansersättningen lyfter intervjupersonerfrån Skatteverket fram problemet med att personer använder falskaoch felaktiga tidrapporteringar för utförd assistans. Detta problemundanröjs om tidrapporterna inkluderar uppgifter för både Skatteverketsoch Försäkringskassans kontroll. Försäkringskassans ochSkatteverkets möjlighet att kontrollera assistenternas timmar skulledärmed underlättas. Dessutom skulle även kontrollen av organisatörernasanvändning av assistansersättningen underlättas.8.3 Värdet av att hålla kontaktenKontinuitet i kontakt mellan Försäkringskassan och personen medersättning är en viktig förebyggande åtgärd. En svårighet som framgårav undersökningen är att många beviljade ersättningar, särskilt förnågra år sedan, inte var föremål för uppföljning från Försäkringskassan.Som framgår av slutsatserna är det inte ovanligt att beslutetom ersättning var korrekt från början. Däremot sker ibland förändringari bidragstagarens situation som kan påverka rätten till ersättning.Därför är uppföljningar viktiga för att få kunskap om förändringaroch förebygga bidragsbrott. Inom vissa ersättningsslag harförändrade regler eller tillämpning medfört att sådana kontrollstationerinförts. Inom andra kan många år gå innan Försäkringskassanoch personen som beviljats ersättning har kontakt.Enkla åtgärder för att skapa kontrollstationer är att låta berördapersoner inom vissa intervall fylla i nya blanketter, i förhoppning omatt de då reflekterar över sin situation. Ytterligare en fördel med att takontakt är att det visar att Försäkringskassan är en aktiv myndighet,som inte bara låter utbetalningar pågå. Kontakter är följaktligen ensignal om att Försäkringskassan följer upp och kontrollerar ärenden.Känslan av kontroll och att även andra kontrolleras bidrar till att mansjälv följer regelverket (Hechter 1987).Dessutom framhåller flera intervjuade kontrollutredare att uppföljningsom utförs på ett professionellt sätt inte behöver tolkas som enkontrollåtgärd. Tvärtom kan det uppfattas som att Försäkringskassanbryr sig om personer med ersättning. Några kontrollutredare nämner77

också att de varit på hembesök där de upptäckt att personen sannoliktär berättigad till kompletterande bidrag. Med andra ord kan utredningenvisa att det inte är individen som har gjort fel.8.4 Förbättra det interna informationsutbytetNär Försäkringskassans handläggare och kontrollutredare är noggrannamed dokumentation och med att läsa i journaler och akterfinns mycket information att hämta. Det framstår inte heller som heltovanligt att personer har haft ersättningar vid flera tillfällen, underlängre tidsperioder eller kombinerat olika ersättningar. Med andra ordkänner Försäkringskassan ofta personernas situation väl. Det är dockviktigt att lägga samman kunskapsbilden. I synnerhet geografiskaavstånd i kombination med okunskap om olika ärendeslag och hurkontrollverksamheten egentligen fungerar kan utgöra hinder för det”interna” informationsutbytet. Ett exempel som visar hur geografiskaavstånd försvårar ges av en intervjuad kontrollutredare. En handläggaresom fattade beslut om bostadsbidrag godkände en ansökantrots att fastigheten var en industrilokal och ingen bostad. Kontrollutredaren,som till skillnad från handläggaren arbetade på orten,identifierade dock adressen som en industrifastighet och förstod attdet rörde sig om brott.Kontrollutredarna lyfter fram att ärenden som initierats av handläggarnaofta går att arbeta vidare med. Har handläggaren fattat misstankeoch vänt sig till en kontrollenhet finns ofta något fel i grunden attutreda. Under den period då intervjuerna för denna rapport genomfördeshade dessa handläggarimpulser minskat, vilket oroade intervjupersonerna.På många håll i landet var kontrollenheterna ute ochinformerade aktivt om sin verksamhet och lyfte fram vikten av attskicka impulser. Om dessa impulser blir vanligare, blir kontrollutredarnamindre utlämnade till de anonyma tips som annars ofta äringången till en utredning om bidrags- och skattebrott. Fördelen medhandläggarnas misstankar upplevs vara att det i stort sett alltid finnsnågot att utgå från och börja kontrollera. Även inom andra områdenframgår att interna handläggarimpulser regelmässigt håller högkvalitet, väsentligt högre än tips från allmänheten (Shapiro 1984).Precis som kontrollutredarna har stor sympati för handläggarnas högaarbetsbelastning har de utredare som varit ute och informerat omverksamheten fått känslan att handläggarna är oroliga för att ”störa”dem med ointressanta ärenden. Det är viktigt att Försäkringskassan78

ökar antalet handläggarimpulser och får ut kontrollenheternas uppmaningarom samtal och e-post. Det behöver också bli tydligt förhandläggare och andra som kan fånga upp impulser att organisationenvärdesätter att man tar sig tid och lämnar impulser när man ser någotsom kontrollenheten bör titta på. Det tar sedan inte lång tid för utredarnaatt avgöra om en impuls är värd att arbeta vidare med. När alternativetär att titta på exempelvis ett anonymt tips bör handläggarnaockså känna sig förvissade om att deras impuls till kontrollhandläggarenär en bättre utgångspunkt för en utredning.8.5 Faktiska inkomsterResultaten antyder att en felaktig sjukpenninggrundande inkomstligger bakom många bidragsbrott. Det innebär att Försäkringskassanmåste bli bättre på att kontrollera den sjukpenninggrundandeinkomsten hos personer som ansöker om förmåner. Särskilt när detgäller företagare anses det vara svårt, vilket hänger samman med enokunskap om företagare som beskrivs nedan. Problemet förekommeräven bland anställda. Det finns några varningssignaler som handläggarekan vara vaksamma på. Ibland finns säkerligen fullt legitima förklaringartill att inkomsten ser ut som den gör, men handläggaren börställa fler frågor eller kontakta den närmaste kontrollenheten.Hur man känner igen en misstänkt sjukpenninggrundandeinkomst:−−−Ett markant lönepåslag en kort tid innan föräldraledigheteller sjukdom. Arbetsgivaren är ofta någon närstående.En onormalt hög lön med tanke på yrke och erfarenhet.Lönen är förhållandevis ny när personerna kommer ifrågaför bidrag.Hög lön, trots att företaget personerna anställts av i gårdåligt. Ägaren själv kanske inte kan ta ut en lön på grundav den dåliga ekonomin.Myndigheterna kan också upptäcka bidragsbrott genom att jämförauppgifter om utförd assistans som lämnas till Försäkringskassan ochde uppgifter om lön som lämnas till Skatteverket. Dessa uppgifter kanskilja sig åt.79

Ett sätt att identifiera organisatörer i ärenden med assistansersättningkan vara att ganska låga löner för assistenter rapporteras till Skatteverket.Assistenter som får bidrag på grund av en mycket låg lön kanvara en antydan om att oriktiga uppgifter lämnas till Skatteverketeller att det fuskas med assistansersättningen.8.6 Bättre kunskap om egenföretagareFör att effektivare kunna identifiera bidragsbrott bland företagarekrävs kunskap om företag. Att handläggarna ofta saknar kunskap omföretagare framgår av flera intervjuer med kontrollutredare. Det finnsexempel på ärenden där personer har haft ett företag där de arbetarsjälva, eventuellt med någon administrativ hjälp på deltid. Trots attföreträdaren, som är den enda arbetskraften, är sjukskriven på heltidfortsätter bolaget att gå hyggligt, med viss vinst. Det borde leda tillfrågor om vem som arbetar i företaget när företrädaren är sjukskriven.Att mer ingående undersöka företagare kräver kunskap om företag,bokföring och hur man granskar deklarationer, kunskap som finns hosSkatteverket. Försäkringskassan behöver få tillgång till och spridasådan kompetens bland fler av sina handläggare och kontrollutredare.De flesta bidragsbrott som rör företagare har initierats genom enunderrättelse från Skatteverket. I fallen där Försäkringskassan upptäcktbidragsbrottet har det skett genom tillfälligheter eller därför atten handläggare lagt ner lite extra arbete på ett ärende. Det rör sigframför allt om företagare som exponerar sig när de försöker marknadsförasin verksamhet via webbsidor och sociala medier. I synnerhetföretagare som inte anser att de gör sig skyldiga till bidrags- ochskattebrott försöker inte dölja verksamheten.8.7 Skattebrottet kan ge bidragsbrottetSkatteverkets revisioner och utredningar är viktiga för Försäkringskassan.Uppgifter från Skatteverkets fiskala sida och skattebrottsenheternakan vara viktiga ingångar i ärenden som rör företagare ochorganisatörer, medhjälpare eller annan arbetskraft inom svartarbete.Återkommande i intervjuerna med Försäkringskassans kontrollutredareär att en underrättelse från Skatteverket är en uppskattadbörjan till en kontrollutredning. Dessa underrättelser har ökat undersenare tid, men flera intervjupersoner inom Skatteverket och Försäkringskassantror att det finns ett utrymme för att öka dem ytterligare.80

Skatteverket är av förståeliga skäl mer intresserat av personens ellerföretagets inkomster. Även Försäkringskassan har stor nytta avinformation om personens försörjningsförmåga. Särskilt viktiginformation för Försäkringskassan i underrättelserna eller bilagdaomtaxeringsbeslut är dock allt som Skatteverket kan dokumentera ompersonens arbetsförmåga. Intervjuade kontrollutredare misstänker attdet ofta finns mer information om vilken typ av arbete en personutfört och i vilken omfattning det har skett, men att Skatteverket intetänker på hur väsentlig den informationen skulle vara för Försäkringskassan.Ytterligare en möjlighet vore om Skatteverket och Försäkringskassanpå försök drev projekt där de granskar personer som de har ettgemensamt intresse för. Om Försäkringskassan hittar flera svartarbetaremed bidrag är sannolikt Skatteverket mycket intresserat avatt granska ”arbetsgivaren”. I gengäld kan Skatteverket bistå med sinkunskap om den svarta arbetskraften som annars ofta lämnas utanåtgärd. Där finns sannolikt ett grövre skattebrott från arbetsgivaren(jfr Wait 1997). Dessutom kan arbetsgivare med svart arbetskraft varacentrala för att ge personer en oriktig sjukpenninggrundande inkomst.De är därmed strategiskt viktiga personer för myndigheterna attgranska.81

Skatteverket har för Försäkringskassan viktig information om:−−−Inkomstuppgifter som kan jämföras med den sjukpenninggrundandeinkomst som personen har uppgett. Dessutomfinns uppgifter om företagarnas bolag, omsättning, om deär registrerade som arbetsgivare, för moms och liknande.Spaningsuppgifter och underrättelseuppgifter. Skattebrottsenheternafår bedriva spaning och biträda vidhusrannsakan. Där kan uppgifter av intresse för Försäkringskassankomma fram. Framför allt handlar det omtecken på arbetsförmåga för sjukskrivna personer. Kartläggningarav personer i nätverk som begår bidragsbrottoch skattebrott är ett bra underlag för att identifieranyckelpersoner i brottsligheten.Personalliggare. Personal från vissa kontrollenheter harvarit med Skatteverket ute på besök hos företag, andra fårlistor i efterhand. Information om när personer har arbetatkan i vissa fall vara mycket användbar när Försäkringskassandrar in, stoppar och återkräver ersättningar. Därförär det viktigt att uppgifterna snabbt når Försäkringskassan.8.8 Samarbete lönar sigFörsäkringskassan har begränsade möjligheter att på egen handkomma åt de bidragsbrott som kombineras med skattebrott. Myndigheternahar nått framgång i bland annat assistansärenden genom attinformation från flera olika myndigheter lagts ihop för att upptäckabidragsbrott. Flera intervjuade i studien framhåller att det enda sättetatt komma åt denna brottslighet är genom samverkan och gemensammautredningar mellan Polismyndigheterna, Försäkringskassanoch Skatteverket. För att vidare effektivisera bekämpningen avbidragsbrott framhålls en rad punkter som:1. ökat utbyte av information mellan myndigheter2. ökade spaningsresurser för polisen mot bidragsbrott3. att polisen och i vissa fall åklagare kopplas in tidigare iFörsäkringskassans kontrollutredningar.82

Polisen:När polisen gjorde husrannsakan i en brottsutredning om ettvåldsbrott framkom viktig information om bidragsbrott i ettassistansärende. Fortsatt spaning gav ytterligare information tillFörsäkringskassans utredning. I det efterföljande samarbetetanvändes polisens underrättelseverksamhet för att kartlägga ochanalysera liknande fall av bidragsbrott.Ibland riktar sig ett bedrägeri framför allt mot privata försäkringsbolag,men ersättningen är villkorad och kräver att personen samtidigtfår bidrag från Försäkringskassan. Bidragsbrottet mot Försäkringskassanblir då snarare ett följdbrott. Genom lokala samarbeten harFörsäkringskassan fått information från försäkringsbolagen. Eftersomde, till skillnad från Försäkringskassan, har befogenhet att spana påförsäkringstagare vid misstanke om brott kan anteckningar, fotoneller film från försäkringsbolag vara av avgörande betydelse förkontrollutredningar.Flera modeller används för samverkanStudien visar inte på bristande information hos myndigheterna. Istället ligger svårigheten ofta i bristen på kontaktytor och samordningmellan myndigheterna.Ett vanligt problem är att informationen inte når dem som behöverden, eftersom andra myndigheter och uppgiftslämnare inte vet vart deska vända sig. Det kan handla om vilken myndighet som har behov avviss information, men också vilken enhet eller person inom myndigheten.Dessutom försvåras samarbetet och informationsutbytet mellanmyndigheter av okunskap om sekretessregler, vilket även har diskuteratsi tidigare studier (Brå 2008:10). Okunskapen gör myndighetspersonerosäkra och bidrar till att information överlämnas först efterskriftväxling eller till och med överklagande. Även om informationenoftast lämnas ut innebär förfarandet att det ibland drar ut på tiden.När samarbetet med flera myndigheter har varit framgångsrikt har deolika myndigheterna gått in med sina verktyg, men samtidigt tagit etthelhetsgrepp. I exempel som rör bidragsbrott mot assistansersättningenhar något förenklat polisen tittat på assistansen, Skatteverketpå bolaget och Försäkringskassan på mottagaren. Genom att dessa83

olika åtgärder vidtagits samtidigt har myndigheterna nått framgång iärendet.Även om Försäkringskassan har stor kunskap om personerna som harersättning, finns också andra informationskällor. I fler än ett fall hardomar och kontakter med rättsväsendet för andra brott avslöjatbidragsbrott. Men det kan även vara spaning mot misstänkta, möjlighetertill besök och utförliga medicinska undersökningar. Spaning ochunderrättelseverksamhet kräver dock samarbete, det är tidskrävande,dyrt och kräver kompetens som finns hos Polismyndigheterna, Skattebrottenheternaoch Tullverket. Vissa typer av bidragsbrott kan ocksåmed fördel bekämpas med kontakter de genom regionala underrättelsecenter,där myndigheter som Polisen, Tullverket, Skatteverket ochFörsäkringskassan ingår (jfr Brå 2008:10). Det gäller storskaligabidragsbrott som rör exempelvis assistansersättning och bidragsbrottmed kopplingar till storskaligt svartarbete, där andra myndigheter änFörsäkringskassan kan ha viktig information om arbetsgivare ochnyckelpersoner med annan kriminell bakgrund. Försäkringskassananger också att de har haft stor nytta av att ingå i den myndighetsgemensammasatsningen mot organiserad brottslighet (jfr Försäkringskassan2011a, 2011b, Polisen 2010).Även andra exempel på lokala samarbeten finns. I ett fall samarbetadeFörsäkringskassan med gränspolisen, trafikpolisen, Kustbevakningenoch Tullverket om punktskattebrott (cigaretter ochalkohol).Brå har tidigare pekat på fördelarna med att utveckla ett myndighetsgemensamtfinansiellt underrättelsecentrum. Där skulle myndighetersom Skatteverket, Finanspolisen och Ekobrottsmyndigheteningå. Ett sådant underrättelsecentrum skulle även vara behjälpligt iutredningar av grova och mer organiserade bidragsbrott som kombinerasmed skattebrott. Uppbyggd på liknade sätt som de regionalaunderrättelsecentren skulle den kunna minska sekretessproblematikenoch möjliggöra underrättelseprodukter baserade på de olika myndigheternassamlade bild (Brå 2011:4, Brå 2011:7). Redan i dag börjarde regionala underrättelsecentren användas för att utreda storskaligabrott mot assistansersättningen. Ett sådant utredningsmaterial skullevara en lämplig ingång i Försäkringskassans utredningar av de mestorganiserade fallen av bidragsbrott.84

Andra utbetalande myndigheterDet finns dock betydligt fler aktörer än Skatteverket och rättsväsendetsmyndigheter som är viktiga för att nå framgång i utredningar.Som nämndes i slutsatserna förekommer att personer har ersättningfrån flera olika utbetalande myndigheter och organisationer parallellt.Därför kan även exempelvis Arbetsförmedlingen, kommuner (främstsocialtjänsten) och a-kassor bidra med information. Att kunna jämförauppgifter och beteende från en person vid mötet med olika myndigheterhar underlättat Försäkringskassans utredningar.Genom att andra myndigheter tipsat om att en person med assistansellersjukersättning iakttagits med att gå, prata och uppträda mycketfriskare än vid läkarundersökningar och hembesök har bidragsbrottavslöjats. Detsamma har skett när läkare eller arbetsterapeuterrapporterat misstankar om bidragsbrott.Vid sidan av mer operativ samverkan finns också till och medfebruari 2012 det tidigare nämnda samarbetet mellan framför alltutbetalande myndigheter och organisationer som Ekonomistyrningsverketsamordnar.Andra aktörer som deltar i lokal samverkan:−−−−−Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har gemensammaintressen i och med att båda myndigheternahanterar aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen sköter denmesta kontakten med bidragstagaren och har därmedrimligen stora möjligheter att upptäcka bidragsbrott.A-kassorna och Försäkringskassan delar många klienter.A-kassorna får information om klienternas arbete baseratpå inskickade arbetsgivarintyg. De fastställer dessutomersättningsnivån för aktivitetsstödet.Kommunernas socialtjänst kan i vissa fall sitta påinformation. Dessutom är kommunerna även berörda iassistansersättningen.Försäkringsbolag kan ge värdefull information från sinspaning mot misstänkta bedrägerier.Centrala studiestödsnämnden kan dela kunder medFörsäkringskassan.85

Punktinsatser på nationell nivåDenna rapport har identifierat hur oseriösa assistansanordnare (härkallade organisatörer) och ett litet antal oseriösa läkare är centrala förbidragsbrott. Med andra ord skulle bidragsbrott kunna motverkasgenom att myndigheterna riktade in sig på dessa nyckelpersoner. Ommyndigheterna lägger stora resurser på att verkligen stänga av dessaläkare och få bort oseriösa assistansanordnare från branschen förhindrasbidragsbrott som satts i system. Dessutom kan sådana tydligasatsningar också ha en förebyggande inverkan på personer somfunderat på liknande brottslighet.8.9 Legitimationer, ROT-avdrag och andrautredningsmöjligheterMöjligheter till avdrag, kontroller av legitimationer och id-kort somgenomförs av helt andra skäl än för att motverka brott kan ge uppgiftersom är till stor nytta för Försäkringskassan.Skälet till att Försäkringskassan nådde framgång i ett ärende var attföretagaren, som arbetade ensam i sitt företag, trots heltidssjukskrivninghade utfört arbete. Det gick att fastställa eftersom hans kunderhade utnyttjat ROT-avdraget. Kontrollenheten kontaktade Skatteverket,fick uppgifterna och kunde sedan via kontakter med kundernafastställa att det var företagaren som hade utfört arbetet. Intervjupersonernapå den kontrollenheten hade använt samma metod även iandra ärenden och menade att det är en bra utredningsmetod. Kundernavill ha sina avdrag, vilket underlättar för myndigheterna att avslöjabidragsbrott. Även om kontrollenheten inte hade haft någraärenden som rörde RUT-avdraget var intervjupersonerna övertygadeom att även detta är en möjlig utredningsmetod.Vissa yrken kräver legitimation. Exempelvis taxi- och bussföraremåste uppvisa intyg att de är friska för att få tillstånd och legitimationer.I några ärenden som rör svarta intäkter från taxiverksamhetoch sjukersättning har Försäkringskassan fått uppgifter från Transportstyrelsen.86

Taxiförarlegitimation:−−Trafikverket ansvarar för översyn av taxiverksamhet.Transportstyrelsen tar in läkarintyg förtaxiförarlegitimation.Personerna har lämnat in läkarintyg till Försäkringskassan samtidigtsom de lämnat in intyg från en annan läkare som visar att de är fulltfriska och lämpliga för en taxiförarlegitimation. I och med att Transportstyrelsenbeviljar taxiförarlegitimationer kan där finnas intyg sominte stämmer överens med dem som kommit till Försäkringskassan.Genom samarbete om till exempel tillsynen av taxiverksamhet kanFörsäkringskassan både stoppa bidragsbrott och stötta myndighetsgemensammasatsningar.Slutligen kan även seriösa kundbolag och svartarbetsgivare som intelitar på sin personal vara viktiga informationskällor för Försäkringskassan.Det finns exempel på ärenden där även svart arbetskraft harhaft id-kort och stämpelklocka eller så har deras arbetstid kunnat kartläggaspå andra sätt. Sådana uppgifter har Försäkringskassan i vissafall frågat efter på egen hand. I andra fall har de fått uppgifter frånandra utredande myndigheter som Skatteverkets skattebrottsenhetereller polisen.87

Tabell 2.En sammanfattning av vad Försäkringskassan ochandra myndigheter kan göra mot bidragsbrottFörsäkringskassan− Underlätta att göra rätt genomriktad och behovsanpassadinformation till kunder.− Handläggare och kontrollutredaremåste dokumenterahandläggning och kontakt medförmånstagaren noga.− Uppföljning av ärenden.Nya besök och frågor gör attpersonen måste reflektera översin situation.− Förbättra det internainformationsutbytet genom attanvända all den informationsom redan finns inomFörsäkringskassan.− Ställ frågor om hobby- ochsidoverksamheter, personenbehöver inte uppfatta verksamhetensom arbete ochrapportera den.− Kontroller av sjukpenninggrundandeinkomst.− Öka impulserna från handläggarentill kontrollenheterna.− Öka personalens kompetensom företagare.Andra myndigheter− Ökad kontroll av inkomstuppgifter somfinns hos Skatteverket.− Spanings- och underrättelseuppgifterfrån Skatteverkets skattebrottsenheter,Ekobrottsmyndigheten och polisen.− Uppgifter till Försäkringskassan frånSkatteverket när personalliggarekontrollerats.− Uppgifter till Försäkringskassan frånSkatteverket när det gäller husrannsakansom rör bidragsberättigande.− Kunskap om företagare och deras verksamhet,finns framför allt hos Skatteverket.− Viktigt att andra myndigheter dokumenterarvad de vet om personens arbetsförmåga.Det är ofta kärnfrågan förFörsäkringskassan.− Gemensamma projekt mellan Skatteverketoch Försäkringskassan för attfinna nya ärenden.− Brottsligheten störs mer effektivtgenom samverkan där aktörer som ärsärskilt viktiga för brottslighetenidentifieras.− Försäkringsbolag, andra utbetalandemyndigheter och seriösa kundbolag kanha uppgifter av vikt för Försäkringskassan.88

ReferenserBrottsförebyggande rådet, Brå (2005). När olyckan inte är framme.Bedrägerier mot allmän och privat försäkring. Rapport 2005:10.Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet (2007). Remissyttrande över rapportenVarför blir det fel? Orsaker till felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen.Resultat från expertseminarier. Diarienummer:D 1.1-0328/2007. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2007). Vart tog alla pengarna vägen?En studie av narkotikabrottslighetens ekonomihantering. Rapport2007:4. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2007). Fusk med a-kassa. Motiv, omfattningoch åtgärder. Rapport 2007:23. Stockholm: Brottsförebygganderådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2007). Organiserat svartarbete ibyggbranschen. Rapport 2007:27. Stockholm: Brottsförebygganderådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2008). Samverkan mot bidragsbedrägerier.Exemplet Västmanland och Skåne. Rapport 2008:6.Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2008). Tillgångsinriktad brottsbekämpning.Myndigheternas arbete med att spåra och återföra utbyteav brott. Rapport 2008:10. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2011). Penningtvätt. Rapporteringoch hantering av misstänkta transaktioner. Rapport 2011:4.Stockholm: Brottsförebyggande rådet.89

Brottsförebyggande rådet, Brå (2011). Storskaliga skattebrott – Enkartläggning av skattebrottslingens kostnader. Rapport 2011:7.Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Dean, H. och Melrose, M. (1997). Manageable discord: Fraud andresistance in the social security system. Social policy and administration,vol 31, nr 2, s. 103–118.Devine, F. (1995). Qualitative analysis. I: Marsh, D. och Stoker, G.(red.) Theory and methods in political science. London: MacMillanPress Ltd.Dir. 2011:26. Kommittédirektiv. Utredning om åtgärder mot fusk,oegentligheter och överutnyttjande av den statliga assistansersättningen.Socialdepartementet.Ds 2001:34. Erfarenheter av ett utbrett brukarinflytande. En utredningom brukarinflytandet i Sverige 2001. Stockholm: Utbildningsdepartementet.DWP (2005). Reducing fraud in the benefit system. Achievements andambitions. London: Department for Work and Pensions.Ekonomistyrningsverket 2011:11. Gemensam skrivelse. Samverkansuppdragmot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 2010.Rapport 2011:11. Stockholm: Ekonomistyrningsverket.Ekonomistyrningsverket 2011:20. Kontrollutvärdering inom välfärdssystemen.Årlig rapport 2011. Stockholm: Ekonomistyrningsverket.FUT-delegationen (2007). Vad kostar felen? Omfattning av felaktigautbetalningar från trygghetssystemen. Rapport 7. Stockholm: Fritzes.Försäkringskassan (2011a). Försäkringskassans årsredovisning 2010.Stockholm: Försäkringskassan.Försäkringskassan (2011b). Resultatuppföljning. Försäkringskassanskontrollutredningar under 2010. Daterad 2011-02-07. Stockholm:Försäkringskassan, Huvudkontoret, Avdelningen Försäkringsprocesser,Verksamhetsområde Kontrollfrågor.Försäkringskassan i Värmland (2008). Slutrapport: Ett samverkansprojektmellan Försäkringskassan och Brottsförebyggande Centrum i90

Värmland med inriktning mot kriminella nätverk. Januari 2008.Karlstad: Försäkringskassan i Värmland.Hall, S., Winlow, S. och Ancrum, C. (2008). Criminal Identitities andConsumer Culture. Cornwall: Willan Publishing.Hechter, M. (1987). Principles of group solidarity. Berkeley:University of California Press.Johnson, B. (2010). Kampen om sjukfrånvaron. Lund: Arkiv förlag.Johnson, B. och Larsson, P. (2011). Ryktet om bidragsfusk hotartrygghetssystemen. DN debatt, 24/6-2011.Kebnekaisegruppen (2007). Plan B. Den dolda jakten på välfärd.Stockholm: Ekerlids förlag.Korsell, L. (1998). Inkomstbegreppet i socialförsäkrings- ochbidragssystemen. I: Skattenytt, nr 3, årgång 48. s. 115–125.Korsell, L. (2005). Fiffel och fusk i slott och koja. I: Sjöstrand, G.(red.) Fiffel-Sverige – sociologiska perspektiv på skandaler och fusk.Malmö: Liber.Korsell, L. (2011). "Strategier mot organiserad brottslighet." Ikommande antologi av Alalehto, T. och Larsson, D. (red). Umeå:Umeå universitet.Korsell, L. och Nilsson, M. (2005). Att förebygga fel och fusk.Metoder för reglering och kontroll. Stockholm: Norstedts juridik.Korsell, L., Hagstedt, J. och Skinnari, J. (2008). Från kelgrisar tillstyvbarn. I: Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. April 2008,årgång 95, nr 1.von Lampe, K. (2003). Organising the nicotine racket. Patterns ofcriminal cooperation in the cigarette black market in Germany. I:van Duyne, P.C., von Lampe, K. och Newell, J.L. (red). Criminalfinances and organising crime in Europe. Nijmegen: Wolf LegalPublishers. s. 41–66.Levi, M. (2008). The phantom capitalists. The organization andcontrol of long-firm fraud. Revised edition. Aldershot, Hampshire:Ashgate.91

Lindgren, S-Å. (2001). 8. Staten – ett brottsoffer med särställning. I:Åkerström, Malin och Sahlin, Ingrid (red.) Det motspänstiga offret.Lund: Studentlitteratur. s. 63–91.NAO (2006). International benchmark of fraud and error in socialsecurity systems. Report by the comptroller and auditor general.London: National audit office.Paoli, L. (2000). Qualitative methodology at the edge: assessingItalian mafia groups’ involvement in drug trafficking. I: EMCDDAScientific Monograph Series, Understanding and responding to druguse: the role of qualitative research. 4:191–196. Luxemburg:European Monitoring centre for Drugs and Drug Addiction.Polisen (2010). Perspektiv på samverkan – Förutsättningar för ochbetydelsen av samverkan. Dokument från polisen 2010-12-21.Prop. 2006/07:80. Bidragsbrottslag.Reuter, P., MacCoun, R. och Murphy, P. (1990). Money from crime.A study of the economics of drug dealing in Washington D.C. Rand:Drug policy research center.Rikspolisstyrelsen (2009). Slutredovisning av regeringens uppdragtill Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter att vidtaåtgärder för att säkerställa en effektiv och uthållig bekämpning avden grova organiserade brottsligheten. POA 400-4599/08.Stockholm: Rikspolisstyrelsen.Riksrevisionen (2011). Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?RiR 2011:20. Stockholm: Riksrevisionen.RRV 1998:29. Svart arbete 3. Struktur. Stockholm: Riksrevisionsverket.Shapiro, S. (1984). Wayward capitalists. Target of the Securities andexchange commission. New Haven: Yale University Press.Skatteverket (2006). Svartköp och svartjobb i Sverige. Del 1: Undersökningsresultat.Rapport 2006:4. Solna: Skatteverket.Skatteverket (2008). Skattefelskarta. Rapport 2008:1. Solna: Skatteverket.92

Socialförsäkringsrapport 2008:13. Varning för brott. Försäkringsområdet– en inte tillräckligt uppmärksammad brottsplats i Sverige.Stockholm: Försäkringskassan.SOU 2007:45. Utökat elektroniskt informationsutbyte. Betänkande av2005 års informationsutbytesutredning. Stockholm: Fritzes.SOU 2008:74. Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga utbetalningarfrån välfärdssystemen. Betänkande av Delegationen mot felaktigautbetalningar. Stockholm: Fritzes.SOU 2008:100. Bidragsspärr. Betänkande av utredningen ombidragsspärr. Stockholm: Fritzes.SOU 2009:6. Återkrav inom välfärdssystemen – Förslag till lagstiftning.Betänkande av återkravsutredningen. Stockholm: Fritzes.SOU 2011:3. Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. Betänkande avUtredningen om ett administrativt sanktionssystem inom trygghetssystemen.Stockholm: Fritzes.Svensson, B. (1996). Pundare, jonkare och andra. Med narkotikansom följeslagare. Stockholm: Carlssons.TNS Sifo (2010a). Attitydundersökning om bidragsbrott. Stockholm:TNS Sifo.TNS Sifo (2010b). Mediebilden av fusk i välfärdssystemen.Stockholm: TNS Sifo.Trost, J. (2001). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.Värmlands läns allmänna Försäkringskassa (2000). Hur tänkerbidragsfuskare? Bevekelsegrunder för fusk och överutnyttjande.Rapport nr 18. Karlstad: Värmlands läns allmänna Försäkringskassa.Wait, B. (1997). Combatting benefits fraud. The case of the SouthAustralian workers rehabilitation and compensation system. I: Crime,Law & Social change. Nr 26, s. 253–270.93

adress Box 202, 101 24 Stockholm besöksadress Fleminggatan 7telefon 08 58 00 15 00 fax 08 58 00 15 90 e-post registrator@inspsf.se webb www.inspsf.se