Konsekvensbedömning för dricksvatten vid en ny reglering ... - Structor

44 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26stora och snabba flödena som uppstår i samband med mycket regn kan inte påverkas avhuvudalternativet.Jämfört med nollalternativet möjliggör huvudalternativet ökade tappningen högre flöden vilketger kortare transporttider. Riskanalyser för vattentäkter och avgränsning avvattenskyddsområden har gjorts med utgångspunkt från dagens situation. För de nyavattenskyddsområdena för Östra Mälaren, Bålsta och Södertälje bygger avgränsningen påtransporttider genom simuleringar med datormodeller för olika scenarier. Eftersom ökadtappning innebär kortare transporttider skulle områdena teoretiskt kunna bli större vidhögflödessituationer. De scenarier som varit dimensionerande vid avgränsningen har dock varitvinddriven strömning varför områdenas storlek inte bedöms påverkas av de ökade flödena.Strömningshastighet vid intagen ökar vid höga flöden. Erosionsrisk belyses i separat rapport(SMHI, Rapport 2007-41C).Vad gäller grundvattentäkter så berörs fortfarande 15 vattenskyddsområden av översvämningar,men för två av dessa översvämmas inte den primära zonen längre. För flertalet av dessa innebärsänkningen av högsta vattennivå en stor förbättring då omfattningen av översvämningarminskar. Nivåvariationen i strandnära grundvattenmagasin med hydraulisk kontakt medMälaren minskar.Huvudalternativet skyddar dricksvattenresursen Mälaren från föroreningar från översvämningaroch utläckage / utsläpp. Skyddet är heltäckande upp till 1000-årsvattenstånd, vid ett 10 000-årsvattenstånd minskar riskerna. Detta är en stor positiv konsekvens som ger god säkerhet fördricksvattenförsörjningen i Mälardalen. Jämfört med nollalternativet är det en stor förbättring.9.2 VA-system9.2.1 Konsekvenser av nollalternativetVid vattenstånd för såväl 1000- som 10 000 årsflödet (högre än 6 m) överbelastasspillvattensystemet, som en följd av att detta kan bräddning av avloppsvatten förekomma viahögre belägna bräddavlopp ut till Mälaren och andra recipienter. Stockholm Vatten AB harbedömt konsekvenserna för reningsverket Bromma vid detta flöde. Bromma reningsverk gårmed max kapacitet 4 m 3 /s, då tillflödena från avloppsnätet är större än 4 m 3 /s kommer enkraftigt ökad bräddning att ske från avloppsnätet till Mälaren. T ex riskerar Järvatunneln attfyllas med Mälarvatten och en stor mängd orenat avloppsvatten skulle då bräddas ut i Mälaren.Den höga flödesbelastningen leder till att reningsgraden minskar, 2-2,5 m 3 /s bedöms få 90 %rening och 1,5-2 m 3 /s bedöms få 50 % rening. Avloppsvatten från reningsverket i Bromma ledsnormalt till Saltsjön. Delar av Bromma reningsverk kommer att läggas under vatten vidvattenstånd för 10 000 årsflödet i Mälaren och funktionen störs. Även delar av SYVAB:s nätkommer att brädda till Mälaren, istället för att ledas till Himmerfjärden i Botkyrka. StockholmVatten AB har bedömt konsekvenserna för reningsverket Henriksdal vid vattenstånd för 10 000årsflödet. Inflödet bedöms öka kraftigt, till ca 10 m 3 /s. En stor andel av avloppet fråninnerstaden kommer att brädda vid Danvikstull till Saltsjön. Den höga flödesbelastningen ledertill att reningsgraden minskar, 6 m 3 /s bedöms få 90 % rening och 4 m 3 /s bedöms få 50 % rening.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc