KonsekvensbedÃ¶mning fÃ¶r dricksvatten vid en ny reglering ... - Structor

More documents

Recommendations

Info

28 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Brutto Totalkväve Mälarens avrinningsområden3%23%2%2%2%37%JordbrukSkogMyrÖppen markDepositionHyggeDagvattenEnskilda avloppAvloppsreningsverkIndustri13%15%2%1%Figur 6.2. Bruttobelastning totalkväve inom Mälarens avrinningsområde. Siffror från PLC5,rapportering till HELCOM. Data hämtat på www.smed.seBrutto totalfosfor från Mälarens avrinningsområden7%1%8%6%1%2%5%0%8%62%JordbrukSkogMyrÖppen markDepositionHyggeDagvattenEnskilda avloppAvloppsreningsverkIndustriFigur 6.3. Bruttobelastning totalfosfor inom Mälarens avrinningsområde. Siffror från PLC5,rapportering till HELCOM. Data hämtat på www.smed.seBeställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc
29 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-266.4 StrandbeteFörutom avloppsvatten är det strandnära betet en annan möjlig källa till vattenburen smittaeftersom betesdjur är bärare av mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar hos människor.Betesdjur kan vara smittkälla för en rad vattenburna sjukdomar. De smittämnen som är avbetydelse i samband med strandbete och smittspridning till ytvatten är bakteriernaCampylobacter, patogena E. coli, VTEC/EHEC, calicivirusen norovirus och sapovirus,protozoerna Cryptosporidium och Giardia. Enligt Svenskt Vatten (med 135) reduceras bakteriersom Campylobacter och E.coli normalt effektivt i ytvattenberedning. Cryptosporidium ochGiardia är särskilt problematiska eftersom de kan överleva flera månader i ytvatten ochdessutom har hög tålighet mot desinfektion. De har dessutom låga infektionsdoser.Cryptosporidium och Giardia bedöms ha mycket stor betydelse för svenska förhållanden.Cryptosporidium har hittats i flertalet ytvattentäkter utomlands och i Sverige, bland annat i Götaälv. En speciell riskanalys har genomförts här (SVU rapport 2003-36) som visar att risken förpåverkan från strandbete av 100 nötkreatur inte är försumbar, detta satt i relation till Göta älvsstora flöde (550 m 3 /s i medelflöde). Kända stora utbrott är Milwakuee i USA 1993 och Galwaypå Irland 2007 då hundratusentals respektive ca 10 000 människor blev infekterade (i USAfalletinträffade även närmare ett hundratal dödsfall). Irland har under senare år drabbats av ettflertal vattenburna cryptosporidiumutbrott. Intensiv nederbörd med påföljande ytavrinningbedöms vara en bidragande orsak.En kunskapssammanställning om strandbete och dess påverkan på ytvattenkvalitet har påuppdrag av Naturvårdsverket (inom ramen för arbetet med uppdatering av Handboken förvattenskydd) genomförts av Zoologiska institutionen på Göteborgs universitet. Studien fastslåratt kraftig nederbörd är den i särklass viktigaste faktorn för spridningen av vattenburen smitta.Även översvämning av områden som används för strandbete bedöms vara likartad faktor. Andraviktiga faktorer är transporttid, vegetation och dräneringsförhållanden och patogenesöverlevnadstid.En speciell studie har genomförts avseende vilket hot Cryptosporidium kan innebära motvattenverken Norsborg och Lovö (Christina Brodin, LWR-EX-2002-30). Direkt strandbetebedöms som ogynnsamt för vattenkvaliteten eftersom transportvägen från smittkällan till vattenblir som kortast.Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Jordbruksverket (SJV), Livsmedelsverket (SLV),Smittskyddsinstitutet (SMI) och Socialstyrelsen (SoS) har gemensamt antagit enhandlingspolicy (2008) som rekommenderar att betande djur ska hållas på ett sådant sätt attbadvatten eller dricksvatten inte förorenas samt att risken för kontamination av vattendragminimeras. Handlingspolicyn avser VTEC men med hänsyn till att Cryptosporidium ochGiardia är mer problematiska (högre överlevnad, lägre infektionsdos, högre tålighet) bör denkunna användas som restriktion för dessa.6.5 SjöfartMälaren är mycket fragmenterad med många öar och farlederna går ofta i trånga passager ochde passerar nära vattenintag och vattenverk, se figur 6.4.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc
Page 1 and 2: Konsekvensbedömning för dricksvat
Page 3: 3 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566
Page 7 and 8: 7 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566
Page 14: 14 (51)DricksvattenLena Tilly 08-56
Page 52 and 53: Bilaga 1 -Miljömål1 (9)Dricksvatt
Page 61 and 62: Bilaga 2 - Förorenad mark1 (11)Dri
Page 71: Bilaga 2 - Förorenad mark11 (11)Dr

KonsekvensbedÃ¶mning fÃ¶r dricksvatten vid en ny reglering ... - Structor

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?