Konsekvensbedömning för dricksvatten vid en ny reglering ... - Structor

26 (51)DricksvattenLena Tilly 08-566 411 78 2010-10-26Storstockholms renade avloppsvatten leds i normalfallet till Saltsjön och Himmerfjärden. Vidbräddning, i Stockholm främst av hydrauliska skäl, leds avloppsvatten istället till Mälaren ochSaltsjön. Utöver bräddningen av hydrauliska skäl förekommer i samtliga kommuner runtMälaren nödbrädd från pumpstationer orsakad av tekniska problem eller överbelastning. Högagrundvattennivåer är sällan orsaken till bräddning.Mälaren belastas även med dagvatten från exploaterade ytor runt hela Mälaren. Det rör sig omallt från små utloppsledningar till stora tunnlar och diken. Dagvatten kan innehålla flera olikaföroreningar som slam (suspenderade ämnen), tungmetaller och organiska ämnen som olja,PAH, ftalater, nonylfenoler mm. Dagvattnet innehåller också näringsämnen men i betydligtmindre koncentrationer än t ex spillvatten från hushåll. Ibland kan bakteriehalterna, särskilt fråndjur och fåglar, bli höga. Vintertid tillkommer stora mängder salt som använts förhalkbekämpning. Om höga nivåer i Mälaren sammanfaller med regn innebär det sämreavledning av dag- och dräneringsvatten. Detta gäller alla dagvattensystem med utlopp i Mälarenoberoende av vilken nivå utloppen ligger på (de förutsätts ligga under nuvarandenormalvattenytan). Flacka system som avvattnar låglänta områden drabbas givetvis mer änbranta system.Tyréns har tidigare genomfört riskutredningar avseende vattenskyddsområdet Östra Mälaren(VAS-rådet rapport 4, 2008). I dessa utredningar redogörs för utsläpp av dag- och bräddvattenfrån Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Upplands Bro och Stockholms stad. Det rör sig omdrygt 40 st dagvattenutsläpp varav ca 5 st större diken. Den största koncentrationen avutsläppspunkter finns i närheten av Norsborgs vattenverk kring Vårby/Slagsta i Huddinge ochnorra Botkyrka samt på Ekerö. Den årliga tillförseln av dagvatten till vattenskyddsområdetberäknas uppgå till ca 10 miljoner m 3 / år. Utöver dagvatten från regn, snösmältning ochspolvatten beräknas även 15 000-20 000 m 3 släckvatten från brandbekämpning årligen kunna nåvattenskyddsområdet. Den bräddade mängden avloppsvatten till vattenskyddsområdet ÖstraMälaren beräknas uppgå till ca 50 000 m 3 / år. Antalet bräddtillfällen i skyddsområdet uppgårtotalt till ca 100 st/år. Enstaka utsläpp kan uppgå till 5 000 m 3 eller mer. Den största mängden(ca 30 000 m 3 / år) är hydraulisk brädd från överbelastade ledningar i Stockholms kombineradeledningsnät. I det duplicerade ledningsnätet förekommer förhållandevis omfattande bräddningav spillvatten från Ekerö (ca 7 000 m 3 / år).I en rapport från länsstyrelsen Gävleborg (rapport 2009:1) har ett överslag gjorts på vilkennäringsbelastning som bräddningar utgör för hela Sverige. Siffrorna anses dock vara mycketosäkra eftersom de baseras på uppgifter för året 2006 som var ovanligt nederbördsrikt i västraSverige. Enligt Tyréns och Verna Ekologi (2009) är det endast möjligt att göra grovauppskattningar av mängden bräddvatten utifrån tillgänglig statistik. Det finns stora lokalaskillnader mellan kommuner i mängden bräddat vatten och i utspädningsgrad. Utifrånnäringsinnehåll i bräddvatten och information om bräddningar i ett antal kommuner har utsläppav näringsämnen grovt beräknats i ovanstående rapport. Av tillförseln av näringsämnen iÖstersjön står bräddningar endast för ett fåtal ton fosfor och kväve årligen (Tyréns och VernaEkologi, 2009). Tyréns bedömning är att det inte är nödvändigt att kvantifiera den belastning påMälaren som bräddning på grund av förändringar i vattenståndet orsakar, genom att detta bidragbedöms vara försumbart i jämförelse med den totala belastningen på Mälaren. Huvudorsaken tillbräddningar är dessutom extrem nederbörd och inte höga vattenstånd i sig. Om den höjdagrundvattenytan orsakar inläckage till ledningar uppstår konsekvenser främst i samband medhäftiga regn.Beställare: ExploateringskontoretProjekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\dricksvatten_fas3.doc